Den ekonomiska politiken

Motion 1991/92:Fi208 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)

Innehållsförteckning 1.
Ny Demokratis ekonomiska grundsyn2 2.
Inledning3 3.
Regeringens politik4 4.
Den ekonomiska politiken5 4.1
Konjunkturbedömning5 4.2
Den offentliga sektorn6 4.3
Privat sparande7 4.4
En ny biståndspolitik7 4.5
En effektivare arbetsmarknadspolitik7 4.6
Arbetslivsfondens resurser8 4.7
Organisationsstödet8 4.8
Presstödet8 4.9
Partistödet9 5.
Penning- och valutapolitik9 6.
Finanspolitiken9 7.
Budgetpolitiken9

Hemställan20

1. Ny Demokratis ekonomiska grundsyn

Sverige av i dag är ett skatteextremistiskt samhälle.
Ingenstans är skattetrycket högre. Ny Demokrati vill ge mer
till folket och mindre till stat och överhet.

Det sammanlagda skattetrycket bör sänkas så snabbt
som möjligt. Målet bör vara att komma från 57 %
till 47 %
av BNP. Det realistiska i målet torde framgå av att
2:an i skatteligan (Danmark) ligger på 48 %
och Europa i genomsnitt på 40 %.

Privatisera
staten -- lägg ner landstingen -- rationalisera
kommunerna! Detta var ett av Ny Demokratis budskap
under valrörelsen. Man ville avfärda det som populism.
Budskapet är dock ytterst seriöst och sammanfattar på ett
enkelt sätt vad som nu måste göras. I regeringens
budgetproposition är det egentligen bara privatiseringen av
statlig verksamhet som kommer med.

I statsfinanserna måste vi lära oss att göra skillnad på
utgifter i form av investeringar (med lönsamhet) och
kostnader (där slantarna försvinner). Till lönsamma
investeringar kan man givetvis låna medan lån till
konsumtion är ett direkt hot mot statsfinanserna.

Att införa balansräkningar och vinst- och
förlusträkningar i offentlig verksamhet skulle ge de verktyg
som är en grundförutsättning för att kunna rationalisera och
optimalt utnyttja det enorma kapital som i dag är bundet
inom den offentliga sektorn.

Företagsamheten måste främjas på ett produktivt och
snabbt verkande sätt. Långsiktiga åtgärder måste
kombineras med snabbverkande åtgärder.
Sysselsättningskrisen är i dag inte om tre år.

Angrip arbetslösheten med praktiska helt möjliga
åtgärder av typen: tidigareläggning av investeringar i
infrastruktur och utbildning, införande av ungdomslöner
och förlängd provanställningstid.

Samtidigt måste vi inse att det finns en stor svart sektor
i den svenska ekonomin helt enkelt därför att det inte lönar
sig att driva hederlig företagsamhet. Vi motionerar här om
realistiska förändringar i skatter, diverse pålagor och
uppgiftsraseri. Det måste bli lätt för den lille företagaren att
driva sin verksamhet och anställa flera.

Konkurrens överallt och konkurrens på lika villkor.
Detta är två mycket väsentliga aspekter på ett
framgångsrikt framtida Sverige. Monopolen måste givetvis
bort vare sig de är privata eller offentliga. Konkurrens ger
bättre service, billigare produkter, högre kvalitet. Det finns
egentligen bara vinnare.

Konkurrensen måste dock ske på lika villkor. Den
nationella masochismen måste bort! Vi måste sluta straffa
oss själva i den internationella konkurrensen genom höga
miljöavgifter, energiskatter och momsbeläggning av
exporten (turistmomsen är ett strålande exempel).

Ny Demokratis förslag om utnyttjandet av
löntagarfondernas tillgångar till i första hand en
investerings- och utvecklingsbank är ett förslag som
kraftfullt skulle kunna bidra till lösning av de stora
strukturella problem som finns på finansmarknaderna i dag.
Bankkrisens skadeverkningar skulle kunna begränsas,
småföretag få nödvändiga krediter, nya företag och projekt
kunna startas, pengar finnas tillgängliga för utveckling. Kan
en sådan motion avfärdas bara för att den kommer från fel
håll?

Utgiftssänkningar är givetvis nödvändiga för att skapa
utrymme för skattesänkningar. Bördan måste fördelas. Ny
Demokrati stöder i mångt och mycket
budgetpropositionens förslag men till vissa delar
ifrågasätter vi den. Detta ifrågasättande kan värderas till 2 miljarder
kronor. 2 miljarder
besparingar som vi icke vill diskontera.

Vi finner budgetpropositionen alltför ensidig. Förslagen
riktas åt ett håll och präglas av en idé (den enda vägen?!).

I motion efter motion föreslår vi hur man skall angripa
politikens egen självutnämnda värld. Skattebetalarnas
pengar används till diverse organisationsstöd = över 13
miljarder per år!

Partistöd = ca 1 miljard per år om man räknar in allsköns
förmåner, service och gratishyror.

Presstöd på cirka 500 miljoner kronor per år och därtill
momsbefrielse för dagspressen! I en fri demokrati med
oberoende yttrandefrihet. . .

Landstingen som är en byråkratisk, politisk
organisationsnivå som inte behövs men där skattebetalarna
får lägga ut ca 5 miljarder per år.

Om sociala förmåner ifrågasätts -- ofta med rätt och av
nödvändighet -- så får det inte heller finnas andra heliga kor.
U-hjälpen, hemspråksundervisningen och andra
kontraproduktiva utgifter måste allvarligt ifrågasättas,
diskuteras och enligt våra motioner läggas om resp.
avvecklas.

De satsningar som görs skall göras på sådant som är
förnuftigt, som bidrar till personlig frihet och hänsyn till
andra och som därför stöds utav politikernas
uppdragsgivare, det svenska folket. Därför är satsningar i
Baltikum, satsningar på Östersjöns miljö, satsningar på de
sämst ställda av pensionärerna inom Sverige självklarheter.

Ny Demokrati sätter stor tilltro till dynamiken och de
dynamiska effekterna. Socialismen och kollektivismen
tycks dock sitta djupt i det svenska samhället. Självklart
skall ett samhälle präglas av dynamiska effekter. Vad annat
är utveckling? Varför annars går somt bra och somt dåligt?!
Hur kan annars ränteläget påverka folks beteende. Eller en
devalvering? Vad om inte dynamiska effekter är orsaken till
att ett icke budgeterat underskott i 50-miljardersklassen
håller på att växa fram för verksamhetsåret 1991/92?

Enligt vår uppfattning kan man inte tro på
marknadsekonomin utan att tro på de dynamiska
effekterna. Vi har trots detta icke diskonterat några
dynamiska vinster på våra förslag!

I marknadsekonomi inbegriper vi däremot inte att
landets största bolag går ihop med ett av de största bolagen
och bildar ett jättekonglomerat utan synergieffekter. Än
värre om detta konglomerat får finansiella proportioner
som gör att det kan köpa på sig allt större delar av det fria
näringslivet. En sådan affär visar däremot på
nödvändigheten av skärpt konkurrenslagstiftning!

2. Inledning

Den ekonomiska politiken måste inriktas på att skapa
goda förutsättningar för våra företag att kunna verka och
utvecklas. Lägre skatter och avgifter samt minskad
byråkrati är viktiga medel för att skapa riktiga
konkurrensförutsättningar och därmed lägga grunden för
ökad sysselsättning.

Den nya regeringen är på rätt väg men Ny Demokrati
vill gå snabbare fram. Detta kräver en mycket stram
utgiftspolitik, vilket är en besk men nödvändig medicin. Det
är dock mycket viktigt att de därmed frigjorda resurserna
användes på ett tillväxtfrämjande sätt och kommer alla till
del.

