Vård av patienter från Gaza
Interpellation 2025/26:48 av Karin Rågsjö (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-10-03
- Överlämnad
- 2025-10-06
- Anmäld
- 2025-10-14
- Sista svarsdatum
- 2025-10-24
- Svarsdatum
- 2025-12-05
- Besvarad
- 2025-12-05
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD)
Döden, lidandet, svälten och den humanitära katastrofen i Gaza, till följd av Israels skoningslösa krig, är obeskrivlig. 80 procent av de dödade beräknas vara civila. Tusentals barn har dödats, skadats och traumatiserats för livet. Sjukvårdssystemet har slagits i spillror efter att sjukhus bombats sönder, och vårdpersonal tvingas arbeta under fruktansvärda och livsfarliga förhållanden, oförenliga med både medicinsk etik och mänsklig värdighet. Dessutom är även vårdarbetare mål för den israeliska regeringen. Ambulanser hindras och beskjuts, och blockaden stryper tillgången till mediciner, utrustning, vatten och elektricitet.
Redan i maj 2024 bad EU:s hälsovårdskommissionär Stella Kyrikides och kriskommissionär Janez Lenarcic EU:s medlemsländer om hjälp. WHO har identifierat cirka 10 000 svårt sjuka personer som är i behov av vård, varav EU då uppmanades att ta emot 109. Det är patienter som är svårt sjuka och skadade samt patienter med kroniska sjukdomar som inte kan få livsnödvändig behandling i Gaza. 14 europeiska länder har tagit emot patienter från Gaza, men den svenska regeringen säger nej.
Sverige reagerade snabbt vid Rysslands brutala attack på Ukraina. Vi tvekade inte att ta emot patienter därifrån, och många ukrainare har fått nödvändig vård i Sverige, en rimlig sak att göra när ett land ockuperas och sjukvården i stora delar slås ut.
I det svenska svaret på vädjan om hjälp från EU-kommissionen skrev dåvarande hälso- och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson att Sveriges regering håller med om att säker evakuering av patienter för livräddande vård utanför Gaza i många fall är nödvändig men att möjligheten att ta emot medicinskt evakuerade patienter behöver ”analyseras närmare”. I andra sammanhang har den tidigare sjukvårdsministern hänvisat till bristande resurser inom den svenska vården. Påståendet får dock inget stöd från vårdpersonalen, som i stället sluter upp i upprop för att ta emot skadade från Gaza och menar att kapaciteten finns. Bland annat har nästan 500 barnläkare över hela landet skrivit under ett upprop. Det har även sagts från regeringens håll att det avgörande är att säkerställa att människor får omedelbar hjälp där de är. Frågan är hur det ska gå till under ständig beskjutning och när det bland annat råder brist på smärtlindring och tillgång till sjukvårdslokaler och sjukvårdspersonal.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga sjukvårdsminister Elisabet Lann:
- Hur avser ministern att, inom sitt ansvarsområde, verka för att människor får omedelbar hjälp i Gaza under nuvarande förhållanden?
- Avser ministern att vidta åtgärder för att ta emot patienter från Gaza?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:48
Webb-tv: Vård av patienter från Gaza
Dokument från debatten
- Fredag den 5 december 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:46
- Protokoll 2025/26:46 Fredagen den 5 decemberProtokoll 2025/26:46 Svar på interpellation 2025/26:48 om vård av patienter från Gaza
Protokoll från debatten
Anf. 145 Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD)
Herr talman! Karin Rågsjö har frågat mig hur jag avser att, inom mitt ansvarområde, verka för att människor får omedelbar hjälp i Gaza under nuvarande förhållanden. Karin Rågsjö har också frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att ta emot patienter från Gaza.
Det är mycket välkommet och efterlängtat att Israel och Hamas har kommit överens om den första fasen i en fredsplan. Vapenvilan har trätt i kraft, och alla gisslantagna som är vid liv har släppts. Det är nu viktigt med ett fullt genomförande av överenskommelsen och att bana väg för en tvåstatslösning. Vi välkomnar antagandet av FN:s säkerhetsrådsresolution som godkänner fredsplanen. Resolutionen är ett viktigt steg mot ett varaktigt slut på kriget och ett slut på det ofattbara civila lidandet.
