Styrningen av Vattenfall
Interpellation 2025/26:522 av Tobias Andersson (SD)
Interpellationen är inlämnad
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad:
- 2026-05-28
- Överlämnad:
- 2026-05-29
- Anmäld:
- 2026-06-01
- Sista svarsdatum:
- 2026-06-12
- Svarsdatum:
- 2026-06-18
Interpellationen
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Vattenfall och dess verksamhet har varit en följetång för Tidöpartierna under mandatperioden. Framgången för de stora omläggningarna av energipolitiken är direkt beroende av Vattenfalls verksamhet. Trots det upplever många väljare att Vattenfall lever sitt eget liv utan att agera i linje med den politiska viljan för energipolitiken som manifesterade sig på valdagen.
Kritiken jag möter bland våra väljare är blandad och berör allt från bonussystem och VD-lön till lovordande av havsvindkraft och tempot i kärnkraftsprojektet.
Med anledning av ovanstående önskar jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson följande:
Avser ministern att se över styrningen av Vattenfall för att säkerställa ett effektivt genomförande av regeringens energipoiltik?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:522
Webb-tv: Styrningen av Vattenfall
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 33 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Tobias Andersson har frågat mig om jag avser att se över styrningen av Vattenfall AB för att säkerställa ett effektivt genomförande av regeringens energipolitik.
Regeringen genomför flera reformer av den svenska elmarknaden i syfte att uppnå målen för regeringens energipolitik. På den avreglerade energimarknaden spelar Vattenfall och bolagets konkurrenter en viktig roll i det svenska energisystemet.
Staten beslutar på bolagsstämma om styrelse och bolagsordning för statligt ägda bolag. Bolagens verksamhetsinriktning grundar sig i riksdagens beslut, och riksdagen har beslutat att Vattenfall ska generera marknadsmässig avkastning genom att bland annat affärsmässigt bedriva energiverksamhet och samtidigt leda utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion.
Kravet på affärsmässighet säkerställer att staten som bolagsägare inte snedvrider konkurrensen mellan Vattenfall och dess konkurrenter. En fungerande konkurrens och lika förutsättningar för marknadens aktörer säkerställer en fungerande elmarknad.
Vattenfall lyder under samma lagar som privatägda bolag, och enligt aktiebolagslagen är det styrelsen och ledningen som ansvarar för att driva verksamheten inom den verksamhetsinriktning som ägaren bestämt.
Enligt statens ägarpolicy förväntas Vattenfall agera affärsmässigt, hållbart och föredömligt på ett sätt som upprätthåller allmänhetens förtroende. I detta ingår att betala väl avvägda ersättningar. Regeringen har genom den nya ägarpolicyn tydliggjort förväntansbilden på alla bolag med statligt ägande. Styrelsen och ledningen ansvarar för att Vattenfall sköts föredömligt inom ramen för lagstiftningen, bolagsordningen och statens ägarpolicy.
Vattenfall är ett viktigt bolag för Sverige och landets energiförsörjning. Jag och regeringen har fullt förtroende för att bolagets styrelse och ledning agerar i enlighet med riksdagens uppdrag och ägarens förväntningar.
Anf. 34 Tobias Andersson (SD)
Fru talman! Tack, finansministern, för svaret!
Vattenfall är som bekant ett helt statligt bolag vars inriktning och verksamhet i allra högsta grad påverkas av såväl beslut i denna kammare som av den statliga bolagsstyrningen. Genom åren har inriktningen för bolagets verksamhet varierat i enlighet med de politiska vindarna i samhället vid den tiden. Det kan exemplifieras med att de ägnat sig åt allt från kol till uteslutande fokus på förnybar kraft.
Olika regeringar har genom åren satt sin prägel på bolaget genom sina ägardialoger, justeringar av bolagsstyrelsens sammansättning med mera. Det har även den regering som Sverigedemokraterna samarbetar med under denna mandatperiod gjort. Regeringen bytte tidigt ut delar av Miljöpartiets favoriter i bolagets styrelse.
Denna politiska styrning – med allt från att tidigare regeringar via lag, skatter och bolagsstyrelsen satte stopp för kärnkraft till att denna regering förväntar sig kärnkraftsprojekt av bolaget – är i sig inte konstig, givet att detta är någonting vi äger och att vi behöver anpassa oss efter väljarnas vilja i vårt ägande. Det har dock onekligen orsakat en del ryckighet för bolaget.
Vattenfall och dess verksamhet har därför under hela mandatperioden utgjort en följetong för Tidöpartierna. Framgången för den stora omläggningen av energipolitiken är direkt beroende av Vattenfalls verksamhet.
