Anslagsfördelningen till länsstyrelserna

Motion 1998/99:Bo301 av Liselotte Wågö m.fl. (m)

Hallands län har under de senaste decennierna präglats av en
kraftig befolknings- och bebyggelseexpansion. Sedan 1970
har folkmängden i länet ökat med 36 procent, vilket är mer
än något annat län kan redovisa. Denna utveckling har
allmänt sett varit positiv för länet men har samtidigt lett till
att exploateringstrycket under lång tid varit högre i Halland
än på andra håll. Detta har även avspeglats i tidigare års
nyckeltalsjämförelser när det gäller t.ex. antal överklagade
detaljplaner respektive bygglov, antal bidragsansökningar på
bostadsområdet, antal miljöskyddstillstånd och antal
täkttillstånd.

I budgeten för 1998 genomfördes en omfördelning inom länsstyrelsernas
totala ramanslag i syfte att åstadkomma en resursfördelning som skulle ge
ökad likvärdighet i förutsättningarna att bedriva verksamheten i olika län.
Till grund för regeringens beslut låg en inom Statskontoret gjord utredning
där hänsyn tagits till faktorerna folkmängd, landyta och antal kommuner i
respektive län. Trots att ingångsvärdet för Hallands län justerades i budgeten
för 1998 finns det fortfarande betydande skevheter när det gäller anslags-
fördelningen mellan länsstyrelserna, vilket framgår av tabellen nedan.

Halland är numera ett medelstort län i befolkningshänseende. Länet
behandlas emellertid fortfarande - och trots omfördelningen 1998 - som ett
smålän när det gäller tilldelning av ramanslag.

Som framgår av tabellen har Hallands län ungefär samma folkmängd som
Västmanlands län och Örebro län. När det gäller tilldelning av ramanslag -
enligt budgetpropositionen för 1999 - har emellertid nämnda län ca
2,0 respektive 6,1 miljoner kronor mer än Hallands län.

För Kalmar län - som är ett av de län som har mindre ramanslag än
Halland - gäller att anslaget nedjusterats eftersom arbetsuppgifter och medel
avseende regional utveckling 1998 fördes över till landstinget. Annars skulle
även Länsstyrelsen i Kalmar län haft ett högre ramanslag än Länsstyrelsen i
Hallands län. Utslaget per länsinvånare har dock Kalmar län fortfarande ett
högre anslag än Halland.

Anslag 1999
tkr
Folkmängd
1998-06-30
Kr/Inv
Folkmängds-
utveckling
1970 - 1996 %
Uppsala
58.430
290.353
201
33
Halland
57.810
272.256
212
36
Södermanland
58.180
256.919
226
3
Västmanland
59.840
258.234
232
-1
Örebro
63.900
274.703
233
0
Kalmar
57.390
239.539
240
-1
Värmland
69.130
279.375
247
-2
Dalarna
71.740
284.373
252
3
Västerbotten
76.110
258.016
295
11
Västernorrland
74.890
253.434
296
-5
Tabellen visar att de snabbast växande länen - Halland och
Uppsala - fortfarande är missgynnade när det gäller
resurstilldelning. De besparingar som genomförts under
senare år har dessutom slagit särskilt hårt mot de
länsstyrelser som redan är missgynnade i anslagshänseende.

Mot denna bakgrund är det angeläget att fullfölja den omfördelning av
länsstyrelseanslaget som påbörjades 1998, så att förutsättningarna att bedriva
verksamheten i olika län blir mer rättvisa.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av omfördelning av länsstyrelseanslaget.

Stockholm den 22 oktober 1998

Liselotte Wågö (m)

Carl Fredrik Graf (m)

Hans Hjortzberg-Nordlund (m)