om bygdeavgifterna från vattenregleringar

Motion 1987/88:Jo904 av Per-Ola Eriksson och Börje Hörnlund (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Jo904

av Per-Ola Eriksson och Börje Hörnlund (c)
om bygdeavgifterna från vattenregleringar

I samband med sjöregleringar och kraftverksbyggen utdömer vattendomstolen
enligt 10 kap. vattenlagen s. k. bygdeavgifter som vattenföretaget måste
erlägga i kompensation för de ingrepp som görs i en älv eller ett sjösystem.

Bygdeavgifternas storlek bestäms i förhållande till den avkastning som en
älvutbyggnad eller sjöreglering väntas ge. Vattenföretaget får sedan årligen
betala utdömt belopp till länsstyrelsen i det län som berörs. Pengarna
fonderas och förvaltas av länsstyrelsen.

Av dessa bygdeavgifter, ofta kallat vattenregleringsmedel, kan näringslivet
i den kommun som är berörd erhålla lån eller bidrag enligt ”Förordningen
om avgifter enligt vattenlagen”. Även kommunen är stödberättigad.

Villkoren för att erhålla lån eller bidrag från bygdeavgifterna är att
pengarna skall användas till investeringar som främjar näringslivet, sysselsättningen
och den allmänna servicen i den bygd som berörs av vattenregleringen.
Kommunen kan inte erhålla bidrag till drift av kommunala verksamheter
utan endast till investeringar.

I de regioner där medel ur bygdeavgifterna utgår kan angelägna investeringar
utföras till stor nytta för befolkningen. Det kan bidra till att förhindra
avfolkning och har därför en viktig regionalpolitisk funktion.

Kommunen äger inte beslutanderätt över bygdeavgifterna utan denna
utövas av länsstyrelsen. Det sker endast i samråd med kommunen som får
möjlighet att yttra sig över de ansökningar som inkommit, varefter länsstyrelsen
beslutar - i praktiken den tjänsteman som handlägger ansökningarna.
Länsstyrelsens lekmannastyrelse tar sällan eller aldrig ställning till inkomna
ansökningar.

Förvaltningen av bygdeavgifterna bör, enligt vår bestämda uppfattning,
åvila den kommun där vattenregleringen skett i stället för av länsstyrelsen.
Likaså bör kommunen ha fullständig beslutanderätt över bygdeavgifter som
härrör från vattenregleringar inom den egna kommunen.

Genom att överföra förvaltnings- och beslutanerätt över bygdeavgifterna
från länsstyrelsen till kommunerna påskyndas ärendebehandlingen. Besluten
fattas därigenom närmare de människor och den region som berörts.

Eftersom länsstyrelsen för sin handläggning av inkomna ansökningar nu är
beroende av kommunens synpunkter är det rimligt att kommunen ges det
fulla ansvaret för bygdeavgifterna. Kommunstyrelsen bör lämpligen utgöra
det organ inom kommunen som får förvaltnings- och beslutanderätten över
bygdeavgifterna.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

att riksdagen beslutar om sådan ändring i 10 kap. vattenlagen att
kommun ges förvaltnings- och beslutanderätt över bygdeavgifter från
vattenregleringar.

Stockholm den 22 januari 1988

Mot. 1987/88
Jo904

Per-Ola Eriksson (c)

Börje Hörnlund (c)