Biobränslen och alternativa drivmedel i transportsystemet

Motion 1990/91:N408 av Bengt Kronblad m.fl. (s)

Bakgrund

Biobränslen

Biobränslen är den gemensamma beteckningen för
energiskog, hyggesrester, halm, rivningsvirke m.m. men
även torv. De är samtliga produkter av sol, vatten och
mineraler via växternas fotosyntes. Till biobränslen kan
också räknas jordbrukets grödor och de förädlade
produkter som kan utvinnas.

Intresset för biobränslen ökade snabbt i samband med
sjuttiotalets oljekriser och aktiviteten på området har haft
ett påtagligt samband med oljeprisets utveckling. Tidvis
låga oljepriser i kombination med inkörningsproblem för
bl.a. fliseldning har medfört att intresset för biobränslen
periodvis har stagnerat. Inför kärnkraftsavvecklingen tycks
det åter stiga.

Redan i dag svarar dock biobränslet för närmare 30

TWh av vår samlade energiproduktion. En betydande
del av detta används inom massa- och trävaruindustri.
Avfall, trädbränslen och torv motsvarande ca 10 TWh
används för energiproduktion i värmeverk.

Ur miljösynpunkt är biobränslena klart att föredra
framför fossila bränslen, i synnerhet kol och olja, framför
allt därför att de i stort sett inte innehåller svavel. Däremot
avger de viss mängd kväveoxider och kolväten främst vid
dålig förbränning. Vidare medför en intensiv
biobränslehantering med 'dammsugning av skog'' efter
hyggesrester m.m. att näringsbalansen kan rubbas, med
accelererad försurning och sämre tillväxt som följd.

Det på sikt främsta miljöargumentet för biobränslen är
sannolikt deras förbrukning av koldioxid när träd, buskar
och gräs växer upp. Vid förbränningen avges visserligen
åter koldioxiden, men till skillnad från de fossila bränslena
innebär detta att biobränslena i princip är neutrala när det
gäller negativa klimateffekter.

Potentialen för användning av biobränslen för
energiutvinning är mycket stor. Samtidigt finns flera
begränsningar. Utöver rent ekologiska krav gäller det
tillgången på råvara där skogsindustrins behov redan är
svåra att tillgodose. Det kan dessutom hävdas att den
ekonomiska nyttan av förädling normalt är större än vad
den är av förbränning.

Även med beaktande av detta talar dock starka skäl för
att en väsentligt större del av vår energiproduktion skall
baseras på biobränslen eftersom dessa är förnybara,
inhemska och ur miljösynpunkt mycket fördelaktiga under
förutsättning att verksamheten inte strider mot
grundläggande ekologiska hänsyn.

Tack vare god skogsvård finns visst utrymme för att
utnyttja mer av träd och hyggesrester på näringsrik mark,
men framför allt bör energigrödor odlas på åkermark där
jordbruket efter hand avvecklas.

Alternativa drivmedel

Produktion av alkoholer

Det är enligt motoralkoholkommittén väsentligt billigare
att producera metanol än etanol. Metanol kan därför, trots
sämre miljöegenskaper, utgöra ett viktigt komplement till
jordbruksproducerad etanol. Särskilt betydelsefullt är det
att pröva olika former av biomassa som råvara.
Kristianstadsförsöket i projekt Krijoli behöver enligt vår
mening få en vidare utveckling, särskilt som ett brett
spektrum av växter kan användas för alkoholproduktion.
Skillnaden i biomassatal mellan grön biomassa och
kärnskörd kan kompenseras genom att den gröna
biomassan kan skördas flera gånger per år.

Inom skogsbruket kan alkoholer produceras från
vedråvara. I Kanada pågår utveckling av en mycket
intressant och möjligen effektiv metod, IOGEN-metoden,
för att på enzymatisk väg bryta ner cellulosa till socker
samtidigt som en jäsningsprocess inleds. En viktig
förutsättning för bärkraft i metoden är tillgång till laktos, ett
ämne som ingår i ostvassla. Sådan produktion finns i
Kalmar län.

Enligt vår mening finns en stor utvecklingspotential
inom vår region där skogsavfall och lövenergiskogsflis
tillsammans med överskottsgrödor i jordbruket kan utgöra
förutsättningen för en drivmedelsinriktad
alkoholproduktion.