Det är välkommet och helt nödvändigt att det under fredsplanens första fas har skett vissa förbättringar i det humanitära tillträdet. Fortfarande kvarstår dock hinder för att den hjälp som behövs ska nå fram, och även om leveranserna av nödhjälp har ökat bedöms de fortsatt vara otillräckliga för att möta de mycket omfattande behoven. Det är centralt att vi ser fortsatta framsteg och att obehindrat humanitärt tillträde säkerställs. Det krävs bland annat fler öppna gränsövergångar, säkerhet för humanitära konvojer och tillträde för internationella icke-statliga organisationer.
Regeringen utesluter inte att, likt andra länder, ta emot patienter för vård i Sverige som ett komplement till stöd på plats. Det gäller alla de platser i världen som just nu skakas av stora humanitära påfrestningar på civilbefolkningen. Vid varje tillfälle måste omständigheterna beaktas, bland annat utifrån hur vi snabbast kan nå ut med hjälp till behövande och hur vi dessutom bäst hjälper så många som möjligt. I dagens läge är det avgörande att säkerställa att människor får omedelbar hjälp där de är.
Sverige har sedan krigets början bidragit med över 1 ½ miljard kronor i humanitärt stöd till responsen i Gaza. För att bistå den utmanande sjukvårdssituationen har Sverige bland annat gett extra stöd till Unicef som bistår barn och familjer med hälso- och sjukvård och socialt stöd, till ICRC som levererar livräddande medicinsk utrustning och sjukvårdsstöd samt till UNFPA som arbetar med livräddande förlossningsvård, mödrahälsovård och vård av nyfödda. Regeringen har även allokerat medel till Egyptiska Röda Halvmånens arbete för Gaza. Det svenska stödet syftar till insatser relaterade till medicinska evakueringar från Gaza samt till logistikstöd vid humanitära leveranser in till Gaza.
Avslutningsvis vill jag nämna att regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att bedöma möjligheten att genom EU:s civilskyddsmekanism donera sjukvårdsprodukter till katastrof- eller krigsdrabbade områden utomlands. Det har bland annat resulterat i att Sverige donerat efterfrågat sjukvårdsmateriel till Egypten, som tar emot patienter från Gaza. Sverige har därtill bidragit med personal till EU:s gränsstödsinsats i Rafah (EUBAM Rafah) som tidigare i år spelade en viktig roll för att möjliggöra för svårt skadade individer att lämna Gaza för att få vård. Sverige står redo att bidra till insatsen på nytt.
Regeringen kommer att fortsätta stödja den humanitära responsen i Gaza.
Anf. 146 Karin Rågsjö (V)
Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Det är lite mer positivt än tidigare svar i samma fråga.
Det här är en väldigt skör fred. Det är minst 327 personer, däribland 136 barn, som har dödats under perioden sedan eldupphör tillkännagavs den 9 oktober. Efter Hamas terrorattack mot israelisk civilbefolkning öppnades ett helvetesgap för palestinier i Gaza. Det Gaza vi kan se nu är ett Gaza i ruiner. Vi hoppas alla på en rättvis och långvarig fred för alla inblandade.
Enligt FN är det 68 000 palestinier som har dödats och 170 000 som har skadats sedan den 7 oktober 2023. Hälften är barn, enligt Läkare Utan Gränser. Samtidigt har hela sjukvårdssystemet i Gaza mer eller mindre kollapsat. Operationer sker fortfarande utan smärtlindring. Som jag skrivit och talat om tidigare är väldigt många i behov av medicinsk evakuering.
Svårt sjuka barn skulle överleva med vård. Då undrar man var Sverige är. Det är nära 17 000 patienter som väntar på evakuering, många av dem barn. Det är kroniskt sjuka och människor med cancer, hjärtsjukdomar och andra svåra tillstånd. Den vård de behöver finns inte på plats – Israel har systematiskt slagit sönder Gazas sjukvårdssystem, kan man säga.
