Situationen i sjukvården
Interpellation 2024/25:83 av Sofia Amloh (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-10-02
- Överlämnad
- 2024-10-03
- Anmäld
- 2024-10-04
- Svarsdatum
- 2024-10-24
- Besvarad
- 2024-10-24
- Sista svarsdatum
- 2024-10-24
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Sjukvårdskrisen fortsätter att slå hårt runt om i landet. Varsel och uppsägningar sker löpande.
Nu finns det ett första konkret förslag i Region Sörmland. Detta innebär att det kommer att vara 267 färre tjänster i sjukvården i Sörmland. Trots den nu aviserade neddragningen kommer det att krävas ytterligare besparingar för att Region Sörmland ska nå en budget i balans. Sammanlagt ska personalstyrkan minskas med 700 årsarbetare. Konsekvenserna av detta är och kommer att bli stora, med försämrade arbetsvillkor, försämrad vårdkvalitet och sämre tillgänglighet till vården.
Mitt i denna sjukvårdskris har den SD-styrda regeringen beslutat att minska resurserna till sjukvården.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet Acko Ankarberg Johansson:
Vad avser statsrådet att göra för att hantera den svåra situationen i sjukvården, och hur ställer sig statsrådet till det faktum att personal inom sjukvården i Sörmland nu sägs upp trots att statsministern i våras lovade att ingen skulle behöva sägas upp?
Debatt
(35 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:83
Webb-tv: Situationen i sjukvården
Dokument från debatten
- Torsdag den 24 oktober 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:22
Protokoll från debatten
Anf. 1 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Fru talman! Eva Lindh, Mikael Dahlqvist, Yasmine Bladelius och Sofia Amloh har frågat mig vad jag avser att göra för att hantera den svåra situationen i sjukvården.
Eva Lindh har också frågat mig hur jag ställer mig till det faktum att personal inom sjukvården i Östergötland nu sägs upp trots att statsministern i våras lovade att ingen skulle behöva sägas upp.
Mikael Dahlqvist har också frågat mig hur jag ställer mig till det faktum att personal inom sjukvården i Värmland nu sägs upp trots att statsministern i våras lovade att ingen skulle behöva sägas upp.
Yasmine Bladelius har också frågat mig hur jag ställer mig till det faktum att personal inom sjukvården nu sägs upp trots att statsministern i våras lovade att ingen skulle behöva sägas upp.
Sofia Amloh har också frågat mig hur jag ställer mig till det faktum att personal inom sjukvården i Sörmland nu sägs upp trots att statsministern i våras lovade att ingen skulle behöva sägas upp.
Inledningsvis, fru talman, vill jag framhålla att väntetiderna och vårdköerna behöver kortas, tillgängligheten till vård förbättras och kompetensförsörjningen stärkas.
Staten kan inte fullt ut kompensera för regionsektorns underskott. Det är sjukvårdshuvudmännen, med direktvalda politiker på kommun- och regionnivå med beskattningsrätt, som ansvarar för att tillhandahålla god och jämlik hälso- och sjukvård. Därutöver har kommuner och regioner stor frihet att välja hur en verksamhet ska bedrivas inom ramen för det kommunala självstyret.
Regeringen genomför trots detta en rad olika åtgärder för att stärka regionernas förutsättningar att bedriva en god och patientsäker vård för hela befolkningen. Det handlar bland annat om ytterligare tillskott av medel till regionerna inom ramen för dels ett sektorsbidrag omfattande 3 miljarder kronor, som förstärktes i samband med vårändringsbudgeten för 2024 med ytterligare 6 miljarder kronor, dels fem olika överenskommelser mellan staten och SKR, som alla rör olika delar av hälso- och sjukvården, på totalt knappt 9 miljarder kronor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I överenskommelserna nämns flera åtgärder som syftar till att öka tillgängligheten och minska väntetiderna. Det har varit viktigt för regeringen att så tidigt som möjligt ge besked om medel till regionerna.
Inflationen i kombination med regionernas pensionsavtal, som medför höga pensionskostnader, har slagit hårt mot regionernas ekonomi. Redan 2025 väntas regionernas pensionskostnader minska med omkring 25 miljarder kronor, enligt SKR. Även om inflationstrycket mattats av och det ekonomiska läget har förbättrats förväntas det dröja ytterligare innan den ekonomiska situationen i regionerna har återhämtat sig fullt ut.
Storleksordningen på det sektorsbidrag om 6 miljarder kronor som beslutades före sommaren motsvarar personalkostnaden för cirka 7 000 sjuksköterskor. Regeringens uttryckliga förväntan är att regionerna använder pengarna för att undvika generella uppsägningar av sjukvårdspersonal. För att stärka regionernas förutsättningar att bedriva en god vård föreslår regeringen ett fortsatt stöd till regionerna under 2025. Regeringen föreslår därför i budgetpropositionen för 2025 att 2 miljarder kronor avsätts för 2025 i ett sektorsbidrag till hälso- och sjukvården.
Utöver detta föreslår regeringen också ytterligare satsningar. Bland annat stärks satsningen för ökad vårdkapacitet med 1 miljard kronor. Därtill föreslår regeringen också ytterligare medel under 2025 för nationell vårdförmedling och finansiering av en jämlik implementering av precisionshälsa. Tillsammans med tidigare aviserade medel uppgår de tillskott som regeringen föreslår till hälso- och sjukvården under 2025, inom mitt ansvarsområde, till 18 miljarder kronor.
I maj 2024 gav regeringen en utredare i uppdrag att analysera och föreslå en ny och stärkt vårdgaranti med väsentligt kortare tidsgränser än i dag (dir. 2024:50). Syftet med uppdraget är att hälso- och sjukvården på ett bättre sätt ska leva upp till kraven på en tillgänglig och jämlik vård. Den nya vårdgarantin inom specialiserad vård ska utgå från patientens behov. Patienter ska också ges möjlighet att tidigare än i dag få vård hos en vårdgivare i någon annan region än den egna regionen, utan extra kostnad för patienten. Utredaren ska också lämna förslag på statliga engångsinsatser som syftar till att öka en enskild regions eller samtliga regioners förutsättningar att korta väntetiderna.
Samtidigt vidtas ytterligare åtgärder för att stödja en effektivisering av vården och för att säkerställa att patientnära verksamhet prioriteras. Regeringen har aviserat att en effektivitetsdelegation ska inrättas, som ska ge regionerna stöd för effektivisering inom hälso- och sjukvården. Flera steg tas också för ökad statlig styrning.
Slutligen vill jag understryka att personalen är hälso- och sjukvårdens viktigaste resurs och den grund som hälso- och sjukvården vilar på. Regeringen har därför gett Socialstyrelsen ett uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning (S2023/00256). Den nationella planen ska bland annat visa vilka insatser som behövs, både för befintlig och för ny vårdpersonal, för att förbättra kompetensförsörjningen.
Med det vill jag tacka Eva Lindh, Mikael Dahlqvist, Yasmine Bladelius och Sofia Amloh för frågorna och ser fram emot debatten.
Anf. 2 Eva Lindh (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret och möjligheten att diskutera och debattera dessa otroligt viktiga frågor.
Vi har en sjukvårdskris i Sverige. Den är tydlig hemma i Östergötland. Förhandlingarna om uppsägningar i Region Östergötland har avslutats, och detta innebär att det under 2025 kommer att arbeta 900 personer färre i sjukvården i Östergötland. Av dessa 900 kommer 235 att sägas upp, men det blir alltså 900 färre anställda i sjukvården nästa år. Konsekvenserna av detta är och kommer att bli stora, med försämrade arbetsvillkor, försämrad vårdkvalitet och längre köer till vården.
Jag har mött många som jobbar inom sjukvården i Östergötland. De är förtvivlade. Kollegor slutar, sägs upp eller omplaceras. Pressen är nu orimlig, säger många som jag har pratat med. De är oroliga och går hem från jobbet med en känsla av vanmakt. Det här riskerar patientsäkerheten. Alla har de valt att jobba i sjukvården för att göra skillnad - om möjligt bota, ofta lindra och alltid trösta.
Över 500, nästan 600, personer har självmant valt att lämna Region Östergötland - eller självmant; många har slutat för att man sett hur situationen kommer att bli. Detta är alltså personal som inte kommer att ersättas, personal och kompetens som inte kommer att finnas inom vården. Det är naturligtvis allvarligt.
Mitt i denna sjukvårdskris har den SD-styrda regeringen beslutat att minska resurserna till sjukvården.
I våras lovade Kristersson att lägga fram en budget som innebar att ingen skulle behöva sägas upp. Jag tror att det väckte en hel del förhoppningar om att det ändå skulle komma resurser till sjukvården så att den situation som vi nu möter i flera regioner - alla regioner går ju med underskott, så det här är stort för alla - kanske inte skulle bli verklighet. Vi ser nu resultatet: tusentals färre anställda i sjukvården.