Men stöd av den modell som finns i Neulengbach-
Asperhofen i Österrike bör en försöksverksamhet initieras
som innebär en självförsörjning av vegetabiliskt bränsle av
omestrad olja som används av jordbruksmaskiner i delar av
sydöstra Sverige. Fördelen med rapsolja är bl.a. att
kostnaderna kan hållas nere genom försäljning av
biprodukter som foderkakor och glycerin.

För att säkerställa en regional utveckling baserad på
Kalmar läns särskilda förutsättningar vill vi initiera en
omvandling av grödor och annan biomassa till alkoholer,
vegetabilisk olja och biogas avsedda för motordrift. Vi vill
också att möjligheterna att utveckla vegetabiliska oljor till
bränsle utreds tillsammans med krav på styrmedel för
vegetabiliska oljors introduktion i hydraul- och
smörjsystem. För att våra nationella trafik- och miljömål
skall kunna uppnås ser vi de alternativa drivmedlen som en
mycket viktig del i det nätverk av åtgärder som blir
nödvändiga.

Vi har ett trafikpolitiskt beslut från 1988 som har två mål
för bränsleförbrukningen.

1. Energiförbrukningen för nya fordon bör successivt
minska.

2. Den långsiktiga utvecklingen av transportsystemet
bör syfta till en minskning av oljeberoendet och en
övergång till alternativa drivmedel och system som på
längre sikt kan baseras på inhemska, förnyelsebara råvaror.

Dessa mål motverkas av utvecklingen. Det sker en
kraftig tillväxt av transportarbetet. Förbrukningen av
bränsle inom sektorn har ökat med 27 % sedan 1980. Mer
än 9 miljarder liter bränslen per år förbrukas i dag inom alla
transportsektorer. Ökningen är drygt 5 % per år.

Ett ytterligare mål är koldioxidmålet för vilket
transportsektorns bränsleval är av avgörande betydelse.
Det kan nås antingen genom defensiva åtgärder typ
fördelningspolitiskt oacceptabla åtstramningar eller med en
offensiv substitutionspolitik.

Det finns en mängd goda skäl att utveckla en strategi
som uppfyller de av riksdagen fattade miljömålen. Vi inser
att det krävs insatser inom en rad områden för att lyckas,
men av regionalpolitiska skäl vill vi betona en alternativ
bränsleutveckling och analysera och initiera försök med
motoralternativ till ottomotorn.

Det finns en rad viktiga motiv för kraftfulla
energihushållningsåtgärder inom transportsektorn:
minskad sårbarhet vid störningaroljeberoendet som hot
mot betalningsbalansenminskade utsläpp av försurande,
gödande och klimatpåverkande ämnen.

Insatserna kan återföras för att tillgodose allmänna
välfärdsmål.

Vi anser att de åtgärder som vidtas skall vara baserade
på en kostnadseffektiv syn och att fördelningspolitiska och
miljö- och regionalpolitiska aspekter skall sammanvägas.

Till följd av oron i vissa oljeproducerande länder har en
kraftig, konstlad prisökning på fossilt bränsle skett.
Alternativa bränslen framstår då som mycket värdefulla.
Det bör övervägas om inte en introduktion av alternativa
bränslen, om än i mindre skala, kan motivera en lägre
skattesats.

Enligt vår mening är en regional metodutveckling och en
tillämpning av befintliga metoder särskilt angelägen inom
områdena motoralkoholer, biogas och etanol.

De hittillsvarande försöken har inneburit fördyringar av
transporter där alternativa bränslen ersatt fossila. Det pågår
för närvarande både utveckling av effektiva metoder för
alkoholframställning ur vedråvara och utveckling av ny
teknik i användarledet. Den samlade bedömningen är att
med nuvarande beskattningssystem utgör alternativa
bränslen ett mer kostsamt alternativ sett ur enbart
ekonomisk synvinkel.

Vi anser att de energi- och miljöpolitiska målen väger
tyngre än omedelbara krav på likställd eller bättre
kostnadsbild jämfört med bensin eller dieselolja.

Vi vill att frågorna om motoralkoholer prioriteras i det
regionala utvecklingsarbetet, särskilt som sydöstra Sverige
har goda förutsättningar att nå positiva resultat. Under en
inledningsperiod bör verksamheten, som är av riksintresse,
stödjas med statliga insatser kombinerade med insatser från
berört näringsliv och offentlig verksamhet.