Mot denna bakgrund har Sverigedemokraterna genomgående velat skärpa styrningen av bolaget och bland annat framfört att sittande vd tillsattes under en helt annan fas för bolaget och rimligtvis borde bytas ut av styrelsen vid den pågående omläggningen av verksamheten. En vd som tillsattes när ägarna bara ville se förnybar kraftproduktion borde rimligtvis inte sitta kvar när ägarna vill se kärnkraftsinvesteringar.
Samtidigt ska det ändå tillstås att det har skett förbättringar från bolagets sida, och efter många om och men har Vattenfall påbörjat projektet för ny kärnkraft vid Ringhals. Nu tar andra aktörer en större roll i det, men det finns trots detta ett flertal brister i Vattenfalls arbete kopplat till det här projektet, skulle jag vilja hävda – trots att det rör på sig.
Vattenfall valde att utan politisk förankring ta bort storskaliga reaktorer i sitt leverantörsval och bibehåller därför utrymme i nätets anslutningspunkt för havsbaserad vindkraft, som man vill bygga i anslutning till Ringhals – eller har velat i alla fall. Det tog Vattenfall ett halvår från denna nedselektering till att man kunde skicka in sin statsstödsansökan. Det borde ha kunnat ske samma dag, givet vad som förväntas i det initiala skedet.
Vattenfall har fortfarande inte säkrat rådighet över marken i anslutning till projektet med mera. Jag vill gärna höra finansministern resonera kring huruvida Vattenfalls del i Ringhalsprojektet lever upp till förväntningarna.
Samtidigt är det stundvis svårt att se skillnad på Vattenfalls kommunikation och marknadsföring och på Miljöpartiets. Man låter likadant, och man föreslår ungefär samma saker. Var jag än befinner mig ute i landet träffar jag väljare som är missnöjda med Vattenfall – såväl med deras kommunikation som med deras verksamhet.
Ser ministern ändå att bolaget lever upp till förväntningarna?
Anf. 35 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Tack, Tobias Andersson, för frågan! Det korta svaret är ja. Nu har vi ett bolag som tillsammans med nio stora industriföretag i Sverige steg för steg går vidare med kärnkraft på och vid Ringhals.
Vi har ett bolag som säkert har många fel och brister – jag vet att Tobias Andersson brukar påpeka det – men som omsätter 234 miljarder. Det är ett bolag som finns i många länder och som agerar delvis olika i olika länder för att olika länder har olika politisk inställning till vad man vill ha för energimix.
Sverige är ju ett kärnkraftsland och har varit det länge, och där har Vattenfall spelat en väldigt stor roll. Jag delar helt Tobias Anderssons bild av att det när vi tillträdde och våra fyra partier tog ansvar för Sverige naturligtvis var den tidigare ägaren, alltså den tidigare regeringen, som hade styrt bolaget Vattenfall i en annan riktning än vad vi nu gör.
Sedan dess har det ju hänt en hel del, så att säga. Det finns ju inget annat bolag i Sverige som har kommit så långt som Vattenfall, tillsammans med Industrikraft och numera Videberg, i att ta så många steg. Det finns inget annat bolag som gör det.
Kunde detta ha gått fortare? Ja, delvis, men om man tror att framgången för kärnkraft endast består i Vattenfall vill jag säga att det också är så – som jag vet att Tobias Andersson är medveten om – att det är en lagstiftning som har förändrats. Vi har ju nu tagit bort de hinder som har funnits för ny kärnkraft i Sverige.
Vi har jobbat med en riskdelningsmodell. Den är seriös, och den ska verkligen inte gå för fort att arbeta fram. När vi tänker på investeringar som ligger långt fram i tiden – Tobias Andersson är ju något yngre än jag, så att säga – är det klart att vi måste arbeta fram de bästa modellerna vare sig det är för Vattenfall, Videkraft eller andra bolag.
Vi har alltså förändrat lagstiftning, och vi har nu en bra riskdelningsmodell på plats. Jag ansvarar för den här frågan och Vattenfall, fru talman. Är det ett perfekt bolag? Nej. Gör de det vi nu vill? Ja, och det tycker jag är viktigt.
Sedan kan man ha synpunkter på detaljer och delar av Vattenfalls arbete, och det har säkert Tobias Andersson. Det har självklart även vi som ägare och regeringskansli, och under våra ägardialoger diskuterar vi riktningen och framtiden mycket.
Detta är dock, som sagt, ett stort bolag som finns på många marknader. Att man också är en stor vindkraftsproducent i Europa, eftersom det är många som har efterfrågat just vindkraft, är ju inte ett problem. Det stärker i stället Vattenfalls totala verksamhet. Förra året blev det över 30 miljarder i positivt resultat, vilket går tillbaka till statskassan.