Sverige är ett av världens rikaste länder och har en lång
industriell tradition men har tappat marknadsandelar.
Industrins konkurrensläge i förhållande till omvärlden har
successivt försämrats, vilket måste åtgärdas.

Mycket beror på det höga skattetrycket, 56 %
av BNP (1991) när genomsnittet i Europa ligger på ca
40 %,
d.v.s. i de länder som vi främst skall konkurrera med,
därför måste skattetrycket sänkas med 1--1,5 %
per år av BNP.

Det är således mycket viktigt att informera medborgarna
om de ekonomiska lagarna och deras samband för att skapa
förutsättningar och förståelse för de åtgärder som måste
vidtagas. Vi föreslår därför, att man i vårt förträffliga TV-
medium -- i utbildningsradions regi -- genomför en
förenklad utbildning i nationalekonomi, pedagogiskt
upplagd och relaterad till en vanlig hushållsbudget.

Det råder i dag stor politisk enighet om Sveriges
anslutning till EG. Det är bra, men även där behövs bättre
information, vilken kan ges på liknande sätt och som även
skulle motverka grogrunden för EG-motståndarna.

En annan viktig förutsättning både för konkurrenskraft
och EG-anslutning är väl fungerande kommunikationer.
Det är därför lämpligt att man nu under rådande
lågkonjuktur investerar i infrastrukturen. Detta är också ett
sätt att minska arbetslösheten. Satsningar av detta slag är
investeringar och inte en kostnad över årsbudgeten.

Den ekonomiska politikens viktigaste uppgift är att
skapa förutsättningar för företagen att verka och kunna
expandera, vilket innebär ökad sysselsättning och därmed
tryggad ekonomi för alla. En viktig del i detta är att ge de
små och medelstora företagen tillgång till riskkapital, vilket
i dag är en bristvara p.g.a. affärsbankernas situation. Det är
därför viktigt att använda det kapital som finns tillgängligt --
nämligen det samlade löntagarfondskapitalet -- på rätt sätt,
vilket enligt vår uppfattning är att utnyttja en väsentlig del
av detta kapital som egenkapital i en privat
investeringsbank -- se våra motioner om
investeringsbanken.

3. Regeringens politik

Vi delar regeringens politiska grundsyn och det
systemskifte som den leder till. Vi anser dock att man bör
gå snabbare fram med utgiftsminskningarna för att skapa
utrymme för ytterligare skattesänkningar. Dessa skall då
utgöras av tillväxtfrämjande skattesänkningar som t.ex. en
ytterligare sänkning av arbetsgivaravgifterna. Vi anser
därför att skattesänkningstakten bör vara 1--1,5 %
av BNP per år.

En omprövning av budgetperioder till kalenderår bör
övervägas samtidigt som ett långtidsperspektiv, på minst 3

år, införes.

Den tillsatta utredningen av pensionssystemet hälsar vi
med tillfredsställelse. Vi anser att ett pensionssystem av
försäkringskaraktär bör övervägas.

Det är bra att regeringen avser att lägga fram förslag till
skärpt konkurrenslagstiftning med ett konkurrensverk. Det
är av stor vikt att detta nya verk får ordentliga resurser och
framför allt kraftfulla påföljdsbefogenheter.

Regeringens tankar på ett insättarskydd är bra men det
bör skyndsamt utredas för att snabbt kunna införas. Det
kapitaltillskott och den garanti som ställts till bankernas
förfogande var nödvändiga, men information och
beslutsunderlag till riksdagen var otillfredsställande.

Arbetsmarknadspolitiken måste få en ny och effektivare
inriktning som bättre tar vara på både mänskliga och
ekonomiska resurser. En total översyn av
arbetslöshetsförsäkringen välkomnas.

Inriktningen på att stödja och underlätta för de små och
medelstora företagen är en riktig och nödvändig politik men
riskkapitalförsörjningen har inte fått en tillfredsställande
lösning. Ny Demokratis förslag till en privat
investeringsbank med en del av löntagarfondskapitalet som
egenkapital bör beaktas. Vidare bör det ges möjlighet för
privatpersoner att kunna dra av förluster i rörelse mot
inkomst av tjänst, vilket kraftigt skulle öka tillgången på
riskvilligt kapital.

Det bör noga bevakas hur arbetsgivarnas kostnad för
arbetsgivarperioden i sjukförsäkringen slår, då man på goda
grunder kan anta att kompensationen är otillräcklig, särskilt
för småföretagen.

Ny Demokrati motsätter sig att medborgarnas
ersättningsdel av tandvårdskostnaden förändras.

Arbetsskadeförsäkringen har vuxit på ett orimligt sätt
och måste få en total översyn eftersom den i många fall har
använts på icke avsett sätt. Det är mycket viktigt att
rehabilitera så många som möjligt.

Våra fattigpensionärers situation måste förbättras. Det
är inte rimligt att de som byggt upp vårt samhälle skall leva
sin sista tid på pensioner, som ligger på eller under
existensminimum. Vidare måste reglerna för
pensionärernas förmögenhetsskatt ses över då de genom
diskriminerande avdragsregler betalar mer
förmögenhetsskatt än övriga medborgare.

Vi delar regeringens uppfattning att
bostadssubventionernas tillväxt måste hejdas. Vi vill
samtidigt framhålla att det är mycket viktigt att man redan
nu anger en tillräckligt lång tidsrymd samt takten på en
avveckling så att berörda får rimlig tid för en omställning.

4. Den ekonomiska politiken 4.1
Konjukturbedömning

Vi är inne i den djupaste lågkonjunkturen i
mannaminne. De flesta konjunkturbedömare tycks vara
eniga om att den kommer att fortsätta under hela 1992 och
en bit in i 1993 d.v.s. troligen under större delen av
budgetåret 1992/93.

Detta leder till fortsatt hög arbetslöshet med tillhörande
höga arbetsmarknadskostnader. Det enda positiva är, att
inflationen i Sverige kommer att vara låg.

En sänkning av arbetsgivaravgifterna skulle därför ha
stor betydelse för de små och medelstora företagens
utveckling, när den internationella konkurrensen hårdnar
som en följd av Sveriges kommande integrering i EG.

Näringslivets samlade produktion beräknas sjunka med
ytterligare nästan 2 %
och BNP blir närmare 1,5 %
lägre 1992 än 1991. Exporten av varor fortsätter
således att gå tillbaka 1992, även om
marknadsandelsförlusterna inte blir fullt så stora som 1989--
91.

Bruttoinvesteringarna är den främsta faktorn bakom
nedgången i BNP, varför det är mycket viktigt att stimulera
en ökning av investeringarna. Utvecklingen i
tillverkningsindustrin pekar mot att det förekommer en
betydande avindustrialisering i Sverige.
Investeringsincitamenten är små med tanke på den svaga
efterfrågan och det fallande kapacitetsutnyttjandet.
Realkapitalstocken kommer fortsätta att minska i Sverige.
Investeringarna beräknas minska under perioden 1991-1992
med 30--35 %
för att hamna på samma nivå som för 20

år sedan.

Det finns en betydande investeringspotential hos många
utländska företag och kanske då framför allt japanska.
Dessa möjligheter bör Sverige bättre bevaka, då vi med
hänsyn till vår höga tekniska standard, vår
industrikompetens och vårt förbättrade kostnadsläge borde
framstå som ett intressant investeringsalternativ. En bättre
och riktad information och lobbyverksamhet bör därför
omgående genomföras. Därför bör man t.ex. positivt
medverka till att ett Japan-center i Stockholm snarast
kommer till stånd, gärna med en eller flera japanska
banker.

