Stöd till demokratirörelsen i Serbien
Interpellation 2024/25:751 av Jacob Risberg (MP)
Interpellationen är inlämnad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-09-03
- Överlämnad
- 2025-09-03
- Anmäld
- 2025-09-04
- Sista svarsdatum
- 2025-09-17
- Svarsdatum
- 2025-09-18
- Besvarad
- 2025-09-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Efter en olycka på en tågstation i Novi Sad i november 2024 som krävde sexton människoliv har det serbiska folket – inte minst landets unga och studenter – rest sig i protest mot den omfattande korruptionen och det demokratiska förfallet under president Aleksandar Vučićs styre. Demonstrationerna har vuxit till en bred demokratirörelse med krav på ansvarstagande och rättvisa.
Den serbiska regeringens svar har varit ett ökat förtryck. Oroligheterna har eskalerat till följd av polisens våld mot fredliga demonstranter och godtyckliga gripanden. Samtidigt uttrycker Ryssland sitt fulla stöd till den sittande, auktoritära och proryska regeringen i Belgrad.
I ljuset av detta är det djupt oroande att den svenska regeringen hittills har varit tyst om utvecklingen. Miljöpartiet anser att Sverige, som ett land med en stark tradition av solidaritet med demokratirörelser, bör ta tydlig ställning för de unga serbernas kamp för demokrati och för Serbiens resa mot ett EU-medlemskap.
Jag vill därför fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:
- Hur ser ministern och regeringen på utvecklingen i Serbien, inklusive rapporterna om polisbrutalitet?
- Vad gör ministern och regeringen för att visa solidaritet med de serbiska studenterna och demokratirörelsen?
- Vilka initiativ har Sverige tagit inom EU för att säkerställa att unionen agerar för att stärka den demokratiska utvecklingen i Serbien?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:751
Webb-tv: Stöd till demokratirörelsen i Serbien
Dokument från debatten
- Torsdag den 18 september 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:8
Protokoll från debatten
Anf. 10 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Jacob Risberg har frågat mig hur jag och regeringen ser på den senaste utvecklingen i Serbien, inklusive rapporterna om polisbrutalitet, vad regeringen gör för att visa solidaritet med de serbiska studenterna och demokratirörelsen samt vilka initiativ Sverige tar inom EU för att säkerställa att unionen agerar för att stärka den demokratiska utvecklingen i Serbien.
Regeringen är bekymrad över den pågående politiska utvecklingen i Serbien. Landets tydliga demokratiska tillbakagång och rapporter om våld och polisbrutalitet mot fredliga demonstranter är särskilt oroande. Regeringen ser allvarligt på den press som Serbiens regering och myndigheter nu utövar mot journalister, civilsamhälle och akademi – något som har tilltagit under de pågående demonstrationerna. Sådana inskränkningar av grundläggande fri- och rättigheter är oförenliga med de åtaganden Serbien har gjort som kandidatland till EU.
Regeringen har i flera sammanhang uppmanat regeringen i Serbien att fullt ut respektera mötes- och yttrandefriheten och framhållit vikten av mediernas oberoende. Sverige har under en lång tid bidragit med bistånd till civilsamhällesorganisationer och oberoende medier i Serbien, i syfte att främja demokratisk utveckling, stärka rättsstatens principer och en öppen samhällsdebatt.
I april besökte EU-minister Jessica Rosencrantz Belgrad. Där träffade hon företrädare för den serbiska regeringen, civilsamhället och oppositionen. Under besöket uttryckte hon Sveriges oro över situationen i Serbien. I sitt möte med president Vučić lyfte EU-ministern särskilt den serbiska regeringens hårdhänta agerande mot demonstranterna. Det är av största vikt att serbiska myndigheter fullt ut respekterar demonstranternas yttrande- och mötesfrihet och inte utövar våld mot fredliga demonstrationer.
Sverige stöder Serbiens EU-närmande, men regeringen i Belgrad behöver skyndsamt uppvisa politisk vilja att genomföra de demokratiska reformer som förväntas av ett EU-kandidatland.