Fru talman! Politik är att vilja, men politik är också att prioritera. Det saknas inte pengar. Den SD-styrda regeringens budget är ovanligt stor. Det fanns en möjlighet att göra på annat sätt, vilket vi socialdemokrater har visat vägen för. Men det gjorde man inte. Man valde att satsa den största delen på skattesänkningar till rika personer - till människor som redan har - och negligera sjukvårdskrisen i Sverige. Denna kris bedöms vara den värsta sedan 90-talskrisen.
Det är mot bakgrund av detta som jag har ställt två frågor till statsrådet. Jag frågade vad statsrådet avser att göra för att hantera den svåra situationen och hur statsrådet ställer sig till det löfte som statsministern gav om att ingen personal skulle sägas upp.
(Applåder)
Anf. 3 Mikael Dahlqvist (S)
Fru talman! Jag tackar Acko Ankarberg Johansson för interpellationssvaret.
Det här är som sagt en oerhört viktig fråga att debattera, och jag vet att statsrådet brinner för sjukvårdsfrågorna och har ett stort engagemang. Heder åt det!
Jag konstaterar dock att sjukvårdskrisen pågår i hela landet. Många regioner höjer skatten till nästa år, så även mitt hemlän Värmland där man planerar att höja den med 60 öre för att delvis kunna kompensera kostnadsökningarna. Tusentals välfärdsarbetare sägs upp, trots att de egentligen mer än någonsin behövs i vården och andra ställen inom välfärden. Självklart kommer detta att få negativa effekter på kvaliteten i vården men framför allt tillgängligheten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När jag tittar lite mer på mitt hemlän ser jag att Region Värmland gick back 2023 med nästan 1 miljard kronor - 933 miljoner - vilket är stora summor för ett litet län. I prognosen för i år beräknas underskottet landa på 465 miljoner kronor, det vill säga nästan en halv miljard. Då ska ni veta att man har vidtagit många åtgärder med god effekt. Tyvärr slutar det inte här, fru talman. Det slutar med att 450-500 medarbetare inom vården i Värmland kommer att få sluta. Man är satt på svältkur.
Det här är ett konkret exempel på vad SD-regeringens budgetförslag för nästa år gör när det gäller det så kallade sektorsbidraget. I Värmland innebär det minus 200 miljoner kronor per år, vilket är ganska mycket pengar.
Den ekonomirapport som Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, publicerades nyligen innebär dyster läsning. Samtliga regioner i Sverige går med underskott i år. Resultatet för i år kommer att bli det svagaste under hela 20-talet. Totalt beräknas underskotten landa på 12 miljarder. "Sjukvårdskris" är alltså inte ett för starkt ord; det kanske är ett alltför svagt ord vi använder.
Avslutningsvis, fru talman: Jag var på ett besök i Arvika förra veckan på Arvika sjukhus, som är ett av tre sjukhus i Värmland. Arvika sjukhus befinner sig i ett stålbad. När man möter engagerad vårdpersonal märker man att de har ett brinnande intresse för sjukvården och för sina patienter. Men man möts också av en enorm frustration, oro och ängslan för dels vilka som får vara kvar, dels hur de ska hinna med. Redan i dag har de besvär med tillgängligheten.
De frågor som ställdes till sjukvårdsministern kvarstår, fru talman. Det gällde dels statsministerns tydliga löfte i tv om att ingen skulle behöva sägas upp. Det vore intressant att få statsrådets kommentar till det eftersom det numera sker tusentals uppsägningar. Framför allt undrar jag hur statsrådet tänker om tillgänglighet, som jag vet är en viktig fråga för regeringen. Hur ska man kunna minska vårdköerna när man inte ens klarar av den dagliga verksamheten?
(Applåder)
Anf. 4 Yasmine Bladelius (S)
Fru talman! Sjukvårdskrisen fortsätter att slå med hård kraft runt om i landet. Anställningsstopp, varsel och uppsägningar sker nu på löpande band i en redan hårt krisande sjukvård. I min hemregion Skåne är situationen inom hälso- och sjukvården ytterst allvarlig med stora underskott på de olika sjukhusen.
Sedan i somras tillämpas strikt vakansprövning i min region, vilket innebär att ett särskilt beslut ska tas vid varje ny rekrytering till sjukvården. Varje gång man har behov av att tillsätta en plats inom hälso- och sjukvården måste förvaltningsledningen fatta beslut i frågan. Regionstyrelsen har dessutom nyligen beslutat att anställningsvolymen på de skånska sjukhusen ska minska.
På Skånes universitetssjukhus, Sus, rör det sig om 640 tjänster som ska bort. På Helsingborgs lasarett ska 50 undersköterskor bort. Det är ett lasarett som redan i dag har de högsta vitena på grund av överbeläggningar som i mångt och mycket beror på att man har för lite personal. Totalt räknar man med att antalet anställda i den skånska sjukvården ska minska med 1 000 personer bara i år. Det är naturligtvis oerhört allvarligt i en redan hårt krisande sjukvård.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag är tämligen säker på att vi är många som önskar att vi inte hade behövt ha en debatt riktad mot sjukvårdsministern och regeringen i dag igen. Utan att ljuga kan jag säga att vi är oerhört många som önskade att det löfte som statsministern gav i tv för några månader sedan skulle hållas. Han sa då att det är regeringen och dess samarbetsparti som kommer att se till att ingen sägs upp i den svenska sjukvården.
Nu visar det sig att det löftet bara var tomma ord. Resultatet är tusentals färre anställda i den svenska sjukvården. Faktum är att runt om i hela Sverige står just nu hälso- och sjukvården inför enorma sparbeting. Runt om i hela Sverige står regionpolitiker och sjukvårdspersonal inför att man kommer att behöva dra ned ytterligare på personalen och behöva riskera patientsäkerheten för att, fru talman, statsministern inte höll sitt löfte.
Det är inte denna regering som kommer att se till att ingen sägs upp i den svenska hälso- och sjukvården, tvärtom. Den här regeringen sänker skatterna för sådana som mig och regeringsföreträdaren snarare än att satsa de medel som krävs för att ingen sjukvårdspersonal ska sägas upp i den svenska sjukvården.
Fru talman! Det ministern säger är sant: Regeringen styr inte hälso och sjukvårdens verksamheter och organisation. Vi har ett regionalt självstyre i Sverige. Men staten kan och bör gå in med medel för att stävja en nationell sjukvårdskris. I stället minskar regeringen statsbidragen med 2,3 miljarder kronor. I stället sänker regeringen sektorsbidraget med 7 miljarder kronor.
Min fråga till statsrådet blir därför: Anser sjukvårdsministern att statsministern i hennes regering har hållit sitt löfte om att ingen ska sägas upp i den svenska hälso- och sjukvården?
(Applåder)
Anf. 5 Sofia Amloh (S)
Fru talman! Sjukvårdskrisen fortsätter att slå hårt runt om i landet. Varsel och uppsägningar sker löpande. I regeringens budgetar för 2023, 2024 och nu 2025 har man gett långt mindre pengar än vad sjukvården behöver. Det får stora konsekvenser för patienter som inte får den vård de behöver i tid och personal som får sämre arbetsvillkor och färre kollegor. Vi är halvvägs in i mandatperioden. Låt mig beskriva hur den första tiden har sett ut.
Min egen region, Sörmland, var först ut med att lägga ett massvarsel på 700 personer. Sörmland hade ett sparkonto, RUR, på närmare 1 miljard tack vare den socialdemokratiska regering och det socialdemokratiska regionala styre som tog oss igenom den förra krisen under pandemin. Den här miljarden, som var sparad för extraordinära situationer, hade man gjort slut på strax efter sommaren 2022.
Förra året var läget i Sörmland så pass allvarligt att man behövde låna för att kunna betala ut löner till medarbetare i december. Nu sitter man och betalar räntor på det här lånet. Region Sörmlands underskott är på 1 miljard kronor. Det är inga småpengar för den här regionen. Det är ingenting som kommer att lösas i morgon. Det är konsekvenser som kommer att vara bestående under lång tid.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det som också har hänt under den första halvan av mandatperioden är att regionstyrelsens moderata ordförande i Sörmland har vädjat till sina egna partiföreträdare i regeringen, såsom statsministern och finansministern, och påtalat den här krisen, som finns i Sörmland och runt om i landet. Det kristdemokratiska regionrådet har gjort detsamma till statsrådet Ankarberg Johansson. Men att det inte blivit några större resultat är helt uppenbart.
Nu står det klart att detta kommer att innebära 267 färre tjänster i sjukvården i Sörmland under nästa år. Trots denna neddragning av tjänster kommer det att krävas ytterligare besparingar för att nå en budget i balans. Sammanlagt ska personalstyrkan minskas med 700 årsarbetare.
Svaret från statsrådet får mig att tvivla på att hon har någon djup förståelse för hur illa det är i den här krisen. SD-regeringen har kastat in Sverige i en djup sjukvårdskris där regionerna får för lite resurser.