4.2 Den offentliga sektorn

Beslut har nu tagits, som möjliggör utförsäljning av
statlig egendom, vilket måste ske med förnuft och vid rätt
tidpunkt för att erhålla bästa möjliga pris. Det är därför inte
säkert att detta kan bidraga till budgeten 1992/93.

Landstingen bör läggas ned och hela den byråkratiska
delen kan tas bort. Sjukvården, d.v.s. själva produktionen
av sjukvården, ges andra huvudmän, nämligen kommuner,
stat och i allt snabbare takt kooperativ och privata företag.
När sjukvårdshuvudmännen själva får bestämma, får vi en
bättre och effektivare sjukvård utan ökade anslag. Detta
belyses ytterligare i våra motioner om privatisering av
offentliga sektorn, producentoberoende
sjukvårdsorganisation och ålderdomshem.

Kommunerna kan rationaliseras. Vi vet ju, att alla stora
företag kan rationaliseras kraftigt. Den störste
arbetsgivaren i de flesta kommuner är, om inte landstinget
ligger där, kommunen själv. Utred vad som inte kan
privatiseras och utsätt allt övrigt för konkurrens. Engagera
gärna kommuninnevånarna. Det är ju de, som blir berörda
av de beslut som skall fattas, och där finns mycken
kreativitet att ta vara på.

Slopa alla monopol -- statliga, kommunala, kooperativa,
fackliga och privata -- utom de, som är absolut nödvändiga
i en demokrati. Vi måste även vara ytterst vaksamma mot
karteller och oligopol, då dessa är till stor skada för
konsumenterna. Detta gäller givetvis i lika hög grad det fria
näringslivet. Den fria konkurrensen måste skyddas med
effektiva lagar, vilket är ett av de få områden, som måste
stärkas för att upprätthålla en fungerande konkurrens. Det
kan vara lämpligt att studera det amerikanska systemet,
som vi vet fungerar effektivt.

4.3 Privat sparande

Genom successivt minskade skatter skapas förutsättning
för ett privat sparande, som är mycket viktigt -- i första hand
för den enskilde, men även för samhället.

En betydelsefull form av sparandet är sparande till egen
bostad, som måste främjas genom att successivt slopa
fastighets- och förmögenhetsskatten. För att ytterligare
bredda möjligheterna till en egen bostad bör en omvandling
av hyreslägenheter till bostadsrätts- och ägarlägenheter
stimuleras.

Ett annat mål för ett ökat sparande bör vara att skapa
förutsättningar för privatpersoner att köpa nyemitterade
aktier och på så sätt öka det privata ägandet i svenskt
näringsliv och ge företagen ökad tillgång till riskkapital. Det
förutsätter dock att dubbelbeskattningen av
aktieutdelningar avvecklas samt att reavinstbeskattningen
lindras. Att samtidigt ge möjlighet för privatpersoner att
kunna dra av förluster i rörelse mot inkomst av tjänst skulle
kraftigt öka tillgången på riskkapital till våra små och
medelstora företag. Ett ökat privat pensionssparande bör
stimuleras.

4.4 En ny biståndspolitik

Biståndsbehoven är omättliga, men vår biståndspolitik
är felaktig och stelbent. Vi behöver bättre kunna
kontrollera att hjälpen når fram till de rätta mottagarna --
det vill säga befolkningen. SIDA:s verksamhet,
prioriteringar och organisation måste ifrågasättas. I dag går
en stor del av Sveriges bilaterala stöd till enpartistater.
Prioritera humanitära insatser och katastrofhjälp. Vi skall
hjälpa människor och inte regeringar, varför en större del
av bistånden bör kanaliseras genom de etablerade
hjälporganisationerna. Då vet man med större säkerhet att
hjälpen verkligen når de hjälpbehövande.

Varför vägrar regeringen att använda biståndsmedel att
hjälpa våra grannar i öster, när katastrofen står för dörren?
Om vi inte omgående ger en kraftfull hjälp, kan vi få se en
folkvandring av en omfattning, som saknar motstycke i
historien.

Enligt vår uppfattning bör miljösatsningar bli en viktig
del av vår internationella stödverksamhet. Här finns en
möjlighet att satsa våra pengar på ett förnuftigt sätt.

Vidare föreslår vi i vår motion förslag till ny
biståndspolitik, att man inför en ny princip för vår bilaterala
biståndspolitik.

4.5 En effektivare arbetsmarknadspolitik

Den nuvarade lågkonjunkturen kommer sannolikt att
pågå under större delen av 1992, varför man borde pröva
nya former för arbetsmarknadspolitik. Det är bra att vi har
system som till viss del skyddar de arbetslösa ekonomiskt,
men leder tyvärr i liten utsträkning till produktivt arbete. Vi
har därför bl.a. lagt fram ett förslag i vår motion. En
effektivare arbetsmarknadspolitik, som syftar till att bereda
produktivt arbete för tusentals arbetslösa utan ökade
kostnader för staten.

4.6 Arbetslivsfondens resurser

För att skapa förutsättning för tillväxtfrämjande
skattesänkningar föreslår vi i vår motion Arbetslivsfondens
resurser att ca hälften av fondens samlade medel, 6 Mdr,
används till detta ändamål.

4.7 Organisationsstödet

Den sammanlagda kostnaden för organisationsstödet är
drygt 13

Mdr, men uppföljningen och utvärderingen av bidragen
är dålig för att inte säga obefintlig. Därför finns det just inga
underlag för statsmakten att ompröva bidragen som i stället
schablonmässigt räknas upp varje år. Det har nu gått så
långt att många bidrag kommit att uppfattas som ett
generellt stöd till organisationen och att staten -- eller
kommunen eller landstinget -- fått någon sorts offentligt
ansvar för den verksamhet som organisationen bedriver!

Det finns inget samband mellan bidragens storlek och
utveckling av antalet föreningsmedlemmar. Nuvarande
uppläggning missgynnar nya organisationer med nya
framtidsinriktade idéer.

Det finns egentligen inga som helst garantier för att
föreningar, som får bidrag, är levande i bemärkelsen att de
engagerar medborgarna.

Dessutom plottras mycket av stödet bort på allehanda
lokala företeelser vilket givetvis medför oproportionerligt
höga förvaltningskostnader.

Medlemmars egna avgifter har genom bidragen fått allt
mindre betydelse för föreningarnas ekonomi, vilket hotar
föreningarnas frihet och deras funktion som banbrytare för
nya idéer.

Det är nödvändigt att reformera hela systemet för
förenings- och organisationsstöd. Skattebetalarnas medel
kan definitivt utnyttjas effektivare. Principer för
bidragsgivning, beslutsunderlag och icke minst uppföljning
av beslutade bidrag måste förbättras.

De enorma belopp som utbetalas hänger givetvis
samman med att föreningslivet antagit enorma
proportioner, och vice versa. I dag finns det föreningar för
nästan varje tänkbart behov. Ungefär 200.000 föreningar på
riks-, regional och lokal nivå, som tillsammans har mer än
31 milj.
medlemmar.

Organisationsbidragssystemet måste reformeras.

4.8 Presstödet

Av svårbegripliga skäl -- i varje fall i en demokrati --
gäller mycket speciella regler och subventioner för svensk
dagspress. Sålunda är dagstidningarna genomgående
momsbefriade (så ej veckotidningar). Vidare utdelas stora
summor av skattebetalarnas pengar i form av s.k. presstöd.
År 1991 utbetalades icke mindre än 450 miljoner kronor i
presstöd.

