Tioårsregelns funktion
Interpellation 2022/23:264 av Mathias Tegnér (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2023-03-15
- Överlämnad
- 2023-03-16
- Anmäld
- 2023-03-17
- Sista svarsdatum
- 2023-03-30
- Svarsdatum
- 2023-03-31
- Besvarad
- 2023-03-31
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Tioårsregeln infördes för att Sverige ville skydda sina skatteanspråk och förhindra skatteflykt redan 1983. Beslutet togs i full enighet i Sveriges riksdag. Genom tioårsregeln skulle Sverige tillförsäkras skatt på kapitalvinster på andelar som en begränsat skattskyldig person erhåller, det vill säga en person som inte längre är bosatt i Sverige, stadigvarande vistas här eller har väsentlig anknytning hit. Förutsättningen är att den skattskyldige någon gång under de tio åren som föregick försäljningen hade hemvist i Sverige. (Tioårsregelns, 3 kap 19§ inkomstskattelagen, existens i svensk rätt – Är regeln begränsad av skatteavtal? – Är regeln förenlig med de fria rörligheterna i EUF-fördraget? Göteborgs universitet, 2009)
Regeln har över tid förändrats, både som en konsekvens av domar i EU-domstolen och som en konsekvens av nya praktiker. Över tid har flera instanser gett uttryck för tioårsregelns begränsningar. Dels fungerar regeln inte då bilaterala skatteavtal kom till innan 1983, då dessa inte uttryckligen ger Sverige någon beskattningsrätt. Dels finns det praktiska tillämpningsproblem.
Riksrevisionen granskade 2010 de svenska skatteavtalen (RiR 2010:24) och konstaterade att det, enligt ovan, finns problem med tioårsregeln. I kölvattnet av detta konstaterade dåvarande finansministern Anders Borg (M): ”Enligt de regler som gäller i dag ska, i grova drag, kapitalvinster som uppstår vid avyttring av aktier och vissa andra tillgångar beskattas i Sverige under de tio nästföljande åren efter utflyttning från Sverige. Det svenska skatteanspråket enligt dessa regler begränsas dock genom bestämmelser i vissa skatteavtal. Det bör därför övervägas om det bör införas generella regler för beskattning vid utflyttning. Denna fråga bereds för närvarande inom Finansdepartementet.”
För den tidigare alliansregeringen var det uppenbarligen viktigt att motverka den skatteflykt som den dåvarande tioårsregeln gav upphov till. Alliansregeringen kom också med justeringsförslag som förbättrade tioårsregelns funktionssätt. Över tid har alla partier i Sverige stått bakom Sveriges legitima skatteanspråk på utflyttade aktievinster.
Sedan dess har även Skatteverket konkluderat att tioårsregeln inte fungerar heller efter dessa justeringar. Detta var orsaken till att myndigheten kom med förslag på ny reglering.
I tidigare debatter i riksdagens kammare har finansminister Elisabeth Svantesson försäkrat att regeringen tar skattefusk på allvar. Samtidigt har regeringen lagt ned exitskatteutredningen, som är tillsatt för att åtgärda det faktum att tioårsregeln inte längre fyller sin funktion. Enligt finansministern arbetar i stället regeringen med att uppdatera gamla skatteavtal. Det arbetet är av godo och pågick febrilt också under förra regeringen. Dock kvarstår faktum från utredningarna från Riksrevisionen och Skatteverket att enbart omförhandlingar av skatteavtal inte löser detta problem med skatteflykt och tioårsregelns brister.
Frågan är därför om regeringen i likhet med arbetet mot bidragsfusk kan tänka sig att exempelvis Skatteverket får i uppdrag att återkomma med förslag på åtgärder eller att ett nytt förslag kan beredas inom Finansdepartementet.
Mina frågor till finansminister Elisabeth Svantesson är därför:
- Kommer regeringen ge Skatteverket i uppdrag att återkomma med förslag på regelförändringar för att förhindra denna typ av skatteflykt?
- Överväger ministern och regeringen att bereda frågan på relevant departement för att förhindra denna typ av skatteflykt?
Debatt
(6 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2022/23:264
Webb-tv: Tioårsregelns funktion
Dokument från debatten
- Fredag den 31 mars 2023Kammarens föredragningslistor 2022/23:85
- Protokoll 2022/23:85 Fredagen den 31 marsProtokoll 2022/23:85 Svar på interpellation 2022/23:264 om tioårsregelns funktion
Protokoll från debatten
Anf. 68 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! har frågat mig om regeringen kommer att ge Skatteverket i uppdrag att återkomma med förslag på regelförändringar för att förhindra skatteflykt kring tioårsregeln eller om jag och regeringen avser att bereda frågan på relevant departement för att förhindra denna typ av skatteflykt.
