Återförande av pengar från vattenkraften

Motion 2000/01:N362 av Birgitta Sellén m.fl. (c, mp)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda förutsättningarna för en återföring av pengar från vattenkraftsproduktionen till kommuner och regioner där den produceras.

Motivering

Drygt 90 % av elproduktionen från vattenkraften kommer från skogslänen. Det är en ansenlig vattenkraftsproduktion som till stor del bär upp välfärden i landet. Under en lång tid har det aktualiserats krav på att en del av vattenkraftens vinster ska återföras till de kommuner och regioner där vattenkraften produceras. Kommunerna skulle då kunna räkna med stabila och förutsägbara intäkter.

I de sju skogslänen finns en förening, Föreningen Sveriges Vattenkraftkommuner, som 46 kommuner är medlemmar i. Dessa kommuner arbetar, över alla partigränser, för att pengar ska återföras till de kommuner och regioner som producerar vattenkraft. I dessa kommuner bor det sammanlagt 735 000 invånare.

Befolkningstalet i de sju skogslänen har under många år sjunkit och det innebär minskade skattekrafter. Unga medborgare flyttar och kvar blir den äldre generationen, vilket gör att omsorgskostnaderna för kommunerna blir höga.

Genom att tillföra vattenkraftskommunerna återbäring från vattenkraften skulle det vara ett bevis på att dessa kommuner är värdeskapande för hela landet. Nu går värdeströmmarna till staten för att sedan till en del återföras i form av s.k. regionalpolitiskt stöd. Det är inte acceptabelt, utan bidrar endast till åsikten att vattenkraftskommunerna är bidragsmottagare, fast det i själva verket är så att vattenkraftsproducerande kommuner i stället bidrar till välfärden i landet.

Minst 600 miljoner kronor per år av befintliga skatter från energiförsörjningen (20 miljarder kronor per år) bör återföras till vattenkraftskommuner och regioner. Värt att notera är att den begärda återbäringen är en affär mellan staten och berörda kommuner och regioner, vilket innebär att varken producent eller konsument berörs.

Många av ovannämnda kommuner har idag dålig ekonomi, vilket bl.a. märkts extra tydligt för kommuner som i somras drabbades av översvämningar. Hade återbäring från vattenkraften delats ut till dessa kommuner, så hade de knappast behövt begära bidrag från kommunakuten för att kunna reparera de skador som uppstod.

I vÃ¥rt grannland Norge har Stortinget slagit fast att vattenkraften är en ânationell resurs med stark lokal tillhörighetâ. UtifrÃ¥n denna grund rÃ¥der enighet över alla partigränser om att vattenkraftsproducerande kommuner har rätt till Ã¥terbäring. Totalt mottar de norska vattenkraftskommunerna 3 miljarder norska kronor per Ã¥r i skatteintäkter ägnade âÃ¥ tilbakeföre en del av verdiskapingen til distrikteneâ.

Stockholm den 4 oktober 2000
Birgitta Sellén (c)
Thomas Julin (mp)	Ingegerd Saarinen (mp)
Erik Arthur Egervärn (c)