Anf. 36 Tobias Andersson (SD)
Fru talman! Jag tror att finansministern och jag i mångt och mycket delar synen på den statliga bolagsportföljen, huruvida den borde krympa ytterligare något under nästa mandatperiod och så vidare.
När det kommer till just Vattenfall tycker jag inte att hanteringen av Ringhalsprojektet lever upp till de förväntningar som vi har haft på bolaget. Precis som ministern nämner har vi verkligen krattat manegen: Vi har undanröjt hindren och de juridiska begränsningarna, och om man får tro uttalanden från kommissionen och andra har vi den kanske mest välnyanserade statsstödsmodellen i Europa. Trots det rör sig detta inte i det tempo man kan förvänta sig.
Nu har Vattenfall gjort sin sista nedselektering. Jag ska inte stå och recensera den, utan jag har framfört mina synpunkter till Videberg Kraft och departementet. Men man har fortfarande inte rådighet över sajten, vilket innebär att man inte är i ett läge där man kan påbörja någon av de kommande tillståndsprocesserna gentemot mark- och miljödomstolen och gentemot Strålsäkerhetsmyndigheten.
För att man ska kunna påbörja detta behöver hela eller delar av naturreservatet hävas, och där verkar länsstyrelsen dra fötterna efter sig – och tabba sig, om jag ska vara ärlig. Det finns också en eller två privata fastigheter kvar som Vattenfall kommer att behöva expropriera om man inte löser ut dem. Det skulle naturligtvis göra att projektet drar ut än mer på tiden.
Det är för mig helt obegripligt att Vattenfall, i en satsning där staten går in med hundratals miljarder i CFD:er, lån med mera, inte kan lösa ut en eller två markägare genom att ge dem ett erbjudande som de godtar utan i stället oroar sig över att det riskerar att påverka prisbilden för framtida tomtinlösen vid elnätsutbyggnad eller liknande.
Man borde haft rådighet för länge sedan, och man borde snudd på omgående efter att man nu gjort nedselekteringen vara redo att påbörja de kommande tillståndsprocesserna. Det är man dock inte, och jag upplever att det visar ett behov av att staten är tydligare i sin styrning av Vattenfall, för att säkerställa att detta sker.
Nu lät jag detta resonemang dra ut lite på tiden, fru talman, och jag skulle ändå vilja lyfta de artiklar som Dagens industri har skrivit om bolaget i relativ närtid. Man har bland annat skrivit att Vattenfall under 2020-talet har lagt 10 miljarder kronor på marknadsföring, kommunikation och försäljning. Det är nog mycket mer pengar än vad ägarna, det vill säga svenska folket, tycker är rimligt för ett bolag som till viss del ägnar sig åt monopolistisk verksamhet och i övrigt verkar på en väldigt reglerad marknad.
Det är svårt att härleda exakt hur varje krona har delats mellan de här områdena, men Dagens industri skriver: ”Den statliga eljätten står bakom flera spektakulära kampanjer med några av världens dyraste skådespelare och fotomodeller.” Det är alltså inte så att man har sparat på marknadsförings- och kommunikationsbudgeten.
Man har visserligen fortfarande delat ut pengar till staten, för man har gjort en stor vinst – absolut. Det är förstås också svårt att reda ut huruvida man hade haft den vinsten om man inte hade genomfört kampanjen. Men det sticker ju i ögonen på vanligt folk när de ser vad vd:n tjänar, att man delade ut 1 miljard i olika bonusar förra året och att man har lagt 10 miljarder på bland annat marknadsföring och kommunikation de senaste åren. Det provocerar folk.
Ser ministern ett behov av åtgärder kopplat till detta?
I detta anförande instämde Rashid Farivar (SD).
Anf. 37 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Jag tackar återigen Tobias Andersson för frågan.
Jag tänker att ägardialogerna med alla våra bolag, och även styrningen av alla våra bolag, handlar om att vara tydlig med vad politiken och inriktningen är. Men bolagen fattar såklart också beslut själva – speciellt om de är stora och konkurrensutsatta på en europeisk marknad.
Jag håller helt med Tobias Andersson och förstår att det sticker i ögonen att Vattenfall har vissa typer av bonusar med väldigt stora belopp. Nu har man visserligen inte haft det i ledningen eller på det sättet, men det är klart att det sticker i ögonen på en vanlig person med låg inkomst – jag menar alltså inte mig själv – och kanske en eluppvärmd villa.
När det gäller annonskampanjer tror jag kanske inte att det är någonting som vare sig Tobias Andersson eller jag är bättre på än olika statliga eller privata bolag, men ja, jag kan förstå att även det sticker i ögonen. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta är ett av de största energibolagen vi har och att de verkar på en marknad och i olika länder.