Anf. 11 Jacob Risberg (MP)
Fru talman! Först och främst vill jag tacka utrikesministern för att hon är här i dag och svarar på mina frågor om hur Sverige arbetar med Serbien.
Efter en olycka på en tågstation i Novi Sad i november 2024 som krävde 16 människoliv har det serbiska folket och inte minst landets unga och studenter rest sig i protest mot den omfattande korruptionen och det demokratiska förfallet under president Aleksandar Vučićs styre. Demonstrationerna har vuxit till en bred demokratirörelse med krav på ansvarstagande och rättvisa.
Den serbiska regeringens svar har varit ett ökat förtryck. Oroligheterna har eskalerat till följd av polisens våld mot fredliga demonstranter och godtyckliga gripanden. Samtidigt uttrycker Ryssland sitt fulla stöd till den sittande auktoritära och proryska regeringen i Belgrad.
I ljuset av detta är det djupt oroande att den svenska regeringen hittills har varit relativt tyst om utvecklingen. Miljöpartiet anser att Sverige, som ett land med en stark tradition av solidaritet med demokratirörelser, bör ta tydlig ställning för de unga serbernas kamp för demokrati och för Serbiens resa mot ett EU-medlemskap.
Mina frågor till utrikesministern var därför hur regeringen ser på utvecklingen i Serbien, inklusive rapporterna om polisbrutalitet, vad regeringen gör för att visa solidaritet med de serbiska studenterna och demokratirörelsen samt vilka initiativ Sverige har tagit inom EU för att säkerställa att unionen arbetar och agerar för att stärka den demokratiska utvecklingen i Serbien.
Vilka svar har vi då fått från utrikesministern? Jo, i svaret sägs att regeringen är bekymrad över den pågående politiska utvecklingen i landet. Man är särskilt oroad över den polisbrutalitet som man ser. Regeringen ser allvarligt på den press som Serbiens regering och myndigheten nu utövar mot journalister, civilsamhälle och akademi. Man säger också att regeringen i flera sammanhang har uppmanat regeringen i Serbien att fullt ut respektera mötes- och yttrandefriheten och framhållit vikten av mediernas oberoende.
Utrikesministern hänvisar även till statsrådet Rosencrantz besök i Belgrad i våras, där hon uttryckte Sveriges oro över situationen i Serbien och att det är av största vikt att serbiska myndigheter fullt ut respekterar demonstranternas yttrande- och mötesfrihet.
Jag vill passa på att berömma regeringen för att man under lång tid bidragit med bistånd till civilsamhällets organisationer och oberoende medier i Serbien i syfte att främja demokratisk utveckling och stärka rättsstatens principer och en öppen samhällsdebatt. Men jag tycker ändå att det är alldeles för passivt.
Det känns som att det finns någon form av feghet både från Sverige och från EU när det gäller att inte stöta sig alltför mycket med den serbiska regeringen, som att man hoppas att man genom passivitet kan vänta ut någon form av demokratisk utveckling och som att man föredrar stabilitet på västra Balkan i stället för att fullt ut ta itu med och stödja demokratirörelsen. Det riskerar att leda till att unga i Serbien tappar tron på EU och att fler väljer att vända sig till Ryssland, och det kommer även att riskera att minska EU:s framtida inflytande i hela regionen.
Många serber vill att EU ska vara en aktiv kraft för demokrati och mänskliga rättigheter, men om unionen fortsätter att prioritera Vučićs regim framför folkets krav kan det på lång sikt minska stödet för europeisk integration.
Anf. 12 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Jag tackar för den här viktiga interpellationen.
Respekten för demokrati, för yttrande- och samlingsfrihet och för rättsstatens principer är helt grundläggande för ett land som dels är ett kandidatland till EU, dels är en part till Europakonventionen. Just därför är det oförsvarligt att president Vučić kallade de Europaparlamentariker som den 5 september besökte Novi Sad för att stödja demonstranterna och deras krav på reformer för avskum.