Det finns anledning misstänka att särreglerna för
dagspressen inte kommit till för att i första hand skydda det
fri ordet, den fria opinionsbildningen och konsumenternas
bästa utan att den som så mycket annat skall tillfredsställa
de stora särintressena inom det ekonomiskt politiska
etablissementet.

I en situation där Sverige efter den beryktade
skattereformen högtidligen momsbelagt alla varor och
tjänster utan hänsyn till huruvida Sverige som nation kan
tjäna på det eller inte är det märkligt med undantaget för
dagspressen.

Det fria ordet görs beroende av de politiska
makthavarnas beslut... Hur fritt blir det ordet?

I ett land där man just skall bryta gamla socialistiska
planekonomiska tankebanor subventioneras det fria
ordet... planekonomiskt!

I ett land där hart när varje dagstidning har en klar
partipolitisk bindning beslutar partipolitikerna om
subventioner och skattelättnader.

I ett land vars nya regering högtidligen anför skäl för fri
konkurrens och mot statlig styrning... styrs den
opinionsbildande dagspressen genom statliga beslut.

Det finns ännu fler sätt att visa att presstödet inte hör
hemma i ett fritt, öppet, demokratiskt land och att det
därför förhoppningsvis är dags att ta bort presstödet i
Sverige.

4.9 Partistödet

I förslaget till statsbudget har 140 272 000
kronor i form av ett förslagsanslag avsatts till stöd för
politiska partier (andra huvudtiteln H 3).
Medelstilldelningen sker enligt lagen om statligt stöd
till politiska partier.

Ny Demokrati har i en särskild motion lämnat sin
grundläggande syn på såväl det statliga som det kommunala
stödet till politiska partier. Stödet bör för budgetåret
1992/93 sänkas till 80 procent
av det nuvarande stödet och därefter till 60 procent
för budgetåret 1993/94 och till 50 procent
för budgetåret 1994/95, allt i dagens
penningvärde.

Eftersom medelstilldelning sker enligt lag kan det bli
erforderligt att ändra lagen för att tillgodose syftet med
motionen.

5. Penning- och valutapolitik

Sveriges valutapolitik är nu fast och knuten till ecun med
sikte på det europeiska växelkurssamarbetet EMS.
Slutmålet är ett fullvärdigt medlemsskap i EG. En
devalvering är numera utesluten och vi bör redan nu ställa
in oss på de regler som gäller inom EG för de fasta
växelkurserna.

6. Finanspolitiken

För att dämpa pris- och kostnadsökningar måste det
föras en stram finanspolitik. Detta är även nödvändigt för
att inte valuta- och penningpolitiken skall ta över och
korrigera med höga räntor. Det är viktigt att de därmed
frigjorda resurserna används på ett tillväxtfrämjande sätt
och kommer alla till del.

7. Budgetpolitiken

I stort delar Ny Demokrati regeringens politik, som även
innebär början till en nödvändig systemförändring. Vad vi
vänder oss emot är att regeringen inte bedriver denna
politik med tillräcklig kraft. Vår motion visar hur flera
besparingar och större skattesänkningar kan åstadkommas.

Likaså delar vi regeringens uppfattning att den
ekonomiska politiken måste vila på marknadsekonomins
grund, som kan skapa ekonomisk välfärd. En ekonomisk
välfärd kan bara skapas ur det mervärde, som företagare
skapar tillsammans med sina anställda.

Enligt vår mening måste detta arbete bedrivas med
mycket större snabbhet än vad regeringen gör. Det är viktigt
att både avreglera och privatisera den svenska ekonomin
samt att öka konkurrensen och att snabbt förändra den
arbetsrättsliga lagstiftningen, så att företagare vågar
anställa folk och öka sysselsättningen. Alla åtgärder måste
dock vidtagas på ett fördelningspolitiskt riktigt sätt.

Här följer en kortfattad redovisning av vår politik för de
huvudtitlar som hittills inte har berörts.

Justitiedepartementet

I en demokrati är det grundläggande att alla lagar stiftas
utifrån principen om full yttrandefrihet, informationsfrihet
och fri opinionsbildning. Så har emellertid inte skett i
Sverige. Yttrandefrihetsgrundlagen och kabellagen som
antogs hösten l99l under den sittande regeringen innehåller
begränsningar som inte är godtagbara i ett demokratiskt
samhälle. Det statsägda monopolföretaget Sveriges radio
förhindrar också medborgarna att utöva sina demokratiska
rättigheter. Det är anmärkningsvärt att dessa
grundläggande demokratifrågor så illa beaktas av en
borgerlig regering. Ny Demokrati anser att staten inte skall
äga några massmedier. I motionen om fri radio och TV --
Släpp etermedierna fria! -- ges ett förslag till hur
etermedierna kan befrias från politiskt inflytande. Bl a
föreslås utförsäljning av TV2, P2, P3, lokalradion och
utbildningsradion. Denna skulle tillföra statskassan ca 2 miljarder.

En
annan av den demokratiska statens viktiga uppgifter
är att ge medborgarna fysisk trygghet och säkerhet. Vi
måste därför satsa stort på bekämpning av
narkotikamissbruk och gatuvåld samt straffa brottslingarna
och skydda brottsoffren. Regeringens förslag går i den
riktningen. Vi anser dock att förslagen bör skärpas.
Internerna skall i möjligaste mån få arbeta och därigenom
betala för sina förseelser. Strafftidens längd skulle kunna
utgöras av den tid det tar att efter avdrag för skatt, mat och
husrum betala sin skuld. Ett sådant system förutsätter
naturligtvis marknadsmässig lön för utfört arbete.

För att bättre kunna förebygga brott och samtidigt
skydda medborgarna är det viktigt att snabbt utöka antalet
kvarterspoliser. Omorganisera samtidigt polisen i syfte att
använda polisutbildad personal till polisarbete och inte till
administrativt arbete. Slopa lagen som tillåter
parkeringsvakter. Rättssäkerheten måste stärkas och
förstärkt skydd för den enskilde i förhållande till staten
införas.

Utrikesdepartementet

Ny Demokratis utrikespolitik är glasklar. Vi anser, att en
folkomröstning beträffande Sveriges anslutning till EG skall
göras med endast två alternativ: ja eller nej.
Folkomröstningen bör ej kombineras med allmänna val.

Svaret är redan givet -- Sverige måste in i EG. Till dess
stöder vi alla initiativ, som är nödvändiga för en
framgångsrik anslutning. Ideologiskt tillhör vi den
demokratiska västvärlden. Ekonomiskt tillhör vi västra
Europa. Vi stöder ett effektivt administrerat FN och ett FN,
som agerar i rollen som världspolis.

Det svenska neutralitetsbegreppet är därmed förlegat.
Verkligheten har sopat bort dess existens men i stället
aktualiserat andra problem.

Ny Demokrati har i en motion påpekat nödvändigheten
av att svenska försvaret och försvarsindustrin effektiviseras,
medan fredsorganisationen nedbantas. Kvalitet och
teknologi ges högsta prioritet. Vi anser fortsatt satsning på
JAS nödvändig men med utökade
försäljningsansträngningar. Försvarsindustrin bör få
extraanslag till utveckling av nya vapensystem under
förutsättning att den genomför omedelbara och kraftiga
kostnadsreduceringar. De extremt långa tiderna för
utvecklingsplanering måste kraftigt krympas.

Försvarsindustrins försäljningsansträngningar måste ges
de rätta förutsättningarna genom nytt innehåll i
vapenexportlagen samtidigt som utvecklings- och
produktionskostnaderna reduceras genom samarbetsavtal
med internationellt verksamma tillverkare inom framför allt
EG.