Skatteplanering och skatteflykt är i förlängningen ett hot mot legitimiteten i det svenska skattesystemet och ska bekämpas med kraft. Regeringen stöder därför de åtgärder som tidigare vidtagits på området och kommer att fortsätta arbeta aktivt i till exempel OECD och EU med dessa frågor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
På området direkt skatt prioriteras under det svenska ordförandeskapet i EU exempelvis arbetet med att främja god skatteförvaltning och förslag som syftar till att förhindra skatteflykt, skatteundandragande, aggressiv skatteplanering och skadlig skattekonkurrens. Två frågor som är aktuella är en uppdatering av EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner och ett förslag till direktiv med regler för att förhindra att skalbolag missbrukas för skatteändamål. Därtill prioriteras att stärka det administrativa samarbetet på skatteområdet.
Under 2018 remitterade den dåvarande regeringen Skatteverkets förslag om utflyttningsbeskattning. Remissinstanserna lämnade synpunkter som visade på reella problem med förslagets utformning.
Det finns för närvarande inte något regeringsuppdrag till Skatteverket om att inkomma med ett nytt förslag på regelförändringar för att förbättra tioårsregelns funktion. Frågan om en reformering av tioårsregeln bereds fortsatt inom Regeringskansliet.
Anf. 69 Mathias Tegnér (S)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet Svantesson för svaret.
Bakgrunden till den här interpellationen är att regeringen valde att lägga ned den så kallade exitskatteutredningen i januari i år. Därför har jag tidigare interpellerat till finansministern om vilka andra åtgärder som regeringen avser att vidta.
Exitskatteutredningen tillsattes alltså, för den som inte har koll, för att undersöka möjligheten att täppa till ett hål i våra skatteregler som gäller personer som flyttar från Sverige med orealiserade kapitaltillgångar. I praktiken handlar det om ägare av framgångsrika företag värderade till 10 miljoner eller mer som vill sälja bolaget och flytta - och gärna göra det utan att betala skatt på reavinsten.
Historiskt sett har det funnit enighet om att den typen av transaktioner ska beskattas i Sverige. Riksdagen var enig 1983, när tioårsregeln infördes. Finansministerns moderata företrädare Anders Borg drev igenom förändringar av tioårsregeln för ett decennium sedan, när det visade sig att den inte fungerade eller hade problem.
Det som jag uppfattar som anmärkningsvärt i dag är att regeringen trots att man vet att tioårsregeln har kraftiga problem väljer att inte göra något åt det.
Både Riksrevisionen och Skatteverket har konstaterat att dagens regler inte fungerar, att det finns hål i Sveriges skatteregler och att den så kallade tioårsregeln inte fungerar.
I den förra interpellationsdebatten berättade finansministern att regeringen tar arbetet med skatteflykt på allvar och att man exempelvis arbetar med det som kallas Dac, vilket är ett administrativt samarbete och informationsutbyte på skatteområdet drivet av EU. Det här är viktigt och bra. Men man kan inte hantera problemen med den nuvarande tioårsregeln genom att arbeta med Dac-reglerna, och det vet finansministern.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vidare förklarade finansministern att regeringen arbetar med att uppdatera skatteavtal. Det är också viktigt och bra.
Men om regeringen inte lyckas uppdatera alla skatteavtal med alla länder, vilket är omöjligt, kan inte heller uppdateringar av skatteavtal stoppa denna typ av aggressiv skatteplanering. Det vet finansministern.
Det enda sättet att täppa till detta hål är att utreda nya skatteregler. Men denna utredning har finansministern valt att stoppa - eller som Dagens industri uttryckte det: skrota i all tysthet.
Den typ av regler som utreddes i den så kallade exitskatteutredningen är inte särskilt konstiga. I många länder - Danmark, Norge, Tyskland, Holland, Frankrike, Spanien och Kanada - finns denna typ av särskilda skatteregler när fysiska personer med orealiserade kapitalvinster flyttar ur landet.
Därför kvarstår min fråga till finansministern. När ni nu har lagt ned utredningen, vad tänker ni göra för att täppa till detta hål i regelverket?
Är finansministerns bedyranden att regeringen tar kampen mot skatteflykt bara en läpparnas bekännelse? Ni är ju inte beredda att ge Skatteverket nya direktiv, och ni har lagt ned utredningen. Vad vill regeringen göra?
Eller är aggressiv skatteplanering inget problem för Sveriges högerkonservativa regering?
Anf. 70 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Jag tackar Mathias Tegnér för interpellationen.
Precis som interpellanten sa var det inte så länge sedan vi diskuterade just denna fråga i kammaren, så jag kommer att vara ganska kortfattad.
Jag respekterar Mathias Tegnér och imponeras av hans engagemang för tioårsregeln. Jag kan dock tycka att det är lite konstigt att han inte lyckades övertyga vare sig Magdalena Andersson eller Mikael Damberg under den tid då de var finansministrar att genomföra det Mathias Tegnér vill.
Regeringen tar verkligen arbetet mot aggressiv skatteplanering och skatteflykt på allvar. Man kan jobba på olika sätt, och i förra interpellationsdebatten i ämnet nämnde jag en del av det vi gör i såväl Sverige som EU.