Då sätter sig Sveriges statsminister i tv-soffan och lovar svenska folket att ingen ska behöva sägas upp. Direkt efter att det löftet avgetts står det moderata regionrådet i Sörmland och säger att man inte kommer att vidta några andra åtgärder, att varslen ligger kvar, att man kommer att rulla vidare och att det här inte kommer att spela någon större roll. Detta fick mig att tappa hoppet om det löfte som hade avgetts. Varför lovar ni saker som ni inte kan hålla?
(Applåder)
Anf. 6 Carita Boulwén (SD)
Fru talman! Jag vill börja med att understryka att en väl fungerande sjukvård är en av de viktigaste grundstenarna i ett välfärdssamhälle. Det är avgörande att varje individ oavsett var i landet den bor får tillgång till den vård den behöver i rätt tid och med hög kvalitet. Det handlar inte bara om att rädda liv utan om att skapa trygghet och långsiktig hälsa för hela befolkningen.
För det krävs också att vårdpersonalen, som utgör hjärtat i vården, ges en god arbetsmiljö och kompetensutveckling. Den måste ha rätt verktyg, resurser och stöd för att kunna utföra sitt arbete på ett hållbart sätt. Utan en välmående och kompetent personal kommer vi inte att kunna möta framtidens vårdbehov. Därför är satsningar på personalens arbetsvillkor helt avgörande.
Fru talman! Det är både förvånande och magstarkt att höra Socialdemokraternas kritik angående situationen i sjukvården. Socialdemokraterna påstår att den kris vi i dag ser är skapad av SD och regeringen. Det är en osanning som upprepas gång på gång i hopp om att folk ska börja tro på den.
Låt oss vara ärliga, fru talman! Sjukvårdskrisen är inte ny. Den växte fram under Socialdemokraternas många år vid makten. Det var under deras tid som vårdköerna exploderade och problemen med kompetensförsörjning, personalbrist och alltmer pressad arbetsmiljö växte. Det är alltså i mångt och mycket den tidigare regeringens misslyckande som har lett till den situation vi ser i dag.
Utöver de redan existerande köerna står vi nu också inför effekterna av lågkonjunkturen och den höga inflationen. Inflationen har drivit upp pensionskostnaderna för regionerna, vilket har skapat ytterligare påfrestningar på en redan ansträngd budget. Trots detta har vi i Tidöpartierna tagit ansvar och agerat för att skapa en långsiktigt hållbar sjukvård. Vi arbetar för att säkerställa att vården har de resurser den behöver men också att vårdpersonalens arbetsmiljö förbättras, något som Socialdemokraterna försummade under sina år vid makten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Som statsrådet Acko Ankarberg Johansson tydligt framhållit är det dock regionerna och kommunerna som vårdhuvudmän som har ansvaret för att tillhandahålla en god och jämlik vård. Staten har ett övergripande ansvar för att sätta ramar och bidra med finansiering. Men regionerna måste också ta ansvar för att prioritera och effektivisera sina resurser. Det är också deras uppgift att vara varsamma med skattebetalarnas pengar och i första hand fokusera på kärnverksamheten i vården. Det pågår nu ett omfattande arbete med att anpassa kostnaderna till de långsiktiga förutsättningarna. Bland annat ser man över bemanningen och minskar användningen av hyrpersonal.
Socialdemokraternas ledamöter kommer dock med en del lite missvisande påståenden och siffror om personal som ska sägas upp i olika regioner och försöker skylla detta på regeringen och Sverigedemokraterna. Mina partikollegor från respektive region lär nog gå in mer på detta. När Socialdemokraterna försöker lägga skulden för uppsägningar och nedskärningar på regeringen och SD glömmer de bekvämt att det är deras misskötsel som skapat mycket av detta kaos under alla deras år vid makten.
Jag vill också vara tydlig med att det var Moderaterna, Sverigedemokraterna, KD och Vänstern som såg till att regionerna fick medel tillsända under pandemin. Det skedde mot Socialdemokraternas vilja.
(Applåder)
Anf. 7 Roger Hedlund (SD)
Fru talman! I dag i kammaren debatterar och diskuterar vi situationen i sjukvården. Vi har fyra interpellanter som har ställt en fråga till ministern gällande detta.
Jag skulle vilja börja med att säga att det är viktigt i politiken att se långsiktigt på verksamheterna och inte agera här och nu. Det är förutsättningen för att kunna hantera svårare motgångar i framtida ekonomiska lägen. Det behöver man bära med sig som politiker när man agerar ute i de regioner som vi nu pratar om och som är så hårt ansatta.
Det är också viktigt med förebyggande arbete som kan motverka framtida kostnader. Att man arbetar förebyggande är ju någonting som Socialdemokraterna gärna slår sig för bröstet för. Men i praktiken, när de förslagen kommer, ser vi att man egentligen inte är intresserad av att driva den politiken. Man är alldeles för naiv inför den samhällsutveckling som man inte ser komma.
När det gäller hanteringen av de resurser som vi har ute i regionerna och skötseln av den ekonomi som vi av skattebetalarna är satta att förvalta ser vi många exempel på hur man väljer att agera runt om i landet, fru talman. Låt mig ta ett exempel från min egen region, Gävleborg. Där kom man på den briljanta idén att man skulle köpa in och äga vindkraftverk. Att äga och driva vindkraftverk ligger inte riktigt i den kompetens som vi har ute i regionerna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det visar också resultatet av användningen av de två vindkraftverk som Socialdemokraterna köpte in i Gävleborg. Resultatet i slutänden är att man vinner ett pris från Skattebetalarnas Förening för årets värsta slöseri. I slutänden visade det sig att projektet med de två vindkraftverken, efter att man sålde dem för ett år sedan, gav ett minusresultat på 100 miljoner kronor.
Det är såklart förståeligt att man inte klarar av att hantera de skattemedel man har och den verksamhet man är satt att bedriva, som man har fått förtroende från väljarna att göra, när man hanterar den här situationen på det sättet. Sedan står man här i talarstolen i riksdagen och vill ha mer pengar för en verksamhet som man inte har klarat av att bedriva på ett ändamålsenligt sätt.
Fru talman! Situationen är inte speciellt trevlig ute i sjukvården i Sverige i dag. Det kan vi nog alla erkänna. Men att kräva mer pengar från staten är egentligen ett sätt att försöka skjuta ifrån sig det ansvar man själv har. I slutänden kan man reglera det till exempel genom den beskattningsrätt vi har.
Om man höjer skatten i sin egen region förstår väljarna vem som står ansvarig för de ekonomiska besvär som vi har. I stället väljer man att skjuta över det på staten och regeringen och säger: Anslagen är för låga för att vi ska kunna hantera den situation vi har i sjukvården i dag. Då låter det lite bättre.
Fru talman! Man säger då: Det är SD-regeringen som inte har tillfört tillräckligt mycket pengar. Det är därför vi har så dåliga resurser i sjukvården i dag. Nej, så är det inte. Situationen är besvärlig av många anledningar. En av de anledningarna är hur Socialdemokraterna väljer att bedriva sin sjukvårdsverksamhet ute i regionerna.
(Applåder)
I detta anförande instämde Runar Filper (SD).
Anf. 8 Göran Hargestam (SD)
Fru talman! Jag avser att resonera kring interpellanten Eva Lindhs frågor i interpellationen om situationen i sjukvården.
Att den politiska majoriteten Östgötasamverkan tillsammans med Sverigedemokraterna i Region Östergötland under 2024 tvingades till beslut om att varsla personal har sin bakgrund i den mycket svåra ekonomiska situation som ärvdes från det tidigare socialdemokratiska styret genom Koalition för Östergötland.
Resultatet 2023 för Region Östergötland var ett underskott på drygt 1,7 miljarder. Detta underskott konstaterades alltså innan något varsel hade lagts. Underskottet var ett faktum trots att det nya styret omgående initierade ett stort antal besparingsåtgärder, effektiviseringar och anställningsstopp av administrativ personal. Dessa åtgärder pågår fortfarande.
Som exempel kan nämnas att man årligen kunde spara flera miljoner kronor genom att skriva om ett ofördelaktigt avtal med elleverantören som tecknats av det tidigare styret från så kallad grön el till att också omfatta kärnkraftsel.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Man sänkte även bidragen till de politiska partierna, vilket innebar sänkta kostnader för den politiska organisationen. Några fler exempel på åtgärder som man vidtagit är: avsevärt minskat antal inhyrd personal, minskat antal hälsokommunikatörer med mera.
Orsaken till det enorma underskottet får tillskrivas en oförmåga av det tidigare styret att kunna hushålla med skattebetalarnas pengar och driva en balanserad och ansvarsfull ekonomisk politik. Perioden 2014-2022 var genomsyrad av politiska beslut som inte hade bäring på en ekonomi i balans. Den drivna politiken präglades i stället av ideologiskt färgade fundament som beslutsunderlag, något som efter åtta års vingligt styre fick som konsekvens en fullständigt havererad ekonomi.