Det är oroväckande att Vučić, som alltså leder ett kandidatland till EU och som bör verka för att tillämpa de grundläggande reformer som krävs för ett EU-medlemskap, lägger skulden på demonstranterna för bristen på framsteg. Demonstranternas krav på att de politiska institutionerna ska respektera grundlagen är fullt legitima, och presidentens påstående om en färgrevolution finansierad från väst saknar naturligtvis helt och hållet grund.
President Vučić har de senaste månaderna besökt både Ryssland och Kina och har vid båda tillfällena träffat Vladimir Putin. I våras besökte han Moskva i samband med den så kallade segerdagen, den 9 maj. Det var något regeringen reagerade starkt på. Medan Moskva firade kriget den 9 maj firade Europa freden. Valet borde ha varit enkelt.
Vårt budskap till alla kandidatländer, inklusive Serbien, är glasklart. Relationerna med Ryssland kan inte fortgå som vanligt på grund av Rysslands orättfärdiga anfallskrig mot Ukraina. Serbien behöver nu välja väg.
Jag tycker nog att Jacob Risberg är lite orättvis i sin kritik. Jag tycker inte att regeringen har varit relativt tyst i sin kritik mot Serbien – tvärtom. Det är inte så många regeringsföreträdare som väljer att resa till Serbien och framföra sin mycket tydliga kritik, men det valde Jessica Rosencrantz att göra. I samband med det uttalade hon sig också öppet mycket kritiskt.
Anf. 13 Jacob Risberg (MP)
Fru talman! Jag tror att jag och utrikesministern i grunden är överens i de här frågorna, men jag saknar fortfarande lite mer aktivitet och framför allt synlighet för regeringens politik.
På regeringens hemsida finns en notis om statsrådet Rosencrantz besök i Belgrad, men det saknas information om Sveriges hållning, vilka krav man ställde och vad man skulle vilja att Serbien gjorde rent politiskt. Det som däremot lyfts upp är att statsrådet skulle delta i en Team Sweden-konferens som arrangerades i samarbete med serbiska handelskammaren. Om man ska fultolka det lite grann får man nästan en känsla av att svenska investeringar och handeln med Serbien är viktigare än den demokratiska utvecklingen.
Serbien har en lång historia av att vara en aktiv part i konflikter som också påverkat Sverige, senast under Balkankriget. Nu balanserar Serbien mellan ett beroende av Ryssland och en strävan efter EU-medlemskap. Det är en historisk kamp för Europas framtid, med en uppenbar risk för att det övergår i inbördeskrig. Demonstranterna visar tydligt sin outtröttliga vilja genom bland annat symbolhandlingar som att cykla till Strasbourg och springa till Bryssel.
Samtidigt genomsyrar korruptionen det serbiska samhället – från kultur och medier till sjukvård och rättsväsen. Oberoende rapportering om korruptionen saknas i landet. Och stöder man öppet studentrörelsen kan det innebära att man förlorar sitt arbete.
Särskilt oroande är det för de serbiska studenterna. Många läkar, sjuksköterske- och ingenjörsstudenter tvingas avbryta sina utbildningar på grund av sin strävan efter frihet och demokrati. Och att studera i Serbien i dag kostar mellan 4 000 och 10 000 euro per år. Det är en börda som riskerar att slå ut en hel generation serbiska studenter – detta i ett Europa som redan kämpar med demografiska utmaningar. Det innebär ett enormt slöseri både för individerna och för vår gemensamma framtid.
Många i Sverige har en bakgrund i Serbien eller andra länder på västra Balkan, och många av dessa har varit med och byggt upp Sveriges välfärd. Man ser nu hur engagerade de i Serbien är när det gäller att bygga upp samma typ av samhälle där. Men man ser också att ett stort stöd från omvärlden uteblir.
När man ser hundratusentals ungdomar fredligt demonstrera för grundläggande rättigheter blir man både rörd och sorgsen över Sveriges tystnad. Frågan är hur länge de kan förbli fredliga utan stöd och vilket ansvar EU och Sverige bär om orken tryter och situationen eskalerar.