Den förra regeringen tillsatte ett antal bra utredningar, och jag ser fram emot att ta del av dem. Det handlar bland annat om åtgärder för att förhindra mervärdesskattebedrägerier och om en översyn av vissa skatteförfaranderegler för att motverka fusk och arbetslivskriminalitet. Det här är två exempel på bra utredningar.
Mycket pågår här och nu på Finansdepartementet och Skatteverket och framför allt på EU-nivå. I den förra debatten i ämnet sa jag att detta är en fråga som Sverige prioriterar under ordförandeskapet och som jag driver på Ekofin och kommer att fortsätta att driva.
Varför är detta viktigt? Jo, för att alla måste bidra till våra gemensamma uppgifter på ett rättvist sätt, och om vissa använder kreativa upplägg, fuskar eller luras för att betala lägre skatt kommer andra att behöva betala högre skatt. Det är därför vi är mycket engagerade i frågan på både svensk nivå och EU-nivå.
Anf. 71 Mathias Tegnér (S)
Fru talman! Jag tackar finansministern för svaret, även om jag blir lite förvånad när finansministern frågar varför jag inte lyckades påverka Magdalena Andersson eller Mikael Damberg. Sanningen är att båda dessa arbetade hårt med frågan. Först gavs direktiv till Skatteverket att komma med förslag på området, och när det sedan visade sig finnas problem med det förslaget tillsattes en utredning. Det var ett klokt agerande för att just täppa till detta hål.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det som är svårt att förstå är att regeringen lägger ned denna utredning utan att ha ett alternativ.
Man behöver sätta frågan i ett perspektiv. Vi befinner oss i en värld där ojämlikheten ökar och har gjort så i decennier. En busslast med världens rikaste personer äger lika mycket som halva jordens befolkning. Vi har en ekonomi som präglas av the winner takes it all. I en sådan ekonomi blir det extra viktigt att se till att de som lyckas väl med företagande och väljer att sälja sitt företag också ska betala skatt på sin reavinst.
Historiskt har vi varit eniga om att det är så här vårt system ska fungera. Nu verkar det som att finansministern tycker att detta inte längre gäller, vilket är förvånande.
Som jag sa delar jag och Socialdemokraterna finansministerns åsikt att det fanns problem med Skatteverkets förslag från 2017. Förslaget remitterades och fick kritik, vilket gjorde att den förra regeringen, i all sin vishet, övergav det förslaget och tillsatte en utredning.
Men bristerna i Skatteverkets förslag är inte ett skäl att lägga ned den så kallade exitskatteutredningen. Återigen: Länder som Danmark, Norge, Tyskland, Holland, Frankrike, Spanien och Kanada har denna typ av regelverk.
En välavvägd exitskatt skulle innebära en intäkt till staten på 1-2 miljarder som skulle vara extremt viktiga i det ekonomiska läge vi befinner oss i.
Faktum kvarstår: Denna typ av skatteundandragande pågår just nu. Jag noterade strax innan vi gick in här att de kritiserade seminarier som beskriver hur dessa avancerade och aggressiva skatteupplägg går till fortfarande pågår nere på Stureplan. Seminariet i mars var fullsatt, och det finns fortfarande platser kvar på aprilseminariet om det är någon i finansministerns närhet som är intresserad av att veta hur detta går till.
Frågorna kvarstår: Hade ni ingen plan när ni lade ned utredningen? Eller är detta inget problem för regeringen? Varje gång finansministern talar om de åtgärder regeringen vidtar är det ingen åtgärd som adresserar detta problem.
Anf. 72 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Jag sa redan i mitt förra inlägg att jag kommer att vara kortfattad eftersom vi debatterade detta för bara ett par veckor sedan. Jag har svarat på frågan i två omgångar och har inget mer att säga här och nu. Men jag tackar Mathias Tegnér för hans engagemang och frågor och önskar honom en riktigt trevlig helg.
Anf. 73 Mathias Tegnér (S)
Fru talman! Jag tackar finansministern för det korta svaret.
Det gläder mig att finansministern genuint verkar vilja bekämpa skatteflykt. Men som jag uppfattar det görs inget i praktiken åt detta problem.
Det är riktigt att vi nu har haft två interpellationsdebatter i ämnet, men jag menar att det är rimligt att debattera detta. Det framstår som att regeringen när man lade ned utredningen om exitskatt hade andra förslag för att lösa problemet. Men sanningen är att när finansministern talar om de åtgärder regeringen vidtar är det åtgärder som den förra regeringen redan hade påbörjat och som inte adresserar detta problem.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Så länge det antingen inte är tydligt vad regeringen tänker göra för att lösa detta problem eller regeringen är tydlig och säger att detta inte är ett problem för regeringen kommer jag att fortsätta att ställa frågan till finansministern. Antingen är det inte ett problem att det pågår skatteundandragande nere på Stureplan av orealiserade kapitaltillgångar när personer flyttar ur landet eller så är det ett problem. Om det är ett problem måste regeringen meddela vad man tänker göra för att åtgärda detta problem.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.