Under pandemiåren valde det tidigare styret att bygga kostnadsdrivande verksamhet för delar av de extra statsbidragen som tilldelades regionerna. Samtidigt flydde sjuksköterskorna sina anställningar. För att klara det kompetenstappet anställde man ett stort antal administrativ personal och undersköterskor.
Trots att alla varningsklockor vid det laget borde ha ringt valde man i det läget att öka antalet inhyrd personal. År 2023 såg vi den sammantagna effekten: en ekonomi i fritt fall. Med fingertoppskänsla har det nya styret fått navigera i denna trassliga och svårgenomträngliga terräng och har nu lyckats bromsa den ekonomiska blödningen.
När Socialdemokraterna tog över styret i Region Östergötland 2014 hade man ett dukat bord med en urstark ekonomi och med ett eget kapital i särklass. I flera år fram till 2014 hade regionen presterat överskott, vilket vände i och med maktövertagandet.
Redan 2017 hade man lyckats vända en ekonomi i balans till att börja redovisa stora underskott. Från att ha varit en av landets bäst skötta regioner gick man till att på bara några få år underprestera så till den grad att man hamnade bland de regioner som presterade allra sämst.
Socialdemokraterna har ett stort ansvar för den sviktande ekonomi man i dag tvingas hantera i Östergötland. Det nuvarande styret tar det ansvar som kan förväntas, och man har nu vidtagit ett antal kraftiga åtgärder för att städa upp efter ett åttaårigt socialdemokratiskt misslyckande.
Trots det svåra läget, som inneburit många svåra och obekväma beslut, har man nu lyckats vända utvecklingen, och framtiden ser äntligen ljus ut för Region Östergötland.
(Applåder)
Anf. 9 Mattias Eriksson Falk (SD)
Fru talman och statsrådet! Det är en viktig interpellationsdebatt vi har nu. Den handlar om svensk sjukvård och de olika delarna som påverkar den och som påverkas, positivt och negativt, kortsiktigt och långsiktigt. Debatten om svensk sjukvård går inte bara att förenkla till att enbart handla om statliga resurser till den, för det handlar om så mycket mer som påverkar.
Jag skulle vilja börja med att göra en kort historisk tillbakablick över svensk sjukvård. Under pandemin ökade statsbidragen tillfälligt för att täcka kostnader kopplade just till pandemin, vilket regioner som Östergötland då använde för att öka regionens personalstyrka med tillfälliga statsbidrag.
Vilka styrde då Region Östergötland under den perioden? Jo, Socialdemokraterna. Man måste ställa sig frågan vad det innebär för personal och verksamhet när man ökar antalet anställda långsiktigt med tillfälliga statsbidrag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Under 2021 och 2022 såg vi hur inflationen ökade, vilket påverkade kostnadsutvecklingen på ett generellt plan. Men framför allt såg vi hur kostnader för el och bränsle drog i väg kraftigt. Det var en följd av fullt medvetna politiska beslut signerat Socialdemokraterna genom nedläggning av kärnkraft och höjd reduktionsplikt. Det drev upp priserna i samhället, och det drev upp priserna för offentlig sektor.
Det har varit en svår situation i regionerna som en följd av inflation och medvetet negativa politiska beslut som Socialdemokraterna i regeringsställning har fattat. Sverigedemokraterna och regeringen har tillsammans i statsbudgetarna skjutit till extra medel till regionerna i generella stöd men även i riktade statsbidrag.
Under 2024 har vi i två steg skjutit till medel till regionerna. I den ordinarie budgeten sköt vi till 3 miljarder i ett utökat generellt stöd och 3 miljarder i ett riktat sektorsstöd direkt till hälso- och sjukvården. I vårändringsbudgeten sköt vi till ytterligare 6 miljarder till hälso- och sjukvården utöver redan befintliga stöd.
Vi ser också att vi har en svår situation i regionerna kopplat till pensionskostnader, som utgör en stor del av underskotten. Men enligt bedömningen kommer de också att minska kraftigt under 2025. Det ekonomiska läget bedöms se betydligt bättre ut nästa år och 2026, vilket kommer att skapa bättre ekonomiskt utrymme.
Genom de stöd vi har skjutit till har regionerna också fått goda möjligheter att själva prioritera för att undvika exempelvis uppsägningar. Men likt Region Östergötland måste regionerna själva bedöma sitt behov i sin verksamhet och göra prioriteringar därefter.
I Region Gävleborg har man exempelvis inte varslat sjukvårdspersonal. Där har man gjort andra förändringar, som att minska administrationen, lämna externa hyreskontrakt för att i stället nyttja befintliga lokaler som står tomma samt kraftigt minska inhyrd personal. Många har nu i stället fått anställning direkt via regionen, vilket är glädjande. Jag kanske ska tillägga att Region Gävleborg styrs av Sverigedemokraterna.
I socialdemokratiskt styrda Värmland varslade man om 120 tjänster bland vårdpersonalen samtidigt som man utan att tveka köpte konst för 40 miljoner, en typisk prioritering från en socialdemokrati som helt har tappat fotfästet i verkligheten.
Jag vill avsluta detta inlägg med att citera det socialdemokratiska kommunalrådet Helen Nilsson i Vimmerby, som angående kommunens dåliga ekonomi på journalistens fråga om de borde ha gjort något annorlunda för att det inte skulle bli så svarade: "Vi borde sett över det här mycket tidigare. Jag tror att det är så att man lever på hoppet och tänker att det ordnar sig ändå, men det ordnar sig inte ändå om man inte gör något."
(Applåder)
I detta anförande instämde Runar Filper (SD).
Anf. 10 Adrian Magnusson (S)
Fru talman! När det handlar om sjukvårdspolitik blir det ofta fokus på personalen inom sjukvården och de äldre som utgör den stora patientgruppen. Det är inte konstigt, dels på grund av just detta, dels för att det är ganska tacksamma grupper att spara in och göra ekonomiska nedskärningar på.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Personalen inom vård och omsorg kämpar oftast på. De klagar sällan utan gör sin plikt. Äldre är lite likadana. De biter ihop och kämpar på. De klagar sällan utan tänker att det är så här det får vara när de till exempel skickas runt mellan olika vårdinstanser i hela Skåne. Sjukvårdspolitik är dock mer än det och berör så många fler än personalen och äldre, även om detta är viktiga grupper som såklart drabbas hårt av regeringens sjukvårdspolitik.
Sjukvårdsfrågan är också den viktigaste frågan för unga. Nedskärningar kan drabba även dem, och det finns det faktiskt väldigt konkreta exempel på. På lasarettet i Ystad, där jag kommer ifrån, avvecklar man nu logopedin för barn och unga för att spara pengar. I det högerstyrda Region Skåne drabbas alltså de allra mest utsatta barnen av nedskärningarna, utöver personalen på logopedin som såklart också drabbas.
I Ystad är det 100 barn som står i kö för utredning, barn som redan har ganska dåligt självförtroende på grund av tal- och skrivsvårigheter och som redan nu löper ganska stor risk att halka efter i skolan. Detta gör också att risken att dessa barn och unga ska hamna på glid är ganska stor.
Med det här beslutet kommer föräldrar och barn från sydöstra Skåne att tvingas åka över hela Skåne, vilket gör detta till en ganska uppenbar klassfråga. Vilka har råd att ta ledigt en hel dag för att ta sina barn till logopedin i Helsingborg eller Malmö? Ystads Allehanda har i dag en artikel om föräldrar som nu tvingas ta ledigt hela dagar för att just deras dotter ska få stöd av logoped.
Statsministern lovade att ingen skulle sägas upp i sjukvården. Jag tror att många förstår att statsministerns ord och löften väger ganska lätt. Statsministern pratade i sin regeringsförklaring om en ljusning för Sverige, men jag tror att barnen med läs-, tal- och skrivsvårigheter i sydöstra Skåne har svårt att uppfatta den där ljusningen för Sverige.
I går var jag på ett annat evenemang där jag hörde barnrättsministern hylla barnkonventionen och prata om att den är svensk lag. Barns bästa i det här fallet och i sjukvårdspolitiken i övrigt kan man ju verkligen resonera kring.
Regeringens och Sverigedemokraternas, eller den samlade borgerlighetens, sjukvårdspolitik i kombination med de högerstyrda regionernas sjukvårdspolitik runt om i Sverige slår hårt mot personalen, mot äldre och i Ystad till och med mot de barn och unga som har det allra svårast i samhället. Det finns något särskilt cyniskt över detta.
Det är också en påminnelse för alla oss som bor ute i landet om att den politik som bedrivs från Stockholm av den svenska högern ned till Malmö och som sipprar ut till andra regioner slår mot personalen i sjukvården och alla åldersgrupper, i det här fallet inte minst mot barn och unga med läs-, tal- och skrivsvårigheter.
Det finns något särskilt cyniskt över detta.