Man är såklart också en väldigt viktig del både för att elförsörjningen ska fungera och för omställningen. Vi vet ju till exempel att kärnkraft är fossilfritt och bra även för framtidens generationer.
Vi styr Vattenfall som vi styr andra bolag. Vi kanske har något mer kontakt med Vattenfall just eftersom det är ett stort bolag, som nu dessutom har en inriktning på ny kärnkraft. Styrelsen och ledningen har huvudansvaret för olika delar av verksamheten, men vi som riksdag och regering – med samarbetspartier – kan också styra, och det är precis det vi har gjort under de här fyra åren. Nu ser vi för första gången på väldigt länge – på flera decennier – att man går vidare med att bygga ny kärnkraft.
Ja, staten ska komma in som delägare i Videberg Kraft längre fram, men vi är också ägare genom Vattenfall. I grund och botten har jag förtroende för det Vattenfall gör, för styrelsen och hur man nu jobbar. Att man gör detta tillsammans med nio stora industriaktörer är en väldig styrka – verkligen en väldig styrka. Det ger också viss legitimitet och så att säga en kvalitetsstämpel att stora, framgångsrika bolag vill vara med i satsningen. Det skapar stabilitet och trygghet, och där råder nog inga olikheter.
Ja, det sticker i ögonen. Det är det korta svaret på frågan. Tobias Andersson fick även ett något längre svar.
Anf. 38 Tobias Andersson (SD)
Fru talman! Jag tackar för både det korta och det långa svaret från finansministern.
Jag tänkte återgå lite till det jag avrundade med, alltså den marknadsföring som bolaget har ägnat sig åt och som varit ganska spektakulär och onekligen påkostad.
Det kanske senaste exemplet från Vattenfalls kampanj som har satt sig i minnet hos folk är att man tog in Samuel L Jackson för att prata om havsbaserad vindkraft och sjögräschips. Vattenfall är alltså ett bolag som inte ens bygger havsbaserad vindkraft i Sverige. Man har inget pågående projekt kring havsbaserad vindkraft i vårt land, det vill säga det land som äger bolaget. Ändå tar man in en Hollywoodskådespelare för att marknadsföra produkten – som man alltså inte ens erbjuder sina ägare här i Sverige.
Däremot har Vattenfall havsbaserade vindkraftsprojekt i andra länder. Hur har då det gått? Bara för ett par år sedan behövde man göra nedskrivningar och avsättningar på nästan 6 miljarder för förlustbringande havsbaserade vindkraftsprojekt i andra länder. Vi har alltså ett bolag som har förlorat omfattande summor på projekt av detta slag i andra länder, men som inte har projekt av det slaget i vårt land, och som ändå köper tv-tid och betalar Hollywoodskådespelare för att visa upp den produkt som man har förlorat pengar på i andra länder – och som inte finns på den svenska marknaden.
Jag ska vara ärlig och säga att jag har svårt att få ihop hur detta är rimlig marknadsföring av ett bolag som dessutom bedriver påverkansarbete i Sverige för att via elnätskollektivet tvångsfinansiera anslutningskostnaderna för havsbaserad vindkraft. Endast då vill man bygga den produkt som de hyr in Hollywoodskådespelare för att visa upp för svenska folket.
Detta provocerar mig och sannolikt väldigt många andra.
I detta anförande instämde Rashid Farivar (SD).
Anf. 39 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Jag tackar ledamoten för diskussionen.
Detta är säkerligen provocerande. Det finns säkerligen också olika målgrupper – vissa kan tycka att det här är helt fantastisk reklam och stärkas av det. Jag bestämmer dock inte över det, och man kanske ska vara glad över att jag inte är inne och tycker till om eller redigerar reklamfilmer.
Vi har många starka statliga bolag. Några av dem har samhällsuppdrag, medan andra verkar på en mer eller mindre fri marknad. SJ, Vattenfall, LKAB och många andra bolag genererar värden som är viktiga för Sverige. Gör dessa bolag allt perfekt? Nej. Har den här regeringen styrt bolagen? Ja, med en ny, tydlig ägarpolicy och täta kontakter. Det bolag som vi pratar om nu är faktiskt, tillsammans med staten i övrigt och stora industrier, på väg att få ny kärnkraft på plats.
Med detta vill jag tacka Tobias Andersson för hans ihärdighet. Det är inte ironiskt menat; ihärdighet är bra. Han tar upp viktiga frågor, och jag vet att han vill Sveriges bästa. Jag hoppas att ledamoten får en skön sommar och, innan dess, en glad midsommar.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