Det finns dock länder som tar sitt ansvar: 16 europeiska länder och länder som Jordanien, Albanien och Norge – som ju också ligger i Europa – har tagit emot patienter. Sverige har inte tagit emot en enda. Det senaste jag såg var att Italien tog emot 20 svårt sjuka och skadade barn. Jag frågar mig fortfarande var Sverige är.
Såväl FN som EU har vädjat om att Sverige ska göra samma sak som dessa allt fler länder, och de får även fortsatt nej. Vid ett möte i oktober 2024 förklarade dåvarande sjukvårdsministern Acko Ankarberg Johansson att Sverige hjälper bäst genom att stötta sjukvården i Gaza på plats. Biståndsminister Benjamin Dousa har uttalat sig om att Sverige i stället ska prioritera stöd till Egypten så att de kan ta emot patienter, och det gör de ju verkligen i Egypten. Det är dessutom ett land som får internationellt bistånd för att kunna ge vård till sin egen befolkning.
Samtidigt är det faktiskt väldigt många vårdgivare i Sverige som gärna ser att vi tar emot patienter här – men utan att det sker på bekostnad av den svenska vården.
Min fråga till ministern är fortfarande: Anser ministern – trots att många länder har lyckats – att processen är för komplicerad för att ens försöka ta emot patienter? Hur ska vi säkerställa att människor får omedelbar hjälp i Gaza?
Anf. 147 Nima Gholam Ali Pour (SD)
Herr talman! Frågan om att Sverige av någon märklig anledning skulle ta emot patienter från Gaza, när vi har patienter i Sverige som får vänta åratal på att få en operation, har nu drivits av de rödgröna partierna i mer än ett år. En skriftlig fråga om detta lämnades in av den socialdemokratiska riksdagsledamoten Arber Gashi redan i oktober förra året. Sedan dess har de rödgröna partierna tjatat om att Sverige ska ta emot patienter från Gaza.
Jag vill här och nu ställa några frågor som vem som helst av talarna kan välja att svara på. Socialstyrelsen publicerade en rapport i juni där det framkom att vårdplatsbristen i Sverige leder till längre väntetider, ökad risk för vårdskador och dålig arbetsmiljö för personalen. Hur kan vi om vi har en generell vårdplatsbrist i Sverige ta emot patienter från Gaza utan att det drabbar svenska patienter?
Det är viktigt i sammanhanget att säga att varje patient från Gaza kommer att uppta mycket resurser och kompetens inom sjukvården – resurser och kompetens som svenska patienter behöver i dag. Sedan 2022 har antalet disponibla vårdplatser trots ekonomiska tillskott minskat på nationell nivå.
En undersökning från mars bland Läkarförbundets medlemmar bekräftar att vårdplatsbristen har förvärrats. Av de svarande säger sig var femte varje vecka behöva skicka hem patienter som borde ha lagts in. Var fjärde läkare tvingas varje vecka att skriva ut patienter för tidigt på grund av vårdplatsbrist. Nästan varannan läkare lägger varje vecka arbetstid på att leta vårdplatser till patienter. Hur kan man då ta emot patienter från Gaza om det inte finns vårdplatser för svenska patienter? Det är inte solidaritet att låta svenska patienter vänta ännu längre i vårdköer.
Det är dessutom helt omöjligt för svenska myndigheter att säkerställa att den man tar emot inte är en Hamasterrorist eller en släkting eller vän till en Hamasterrorist. Det är inte så att Hamas kommer att tillåta dem som är i opposition mot islamisterna att transporteras till Sverige för att få vård. Det är inte så att Hamas kommer att tillåta att de som är för fred transporteras till Sverige för att få vård, utan Hamas kommer att ta hand om sina egna. Det är de som kommer att transporteras till Sverige för att få vård.
