Vapenexport till Förenade Arabemiraten
Interpellation 2025/26:121 av Jacob Risberg (MP)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-11-04
- Överlämnad
- 2025-11-06
- Anmäld
- 2025-11-07
- Svarsdatum
- 2025-11-18
- Besvarad
- 2025-11-18
- Sista svarsdatum
- 2025-11-20
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Förenade Arabemiraten (UAE) har pekats ut som en av de viktigaste sponsorerna till den paramilitära styrkan Rapid Support Forces (RSF) i Sudan. Denna styrka står anklagad för omfattande krigsbrott, inklusive massakrer, sexuellt våld och fördrivningar av civila. Flera FN-rapporter och människorättsorganisationer har dokumenterat hur RSF mottagit krigsmateriel från UAE – i strid med FN:s vapenembargo.
Samtidigt har svensk handel med UAE vuxit. UAE är i dag en prioriterad marknad för svenska exportintressen, och den svenska regeringen – genom bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa – har uttryckt ambitionen att stärka de ekonomiska banden ytterligare. I en intervju med Sveriges Radio kommenterar ministern relationen med orden att “genom handel får vi ett politiskt forum där vi kan diskutera saker med varandra”. UAE var den största importören av vapen från Sverige 2024, något som Miljöpartiet återkommande kritiserat. Trots att det saknas bevis för att svensktillverkade vapen används av RSF bidrar vapenhandeln till att stärka och legitimera regimen och UAE:s agerande.
Det väcker oro att regeringen inte tydligt fördömer UAE:s roll i Sudan eller ställer tydliga krav på respekt för mänskliga rättigheter i handelsrelationerna. Det är djupt problematiskt att samtidigt som RSF misstänks begå etnisk rensning i Darfur fördjupas Sveriges handelsförbindelser med dess vapensponsorer.
Jag vill därför fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:
- Vilka krav har ministern ställt på Förenade Arabemiraten vad gäller landets roll i konflikten i Sudan och export av krigsmateriel i strid med FN:s vapenembargo?
- I ljuset av de senaste veckornas fruktansvärda krigsbrott i Sudan, avser regeringen att avsluta vapenexporten till Förenade Arabemiraten?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:121
Webb-tv: Vapenexport till Förenade Arabemiraten
Dokument från debatten
- Tisdag den 18 november 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:35
- Protokoll 2025/26:35 Tisdagen den 18 novemberProtokoll 2025/26:35 Svar på interpellation 2025/26:121 om vapenexport till Förenade Arabemiraten
Protokoll från debatten
Anf. 69 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Jacob Risberg har ställt frågor till mig om svensk vapenexport till Förenade Arabemiraten. Risberg har frågat vilka krav regeringen har ställt på Förenade Arabemiraten vad gäller landets roll i konflikten i Sudan och export av krigsmateriel i strid med FN:s vapenembargo. Han har också frågat om regeringen avser att ta beslut om att avsluta vapenexporten till UAE.
Inbördeskriget i Sudan har skapat världens nu största humanitära kris med ett närmast obeskrivligt lidande, och cirka 30 miljoner människor är i behov av humanitär hjälp. Utvecklingen i Sudan har också en negativ effekt på hela regionen med ökad instabilitet och flyktingströmmar som konsekvens.
Sverige bidrar med stort humanitärt stöd till Sudan för att minska lidandet hos civilbefolkningen.
Regeringen uppmanar alla externa aktörer, inklusive Förenade Arabemiraten, att avstå från att direkt eller indirekt förvärra den sudanesiska konflikten och att i stället agera konstruktivt och koordinerat för att nå en fredlig lösning på konflikten. FN:s vapenembargo mot Sudan måste följas. Alla stater har ett ansvar för att agera i enlighet med folkrätten.
Sverige har välfungerande relationer med Förenade Arabemiraten, inklusive genom återkommande politisk dialog och handelsutbyte. Både jag och handels- och biståndsminister Dousa har under året lyft upp inbördeskriget i Sudan med våra emiratiska motparter och framfört regeringens ståndpunkter. Vi ser positivt på att den så kallade Quadgruppen, där Förenade Arabemiraten ingår, gemensamt verkar för att få ett slut på inbördeskriget i Sudan.
Sveriges försvarsindustri och krigsmaterielexport är nödvändiga för Sveriges förmåga att upprätthålla ett trovärdigt försvar. Export av svensk krigsmateriel prövas utifrån ett strikt regelverk som riksdag och regering har lagt fast. Inspektionen för strategiska produkter, ISP, är tillsyns- och tillståndsmyndigheten för krigsmaterielexport. Myndigheten gör en helhetsbedömning i varje enskilt ärende och fattar självständiga beslut.
