Bilavdraget

Motion 1988/89:Sk384 av Rosa Östh och Ulla Tillander (båda c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Sk384

av Rosa Östh och Ulla Tillander (båda c)
Bilavdraget

I dag är alla människors rätt till förvärvsarbete allmänt erkänd. Det innebär
att det också finns en allmän acceptans för att barn till förvärvsarbetande
föräldrar tas om hand i kommunal eller annan barnomsorg under den tid
föräldrarna arbetar.

Det finns således ett klart, och vanligtvis inte ifrågasatt, samband mellan
förvärvsarbete och barnomsorg.

När vi ser till skattesystemet och dess tillämpning tycks emellertid det
logiska sambandet upphöra att gälla. Vi avser här inte beröra det faktum att
kostnaden för barnomsorgen inte är avdragsgill i deklarationen, vilket i och
för sig vore naturligt. Vi vill istället ta upp frågan om reglerna för bilavdrag
och hur dessa tolkas och tillämpas.

Vi har valt att använda oss av ett som vi tycker åskådliggörande exempel,
som eftersom det är prövat i domstol också har fått betydelse för andra fall.

En kvinna som arbetar på annan ort än där hon är bosatt, kan inte använda
pendeltåget till sitt arbete. Det enda tåg hon skulle kunna åka med avgår
nämligen tidigare än daghemmet, där hon har sitt barn, öppnar. Kvinnans
enda möjlighet att ta sig till sitt arbete är att använda den egna bilen. Hon
har därför begärt att få göra avdrag med drygt 10.000 kronor för bilresorna
som dessutom ger henne en tidsvinst på 2 timmar per dag. Taxeringsnämnden
underkände avdraget, men länsrätten som kvinnan överklagade
till ansåg att avdraget var befogat. Taxeringsnämnden besvärade sig hos
kammarrätten som underkände kvinnans begäran om bilavdrag. Motiveringen
var att kostnader i samband med barntillsyn är personliga levnadskostnader
som inte får dras av vid taxering.

Att det inte handlade om barntillsynskostnader utan om kvinnans praktiska
möjlighet att ta sig till sitt arbete har kammarrätten uppenbarligen inte
tagit någon hänsyn till.

Eftersom det tydligen är möjligt att tolka gällande regler på detta sätt är
det nödvändigt att reglerna ändras. I annat fall kommer människor också i
fortsättningen att drabbas av obefogat höga levnadskostnader. Det kan
tilläggas att det mestadels är kvinnor, ofta ensamstående och med jämförelsevis
låga löner, som hamnar i situationer som den här beskrivna.

Även till förra riksmötet väckte vi en motion i den här frågan. När motionen
behandlades i skatteutskottet hänvisade utskottet till ”RINK”, en av de
skattekommittéer som tillsatts, och anförde att resultatet av utredningen
borde avvaktas.

Mot.

1988/89
Sk384 —395

I Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr Sk384 — 395

Enligt vår uppfattning kräver den fråga vi tar upp ingen utredning. Riksdagen
bör utan att avvakta ytterligare beslutsunderlag ha möjlighet att göra
ett ställningstagande.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär att reglerna för bilavdrag ändras
så att resa till och från daghem eller motsvarande får inräknas i
arbetsresan.

Stockholm den 20 januari 1989

Rosa Östh (c) Ulla Tillander (c)

Mot. 1988/89
Sk384

2