Äktenskapets ekonomiska konsekvenser

Motion 1988/89:L402 av Martin Olsson och Karin Israelsson (båda c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :L402

av Martin Olsson och Karin Israelsson (båda c)
Äktenskapets ekonomiska konsekvenser

Kartläggning av de ekonomiska konsekvenserna av
äktenskapet jämfört med övrigt samboende samt
undanröjande av regler som missgynnar äktenskapet

Familjen är grunden både för samhället och för de flesta människor. Även
om det moderna samhället skall tillförsäkra alla en materiell trygghet har
familjen alltjämt-och torde även i framtiden ha-en avgörande betydelse för
den enskildes trygghet och trivsel såväl under uppväxtåren som därefter.

Det skall självklart vara helt fritt för varje par att välja samlevnadsform,
men det är väsentligt att de ekonomiska konsekvenserna av äktenskap är
sådana att det stora flertalet kan finna att äktenskapet är en lämplig och
naturlig samlevnadsform. Det är enligt vår mening både ett samhällsintresse
och en rättighet för berörda personer att äktenskapet inte diskrimineras.
Äktenskapet är resultat av en aktiv och överlagd handling och skall ge
trygghet för kontrahenterna.

Vissa regler för beskattning, bidrag, samhällsstöd och avgifter leder tyvärr
till att det kan vara ekonomiskt oförmånligt att ingå äktenskap. Därför har vi
vid de två senaste riksmötena (senast motionen 1987/88:L411) begärt att en
kartläggning görs av de ekonomiska konsekvenserna av äktenskapet jämfört
med övrigt samboende samt att förslag till undanröjande av regler som
missgynnar äktenskapet framläggs.

Enligt vissa lagar gäller samma regler för ogifta samboende - i en del av
dessa fall krävs gemensamma barn - som för personer som är gifta med
varandra. Inom andra områden leder reglerna däremot till olika resultat
beroende av samlevnadsform, eller om personerna avstår från formellt
samboende.

Vi vill ge några exempel på områden utan att alls på något sätt försöka vara
fullständiga.

Folkpensionen och andra pensionsrätter påverkas av samlevnadsform.
Ålderspensionen från folkpensioneringen utgör exempelvis 96 procent av
basbeloppet för ensamstående men endast 78,5 procent för gifta pensionärer.

Inom skatteområdet blir åtminstone eventuell förmögenhetsskatt högre
för gifta eftersom deras förmögenheter alltjämt samtaxeras. Samtaxeringen
av makars B-inkomster har däremot numera avskaffats.

Äktenskapsprövningen vid bedömning av rätten till studiestöd och återbetalningsskyldighet
har även avskaffats.

När det gäller samhällets stöd till barnfamiljer är skillnaden stor beroende Mot. 1988/89

av om föräldrarna sammanlever eller ej, eftersom bidragsförskott kan utgå i L402

det senare fallet.

Som exempel på hur människor kan uppleva gällande regler vill vi återge
inledningen av en artikel i tidningen Vår Bostad nr 1 1988 under rubriken
”Ska vi få det bättre 1988?”. Kvinnan i en familj med två små barn säger där:

”Ibland har vi funderat på att skilja oss. Då skulle jag få bostadsbidrag,
bidragsförskott och lägre barnomsorgsavgift. Det måste vara något fel på
samhället när inte familjesammanhållning premieras.”

Vi anser det vara synnerligen nödvändigt att skatte- och bidragsregler
m.m. är så utformade alt äktenskapet inte medför att människor av
ekonomiska skäl väljer ogift samboende i stället för äktenskap. Det får inte
vara så att människor avstår från giftermål eller till och med skiljer sig på
grund av att det ”lönar sig” bättre.

Efter införandet av ändrade familjerättsliga regler för äktenskapets
ekonomiska rättsverkningar är det enligt vår mening lämpligt att även
kartlägga hur övriga regler påverkar äktenskapet. En fullständig kartläggning
av de olika ekonomiska konsekvenserna av äktenskap jämfört med ogift
samboende och även jämfört med förhållandet för dem som avstår från
formellt samboende bör därför företas.

Genom en sådan kartläggning skulle främst två fördelar vinnas. Dels skulle
klarhet erhållas om konsekvenserna av olika samlevnadsformer. Dels skulle
en sådan kartläggning ge underlag för utarbetande av förslag till erforderliga
ändringar av olika regler så att äktenskapet inte kan anses vara diskriminerat.

Däremot är det enligt vår uppfattning naturligt att det för ogifta samboende
inte kan och bör tillämpas alla de regler som gäller för dem som är gifta med
varandra. Vi eftersträvar alltså inte att olika samlevnadsformer skall
jämställas inom alla områden.

Riksdagen bör enligt vår mening göra ett uttalande om behovet av den
nämnda kartläggningen samt att det på grundval av denna bör utarbetas
erforderliga ändringsförslag för att undanröja de regler som kan anses leda
till att äktenskapet missgynnas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om dels en kartläggning av de ekonomiska konsekvenserna
av äktenskap främst jämfört med övrigt samboende, dels
förslag till åtgärder för att äktenskapet ej skall missgynnas.

Stockholm den 13 januari 1989

Martin Olsson (c) Karin Israelsson (c)

4