Det är idag mycket svårt att skilja på invandrarpolitik
och U-hjälp, eftersom Sverige ligger mitt i den dramatiska
verkligheten. Händelser på andra sidan Östersjön kommer
i långt högre grad än hittills att påverka vårt agerande. Vår
flyktingpolitik beskrivs i särskild motion -- En ny
invandringspolitik. Se även vår motion -- Biståndets
inriktning och omfattning.

Biståndsbehoven är omätliga. Ny Demokrati
konstaterar, att Sverige är bättre på att ge meningsfull hjälp
i Sveriges närområde än att förhandla om hur hjälpen skall
sippra ned till befolkningen i enpartistater långt bort
härifrån. Förändringen av U-hjälpens inriktning måste
emellertid ske gradvis. Självklara inslag i den nya politiken
är hårda villkor på mottagarländerna vad gäller deras
vapeninköp, samhällsskick och tänkta utnyttjande av
hjälpen. Samtidigt med att vi försöker komma till rätta med
de värsta missförhållandena, måste vi organisera hjälpen på
ett mer rationellt sätt. Allt bistånd till ett mottagarland skall
därvid kanaliseras över ett givarland.

Den fortsatta hjälpen till traditionella U-länder måste
bl.a. rikta sig mot ett av världens största och mest explosiva
problem, den snabba befolkningsökningen. Utan
familjeplanering och födelsekontroll blir U-hjälpen
destruktiv.

FN är med effektiva påtryckningsmedel som
Världsbanken bättre skickade än vi att organisera U-hjälp i
fjärran land.

Enligt regeringens budgetproposition blir
biståndsanslaget 1992/93 14,5 miljarder
plus ett särskilt Baltikumanslag på en miljard.
Ny Demokrati har genom olika motioner visat att detta
bistånd kan effektiviseras, förbättras och samtidigt sänkas
med totalt 2,5 miljarder,
detta trots att biståndet till Baltikum utökats
med ytterligare en miljard.

Vidare har Ny Demokrati i en separat motion reducerat
bidraget till diverse internationella biståndsprogram och
biståndsorganisationer.

I separata motioner ifrågasätts inte bara Sidas
kompetens och existensberättigande i en oförändrad
biståndsvärld utan även samarbetet med dess
systerorganisationer BITS, IMPOD och Swedefund,
sammanförda under det separata företaget Swedecorp. Ny
Demokrati förslår, att dessa tungrodda organisationer,
ledda av genompolitiserade och oprofessionella styrelser,
bör utsättas för kritisk granskning i en nytillsatt utredning.

Den svenska U-landspolitiken verkar ha havererat efter
kommunismens sammanbrott. Den bör nu i stället inriktas
på att sälja Sverige -- inte den internationella socialismen.
Detta kan ske genom att handelsdiplomati, Exportrådets
försäljningsansträngningar, turism och bistånd, allt
sammanföres under en enda hatt -- lämpligen den svenska
ambassaden i varje enskilt land.

I vår U-landspolicy skall vi verka för att I-länderna skall
köpa U-ländernas produkter i stället för att skydda sig mot
dem med gränsskydd. Vi får inte förstöra U-ländernas
ekonomi genom att dumpa typiska U-landsprodukter på
världsmarknaden. Den s.k. nord-syddialogen kommer att
bli allt viktigare i takt med att befolkningstrycket från syd
ökar.

Givetvis måste Sverige ha hög beredskap att bistå vid
katastrofer, var de än inträffar. Ny Demokrati har därför
föreslagit ett nytt och rationellt grepp i vår motion
Katastrofbrigad. En sådan brigad är samtidigt det bästa stöd
vi kan ge organisationer som Röda Korset, Rädda Barnen,
kyrkorna o.s.v.

Idén att Sverige skall adoptera en eller flera baltstater
finner vi väl värd att närmare penetrera. Om vi t ex
adopterade Estland, garanterade dess handel och valuta
och tillsammans med dem byggde upp både samhälle och
industri, skulle vi påskynda landets ekonomiska och
därmed dess politiska tillfrisknande.

Denna idé har i en något modestare form beskrivits i vår
motion Valutagarantifond för Estland.

Vår utrikespolitik måste också inriktas på att göra vårt
land attraktivt för utländska turister och för utländska
företag.

En aktiv och professionell marknadsföring av vårt
underbara land kan få turismen att växa snabbt och
därmed också skatteintäkter, BNP, sysselsättning o.s.v.

En omdaning av Sverige -- framför allt det svenska
skattesystemet -- kan parallellt med EG-anslutningen göra
Sverige till ett mycket intressant land för etablering av
utländsk industri.

Försvarsdepartementet

En trovärdig säkerhetspolitik måste stödjas av ett
försvar, som genom sin omfattning, utrustning och
utbildning inger respekt och samtidigt ger tydliga signaler
om att vi har både vilja och resurser att möta ett väpnat
angrepp.

Sverige har därför konsekvent fört en säkerhetspolitik,
som syftat till att hålla landet utanför väpnade konflikter i
vårt närområde.

I framtiden är det framför allt de politiska förhållandena
i OSS-staterna, som kommer att diktera förutsättningarna
för den svenska säkerhetspolitiken. För närvarande bedöms
emellertid risken för ett nytt stormaktskrig som ringa, även
om den politiska utvecklingen i Östeuropa måste följas med
fortsatt stor uppmärksamhet.

Det svenska försvaret och dess försvarsindustri måste
omedelbart anpassa sig till de nya säkerhetsmässiga
förutsättningarna. Detta betyder kraftiga nedskärningar av
försvarets fredsorganisation, om vilket parlamentarisk
enighet har nåtts. Däremot pågår fortfarande intensiva
förhandlingar beträffande den svenska försvarsindustrins
framtid.

Ny Demokrati hävdar i en motion att omedelbara
åtgärder måste vidtas för att säkerställa försvarsindustrins
överlevnad. Vi vill speciellt värna om arbetstillfällen för
35.000 heltidsarbetande inom denna. Ny Demokrati anser,
att den nuvarande vapenexportlagen med sin restriktiva
tillämpning är föråldrad. Den bör ersättas med en ny lag,
som i princip tillåter all export av krigsmateriel med
undantag av export till de länder som löper risk att bli
indragna i krig. Regeringen bör även avlägsna alla hinder
för export av försvarsmaterielkomponenter till tredje land.
Sker inte detta får Sverige svårt att ingå långsiktiga
utvecklings- och samarbetsavtal med europeiska
tillverkare. Sådana avtal är nödvändiga för att lösa svensk
försvarsindustris långsiktiga problem. En sådan ny
lagstiftning gör att våra kunder kommer att få ökat
förtroende för bl.a. den verkliga kontinuiteten i svensk
försvarsexport.

Tyvärr kommer effektiva och bestående samarbetsavtal
att ligga flera år fram i tiden. Det är därför av vikt att extra
budgetanslag redan nu beviljas för utveckling av nya
vapensystem som Bonus och Bamse. Innan beslut härom tas
vill emellertid Ny Demokrati att ÖB och Swedish Ordnance
presenterar underlagen för sina kostnadsberäkningar för de
redan igångsatta utvecklingsprojekten samt redovisar i
vilken utsträckning de beräknade kostnaderna kan
återvinnas genom interna rationaliseringar.

Ny Demokrati vill vidare att regeringen tillsätter en
snabbutredning beträffande förutsättningar för en
långsiktig överlevnad av svensk försvarsindustri.

I samband härmed önskar Ny Demokrati att
utredningen analyserar den svenska försvarsindustrins
organisation och om den motsvarar de krav man idag kan
ställa på internationellt verksamma försvarsindustriföretag.