(Applåder)
Anf. 11 Sara Gille (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tycker att det är anmärkningsvärt att de fyra interpellanterna inte verkar förstå att vi inte har en statlig sjukvård i Sverige utan att vi har regioner som länge haft svårigheter och befinner sig i ett ansträngt ekonomiskt läge runt om i landet. Interpellanterna ignorerar också totalt att majoriteten av Sveriges regioner styrs av Socialdemokraterna. Med andra ord är det faktiskt deras eget parti som står för misslyckandet.
Vi kan till exempel gå till den region som jag bor i, nämligen Västerbotten. Det är en region som, likt de flesta andra regioner, styrs av Socialdemokraterna. Det är ett praktexempel på ert fiaskostyre där ni är ansvariga för regionens dåliga ekonomiska hushållning.
Det är en region där man för inte länge sedan prognostiserade uppemot 1 miljard kronor i underskott. Nu ska man spara in 250 miljoner kronor på personalkostnader, vilket innebär att ungefär 300 tjänster kommer att försvinna. Samtidigt får fattigpensionärer och ekonomiskt utsatta, de svagaste i samhället, betala för underskottet genom höjda generella patientavgifter, samtidigt som regionen väljer att prioritera annat än vården.
Socialdemokraterna i Västerbotten har nämligen genom åren tydligt visat att trots underskott är det inte vården som de prioriterar. I stället är det Norrlandsoperan, hbtq-diplomering, jämställdhetsintegrering, gender budgeting med mera som är mycket viktigare.
Man har låtit befolkningen som bor längst bort från närmsta BB tvingas bila i fem timmar medan BB i Lycksele har varit stängt. Efter flera år valde Socialdemokraterna till slut att följa Sverigedemokraternas förslag i regionen och låta BB i Lycksele öppna igen, något som gjort att sträckan till BB kortats ned väsentligt och som både kan rädda liv och stilla blivande föräldrars oro.
Man har även valt att bekosta hijab, en symbol för kvinnoförtryck, till vårdpersonal, alltmedan vården redan går på knäna. Socialdemokraterna har gång på gång visat att de är islamistkramare som inte värnar om kvinnors rätt till självbestämmande. Detta är ytterligare ett tydligt sådant exempel.
Socialdemokraternas senaste vansinne i regionen är bebisrejv. Ni hörde helt rätt - bebisrejv. Det var Norrlandsoperan, som finansieras av Region Västerbotten, som firade 50 år med att anordna ett bebisrejv. Detta lägger man pengarna på i stället för på vården.
Det här är misslyckad politisk styrning som man ser runt om i landets regioner just där Socialdemokraterna styr eller är med och påverkar styrningen. Därför, fru talman, borde Socialdemokraterna ställa frågorna till sig själva i stället.
Att dessa fyra riksdagsledamöter står här och kritiserar den nuvarande regeringen för det egna partiets misslyckanden är bara pinsamt. Jag tycker att Socialdemokraterna borde försöka påverka inom sitt eget parti och göra rätt inom regionerna i stället för att låtsas som att det inte är deras fel att vården i regionerna ser ut som den gör i dag.
För det är just vad det är. Det är faktiskt Socialdemokraternas fel.
(Applåder)
Anf. 12 Sanna Backeskog (S)
Fru talman! Alltsedan Tidöpartierna tog regeringsmakten samtidigt som Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna tog makten i Region Gävleborg har hälso- och sjukvården gått med stora underskott i mitt län Gävleborg. Nu i år har politiken blivit som synligast och konsekvenserna för patienterna som svårast i Gävleborg. Hårdast drabbade är kvinnor, barn och personer med psykisk ohälsa.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Vid Hudiksvalls sjukhus har styret stängt ned en hel vårdavdelning och 25 procent av vårdplatserna vid psykiatrin. Det har talats om att lägga ned all psykiatri i Hudiksvall och att alla länets patienter ska hänvisas till Gävle, alltså motsatsen till god och nära vård.
Konsekvenserna märks också på mammografin i Bollnäs och Hudiksvall. I Hudiksvall är det väldigt långa väntetider och i Bollnäs hänvisas patienterna till Gävle, vilket kan få konsekvensen att människor drar sig för att få den livsviktiga mammografiundersökningen utförd.
Under våren och sommaren tvingades barnsjukvården på Hudiksvalls sjukhus stänga. Barnen och föräldrarna fick åka lång väg till Gävle sjukhus. Det är inte rimligt.
Familjeläkarjouren i Sandviken klarar inte av att hålla öppet, och Baldersnäs hälsocentral i Bollnäs är i praktiken stängd förutom för viss provtagning.
I somras kom larm från kvinnosjukvården själv i Hudiksvall om att patientsäkerheten var hotad.
Fru talman! Mammografin, barnsjukvården, förlossningsvården, psykiatrin - neddragningar på kvinnors och barns hälso- och sjukvård och neddragningar när det gäller människor med psykisk ohälsa eller psykiatriska diagnoser är alltså kontentan av den sjukvård som blir när Tidöpartierna styr nationellt och Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna regionalt.
Förlossningsvården drabbas också hårt av regeringens neddragningar på välfärden. Jag skulle säga att det är en nationell kris när det gäller kvinnosjukvården. Tyvärr har kvinnor alltid behövt kämpa för att förlossningsvården och kvinnors hälsa ska vara prioriterade områden dit resurser styrs och där forskning bedrivs.
Ett tag såg det riktigt ljust ut hemma i mitt län. Riktiga satsningar från den dåvarande regeringen möjliggjorde kompetensutveckling och utvecklingsarbete runt om i landet. Hudiksvalls BB blev bäst i landet på att undvika bristningar i och med sitt arbete med finska greppet.
Nu är utvecklingen återigen på väg åt fel håll. Ivo har gjort granskningar runt om i landet, så också i mitt län. Man pekar på flera brister när det gäller ledarskapet, särskilt i akuta situationer. Man pekar också på att kvinnor som råkar ut för bristningar i bäckenbotten inte undersöks i enlighet med de riktlinjer som finns. Brister påtalas också när det gäller dokumentation av läkemedel och information till patienter före hemgång. Kompetensbrist, hög omsättning av personal och hyrläkare som inte följer klinikens rutiner lyfts fram av personal som problem vid BB.
Ledarskribenten Jenny Wennberg beskriver det utmärkt i Arbetarbladet. "Vågar kvinnor föda barn på Gävle BB?" är rubriken. "Hur kan det vara så här?" frågar hon. "Kvinnor är uppenbarligen inte prioriterade inom svensk vård."
Jag menar att det här är ett stort misslyckande av Tidöpartierna i regeringen och Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna i Region Gävleborg.
(Applåder)
Anf. 13 Runar Filper (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman och statsrådet! Socialdemokrater runt om i landet angriper nu regeringen och SD om vårdkrisen. Men hur ser det ut i de sossestyrda regionerna ute i landet, där de själva har ansvaret för att effektivisera verksamheterna? Det är frågan.
Regionerna måste ju fatta så kloka beslut som möjligt. Regeringen och SD fortsätter förstärka redan pågående mångmiljardsatsningar ytterligare och tar sin del av ansvaret för hälso- och sjukvården i landet. Det är ett lagspel där regionerna också har ansvar för sina egna beslut.
Det särskilda stödet till regionerna har getts i syfte att minska risken för uppsägning av vårdpersonal, vilket regionernas budgetar också bör göra. Men hur prioriterar de socialdemokratiskt styrda regionerna?
Vi kan gå till Region Värmland. Trots annalkande kris vars like vi inte sett sedan början av 90-talet tycks styret vara oförmöget att göra en sund prioritering av regionens pengar och verksamheter. Man gör drastiska nedskärningar i sjukvården i stället för att börja med att titta på hur mycket som skulle kunna sparas genom nedskärningar på andra, inte helt nödvändiga, områden.
Sjukvården handlar ju om liv och död, till skillnad från mycket annat som regionen håller på med. Visst är det fint att prata om värdegrund, ha kurser i Agenda 2030, anställa värdegrundsutvecklare och jämställdhetsstrateger eller marknadsföra och sprida som sitt varumärke hur bra och fin man är som region. Vi ser dock inte vad detta ger för konkret nytta för de patienter som väntar i oändliga operationsköer, som inte når fram till sin vårdcentral eller som väntar på hjälp inom psykiatrin.
Den offentliga byråkratin har svällt ut till en oformlig koloss av låtsasjobb i hållbarhet och värdegrund. Vi har fått en hel samhällsklass av personer anställda i offentlig verksamhet vars hela existensberättigande ligger i att vända papper fyllda med ideologiskt nonsens.
Fru talman! Dessa flummiga trender som sprider ut sig inom offentligt finansierade verksamheter måste kraftigt prioriteras ned för att ge plats och ekonomi till verklighetsbundet arbete som gör verklig nytta för regionens medborgare. Både staten och regionerna ställer betungande krav på detaljerad dokumentation som personalen måste samla in och redovisa i olika program och patientjournaler. Tidsstudier visar att svenska läkare och sjuksköterskor har patientkontakt under endast en tredjedel av arbetspassen.