Alternativa motortyper

Det är enligt vår mening angeläget att analysera vilka
möjligheter den s.k. Elsbett-motorn har, ställt i relation till
produktionen av rapsolja i distriktet.

Elsbett-motorn som arbetar efter dieselprincipen kan
nyttja icke fossila bränslen för drift. Det innebär att
exempelvis rapsolja kan användas. Motorkonceptet är
relativt väl beprövat i form av olika prototyper och kan
användas för såväl person- som lastbilar. Elsbett-motorn
bygger på en hög energieffektivitet och prov har visat att vid
en jämn hastighet av 90 km/h i en medelstor personbil var
förbrukningen av vegetabilisk olja ca 0,32 l/mil.

Vi vill initiera ett bredare försök med Elsbett-motorn
och anser att samverkan med SLU i det försök som pågår
med Elsbett-motorn inmonterad i en traktor är ett
angeläget regionalt utvecklingsarbete.

Regional utveckling mot nationella mål

De nationella miljömålen när det gäller utsläpp av
föroreningar från transportsektorn tillåter inte att
utbyggnaden av fossilbränslebaserade trafiksystem kommer
till stånd. Även stora industriutbyggnader kan äventyras om
inte ny teknik tas i anspråk. Med en övergång till ett system
där alternativa drivmedel kombineras med fossila och där
olika styrmedel samverkar, kan ökad valfrihet bibehållas.
En styrning mot icke fossilbaserade bränslen innebär att
samhällskostnader som uppstår med miljöförstörande
fossila bränslen kan minska. Allmänt sett utgör hårda, men
välgrundade, miljökrav både möjligheter och svårigheter.
Möjligheterna ligger i utvecklingen av miljövänligare
alternativ. Svårigheterna ligger bl.a. i att en utveckling
baserad på fossila bränslen försvåras.

Våra slutsatser och förslag

Genom ett regionalt samarbete mellan myndigheter,
näringsliv, högskola och partsorganisationer kan en mjuk
övergång från produktion av bl.a. exempelvis socker till
produktion av biomassabaserad alkohol ske. Ett sådant
samarbete bör utvecklas med statligt stöd för att sedan
övergå i självfinansierad form.För att ytterligare utveckla
alternativa drivmedel bör regionala försök initieras för
produktion av grön biomassabaserad alkohol med en rad
växter som bas. Dessutom bör skogsavfallets lämplighet
som underlag för etanol och metanolproduktion utvecklas
genom försök i Kalmar län.En utveckling av rapsoljans
möjligheter som drivmedel bör analyseras och en
försöksanläggning med omestring av oljan bör byggas för
att dels anpassa oljan till befintliga dieselmotorer, dels
anpassa oljan till energisnåla Elsbett-motorer som på sikt
kan bli värdefulla motoralternativ.För att nyttiggöra det
organiska avfallet bör satsningar på produktion av biogas
initieras. När källsortering av hushållsavfallet kommer till
stånd underlättas separeringen av hushållens organiska
avfall. Produktion av biogas bör koncentreras till större
deponier.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utveckla ett alternativt
energisystem för transportsystemet och för
uppvärmningssystemet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ekonomiskt stöd för
att på sikt utveckla etanolproduktion baserad bl.a. på
socker,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att utveckla ett
biogasbaserat uppvärmningssystem samt att inleda försök
med omvandling av biogas till etanol,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ekonomiskt stöd för att utveckla
oljeväxtforskningen samt för att i regionen stödja
uppbyggnaden av en växtoljebaserad omestringsanläggning
för tillverkning av miljövänlig vegetabilisk ''dieselolja'',

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att utveckla metoder
för att kostnadseffektivt omvandla skogsavfall, lövmassa
etc. till etanol.

Stockholm den 17 januari 1991

Bengt Kronblad

Stig Alemyr

Birger Rosqvist

Arne Andersson

Lena Öhrsvik

i Gamleby

Mot. 1990/91
N404--408

Mot. 1990/91
N404--408

Mot. 1990/91
N404--408

Mot. 1990/91
N404--408

Mot. 1990/91
N404--408

Mot. 1990/91
N404--408

Mot. 1990/91
N404--408

Mot. 1990/91
N404--408

Mot. 1990/91
N404--408

Mot. 1990/91
N404--408

Mot. 1990/91
N404--408

Mot. 1990/91
N404--408