Socialdepartementet

Socialpolitiken är en viktig del i den svenska välfärden.
Det är också den minst konkurrensutsatta, och vad gäller
sjukvården kan den faktiskt kallas för planekonomi. Det
ger stora möjligheter till besparingar genom konkurrens
och privatisering. Det är systemfel som orsakar problemen i
sjukvården samt att bristen på incentiv ger dålig effektivitet.
Detta tillsammans med grundfelet att låta politiker styra en
verksamhet som de ej har kunskaper i, har skapat dagens
situation. Det är lätt att åtgärda problemen genom att låta
sjukvårdsenheterna själva få styra sin verksamhet med egen
styrelse, ledning och budget. Samtidigt skall naturligtvis
den öppna vården privatiseras och ett husläkarsystem
införas på frivillighetens grund. De föreslagna åtgärderna
kommer att ge betydande kostnadsbesparingar samtidigt
som vården blir både effektivare och bättre.

Kommunikationsdepartementet

Utbyggnad, modernisering och underhåll av
infrastrukturen är mycket viktigt för ökad tillväxt och
produktivitet inför 2000-talet. Det är särskilt angeläget
inför närmandet till EG, då vi ju är lokaliserade i Europas
ytterområde och därmed har långa transportvägar. Det har
även stor betydelse för att göra Sverige rundare och att
därmed underlätta företagens och människornas rörlighet.

Vi kan tänka oss avgiftsfinansiering av
företagsekonomiskt lämpliga nybyggnadsprojekt för att
frigöra kapital att användas på det sekundära vägnätet, som
är i dåligt skick.

Vi vill påskynda snabbtågens utbyggnad. Även sträckan
Uppsala--Sundsvall bör ha X2000-systemet.

Sjöfartens andel i vårt nationella transportsystem måste
förstärkas då det fortfarande är det billigaste transportsättet
per ton/kilometer. I samband med detta måste våra
hamnsystem med tillhörande hantering ses över och
moderniseras. Det bör även framhållas att kostnaden för
underhåll av våra vattenvägar är försumbara i förhållande
till underhållet av väg- och järnvägar.

För att nedbringa rese- och transportkostnaden till
Gotland föreslår vi att införa taxfree försäljning ombord på
färjorna.

Se vidare våra motioner.

Utbildningsdepartementet

Investeringar i högkvalitativ utbildning är en satsning på
framtida välstånd och utveckling för såväl den enskilda
medborgaren som för samhället.

I de stora dragen och sammanfattat stödjer och
applåderar vi den inriktning och markanta kursändring som
regeringen föreslår. Vi välkomnar den starka fokuseringen
på kvalitet, kunskaper och effektivisering. Dock anser vi att
man kan och bör gå fram väsentligt snabbare och
kraftfullare.

Vi har i separata motioner utvecklat vår grundsyn bl a
på skolan, lärarutbildningen, skolbetygen, den akademiska
utbildningen och forskningen samt föreslagit en mängd
konkreta åtgärder -- varför vi primärt hänvisar till dessa
motioner och här nöjer oss med några korta kommentarer.

Komvux utgör ett väsentligt inslag i utbildningssystemet
men bedrivs förvisso till en del i former, som inger starka
betänkligheter. Vi ser också en betydande
effektiviseringspotential inom detta område. Vi vill därför
kraftigt understryka kommunernas stora ansvar att tillse att
det minskade sektorsbidraget inte drabbar de verkligt
angelägna delarna av komvux -- utan istället utlöser
kreativitet och effektivt nytänkande. Självklart får inte
resultatet bli att ambitiösa, högmotiverade komvuxelever,
som presterar goda studieresultat, står utan
studiemöjligheter.

Vi delar uppfattningen att det inom den s k
folkbildningen finns en både välvuxen och vildvuxen flora
av aktiviteter, som knappast kan kallas för utbildning. Även
inom detta område anser vi att det finns ett betydande
utrymme för effektivisering, kvalitetssatsningar och höjda
ambitionsnivåer.

Kostnads- och undervisningseffektiviteten inom
invandrarundervisningen är i många avseenden
utomordentligt låg. Detta har framkommit i flera objektiva
studier och vi efterlyser högre krav från regeringens sida på
effektivisering även inom detta område. Det är vår
bestämda uppfattning att hemspråksundervisningen icke
ska betalas med skattemedel. Detta vårt förslag innebär en
besparing för statskassan på cirka ettusentrehundra
miljoner kr. Vi vill däremot satsa rejält på en kravfylld och
kvalitativt högtstående svenskundervisning för
invandrare -- denna satsning kräver emellertid inte större
ekonomiska resurser.

Jordbruksdepartementet

Ett kostnadseffektivt och rationellt jordbruk spelar en
stor roll för tillgång till prisvärda livsmedel för
konsumenterna. Kapaciteten bör motsvara den inhemska
marknaden och bygga på högt ställda krav på kvalitet, både
vad avser produkter och etiska aspekter på djurhållning
samt varsamhet med miljön.

Vårt kalla klimat tillåter oss att använda mindre med
kemiska bekämpningsmedel. Tillsammans med bl a
långtgående djurskyddsbestämmelser bidrar detta till
högre kvalitet på livsmedel, som kan vara en
konkurrensfördel i Europa. Samma skäl kan emellertid
också vara konkurrenshämmande, om prisnivån drivs upp
gentemot importerade livsmedel.

Jordbruket har under lång tid levt i en hårt reglerad
overklighet. Bönderna har anpassat sin produktion till
regelverket, vilket har lett till suboptimala produktioner,
som inte alltid varit till landets bästa. Jordbrukets
föreningsrörelse med sin klart monopolistiska syn har
verkat inte bara hämmande för nya friska enskilda initiativ
utan även bidragit till en onödigt stor och kostsam
byråkrati. Den beslutade och påbörjade avregleringen är
således ett steg i rätt riktning men måste följas av en strävan
att göra bönderna självförsörjande, fria och
bidragsoberoende. Det är angeläget att ge jordbruket
sådana förutsättningar, att det kan bedrivas på sunda
affärsmässiga grunder liksom andra små och medelstora
företag. Endast så kan ett lönsamt och livskraftigt jordbruk
överleva till allas gagn.

Omställningen av åkermark till annan gröda än
spannmål måste fullföljas. F n arbetas hårt med att finna
alternativa grödor för att behålla all åkermark. De
troligaste projekten synes vara industriråvaror. Det pågår
intressanta försök med bl a framställning av dieselolja från
raps samt fiber från majs som kan få många
användningsområden, t ex vegetabilisk plast som ersättning
för petroleumbaserad plast. Faktum kvarstår dock, att om
sådana produkter ej är lämpliga/tillgängliga eller andra
sidoinkomtsmöjligheter ej kan uppbringas, blir det
nödvändigt att acceptera en minskning av jordbrukets
omfattning.

Skogen kan i framtiden bli en bristvara då såväl massa-
som virkesindustrin kommer att få ett ökat behov. En
satsning på skog nu kan därför även ge betydande
exportintäkter i framtiden. Vi måste därför acceptera att
skogbeväxt areal ökar på bekostnad av åkerarealen.

Jordbrukets miljövårdande roll är obestridlig. Öppna
landskap är önskvärda och eftersträvas av många.
Eventuellt införande av arealbidrag som finansieringsform
måste redovisas som en särskild landskapsskatt, så att det
klart framgår vad det kostar. Väljarnas prioritering måste
alltid vara vägledande.