Vi vill ändra på detta. Vi tror inte att mer byråkrati och värdegrundsarbete löser problemen, utan vi vill i stället omfördela resurserna direkt till vården.
I vintras valde regionledningen i Värmland, som består av Socialdemokraterna, Centern och Vänsterpartiet, att ge sig på kärnverksamheterna i stället för att ta tag i all nonsensbyråkrati och onödig administration. Många blev väldigt upprörda när regionstyret än en gång gav sig på regionens allra viktigaste kärnuppdrag då man ville lägga ned akutjourlinjen på Arvika sjukhus. Exakt samma sak hände förra hösten, för ett år sedan, när regionstyret ville lägga ned jourcentralerna i Kristinehamn och Säffle, som är kommunerna nummer tre och fem i Värmland. Men man fick återigen ge vika för stora folkliga protester.
I en situation med vårdkris och galopperande kostnadsökningar inom alla områden är det varken rätt tid eller rätt plats att lägga 40 miljoner på konstnärlig gestaltning för nya centralsjukhuset för inköp av ny konst.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
(Applåder)
Anf. 14 Katja Nyberg (SD)
Fru talman! Sofia Amloh nämnde att 700 årsarbetskrafter ska bort i Region Sörmland. Det låter som en väldigt hög siffra, men när vi tittar närmare klarnar det.
I samband med pandemin, mellan 2019 och 2022, tillsköts sjukvården extra resurser - resurser som resulterat i ett ökat antal tjänster, nämligen 700 stycken. I dag är pandemin över. De extra tillskjutna resurserna är slut, och vårdbehovet har minskat. Det borde då vara tämligen naturligt att regionen går tillbaka till sitt ursprungsläge.
Sofia Amloh nämner att i ett första konkret förslag kommer det att försvinna 267 tjänster i Region Sörmland. Att tillägga är att i denna siffra inkluderas administratörer och strateger medan 191 är sjukvårdspersonal. Många av dessa tjänster är vakanta, vilket i slutänden kommer att innebära att det endast är 99 tjänster som ska bort.
Det man även behöver ta i beaktande är att alltför många administrativa tjänster påverkar vården negativt, dels för att de äter upp de ekonomiska resurserna, dels för att de skapar merarbete för personalen på golvet som måste rapportera och dokumentera alltmer.
Att bli av med administrativ personal kommer på sikt att ge utrymme för att anställa mer vårdpersonal.
(Applåder)
Anf. 15 Mikael Eskilandersson (SD)
Fru talman! Jag läste den inlämnade interpellationen från Yasmine Bladelius med viss förvåning. Jag lyssnade också på hennes anförande här. Yasmine målar upp en bild av Region Skåne som en region i fullständigt förfall.
Den åsikten och den bilden sitter nog kvar sedan tiden då Socialdemokraterna styrde Region Skåne. Som skåning, distriktsordförande för Skåne och tidigare regionpolitiker har jag dock svårt att förstå kritiken mot dagens styre.
Det är extra beklagligt att Yasmine Bladelius slänger sig med direkta faktafel. Faktum är att Region Skåne ökat sin bemanning med tusentals personer, närmare bestämt 1 194 personer bara det senaste året. Den 31 augusti 2024 var 38 077 personer anställda i Region Skåne, vilket var 1 194 fler än ett år tidigare. Yasmine Bladelius får det att låta som att antalet anställda har minskat.
Den grupp som ökat mest är sjuksköterskor. Region Skåne har ökat antalet med 468 stycken och har nu totalt över 9 000 sjuksköterskor anställda. Därefter kommer undersköterskor, som bara det senaste året har ökat med 244 stycken, och läkare, som ökat med 144 stycken det senaste året.
Region Skåne har alltså förstärkt sjukvården kraftigt sedan Tidösamarbetet tog över. Med rätt prioriteringar har detta varit möjligt även under ett år med kris.
Visst, vissa kategorier har minskat det senaste året. Grupper som minskat är vaktmästare, de som jobbar med trädgård och kök samt administratörer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I interpellationen från Yasmine Bladelius tas särskilt upp att det ska minskas med 50 undersköterskor på sjukhuset i Helsingborg. Det är dock direkt oärligt att inte också ta upp bakgrunden till detta. Bristen på sjuksköterskor gjorde att man tidigare under lång tid anställde fler undersköterskor. När bristen på sjuksköterskor minskar har man anställt sjuksköterskor i stället, och då blir en del av undersköterskorna övertaliga. Personalmixen behövde helt enkelt bestå av fler sjuksköterskor för att fungera optimalt. Men det betyder inte att man kommer att säga upp undersköterskor. Hela minskningen ska nämligen ske genom naturliga avgångar. Det är därför man har lagt in begränsningen att man vid varje ny anställning först ska se om man kan lösa det inom ramen för befintliga anställningar.
Allra mest pinsamt blir ändå Adrian Magnussons inlägg. Han lyfter upp problemet med att komma i fråga för utredning av läs- och skrivsvårigheter. Jag har haft barn i Skåne när Socialdemokraterna styrt, som också har stått i kö för utredning av läs- och skrivsvårigheter. Jag minns att det tog flera år att komma fram i kön till dyslexiutredning. Om Socialdemokraterna säger att det är särskilt cyniskt och pinsamt att man ger sig på denna grupp bör de själva verkligen fundera över varför de gjorde det. Det var betydligt längre köer tidigare.
(Applåder)
Anf. 16 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Fru talman! Tack, alla engagerade ledamöter! Även om vi inte har statlig vård är det nödvändigt att riksdagen också är med i diskussionen, följer utvecklingen och gör de förändringar man tycker är nödvändiga genom demokratiska beslut.
Situationen är inte ny för regionerna. Man hade en tuff situation under pandemin, då man mötte ett virus man inte visste vad det var. Ändå lyckades man hitta en ordning där man efter ganska kort tid kunde ge patienter den vård de behövde.
Pandemin tog slut, men redan sommaren 2022, före valet, var inflationen uppe på över 8 procent. Man hade från regionernas sida nyligen tecknat ett avtal om pensioner för sina medarbetare, och eftersom man har många akademiker blir avtalet ganska kostnadsdrivande. Det är ett bra avtal, men det är kopplat till inflationen. När den på sommaren var över 8 procent innebar det att kostnaderna ökade över hela 2023.
Vår regering tillträdde. Vi har haft ambitionen att få ned inflationen, och nu har vi lyckats. Men vi gjorde inte detta på ett år, så sommaren 2023 var inflationen till och med något högre, över 9 procent. Hela 2024 var alltså kostnaden för regionerna över 9 procent högre på grund av deras eget avtal. Det var oerhört tungt för regionerna.
Nu är inflationen nere igen. I somras var den nere på låga nivåer, så nästa år har regionerna 25 miljarder mer att använda därför att kostnaderna för pensionsavtalet har sjunkit. Det är riktigt stora pengar.
Hur ska man hantera en tillfällig situation? Normalt sett vill regionerna inte ha tillfälliga stöd - det är helt självklart. Men den här gången säger till och med SKR i sin ekonomiska rapport från i våras - någonstans på sidan 79, om fru talmannen skulle vilja läsa det själv - att det för en gångs skull fanns skäl att ha ett tillfälligt stöd eftersom inflationen är tillfällig. Det handlade inte om hur ekonomin i övrigt såg ut eller hur verksamheten var, utan det rörde sig om en tillfällig kostnad som försvinner den dag inflationen är nere. SKR skrev alltså själva, kanske enda gången, att det var rimligt att ha ett tillfälligt stöd.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det var alltså detta, det så kallade sektorsstödet, vi inrättade. Det har aldrig funnits tidigare. Jag hoppas att vi kan fasa ut det, för jag vill inte ha effekter på regionerna som gör att de kräver extra stöd; man ska klara sig på den skattebas man har. Den ordning som är beslutad av Sveriges riksdag innebär att regionerna, och till del även kommunerna, har ansvar för sjukvården och finansierar den med den skattebas de har. Sedan ser utvecklingen lite olika ut i landet, och därför har vi ett inkomst- och kostnadsutjämningssystem i Sverige för att få mer jämlika villkor. Det är så det ska fungera.
Ändå väljer regeringar av alla de slag att ge extra stöd till regioner därför att de behöver det. Den här gången var det nödvändigt att göra detta.
Först i början av året kunde vi se hur många som var varslade eller riskerade att sägas upp - SKR hade fortfarande ingen rapport om detta. Men när vi själva undersökte det tillsammans med regionerna såg vi en risk för att man skulle behöva ta till varsel och uppsägningar. Vi räknade ut att detta riskerade att drabba 5 000 eller kanske 6 000 personer. Därför beslutade regeringen om ett extra stöd. Vi höjde sektorsstödet, som vi på hösten hade fastställt till 3 miljarder, och fyllde på med ytterligare 6 miljarder. Detta motsvarade 7 000 sjukskötersketjänster, det vill säga en högre siffra än den vi befarade.