Interpellanten från Vänsterpartiet nämner att Sverige har tagit emot ukrainare och gett dem vård. Det interpellanten glömmer är dock att Sverige stöder Ukraina i landets försvar mot den ryska aggressionen. Då är det självklart att vi ska ge Ukraina allt stöd vi kan.
Sverige stöder dock inte Hamas. Hamas är en terroristorganisation som anföll Israel och begick hemska övergrepp. Det är stor skillnad mellan Ukraina och Hamas, och det verkar interpellanten från Vänsterpartiet inte förstå. Det säger rätt mycket om terrorromantiken inom Vänsterpartiet.
Svensk sjukvård behöver vårdplatser, personal och resurser – inte mer belastning från världens konflikter.
Anf. 148 Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD)
Herr talman! Interpellanten behöver inte undra var Sverige är när det gäller situationen i Gaza. Vi är ett av de länder som har gett absolut mest för att lindra nöden: över 1 ½ miljard. Hur vi än jämför internationellt ligger vi i den absoluta toppen.
Det är inte omöjligt eller för komplicerat att flytta patienter. Precis som interpellanten lyfter upp har det skett, men det är väldigt få patienter. Det är inte det mest effektiva sättet att hjälpa så många som möjligt. Jag vill dock upprepa att regeringen inte utesluter att ta emot patienter för vård i Sverige, varken från Gaza eller andra krigsdrabbade områden.
Vi gör en kontinuerlig bedömning av situationen med fokus på hur vi bäst kan hjälpa så många som möjligt så bra som möjligt. I det här läget bedömer vi att det är avgörande att säkerställa att människor får omedelbar hjälp där de är. Det är därför vi under hela den här perioden har skjutit till mer medel. Nu ser vi också att det är lättare för resurserna att komma in. Vi har också donerat materiel till sjukvården i Egypten, där de tar emot patienter och dit det naturligtvis också är lättare att få ut patienter.
I övrigt uppfattade jag inte så mycket frågor utan mer påståenden om vårdplatsbristen, herr talman. Jag vill bara betona att vårdplatsbristen inte har försämrats. Den är något mindre i Socialstyrelsens uppdaterade siffror. De följer detta hela tiden. Vi har fortfarande vårdplatsbrist, men den är något mindre i år jämfört med förra året.
Jag vill återigen säga att det är väldigt få patienter som har flugits in i Europa från Gaza. Det är alltså ingenting som påverkar vårdplatstillgången eller kapaciteten på en samlad nivå i något av de omkring 15 länder som tar emot patienter. Det är alltså inte ett skäl till att inte göra det. Däremot menar vi att medel ska användas på bästa sätt för att ge bästa tänkbara vård, och i dagsläget åstadkommer vi det bäst så nära som möjligt.
Anf. 149 Karin Rågsjö (V)
Herr talman! Jag kan upplysa alla sverigedemokrater om att vi har en vårddebatt nästa onsdag, den 10 december, om man vill diskutera just vård.
Herr talman! Hittills har närmare 8 000 patienter, varav 70 procent barn, evakuerats till 30 länder. Det var för sent för många av dem, och många har avlidit under tiden. Men det är som sagt 16 europeiska länder som har tagit emot nästan 1 000 patienter från Gaza. De flesta har tagits emot av Italien, Spanien, Storbritannien, Norge, Turkiet och förstås även Egypten samt Förenade Arabemiraten och Qatar. Det tycker vi är väldigt bra. Man kan inte riktigt säga att Italien är ett terrorromantiskt land, och inte heller Norge. Men Sverige säger alltså nej till akut sjuka patienter från Gaza.
Det är en linje som får kritik från många håll. Bland annat från Svenska Barnläkarföreningen, Sjukhusläkarna, Svenska Läkaresällskapet, Läkare Utan Gränser och Vårdförbundet. Bland sjukhus som erbjuder plats finns exempelvis Karolinska, som uppenbarligen tycker att det här skulle vara bra.
Anna Olivecrona är ordförande i Svenska Barnläkarföreningen, och hon är ganska skarp i tonen i Svenska Dagbladet. Hon undrar verkligen varför vi inte kan ta emot barn från Gaza, när vi tar emot patienter från Ukraina. Det kan man verkligen fundera på, tycker jag. Jag vill gärna ha ett svar på vad problemet är.
