De skånska kommunikationerna

Motion 1988/89:T242 av Kjell-Arne Welin m.fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:T242

av Kjell-Arne Welin m.fl. (fp)
De skånska kommunikationerna

Regionens s.k. infrastruktur är av stor betydelse. Här spelar kommunikationerna
en viktig roll. Det måste råda en gemensam helhetssyn i denna fråga.

Vägnätet

Vägnätet i Skåne är av stor regionalpolitisk betydelse. Vägtrafiken inom
regionen särskilt till och från Malmö-Lund-området spelar en viktig roll för
utvecklingen. Vägförbättringar som stimulerar kontakterna inom regionen
har därför hög prioritet. Detta gäller vägarna E 66, E 6 och E 4 samt
riksvägarna 10, 12, 17, 21, 23, 108 och 109. Skåne är också en genomfartsregion
för trafiken mellan kontinenten och landets övriga delar.

Även regionalpolitisk! viktiga vägprojekt i östra Skåne måste genomföras
inom överskådlig framtid.

Av de skäl som ovan framförts är behovet av bra vägar i Skåne väsentligt
större än på många andra håll i landet. Detta måste beaktas av vägverket.

Det är särskilt angeläget med vägförbättringar för att tillgodose EG:s
bärighetsnormer.

Kollektivtrafiken i Skåne

Ett riksdagsbeslut 1978 slog fast att en huvudman i varje län skulle ha ansvar
för kollektivtrafiken på landsvägarna.

Skåningar i Sveriges riksdag påpekade redan då att det var ett för regionen
dåligt beslut, eftersom Skåne delas i två län och länsgränsen fungerar
som en administrativ spärr.

Dagens erfarenheter visar än tydligare att förändringar är nödvändiga.

Det går t. ex. inte att åka tåg mellan Malmö och Båstad. Hur förklarar
man för en turist att Pågatågen går till Helsingborg (pågatågsbiljetter). I
Helsingborg måste man byta tåg och köpa andra biljetter (SJ biljetter) för
att ta sig till Båstad. Människor kan inte förstå eller acceptera när bussar
och tåg kör ifrån varandra utan samordning i tidtabellerna. Länsgränserna
syns ju inte!

Denna förvirrande och irrationella situation är ett hinder för att öka
kollektivtrafikens användning.

Vi folkpartister vill inte acceptera dessa missförhållanden. Den lösning
som borde vara enklast är att bilda ett kommunalförbund för hela Skåne
som bl.a. kan bli huvudman för kollektivtrafiken.

Järnvägar

För mindre än sex år sedan förordade statensjärnvägar en total nedläggning
av lokaltågtrafiken på de bandelar som de skånska Pågatågen i dag trafikerar.
Persontrafiken är sedan många år borta på Malmö-Trelleborg! Trots att
järnvägen bevisligen har möjlighet att utvecklas positivt om man ger den
chansen, är stora delar av det kvarvarande skånska järnvägsnätet föremål
för utredningar som ensidigt syftar till att få bort trafiken. Detta är mycket
förvånande och beklagligt eftersom flertalet av dessa banor går mellan
förhållandevis stora tätorter och genom tätbefolkade bygder.

Ovissheten och pessimismen vad beträffar den spårbundna kollektivtrafiken
påverkar tyvärr utvecklingsmöjligheterna negativt i båda Skånelänen.
Österlen är ett talande exempel. En tidigare blomstrande bygd har drabbats
av ”Norrlandssjukan” till följd av flera järnvägsnedläggningar på senare år.

Sträckan Ystad-Tomelilla-Simrishamn har tillfälligt räddats genom insatser
av berörda kommuner. Den framtida ovissheten betyder dock att
företag tvekar att etablera sig i en bygd som kanske kan bli utan spårförbindelse
med omvärlden. Lika självklart tvekar unga familjer att bygga och
bo i ett område med otillfredsställande kollektivtrafik. Det är tragiskt att
konstatera att vår förmåga att ta itu med dessa problem tycks avta trots ökat
medvetande om miljöns betydelse för vår hälsa och natur och sist men inte
minst betydande är de sysselsättningseffekter inom Sverige som en medveten
satsning för med sig.