Exporten av krigsmateriel till Förenade Arabemiraten har de senaste åren framför allt bestått av det luftburna radarsystemet Globaleye. Det används för både luftrumsövervakning och sjöövervakning och bär ingen beväpning.
Det finns inga uppgifter om att svensk krigsmateriel används i Sudan.
Anf. 70 Jacob Risberg (MP)
Fru talman! Förenade Arabemiraten, eller UAE som kanske är lite lättare att säga, har pekats ut som en av de viktigaste sponsorerna till den paramilitära styrkan Rapid Support Forces, RSF, i Sudan. Denna styrka står anklagad för omfattande krigsbrott, inklusive massakrer, sexuellt våld och fördrivning av civila. Flera FN-rapporter och människorättsorganisationer har dokumenterat hur RSF mottagit krigsmateriel från UAE, helt och hållet i strid med FN:s vapenembargo.
Samtidigt har svensk handel med UAE vuxit. Förra året växte den med 7 procent, och UAE är i dag en prioriterad marknad för svenska exportintressen. Den svenska regeringen har också, genom bistånds- och utrikeshandelsministern Benjamin Dousa, uttryckt ambitionen att stärka de ekonomiska banden ytterligare. I en intervju med Sveriges Radio kommenterar ministern relationen med orden: ”Genom handel får vi ett politiskt forum där vi kan diskutera saker med varandra.”
UAE var också den största importören av vapen från Sverige 2024, något som vi i Miljöpartiet återkommande har kritiserat. Trots att det saknas bevis för att svensktillverkade vapen används av RSF bidrar vapenhandeln såklart till att stärka och legitimera regimen och UAE:s agerande.
Det väcker oro att regeringen inte tydligt fördömer UAE:s roll i Sudan eller ställer tydliga krav på respekt för mänskliga rättigheter i handelsrelationerna. Det är djupt problematiskt att Sveriges handelsförbindelser med RSF:s vapensponsorer fördjupas samtidigt som RSF misstänks begå etnisk rensning i Darfur.
Jag frågade därför utrikesministern vilka krav ministern har ställt på Förenade Arabemiraten vad gäller landets roll i konflikten i Sudan och export av krigsmateriel i strid med FN:s vapenembargo. I ljuset av den senaste veckans fruktansvärda krigsbrott i Sudan frågade jag också om regeringen avsåg att avsluta vapenexporten till Förenade Arabemiraten.
Hur svarar då statsrådet på de frågorna? Det börjar med att statsrådet beskriver situationen. Där är vi överens. Situationen i Sudan är fruktansvärd. Det finns siffror som säger att över 400 000 personer har dödats i stridigheterna och att runt 30 miljoner riskerar att svälta.
Statsrådet hänvisar sedan till den starkt ifrågasatta och knappast oberoende Quadgruppen, där framför allt Förenade Arabemiraten ingår och ska vara med och mäkla fred.
Sedan konstaterar utrikesministern dock torrt att det är Inspektionen för strategiska produkter som gör en helhetsbedömning i varje enskilt ärende och fattar självständiga beslut. Statsrådet verkar alltså se problematiken med Förenade Arabemiratens inblandning i och finansiering av krigsbrott, men man tvår sina händer när det gäller Sveriges vapenexport till den krigssponsorn.
Regeringen är ytterst ansvarig för svensk krigsmaterielexport. Man kan inte skylla ifrån sig på en myndighet. Det är nämligen regeringen som sätter upp ramar och principer för myndighetens beslutsfattande.
Jag frågar återigen om regeringen avser att fatta några beslut om att avveckla vapenexporten till Förenade Arabemiraten.
Anf. 71 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Det är svårt att beskriva lidandet i Sudan. På drygt två och ett halvt år har kriget skapat världens just nu största humanitära kris, och det är fler som lider av hunger i Sudan än i resten av världen sammantaget. De senaste veckorna har regeringen med mycket stor oro tagit emot fruktansvärda rapporter från al-Fashir om våldet mot civila efter RSF:s övertagande av staden. Det tycks råda fullständig laglöshet. Därför är det med all rätt som frågan om hur det internationella samfundet kan utkräva ansvar nu väcks.
Låt mig förtydliga mitt svar, eftersom Jacob Risberg uppenbarligen inte var alldeles nöjd med det svar jag gav. Sverige och EU har varit mycket tydliga gentemot de stridande parterna med att de är skyldiga att skydda civila i enlighet med internationell humanitär rätt. Vi har också varit tydliga mot externa aktörer, inklusive Förenade Arabemiraten, om att avstå från att direkt eller indirekt förvärra konflikten.
EU har också sanktionslistat flera företag som är baserade i just Förenade Arabemiraten för deras inblandning i kriget i Sudan. Här har Sverige varit drivande. Det rör sig bland annat om företag som har underlättat finansieringen av olika väpnade grupper i konflikten.