Den s k Uruguayrundan i GATT-förhandlingarna väntas
ge resultat inom kort. Syftet är bl a att åstadkomma
internationell neddragning av stödet till jordbruket. Bl a
förespås en kraftig minskning av gränsskyddet. Det är
bra. Så länge världsmarknadspriserna inte är en funktion av
sund konkurrens utan är fiktiva priser som ett resultat av
kraftiga statssubventioner av alla överskottsproducerande
länder, kan inte Sverige ensidigt sänka gränsskyddet.
Däremot bör de inhemska marknadspriserna noga
övervakas för varje enskild produktgrupp. Så snart en klar
tendens till överskydd kan identifieras, bör referenspriserna
sänkas i motsvarande grad.

Ett starkt och konkurrenskraftigt jordbruk ger det bästa
utgångsläget vid förhandlingarna med EG. En förutsättning
är att svenska bönder inte drabbas av nationella pålagor och
avgifter som saknas inom EG. Vissa svenska regler är
hårdare och måste därför, i den mån samma höga standard
inte kan accepteras inom EG, justeras så att svenska bönder
får konkurrera på lika villkor. I annat fall kommer svenskt
jordbruk att snabbt utkonkurreras i ett framtida gränslöst
Europa. Förhandlingar om strängare gemensamma regler
skall således föras på lägst EG-nivå och måste
implementeras samtidigt inom hela vår konkurrenssfär.

Kulturdepartementet

Kultur bör i minsta möjliga utsträckning styras av
politiker. Det allmänna har dock en oerhört viktig roll vad
avser främjandet av ett positivt och kreativt kulturliv.
Kulturpolitiken bör dessutom ansvara för främjande och
bevarande av traditioner och stöd till det som har värde men
inte kan komma till stånd på marknadens villkor. Staten bär
dessutom ett ansvar för de signaler som en kulturbudget
sänder ut i landet. Överdriven sparsamhet eller snålhet förs
vidare i alla led och skapar negativa effekter, inte minst för
nyskapandet.

Kulturpolitiken bör värna om frihet, mångfald och
kvalitet samt göra kulturen tillgänglig för så många som
möjligt.

Samhällets stöd till kulturen skall vara vägledande och i
det skede vi står inför bidraga till att stimulera ökade
satsningar på alla kulturområden samt vidga deltagandet i
kulturlivet. En större publik skulle innebära effektivare
utnyttjande av de resurser som satsas. Det skulle också
innebära underlag för större arrangemang och därmed leda
till större mångfald.

Ny Demokrati anser det angeläget att öka förståelsen för
andra kulturer, bl.a. genom att skapa ökade förutsättningar
att presentera mer av utländska kulturyttringar i Sverige,
vilket skulle skola publiken samt ge konstnärer nya
impulser.

Politisk styrning skall visserligen undvikas men det
behövs en konstruktiv dialog mellan dem som anslår
ekonomiska medel och dem som utnyttjar dem. På detta vis
kan långsiktiga mål, konstnärliga värden och prioriteringar
för 90-talet formuleras. Ny Demokratis kulturpolitik
utvecklas vidare i vår motion. Ny Demokrati eftelyser ökad
satsning på kultur.

Näringsdepartementet

De små och medelstora företagen utgör en mycket viktig
del av svenskt näringsliv, kanske den viktigaste. Politik,
lagar och förordningar har dock traditionellt utformats med
utgångspunkt från de stora företagens vilkor och
förutsättningar, varför det har blivit stelbent, byråkratiskt
och fel för de små och medelstora företagen.

Större delen av innovationer, kreativa idéer och därmed
nya produkter kommer från de små och medelstora
företagen trots att de har de sämsta ekonomiska
förutsättningarna för detta arbete.
Riskkapitalförsörjningen måste därför omgående lösas.

Deras behov av riskkapital har under hösten
aktualiserats i olika sammanhang. Bankernas kreditgivning
har stramats åt och de regionala utvecklingsfondernas
resurser har utnyttjats maximalt. Riksdagen har under
hösten genom beslut förändrat förutsättningen för
utvecklingsfondernas och riskkapitalföretagens verksamhet
avseende den fortsatta tillgången på riskvilligt kapital.
Samtidigt har regeringen aviserat en ny form av villkorslån
enligt tysk EKH-modell för att skapa möjligheter till ett
ökat nyföretagande.

Med anknytning till avvecklingen av löntagarfonderna
har Ny Demokrati föreslagit etablering av en privat
investeringsbank med uppgift att bland annat erbjuda
småföretagen riskvilligt kapital. En lösning som snabbt
skulle kunna erbjuda marknaden ett betydande
kapitaltillskott.

I regeringsförklaringen och i den allmänpolitiska
debatten har regeringen gång på gång betonat
nödvändigheten av åtgärder för att stimulera de 400 000
småföretagare vi har i landet. Diskuterade och utlovade
lösningar av småföretagens behov av riskvilligt kapital är
emellertid alltför långsiktiga och därför otillräckliga.

Regeringen måste gripa in med omedelbara förslag till
åtgärder, som motverkar det snabbt ökande antalet
konkurser inom småföretagarverksamheten. Här pågår en
enorm kapitalförstöring som måste motverkas genom
snabba åtgärder som kan överbrygga de problem som har
uppstått på grund av den djupa lågkonjukturen, statens
åtgärder och bankernas felsatsningar i fastigheter, vilket nu
i stor utsträckning drabbar företagen.

Som ett komplement till ovanstående lösningar av
småföretagens riskkapitalbehov föreslår Ny Demokrati ett
antal åtgärder som snabbt kan stimulera och motivera
människor att satsa på en utveckling av det egna företaget --
eller starta ett nytt företag.

Miljö- och naturresursdepartementet

En god miljö är viktigt för alla. Det är därför nödvändigt
att använda våra begränsade resurser på ett
kostnadseffekivt sätt, d.v.s. där man får den maximala
effekten. Vi har i Sverige uppnått en hög reningsgrad på de
utsläpp som vi orsakar själva, men de utgör bara ca 10--15 %
av den totala föroreningen eftersom vi importerar 85--
90 %
av luft- och vattenföroreningarna. Det är därför
viktigt att vi hjälper de länder som genererar det mesta av
dessa föroreningar, nämligen våra grannar runt Östersjön, i
första hand Baltikum och Polen, då dessa länder i stort sett
saknar fungerande reningsanläggningar. Övriga aktuella
länder som t.ex. gamla Östtyskland och Tjeckoslovakien
kommer att få sin hjälp huvudsakligen från Tyskland och
övriga Västeuropa.

Vår hjälp till självhjälp skall ske genom vår duktiga
miljöindustri, som med hjälp av den lokala industrin bygger
dessa reningsanläggningar och utrustningar. Det ger
samtidigt möjlighet för vår industri att skapa samarbete i
olika former med lokala företag vilket kan ge betydande
kostnadsfördelar för vår egen export även till andra länder.
På sikt tror vi att Baltikum kan bli för OSS vad Hongkong
är för Kina i dag vilket ger fantastiska framtidsmöjligheter.

Det är samtidigt nödvändigt att Sverige inte medvetet
och ensidigt tillämpar miljölagar och pålagor som utsätter
svenska producerande företag och jordbrukare för
kostnader som kan äventyra deras konkurrenskraft i ett
framtida gränslöst Europa. Det är viktigt att Sverige aktivt
driver miljöfrågor, men implementeringen måste ske
samtidigt inom hela gemenskapen, under devisen
konkurrens på lika villkor.

Finansdepartementet

Höga skatter är ingen garanti för välstånd. Det är i stället
mänskligt engagemang, arbete, kompetens etc som skapar
resurser för välstånd och utveckling för såväl den enskilda
människan som för samhället. I Sverige var det totala
skattetrycket år 1960 måttliga 29 %
av BNP. Men sedan dess har det i stort sett
fördubblats och uppgår nu till omkring 56 %
av BNP. Genomsnittet för OECD-länderna ligger
strax under 40 %
och för EG-länderna lite över 40 %.