Anf. 14 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Sverige driver inom EU att höga krav ska ställas på demokratiska reformer i alla kandidatländer, inklusive Serbien. Jag kan försäkra Jacob Risberg om att detta är en fråga som ofta diskuteras i rådskonstellationen, där man också uttrycker en mycket djup oro över utvecklingen i Serbien.
Utrikesdepartementets ambassadör för mänskliga rättigheter besökte Serbien i våras för dialog om de här frågorna med bland annat företrädare för den serbiska regeringen och för civilsamhället. Serbien behöver agera skyndsamt för att värna de grundläggande fri- och rättigheterna i landet, för att påskynda rättsstatsreformer och för att säkerställa att medier kan arbeta fritt utan trakasserier från myndigheterna.
Regeringens kontroll över medier är redan i dag omfattande. Det rapporteras nu även om försök att ta kontroll över och tysta några av de sista oberoende medieaktörerna i Serbien. Om utvecklingen när det gäller att begränsa fria medier fortsätter riskerar landet att stå inför en situation utan oberoende journalistik.
Sverige har under lång tid stöttat Serbiens reformarbete för att främja landets EU-närmande. Regeringens fokus just nu är att stödja insatser riktade mot civilsamhället och oberoende medier i landet för att stärka demokrati, rättsstatens principer och yttrandefrihet. Det behövs nog särskilt nu efter neddragningar av amerikanskt bistånd, som har inneburit att civilsamhällets organisationer i Serbien har fått allt svårare att verka. Sverige ser ett fortsatt behov av stöd till civilsamhället i olika former.
Slutligen vill jag nämna det som Jacob Risberg tog upp om korruptionen i Serbien. Den är ett stort hinder för både demokrati och investeringar, och detta är ett område där Serbien måste visa konkreta resultat. Sverige har också stöttat insatser för att öka transparensen och rättssäkerheten.
Anf. 15 Jacob Risberg (MP)
Fru talman! Tack, utrikesministern, för att du kom hit i dag och pratade om Serbien med mig!
Jag gläds över en hel del av de svar som utrikesministern gett, och precis som jag sa i mitt förra anförande tror jag egentligen att vi i grunden är överens om de här frågorna. Men jag skulle ändå vilja fråga utrikesministern om man framöver, om det nu är så att man gör många saker i de här frågorna från både svenskt och europeiskt håll, kan synliggöra dem lite bättre. Det handlar inte bara om att kanske skriva en notis på regeringens hemsida – notisen nu saknar till och med information om vad man vill från Serbien – utan också om att synliggöra att vår kamp för ett fritt och demokratiskt Serbien är på riktigt och att vi verkligen står upp för och stöder demokratirörelsen. Jag tror att den typen av signaler också bidrar till ett hopp och ett ökat engagemang hos de demonstrerande i Serbien, och det är någonting som de verkligen behöver i det här läget.
Anf. 16 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Jag vill avslutningsvis tacka för den här viktiga debatten. Jag tycker alltid att det är väldigt trevligt att debattera med Jacob Risberg.
Jag vill verkligen framhålla att Sverige stöder Serbiens EU-närmande, men vi ställer samtidigt höga krav. Serbien måste leverera i fråga om de reformer som krävs för att nå ett EU-medlemskap och som studentrörelsen i Serbien också kräver. Tyvärr ser vi en utveckling i snarast motsatt riktning. När utvidgningen diskuteras i EU-sammanhang för Sverige därför fram att vi ser mycket allvarligt på det krympande demokratiska utrymmet och uteblivna reformer i Serbien.
President Vučić behöver genom konkreta reformer visa att Serbiens målsättning fortsatt är ett EU-medlemskap och inte anklaga väst för att iscensätta färgrevolutioner.
Sveriges ambassad träffar regelbundet civilsamhälle och opposition i Serbien. EU:s nya delegationschef i Serbien är dessutom svensk och en väldigt duktig diplomat. Vi hörs, syns och märks i Serbien – mer än de allra flesta. Och det råder ingen tvekan om att vi ställer krav därför att vi också bryr oss.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.