Alla stater har ett ansvar för att agera i enlighet med folkrätten och för att FN:s vapenembargo efterlevs. Sverige och EU kommer att fortsätta verka för att embargot efterlevs och för att det breddas för att gälla hela landet, vilket också lyftes fram i EU:s nyligen antagna rådsslutsatser om Sudan.
Som världens nu femte största givare av humanitärt stöd till Sudan gör Sverige skillnad för den hårt ansatta civilbefolkningen. Sveriges bidrag går bland annat till livräddande livsmedelsbistånd, hälso- och sjukvård, vatten och sanitet och till skydd av människor på flykt. Samarbetet med Unicef har bidragit till att över 100 000 personer har fått tillgång till rent dricksvatten.
Jag har i andra sammanhang beklagat det låga intresset för situationen i Sudan, både hos medier och från politiskt håll. Ur det perspektivet är Jacob Risbergs engagemang för Sudan mycket glädjande och mycket välkommet. Intresset för kriget i Sudan har tidigare varit alldeles för lågt även här i riksdagen.
Anf. 72 Jacob Risberg (MP)
Fru talman! Jag ska inleda med att svara på utrikesministerns sista fråga. Jag har vid ett flertal tillfällen när Sudan eller Förenade Arabemiraten kommit upp i diskussioner, både här i kammaren och när ministern har varit på besök i utskottet, lyft frågan om UAE:s stöd till Sudan. Under de två senaste åren har vi knappt fått några svar om detta över huvud taget.
Det är bra att regeringen och EU är tydliga gentemot UAE vad gäller deras inblandning. Men vad hjälper tydlighet om det saknas någon form av press på dem? Det krävs att man på något vis klämmer åt dem om de inte gör som vi säger. De fortsätter uppenbarligen att bryta mot FN:s vapenembargo. Det är jättevälkommet att man vill utöka FN:s vapenembargo till hela Sudan, men det spelar ingen roll om UAE fortsätter att exportera vapen. Vi måste använda de ekonomiska medel vi har för att sätta press på UAE.
Utrikesministern nämnde inget mer om vår egen vapenhandel med UAE, så jag tänkte kanske lyfta upp en annan aspekt av det hela, nämligen vad som driver den här konflikten. Varifrån kommer finansieringen, förutom från UAE?
Det rör sig om guld. I Darfurregionen, som kontrolleras av RSF, är det framför allt små guldgruvor där folk gräver med sina bara händer – det är sådana bilder vi ofta ser från guldgruvor i Afrika – som sponsrar RSF:s sida av kriget. På den östra sidan, som kontrolleras av SAF, finns det stora, industriella guldgruvor.
Vem är det då som köper allt detta guld? Jo, Förenade Arabemiraten köper upp nästan allt guld från Sudan. Man räknar med att 90 procent av det afrikanska smugglade guldet hamnar i Förenade Arabemiraten. I princip allt guld från Sudan, från båda sidor, går till Förenade Arabemiraten. Det är inga små summor vi pratar om. Under ett decennium räknar man med att bara det odeklarerade, det vill säga illegala, guldet hade ett värde av 115 miljarder US-dollar – guld från bland annat Sudan som hamnade i Förenade Arabemiraten. Detta liknar väldigt mycket den situation vi hade och pratade mycket om för ett par decennier sedan gällande konfliktmineraler och framför allt konfliktdiamanter, där det gjordes ett stort arbete.
Jag undrar hur vi ska se till att vi inte fortsätter att handla guld, till exempel, från Förenade Arabemiraten? Vi har bland annat pratat om att så snabbt som möjligt få till ett frihandelsavtal mellan EU och Förenade Arabemiraten.
Vad gör Förenade Arabemiraten mer i den här konflikten? Jo, de har smugglat vapen – det har vi sett och hört talas om. Det har skett bland annat under Röda Korset- och Röda Halvmånen-flagg. Man smugglar in vapen under Röda Korset- och Röda Halvmånen-flagg, helt och hållet i strid mot internationell rätt. Man har även bidragit med legosoldater till den här förbannade konflikten, och man bidrar även politiskt. Det handlar alltså inte bara om att man bidrar med vapen, utan man bidrar också med legosoldater.
Det är Förenade Arabemiraten som möjliggör kriget. Så jag undrar: Kommer vi att stoppa vår vapenexport? Kommer regeringen på torsdag, när ni ska prata om Sudan på utrikesministermötet, att driva på för att pausa förhandlingarna om ett frihandelsavtal med Förenade Arabemiraten tills de lever upp till FN:s vapenembargo?