Vi kunde därför på goda grunder tala om att vår uppfattning är att vi vill behålla vårdpersonalen. Jag kan se att regionerna har gjort sitt bästa. Fyra av fem regioner står i dag med varsel och uppsägningar, men det är färre än 1 000. Vi har alltså möjliggjort för regionerna att fatta kloka beslut. Jag hoppas att de håller i varenda en av vårdpersonalen.
Anf. 17 Eva Lindh (S)
Fru talman! Jag vill börja med att säga att det ändå är bra att Sverigedemokraterna nu deltar i debatten om sjukvården, som är så viktig - Sverigedemokraterna har ju ansvar för hur situationen ser ut i dag. Jag tyckte att det skulle bli intressant att höra vad man har att säga eftersom Jimmie Åkesson före valet sa att Sverigedemokraterna skulle vara garanten för sjukvården i Sverige. Då kommer det vanliga: en oändlig radda av dåliga prioriteringar som någon har gjort någon gång.
Jag kan ta upp en enda prioritering som svar på alla påståenden om dåliga prioriteringar från Sverigedemokraternas sida. Det handlar om den prioritering som finns i den budget som den SD-styrda regeringen antagit. Satsar man på sjukvården? Nej. Satsar man på dem som redan har? Ja. Det är en otroligt dålig prioritering, som drabbar dem som är svagast; det är de som får betala.
Jag blir faktiskt både ledsen och upprörd. Jag tycker att det är pinsamt att det finns partier, ledamöter här i riksdagen, som aldrig kan göra annat än prata om att det är någon annans fel. Stå upp för er politik! Ta ansvar!
Sedan ska jag återge något jag hört under mina möten hemma i Östergötland: Situationen ser nu äntligen ljus ut för Region Östergötland. Jag vet inte, men jag tror att det är ganska få anställda i sjukvården, ganska få patienter och ganska få boende i Östergötland som tycker att den meningen stämmer överens med verkligheten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tror inte att de håller med om att man med fingertoppskänsla har tagit tag i den situation som råder i Region Östergötland i dag. Jag beklagar den bilden, för det ger mindre hopp om att den här situationen ska lösas i Region Östergötland och mindre hopp om att situationen ska bli annorlunda i Sverige. Det enda man gör är ju att skylla ifrån sig - att det alltid är någon annans fel - och inte ta ansvar för den situation vi har i sjukvården i dag.
Det som nu händer i Region Östergötland är att man minskar mängden personal med nästan 7 procent. Det innebär 900 färre anställda i sjukvården nästa år. Kommer den sjukvården att bli bättre? Nej.
En annan del som Sverigedemokraterna här har pratat om är att sjukvården tidigare inte var bra. Vi socialdemokrater var efter pandemin helt medvetna om att det skulle krävas stora resurser och insatser, för det fanns ett uppskjutet vårdbehov efter pandemin. Det har vi tagit ansvar för i våra budgetar. Vi har tillfört de resurser som skulle behövas i sjukvården.
Sjukvården blir inte bättre av att man negligerar den, inte tar ansvar för den och inte tillför de resurser som behövs för att man ska få en god sjukvård för alla.
(Applåder)
Anf. 18 Mikael Dahlqvist (S)
Fru talman! Tack, sjukvårdsministern, för ditt andra anförande! Men jag vill börja i den här änden, fru talman, precis som min kollega gjorde. Det är verkligen förtjusande och trevligt att se så många engagerade sverigedemokrater i en så oerhört viktig debatt. Det visar ändå på att vår kritik är berättigad. Den här regeringen styrs av Sverigedemokraterna. Jag tar detta som ett kvitto på att ni känner er påhoppade.
För oss på nationell nivå är det svårt att bemöta alla påståenden när det gäller regionala företeelser. Det är nästan omöjligt, höll jag på att säga. Ja, jag använder också regionala siffror, men jag använder mest ekonomiska siffror, alltså hur prognoserna ser ut och hur många som sägs upp.
Sedan har jag just i dag ingen möjlighet att gå i polemik när det gäller om man äger vindkraftverk eller köper kultur i onödan. Det tycker jag hör hemma i en regional debatt och avgörs på den nivån.
Från Sverigedemokraterna kommer alltid detsamma. Vad är det för samhällsutveckling ni vill ha? Regionerna har ju dessa ansvarsområden förutom sjukvården och kollektivtrafiken. Tycker ni att jämställdhet mellan könen är helt onödigt? Era inlägg tyder ju på det. Alla satsningar på mjuka värden, värdegrundsbaserade, tycker ni är tjosan! Så tolkar jag era inlägg.
Och om ni nu skulle ta bort allt det som Sverigedemokraterna säger är helt onödigt tycker jag att ni ska komma tillbaka till mig och bevisa att ni sparar 12 miljarder på nationell nivå på det. 12 miljarder fattas. Man kan stå och flina i talarstolen, men detta är ett faktum. Vi talar om kanske hundratals miljoner, så det hjälper i alla fall inte. Det är enkelt att raljera om man bara vet vad man ska komma med.
Fru talman! Som jag sa tidigare vet jag att Acko Ankarberg Johansson brinner för dessa frågor och är engagerad, och Sverigedemokraterna har dessa frågor högt upp på dagordningen. Ibland funderar jag på hur det interna snacket i regeringen går. Vem är det som styr? Jag är övertygad om att det finns en agenda hos några andra partier, och därför har prioriteringarna sett annorlunda ut.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
De prioriteringar vi ser i dag gäller inte hälso- och sjukvården i första hand, utan de gäller bekämpning av kriminalitet framför allt. Det handlar om rättssamhällets prioriteringar.
Vi har ju olika ingångar i den här debatten, och må så vara. Det är bra att vi har olika åsikter. Men jag tycker ändå att den här debatten skulle vinna på att vi var ärliga mot varandra. Och om jag inte har alldeles fel siffror visar den budget som regeringen har lagt fram med stöd av Sverigedemokraterna på mindre pengar till hälso- och sjukvården nästa år, ungefär 2,5 miljarder. Sjukvårdsministern får rätta mig om jag har fel.
Avslutningsvis såg vi socialdemokrater redan 2022 och 2023 att denna kris skulle komma. Därför har vi i varje budget fördubblat anslagen. Jag vågar påstå att vi med en röd budget inte skulle ha haft en sjukvårdskris och uppsägningar i Sverige i dag.
Sedan finns det alltid justeringar att göra, till exempel när det gäller administrativ personal och så vidare. Det håller jag med om, för man ska alltid vara försiktig med skattebetalarnas pengar. Men om man tror att man med enkla åtgärder som att ta bort lite konst kan rädda dagens läge är man ute och cyklar.
(Applåder)
Anf. 19 Yasmine Bladelius (S)
Fru talman! Det är ju uppenbart att Sverigedemokraterna är livrädda för den här debatten. De är mycket väl medvetna om att de är precis lika ansvariga för den hälso- och sjukvårdskris som vi har i Sverige i dag som övriga i regeringen. Det är väl också därför de har mobiliserat sig för att vara med i den här debatten. Med all respekt, fru talman, men enligt mitt tycke är det enda som är värre än att sverigedemokratiska ledamöter ständigt uttalar osanningar i den här talarstolen att det faktiskt finns de som tror på dem. Men åter till debatten!
I Skåne är det bara drygt varannan patient i vårdkön som får operation eller åtgärd inom vårdgarantins 90 dagar. Inom cancervården får bara drygt var tredje patient vård enligt de nationella riktlinjerna. Skåne har sämre tillgänglighet än riket på tre av fyra av vårdgarantins olika områden.
Bakom alla dessa siffror finns helt vanliga människor och deras familjer, anhöriga och kollegor som lider med dem. Och bakom siffrorna finns också sjukvårdspersonalen - de som går på knäna, de som inte kan springa snabbare och de som inte får tillräckligt med resurser och kollegor.
Att det ser ut på detta sätt är ingen tillfällighet. Det är politiska beslut som har lett till den sjukvårdskris vi har i Sverige i dag. Det handlar om underfinansiering av verksamheten och om bristande politisk styrning. Det handlar om nedskärningar och en politisk ovilja att stötta upp från regeringens sida. Den här sjukvårdskrisen hade kunnat undvikas.
Detta har vi socialdemokrater visat, inte minst i de senaste budgetar som vi har lagt fram. I budgeten 2023 fördubblade vi tillskotten till välfärden jämfört med regeringen, och 2024 fördubblade vi anslagen till sjukvården jämfört med regeringen. I vårbudgeten dubblade vi regeringens satsningar, och det gör vi också nu, när vi föreslår en bottenplatta för välfärden för att säkra finansieringen av den genom att de generella statsbidragen räknas upp i takt med inflationen - ett inflationsskydd för sjukvården, helt enkelt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta har regeringen sagt nej till. I stället görs nu nedskärningar på en redan krisande sjukvård. I skrivande stund uppgår dessa nedskärningar till 2,8 miljarder svenska kronor bara i Skåne, samtidigt som det prognostiserade underskottet är 4,5 miljarder svenska kronor. Samtidigt får ministern och jag sänkt skatt med tusentals kronor.