Sverige
närmar sig med stora steg övriga Europa. De
flesta ledande politiker är ense om att Sverige skall bli
medlem i den Europeiska gemenskapen, EG. Därigenom
integreras Sverige i en fri marknad för varor, tjänster,
kapital och arbete. De svenska skatterna måste så fort som
möjligt anpassas till den europeiska nivån. Det är en
nödvändighet för att inte mista konkurrenskraften hos våra
svenska företag. Ny Demokrati anser att det totala
skattetrycket måste sänkas till Europanivå.
Skattesänkningarna bör först ske på tillväxtfrämjande
skatter som t.ex. energiskatter och arbetsgivareavgifter.
Detta ökar svenska företags konkurrenskraft samt tryggar
sysselsättningen och ökar därmed välfärden.

För att komma ner till Europanivå behöver staten
vidtaga åtgärder för att minska bidragsberoendet både för
enskilda och för olika näringar. Denna onödiga rundgång är
alldeles för kostsam för samhället.

Det är svårt att skapa ordentlig dynamik och extra
engagemang genom att bevara världens högsta skattetryck.
Dynamiken skapas inte av att skattebördan flyttas. Det
samlade skattetrycket måste sänkas. Först då får vi
ordentlig dynamik i samhällsutvecklingen och då ökar
människors engagemang och vilja till arbete och extra
sparande.

Ny Demokrati anser att systemet med skatt på skatt
starkt måste ifrågasättas.

Ett annat väsentligt område, där vi politiker inte har
visat tillräckligt intresse, är skattebetalarnas rättssäkerhet.
Inom detta område görs det förvånansvärt litet i vårt
demokratiska land, som gör anspråk på att vara en rättsstat.
Ny Demokrati anser, att hela rättssäkerhetssystemet för
skattebetalare bör ses över och ändras radikalt.

Bostäder

På grund av den subventioneringspolitik som förts i
Sverige, har medbogarna kunnat efterfråga större och
lyxigare bostäder än vad landet och dess innevånare haft råd
till. Nu kommer räkningen, som måste betalas av oss alla.
Den kan naturligtvis inte betalas omgående utan måste
amorteras över en ganska lång tid. Det måste därför fattas
ett långsiktigt beslut för att rätta till problemen. Vi föreslår
därför att riksdagen under 1992 fattar beslut om att t.ex.
från och med 1995 börja avtrappningen av de nuvarande
subventionerna under en 10--15-årsperiod. Det skulle ge
medborgarna en rimlig tid att tänka över sin
bostadssituation och kunna förändra den eller inrikta sin
ekonomi därefter.

Trots höga statliga subventioner så har vi idag höga
boendekostnader. Detta beror på hög inflation, höga
realräntor och höga byggkostnader samt ett dåligt
resursutnyttjande. De höga byggkostnaderna beror på en
otillfredsställande konkurrenssituation på byggmarknaden
samt på bristen av en konkurrensriktig upphandlingsteknik.
Överhettning på byggmarknaden har också bidragit till
höga byggkostnader.

Det är svårt att hålla maximal kostnadspress samtidigt
som man subventionerar kraftigt. Det är därför en stor del
av subventionerna hamnar i fel fickor samtidigt som det
kostar oerhörda pengar för staten. Vi måste nu lägga om
den bostadspolitiska kursen och införa en fungerande
konkurrens för att effektivt kunna sänka kostnaderna. Det
kan heller inte nog betonas hur viktigt det är med ett lägre
och jämnare ränteläge för att få bukt med problemen med
de höga kostnaderna. Under de senaste åren (1991--92) har
det byggts för mer än 200

Mdr, en summa som skulle kunnat vara 15--20 %
lägre med en fungerande konkurrens och
konkurrensriktig upphandling. Det höga skattetrycket
påverkar även de övriga boendekostnaderna.n

Budgetförändringar (miljoner kronor)

Åtgärd
Minskning
Ökning
Helår

Sänkt partistöd
35
Sänkt alkoholskatt 500
Slopad
begravningsmoms 150
300
Förändrat
bistånd
2 500
Ökning av pensioner
till fattigpensionärer 200
Effektiviserad
sjukvård
och tandvård
3 000 6
000
Minskning av organi-
sationsbidrag
2 000
Slopad hemspråks-
undervisning
1 300
Tidigareläggning av
snabbtåg 500
Slopat
bidrag till Gotland
140
Minskad inkomstskatt
från företagare 200
Slopade
bidrag till vindkraft
150
Behovsprövat barnbidrag
1 200 2
500
Minskad energiskatt
för företagen 1
300
Sänkning av turistmomsen1
1 000
Satsning på turism 100
Återföring
av anslag till
arbetslivsfonden2
6 000
Slopande av FAS-90
1 000
Effektivare flykting-
politik
500

Summa
18 825 (12 825)
2 950
8 200 1
Ökade skatteintäkter p.g.a. ökad turism orsakad av
sänkt turistmoms 2
Återföres som budgetförstärkning för arbetsskapande
åtgärder

Vårt förslag till statsbudget för budgetåret 1992/93
innbär en utgiftsnivå som ligger 15,875 (9,875) Mdr lägre än
regeringens förslag. Detta trots att vi inte har räknat in
några dynamiska effekter som definitivt kommer att uppstå
genom den föreslagna politiken.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den
ekonomiska politiken som förordas i motionen,

2. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för
budgetregleringen som förordas i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att föra en mycket stram
finanspolitik,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att skattetrycket måste sänkas
med 1 -- 1,5

% per år av BNP,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om det önskvärda i en förenklad
utbildning i nationalekonomi för allmänheten i
utbildningsradions regi,1

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en förbättrad information om
EG, bl.a. i utbildningsradions regi,1

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att investeringar i fungerande
kommunikationer bör betraktas just som investeringar och
inte som en kostnad över årsbudgeten,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den ekonomiska politikens
viktigaste uppgift är att skapa förutsättningar för företagen
att verka och kunna expandera i syfte att öka
sysselsättningen och därmed tryggad ekonomi för alla,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det skapas bättre
förutsättningar för små och medelstora företags
riskkapitalförsörjning,2

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en omprövning av
budgetperioder till kalenderår bör övervägas samtidigt som
ett långtidsperspektiv på minst tre år införs,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ett nytt pensionssystem av
försäkringskaraktär snarast bör utredas och
genomföras,3

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att stimulera en ökning av
investeringarna i tillverkningsindustrin,2

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att skapa bättre förutsättningar
för utländska företag att investera i Sverige,2

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att slopa alla monopol -- statliga,
kommunala, kooperativa, fackliga och privata -- utom de
som är absolut nödvändiga i en demokrati,2

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att skydda den fria
konkurrensen med lagar efter förebild från det amerikanska
systemet,2

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att fastighets- och
förmögenhetsskatten successivt bör slopas,4

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att dubbelbeskattning av
aktieutdelningar bör avvecklas,4

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att reavinstbeskattningen bör
lindras,4

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att privatpersoner bör ges
möjlighet att dra av förluster i rörelse mot inkomst av tjänst
i syfte att öka tillgången på riskkapital,4

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att privat pensionssparande bör
stimuleras.

Stockholm den 27 januari 1992

Ian Wachtmeister (nyd)

Bo G Jenevall (nyd)

Harriet Colliander (nyd)

Bengt Dalström (nyd)

Johan Brohult (nyd)

Lars Moquist (nyd)

1Yrkandena 5, 6 hänvisade till KrU

2Yrkandena 9, 12, 13, 14, 15 hänvisade till NU

3Yrkande 11 hänvisat till SfU

4Yrkandena 16, 17, 18, 19 hänvisade till SkU