Anf. 73 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! När det gäller handel med Förenade Arabemiraten och andra länder generellt är regeringens linje tydlig: Handel ger Sverige och EU bättre möjligheter att främja våra intressen och värderingar. Jag ser fram emot att diskutera den fruktansvärda situationen i Sudan och vad EU kan göra för att sätta mer press på både parterna och dem som på olika sätt bidrar till krigföringen i Sudan. Det är en viktig diskussion.
Alternativet till handel är att man isolerar länder och att vi isolerar oss själva. Då är det svårt att få till en konstruktiv dialog, diplomati och politiska överenskommelser. Det är så himla lätt att bara säga: ”Vi ska visa att vi verkligen inte accepterar detta. Vi ska stänga ned vår ambassad. Vi ska inte ha något med det här landet att göra.” Men jag är helt övertygad om att det inte är så man förändrar hur andra länder agerar. Man måste ha en dialog. Den kan vara tuff och ärlig när man har den typ av relation som vi har med Förenade Arabemiraten. Vårt utbyte ger oss möjlighet att också lyfta svåra frågor där vi inte är överens, och det har både jag och bistånds- och utrikeshandelsministern gjort i år.
Låt mig understryka att det inte stämmer att regeringen inte sätter press. Det gör både vi och EU, inte minst genom sanktioner. Det ligger i alla länders, även UAE:s, intresse att få ett slut på det här fruktansvärda inbördeskriget. Låt oss nu hoppas att den medling som kvartetten, det vill säga USA, UAE, Egypten och Saudiarabien, bedriver når resultat. Våldet i Sudan måste få ett slut.
Anf. 74 Jacob Risberg (MP)
Fru talman! Statsrådet säger att alternativet till handel skulle vara isolering. Men så är det inte – det är inte svart eller vitt. Vi handlar redan i dag med Förenade Arabemiraten. Frågan är snarare om vi ska handla tullfritt med dem eller inte. Det är klart att det finns ekonomiska fördelar med det handelsavtal som vi håller på att förhandla fram genom EU.
Alternativet är inte isolering. Alternativet är att pausa förhandlingarna, precis som vi brukar pausa förhandlingarna med till exempel dem som vill komma in i EU men inte lever upp till de villkor vi ställer. Då kan man pausa förhandlingarna till dess att de lever upp till de villkoren. Man kan använda förhandlingarna som ett verktyg.
Jag undrar fortfarande hur vi ska göra med de svenska vapnen. Kommer vi att fortsätta exportera vapen till Förenade Arabemiraten?
Apropå handel brukar regeringen när det gäller biståndet ofta säga att det inte är någon naturlag att få ta del av svenska skattemedel. Men det är inte heller någon naturlag att få handla tullfritt med EU, och det är ingen naturlag att få handla vapen från Sverige.
Fru talman! I går debatterade jag Västsahara och Palestina med statsrådet Dousa, och i dag har jag debatterat Sudan och Förenade Arabemiraten med Malmer Stenergard. Bilden, som blir allt tydligare, är att regeringen helt saknar utrikespolitisk riktning. Man hänvisar hela tiden till folkrätt och internationell rätt. Men när det kommer till kritan ignorerar man internationella domstolars utslag. Man lever inte upp till sina folkrättsliga åtaganden, och man låter ekonomiska intressen gå före mänskliga rättigheter.
Anf. 75 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Det är en mycket allvarlig anklagelse att regeringen inte skulle leva upp till de åtaganden som vi har enligt beslut från internationella domstolar. Jag önskar att Jacob Risberg hade ytterligare ett inlägg så att han kunde lägga ut orden om vad det handlar om, för det känner jag inte till över huvud taget.
Men för att återgå till frågan: När det gäller export av krigsmateriel bedöms i varje fall om det finns försvars- eller säkerhetspolitiska skäl, ytterst knutna till svensk försvarsförmåga, för att få tillstånd att genomföra den. Det är alltså ISP som gör en genomgående helhetsbedömning i varje enskilt ärende. Tillståndsprövningen sker också i enlighet med EU:s gemensamma ståndpunkt om fastställande av regler för kontrollen av export av militärteknik och krigsmateriel samt FN:s vapenhandelsfördrag. Alla mottagare måste lämna ett slutanvändarintyg för all materiel från Sverige.
Samarbetet med Förenade Arabemiraten kring radarspaningsflygplanet Global Eye bidrar till att stärka Sveriges försvarsförmåga, inte minst vårt luftförsvar, som är helt avgörande i dag – det ser vi varje dag på olika håll i världen. Global Eye är alltså ett radarspaningsflygplan som inte bär någon beväpning. Det är mycket osannolikt att den typen av radarsystem skulle hamna i orätta händer i Sudan.
Låt mig än en gång understryka att det inte finns några uppgifter om att svensk krigsmateriel skulle användas i Sudan. Det är viktigt.
Diskussionen lär fortsätta. Jag vill tacka för kvällens debatt.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.