Folkpartiet anser därför att

- Järnvägen Malmö-Ystad snarast bör elektrifieras.

- Pendeltrafik bör inrättas på denna sträcka samt på Malmö-Arlöv
-Lomma—Kävlinge samt Malmö—Trelleborg.

- Persontrafiken Malmö—Staffanstorp-Dalby bör återupptas.

- Sträckan Ystad—Tomelilla—Simrishamn måste säkerställas.

Riksdagen bör därför uttala att SJ vid förhandlingar med Pågatågens huvudman
bör ställa sig positivt till ett utnyttjande av dessa bandelar för
regional kollektivtrafik.

Järnvägstunnel genom Hallandsåsen

Det råder ganska stor enighet om att kapaciteten på västkustbanan måste
ökas och standarden förbättras. Den främsta ambitionen måste vara att hela
Västkustbanan blir dubbelspårig. Ett problem är sträckningen över Hallandsåsen,
vars stigning är av sådan omfattning att den vid vissa årstider är
svårframkomlig. Skarpa kurvor och stark lutning gör att tågens hastighet
måste sänkas avsevärt under hela året.

Problemen har föranlett omläggningar i trafiken så att vissa förbindelser
förläggs in i landet. Detta är naturligtvis negativt för resande utmed Västkustbanan,
i all synnerhet under sommaren, när banan betyder mycket för
turismen.

Förslag finns om att bygga en tunnel genom Hallandsåsen och en utredning
är utförd av de tre berörda länsstyrelserna. Tillkomsten av en
järnvägstunnel skulle innebära att restiderna förkortades betydligt, att 30

plankorsningar försvinner, och att dubbelspår kan anläggas. Av dessa skäl Mot. 1988/89

är det viktigt att järnvägstunneln byggs så snart det är möjligt. Den bör T242

därför prioriteras inom ramen för de samlade resurser som står till förfogande
för trafikinvesteringar.

Flygplatser

Sturup är södra Sveriges internationella flygplats. Antalet resenärer per år
är ca 1,3 miljoner och fördelar sig på följande sätt: Inrikes linjetrafik (65%),
charter (34%) och utrikes linjetrafik (1%). Sturup har en stor outnyttjad
trafikpotential omfattande utrikes linjetrafik till framför allt Västeuropa.

Nyligen har direktförbindelse öppnats till London. Det är utmärkt men det
torde också till en början vara möjligt att öppna en flyglinje direkt till
Frankfurt. En strävan bör därför vara att tillgodose näringslivets ökade krav
på snabba kommunikationer genom att Sverige ansluter sig till pågående
avreglering av luftfarten som sker i EG-länderna. Det skulle med stor
sannolikhet medföra att Sturup får fler direkta linjer till Europas knutpunkter
som är viktiga för att underlätta handelsutbytet.

Trängselsituationen i Kastrups luftrum är redan idag belastande och
medför onödigt långa transfertider för passagerare i anslutande trafik från
södra Sverige. Genom att fullständigt öppna Sturup för utrikes linjetrafik
skulle flygplatsen kunna avlasta Kastrup och även fungera som knutpunkt
för den omfattande regionaltrafiken. Detta förutsätter också snabba förbindelser
mellan Sturup och Kastrup. Till en början kan detta behov tillgodoses
genom transitflyg från Sturup.

För inrikesflyget är det viktigt att både Sturup, Ängelholm och Everöd
(Kristianstad) utvecklas. Stora investeringar har redan genomförts i Ängelholm
vilket medför möjlighet att ta emot större flygplanstyper. Det är
värdefullt att ett nära samarbete finns mellan de tre skånska flygplatserna
t.ex. vid omdirigeringar av väderorsak. Betydelsefullt är också transportsystemet
kring flygplatserna. Bra vägar och goda allmänna kommunikationer
är en förutsättning för att flygplatserna ska kunna utvecklas.