Det räcker inte att stötta vården på plats. Det anser många som jobbar i området och har jobbat där länge, exempelvis Läkare Utan Gränser. Mia Hejdenberg, som är medicinsk humanitär rådgivare vid Läkare Utan Gränser, konstaterar att Sverige har tagit emot många skadade från just Ukraina men inte från Gaza.
Karolinska Universitetssjukhuset har sagt till DN att precis som övriga länder de vill ta emot och ta sitt ansvar. Organisationen Sjukhusläkarna har väldigt intresserade och följt upp detta, för de tror att det skulle gynna svensk sjukvård om man fick jobba mer med svårt skadade patienter – helt enkelt i något slags förebyggande syfte. Även Vårdförbundet har varit en väldigt stark pådrivare i detta.
Det är alltså inte så att Vänstern står ensam, utan det är väldigt många andra som skulle vilja att Sverige tog emot svårt sjuka och svårt skadade – precis som man gjorde vid Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina. Vi är stolta över att Sverige gjorde det; det är så ett land ska agera. Står man på något slags humanistisk grund ska man självklart ta emot patienter från Ukraina, och vi tycker alltså att det borde vara lika självklart att ta emot patienter från Gaza.
Man kan fundera över vad skillnaden är. Det handlar nämligen om humanism och om hjälpbehov världen över. Vi anser att regeringen borde gå in i detta lite mer aktivt och precis som Italien, Spanien och Norge agera. Som ministern säger är det inte många, men man måste också göra saker utanför den zonen – utanför Gaza och utanför Egypten – för att rädda fler. Det är väldigt svårt skadade personer det handlar om.
Jag fattar fortfarande inte riktigt varför det är en så vansinnigt stängd dörr mot Gaza, vilket jag anser att det är. Att kalla det trist vore att uttrycka sig ganska svagt, men det ger en känsla av att Ukraina är ett land som vi gillar och stöttar men att Gaza är något helt annat. Det är en väldigt tråkig känsla. Jag hoppas dock på svar.
Anf. 150 Nima Gholam Ali Pour (SD)
Herr talman! Med tanke på att många får vänta på operationer och annan vård i Sverige finns det folk som undrar varför inte rika länder som Saudiarabien, som ligger närmare Gaza, kan ta emot fler patienter från Gaza. Saudiarabien har mer än 500 sjukhus, vilket är ungefär fem gånger fler sjukhus än vad Sverige har. Det är oklart hur många patienter från Gaza som Saudiarabien faktiskt har tagit emot.
Hur kan det vara så att alla dessa arabiska länder i Mellanöstern inte lyckas fördela Gazaborna mellan sig så att alla kan få vård? Hur kommer det sig att Gazabor behöver resa hela vägen till Europa för att få vård? Det finns flera oljestater i Mellanöstern som har mycket välfungerande sjukhus, och de skulle kunna ta emot rätt många Gazabor.
Kanske är det så att dessa länder prioriterar sina egna medborgare. Att prioritera sina egna medborgare är något som svenska politiker borde fundera på. Det är absurt att ens prata om att ta emot patienter från Gaza när äldre människor här i Sverige får vänta i tre år på en operation. Det är tre år av smärta.
Det vi har lyckats konstatera i denna debatt i dag är att Vänsterpartiet prioriterar Gazaborna framför svenska medborgare. Medan svenskar står i kö för att få vård vill Vänsterpartiets ledamot ta hit patienter från Gaza. Jag tror att jag representerar rätt många när jag ger följande besked till Vänsterpartiets ledamot: Svenska patienter ska inte stå sist i kön i sitt eget land.
Anf. 151 Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD)
Herr talman! Interpellanten nämnde 1 000 patienter. Jag vet inte varifrån den siffran kommer. Det är alltid lite riskabelt att börja spela sifferbingo, men de europeiska länder som har tagit emot patienter – som jag nämnde är det ett femtontal – har tagit emot i genomsnitt 20 patienter per land.
