Änkepensionen

Motion 2001/02:Sf346 av Bo Lundgren m.fl. (m)

1 Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen beslutar att änkepensionens övergångsregler skall återställas till vad som gällde före den 1 april 1997, fr.o.m. den 1 januari 2002.

2 Efterlevandepensioner

De stora förändringar av det offentliga pensionssystemet som nu håller på att slutföras kräver också anpassning av tidigare regler för efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barn.

I regeringens proposition 1999/2000:91 presenterades ett omfattande förslag till hur regelverket på detta område kunde utformas. Betänkandet (1999/2000:Sfu13) antogs av riksdagen den 31 maj 2000. De partier som står bakom pensionsreformen har haft möjligheter att påverka regelsystemets utformning och de inte helt okomplicerade avvägningar av ekonomisk och socialpolitisk natur som måste ske i samband med framtagandet av det nya regelsystemet.

Ett av de stora problemen i denna typ av lagstiftningsarbete är hur övergångsbestämmelser skall utformas och tidigare övergångsregler behandlas. Ett sammantaget mål för alla politiska partier borde vara att med hjälp av väl avpassade övergångsregler skapa ett minimum av retroaktiva effekter samt att undvika en alltför styvmoderlig behandling i vissa fall. Vi anser att propositionen och riksdagens beslut hade en stor brist, nämligen att änkepensionerna enligt övergångsbestämmelser i 1990 års lagstiftning inte återställdes.

3 Änkepensionen enligt övergångsregler med ikraftträdande 1990 samt ändringar 1997

Den förändring av änkepensionerna som beslutades av riksdagen 1988 och som trädde i kraft 1990 var med nödvändighet omfattande. ATP-systemet var så uppbyggt att pensionsrättigheter aldrig kunde delas mellan makar. Detta var motiveringen till de omfattande änkepensionsförmånerna.

Förvärvsverksamheten för kvinnor var tidigare låg. Först efter 1970 års särbeskattningsreform förändrades detta förhållande successivt. 1970- och också stora delar av 1980-talets kvinnliga förvärvsverksamhet kännetecknades av deltidsarbete, och ända fram till mitten av 1970-talet var hustru som arbetade i makes företag faktiskt sambeskattad och tillgodoräknades då inte pensionspoäng för utfört arbete.

Äldre familje- och förvärvsmönster lever kvar under mycket lång tid. Kvinnor födda på 1930-talet kom upp i yrkesaktiv ålder vid mitten av 1950-talet då attityder, men också sambeskattningen av makars inkomster, bidrog till att kvinnor förvärvsarbetade i ringa utsträckning.

Det är de nu nämnda förhållandena som har lett till omfattande övergångsregler vad gäller änkepensioner både från ATP och folkpensionen.

Folkpensionen har mycket tidigt utformats som en generell pension och har således aldrig tidigare varit föremål för inkomstprövning. 1997 års förändring av övergångsreglerna inom änkepensionen utgjorde således dels ett brott mot en grundläggande princip om inkomstprövning, dels ett brott mot de utfästelser riksdagen gjort att övergångsbestämmelserna skulle ligga fast.

Av regeringens proposition 1999/2000:91 och efterföljande riksdagsbeslut framgår att de regler som gäller den pensionsberättigade personkretsen inom änkepensioneringen ligger fast. Detta är bra. Vi har dock motsatt oss 1997 års förändring av förmånsreglerna inom änkepensioneringen och vidhåller vår kritik och våra krav på en återgång till de villkor som gällde före 1997 (1990 års regler), d.v.s. vi vill att inkomstprövningen av folkpensionsdelen i änkepensionen upphör.

Det är viktigt att denna återgång sker snarast möjligt. 1997 års regelförändring har lett till betydande och i vissa fall nästan slumpartade rättsförluster, som den enskilde inte kunde förutse och heller inte skydda sig mot.

1997 års regelförändring har av naturliga skäl väckt stor bitterhet hos dem som berörts. En av anledningarna är en allmänt omfattad uppfattning om pensioners oantastlighet, vilket – om ändringar måste tillgripas – kräver omfattande, långsiktiga och fasta övergångsregler.

Övergångsreglerna för änkepensionerna bör därför återställas snarast för att inte i onödan urholka tilltron till det offentliga pensionssystemet och för att ge ett tillräckligt skydd för en utsatt grupp.

Stockholm den 3 oktober 2001
Bo Lundgren (m)
Per Unckel (m)	Beatrice Ask (m)
Anders Björck (m)	Carl Fredrik Graf (m)
Chris Heister (m)	Anders G Högmark (m)
Gunnar Hökmark (m)	Henrik Landerholm (m)
Göran Lennmarker (m)	Fredrik Reinfeldt (m)
Inger René (m)	Per Westerberg (m)