Fraktflygets nya förutsättningar är också intressanta. Sturups fördelaktiga
geografiska läge gynnar flygplatsens utveckling i detta hänseende. Därför är
det viktigt att flygföretagen bereds möjlighet att öppna trafik till Nordens
knutpunkter, t.ex. Oslo och Helsingfors. Sturups läge invid fyra Europavägar
gör flygplatsen till en idealisk central för distribution av frakt mellan
Norden och kontinenten.

Båtförbindelser

För Skåne betyder förbindelserna med Danmark mycket, men de är lika
viktiga för resten av Sverige. Fast förbindelse över Öresund har diskuterats i
1 flera decennier. Ovissheten om en sådan skall komma till stånd och var den
i så fall skall lokaliseras har alltför länge bundit och försvårat kommunernas
planering.

På längre sikt anser vi folkpartister att fasta förbindelser bör komma till
stånd. Vi är beredda att acceptera de lösningar som byggnadstekniskt,

kommunikationstekniskt och inte minst miljömässigt visar sig vara bäst. Mot. 1988/89
Den framtida lösningen bör innefatta spårbunden trafik. T242

De senaste decenniernas diskussioner kring Öresundsförbindelserna har
lärt oss att Öresunds- och kontinentförbindelserna måste få en helhetslösning.
Privat finansiering och avgifter kan mycket väl tänkas. Det är av
yttersta vikt att de pågående förhandlingarna med Danmark leder till
snabbt beslut. Det är nödvändigt att förbättra färjeförbindelserna för såväl
passagerare som gods- och järnvägstransporterna. Det är också angeläget
att satsningar sker för direkta, billiga och tidsenliga båtförbindelser mellan
Malmö och centrala Köpenhamn.

Staten har ett ansvar för att förbindelserna över Sundet styrs på ett rimligt
sätt. I dag verkar det vara angelägnare att ordna fördelar för svävartrafik
Malmö-Kastrup (affärsresor till högt pris) än att lätta på Lex Öresund, så att
de vanliga båtarna kan klara konkurrensen och kan erbjuda rimliga biljettpriser.
En förutsättning för goda fäijeförbindelser över Öresund mellan
svenska och danska hamnar är att rederierna kan finansiera verksamheten
genom traditionella företagsekonomiska principer.

Folkpartiet i Skåne ser det därför som ytterst angeläget att åtgärder
omgående vidtas för att förbättra färjetrafiken över Sundet. Vi har flera
gånger påpekat den negativa betydelse som den s.k. Lex Öresund har på
färjetrafiken. En översyn av Lex Öresund är nödvändig och åtgärder som
krävs är

- förändringar i Lex Öresund

- beslut om den långsiktiga planeringen av Öresundstrafiken fattas under
1989 - en helhetslösning

- att eventuellt nödvändiga stödåtgärder i första hand inriktas på direkta
förbindelser mellan Malmö och centrala Köpenhamn,

- att konkurrens och valmöjligheter främjas i Öresundstrafiken.

Färjeleden till Bornholm

Riksdagen bör uttala att färjelederna till Bornholm klassas som långa rutter.

En sådan ändring innebär möjlighet till skattefri försäljning ombord. Därigenom
stärks resandefrekvensen, som i sin tur kan innebära förbättrad
vintertidtabell.

Regional godsterminal

Godshantering blir en allt viktigare fråga och regionala godsterminaler har
en viktig uppgift. En sådan borde övervägas i Hässleholm.

12

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs angående järnvägarnas utnyttjande i Skåne,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om järnvägstunnel genom Hallandsåsen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om regional godsterminal i Hässleholm,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen uttalas om färjeleder till Bornholm,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om att via länsstyrelserna i de båda Skånelänen
starta en utredning med syfte att bilda ett kommunalförbund som ska
vara huvudman för länets kollektivtrafik,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om flygplatserna Sturup, Ängelholm och Everöd,

[att riksdagen hos regeringen begär en översyn av den s.k. lex
Öresund,1]

7. att riksdagen hos regeringen begär att vägverket beaktar vad
som i motionen anförts om vägnätet i Skåne vid prioriteringen av
väginvesteringar.

Stockholm den 25 januari 1989
Kjell-Arne Welin (fp)

Karin Ahrland (fp) Bengt Harding Olson (fp)

Siw Persson (fp)

1 1988/89:Sk421