Det är stor skillnad på att ta emot patienter från Gaza och att ta emot patienter från Ukraina. Jag beklagar om det inte känns bra för interpellanten, men det är inte fråga om känslor här. I stället handlar det om praktisk juridik kring patienterna. Patienter från Gaza omfattas helt enkelt inte av viseringsfriheten, så det krävs en helt annan pappersexercis för att få till de evakueringarna. Som ett exempel på det kan vi titta på Norge, som har tagit emot ett antal – men fortfarande väldigt få – patienter. Det tog fem månader från beslut till att man kunde ta emot de första patienterna.
Regeringen har inte en absolut stängd dörr här. Jag återupprepar att vi inte utesluter möjligheten att ta emot patienter från Gaza, och inte heller från andra krigsdrabbade länder, för vård i Sverige. Men prioriterat för Sverige, som är en av världens absolut mest generösa och hängivna givare till krigsdrabbade områden, är att pengarna ska göra största möjliga nytta för de hårt drabbade befolkningarna, och vi ser att fler kan få tillgång till livsviktig vård om vi fortsätter att stödja i närområdet. Det handlar då inte bara om Egypten; även om Egypten är det land som har tagit emot flest är det fler länder i området som har tagit emot patienter.
Anf. 152 Karin Rågsjö (V)
Herr talman! Ja, det är fler länder precis runt om som har tagit ett väldigt stort ansvar. Så är det.
Jag ska inte ägna mig åt det som ledamoten från SD har sagt i debatten, men jag kan bara säga att även Italien har en sjukvård som de hanterar, så att säga. Man behöver inte vara en person som sätter sin befolkning sist för att man tycker så här. I så fall kan ju den frågan ställas till Italien, Norge och så vidare.
Processen för medicinska evakueringar från Gaza är svår; bland annat måste samtliga förfrågningar skickas till Cogat, en israelisk myndighet som ska ansvara för att samordna och underlätta humanitär assistans. Patienter med akuta vårdbehov nekas ibland evakuering oavsett hur kritisk deras situation är. Ibland godkänns en patient för evakuering men inte patientens anhöriga, och då kan det exempelvis bli så att ett barn får åka iväg ensamt.
Det finns alltså flera saker som komplicerar detta, men trots att processen är komplicerad har ju EU-länder redan tagit emot patienter från Gaza. Då blir det en uppenbar skillnad att Sverige fortfarande inte gör det. Jag tycker att det är märkligt. Det har snart gått två och ett halvt år – det är två år och tre månader – sedan det här började, och det finns absolut förutsättningar att få hjälp av exempelvis Läkare Utan Gränser. De har ju varit väldigt intresserade av att Sverige ska ta emot patienter.
Det pågår fortfarande en humanitär katastrof i Gaza, och deras sjukvård är dessutom helt utraderad. Det måste man komma ihåg. Därför måste vi se till att det finns förutsättningar att göra både och – att både skicka hjälp och förnödenheter och se till att de absolut sjukaste kan komma till Sverige, precis som när det gällde skadade i kriget i Ukraina.
Anf. 153 Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD)
Herr talman! Jag vill återigen upprepa att detta inte är jämförbart med Ukraina eftersom Gazaborna inte omfattas av viseringsfriheten.
Det är också så att det finns flera länder runt Ukraina som utgör ett hot mot Ukraina, vilket gör att det är ganska få länder utöver Sverige som ligger nära och dit det är rimligt att skicka ukrainska patienter. Så ser inte situationen ut när det gäller Gaza, utan där finns det flera länder runt omkring dit transporterna är kortare och dit det av migrationsrättsliga skäl är lättare att skicka patienter.
Jag hoppas ändå att vi kan vara överens om att vi har skäl att vara stolta över att Sverige är ett av de länder som skickat absolut mest medel – över 1 ½ miljard – för att lindra den humanitära katastrofen i Gaza. Det är det som är prioriterat för regeringen.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.