Fru talman! Jag tycker att det är svårt att föreställa sig en politisk ledning som sköter sitt uppdrag sämre än vad vi ser i Region Skåne, där ministerns partikamrater är med och styr, och i riket, när det kommer till just sjukvårdspolitiken. På två år har det nuvarande styret för Region Skåne, bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna, gjort av med hela det överskott som man under tio års tid sparat ihop. Det var pengar som var avsedda för investeringar, inte minst i hälso- och sjukvården i Skåne. I stället måste man nu öka lånefinansieringen, också när det gäller driften.
Region Skåne går alltså nu mot en fulländad skuldkris - förutom sjukvårdskrisen. Priset kommer våra barn och barnbarn att få betala.
Min fråga till sjukvårdsministern är: Är det verkligen att ta ansvar att sätta våra barn och barnbarn i skuld för att klara av att driva hälso- och sjukvård?
(Applåder)
Anf. 20 Sofia Amloh (S)
Fru talman! Om Sverigedemokraterna lade ned lika mycket tid på sjukvårdskrisen som man gör på att skylla ifrån sig och ha Socialdemokraterna som ett rött skynke skulle jag nog tänka mig att man skulle kunna lösa sjukvårdskrisen. Tänk om man skulle lägga ned exakt samma tid och engagemang på det.
Det är tråkigt att man inte lägger energin på att lösa samhällsproblemen. Man försöker ständigt fokusera på att det är sossarnas fel. Undrar hur länge man tänker hålla i det. Vad ska Sverigedemokraterna ha makten till om man inte tänker ta ansvar för den? Eller är det ansvar att skylla på sossarna i stället för att styra och ta ansvar?
Det är uppenbart att man skyller på alla andra. Jag får ont i magen när jag lyssnar på detta. Jag tänker tillbaka på när vi hade en pandemi. Skulle ledamöterna i denna kammare skylla på sossarna under den pandemin också? Skulle man säga att pandemin är sossarnas fel? Ja, det skulle man, i stället för att ta ansvar. Det kan också vara någon annans fel.
Det är fascinerande. Jag är orolig om så skulle bli fallet. Men det vi debatterar i dag är just löften från den här regeringen, inte minst från statsministern. Man tog på sig ett nationellt ansvar i tv-soffan och lovade att det inte skulle behöva sägas upp personal. Vi beskriver verkligheten. Så är fallet. Vårdpersonal får lämna och avsluta sina anställningar, trots vårdköer och brist på tillgänglighet.
Jag håller helt med statsrådet i beskrivningen, och inledningen av svaret, av vad som behöver göras. Men gör då detta! Ta ansvar och gör någonting åt detta! Det handlar om prioriteringar. Man behöver inte göra de skattesänkningar som ni väljer att göra. Man kan välja att använda de pengarna till att se till att få ned vårdköerna. Det är faktiskt en vårdsituation som vi har efter en pandemi och som behöver hanteras. Det kommer att behövas resurser. Det behövs resurser i form av personal för att hantera den. Se då till att man inte säger upp människor!
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Statsministern lovar, tar på sig ansvaret och säger att detta inte kommer att behöva göras. Jag kan bara titta på min egen region och påminna ledamöterna om att det var ett moderat regionråd - det var inget socialdemokratiskt regionråd - som vädjade om att få bättre förutsättningar av regeringen. Det handlar om att inte välja mellan pest och kolera och om att få bättre förutsättningar. Men det fick man inte, och då står man där. Vad ska man göra?
Jag förstår att man försöker hålla i detta med att inte vårdpersonal ska drabbas, men det nöter hela vägen in. Det är vårdpersonal som varslas om uppsägningar och som inte kommer att jobba inom Region Sörmland 2025.
Min fråga kvarstår: Varför lovar Sveriges statsminister i tv-soffan att ingen ska behöva sägas upp? Detta är ett faktum. Det är verkligheten. Ni kan inte neka till det. Det sägs upp personal. Vad säger statsrådet om det? Är det rätt?
(Applåder)
Anf. 21 Carita Boulwén (SD)
Fru talman! Vi ser i dag en sjukvård som ärvts med stora systemfel, en sjukvård där personalen går på knäna och patienterna inte får den vård de behöver och har rätt till. Varför är det så? Jo, så är det eftersom Socialdemokraternas lösning på allt är att bara ösa in mer pengar utan att adressera de strukturella problemen.
Som jag sa i mitt tidigare inlägg är sjukvårdskrisen inget nytt. Redan 2014 började man se problemen, och det har bara eskalerat. Köerna fördubblades. Köerna till bup tredubblades. Varför gjorde inte Socialdemokraterna någonting under alla de år de satt vid makten?
Här kritiserar man oss. Regeringen hann knappt komma på plats förrän man stod här i talarstolen och kritiserade den SD-ledda regeringen för att inte göra tillräckligt med åtgärder för att komma till rätta med alla de problem som Socialdemokraterna åsamkat Sveriges befolkning.
Fru talman! Sverigedemokraterna och regeringen genomför nu de reformer som krävs för att städa upp efter Socialdemokraternas ineffektiva vårdpolitik. Vi satsar stort på att kapa vårdköerna, öka tillgängligheten, förbättra effektiviteten och säkerställa att vården blir mer jämlik.
Statsrådet redogjorde förtjänstfullt i sitt anförande för tillskotten när det gäller att stärka regionerna och deras förutsättningar att bedriva en god och patientsäker vård för hela befolkningen. Det var bland annat ytterligare tillskott av medel till regionerna inom ramen för dels ett sektorsbidrag omfattande 3 miljarder, som förstärktes i samband med vårändringsbudgeten för 2024 med ytterligare 6 miljarder, dels de överenskommelser mellan staten och SKR som rör olika delar av hälso- och sjukvården på totalt knappt 9 miljarder.
För 2025 satsas inom detta område totalt 18,4 miljarder. Det handlar bland annat om att öka vårdkapaciteten med 7,5 miljarder, om sektorsbidrag på 2 miljarder och om en nationell vårdförmedling på 250 miljoner. Dessa reformer kommer att stärka hälso- och sjukvården och samtidigt förbättra arbetsmiljön och kompetensförsörjningen för vårdpersonalen.
(Applåder)
Anf. 22 Roger Hedlund (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Riksdagsledamoten Sanna Backeskog från Gävleborgs län deltar i denna debatt och beskriver situationen i Region Gävleborg och de brister som hon upplever där. Jag skulle bara vilja säga att det tar tid att ställa om. Vi fick inte direkt en fin överlämning från det tidigare socialdemokratiska styret.
Jag kan dock konstatera att Sverigedemokraterna lyckas väldigt bra med den omställning som vi gör i Region Gävleborg nu när vi styr tillsammans med Kristdemokraterna, Moderaterna och Sjukvårdspartiet. Vi jobbar just med de frågor som det behöver jobbas med, fru talman, för att vi ska kunna skapa förutsättningar för en god och fungerande sjukvård.
Vi har till exempel under det första kvartalet i år lyckats minska hyrpersonalen i Gävleborg med 31 procent. Vi växlar alltså om från hyrpersonal till fast anställda, vilket också skapar mer trygghet i det bemötande och den vård som vi ger till medborgarna. Det är ett sätt att ställa om för att skapa trygga förutsättningar för dem som får vård men också att skapa ekonomiska förutsättningar rent långsiktigt. Detta är något som vi har sett problem med under åratal av socialdemokratiskt styre. Nu får vi en förändring.
Socialdemokraten Mikael Dahlqvist, från Värmland, nämner jämställdhetsfrågorna och Sverigedemokraterna. Där kan jag bara säga att det första vi gjorde när vi tillträdde var att vi tog bort bidragen till Ibn Rushd, som enligt Folkbildningsrådet visade sig ha en kvinnofientlig, homofientlig och antisemitisk hållning. De bidragen slopade vi direkt. Vi agerar när vi får möjligheten att styra. Så blir det, fru talman, när Sverigedemokraterna får inflytande över politiken.
(Applåder)
Anf. 23 Göran Hargestam (SD)
Fru talman! När Sverigedemokraterna tillsammans med Östgötasamverkan i Region Östergötland tog över styret i slutet av 2022 hade Socialdemokraterna fräckheten att ifrågasätta den nya majoritetens trovärdighet genom att betona den begränsade flexibiliteten i fråga om nya satsningar inom hälso- och sjukvården. Att det inte fanns ett ekonomiskt utrymme för kostnadsdrivande satsningar hade tydligen ingen betydelse för Socialdemokraterna. Som en konsekvens av att de inte hade förstått den allvarliga ekonomiska situationen valde Socialdemokraterna dessutom att yrka avslag på ett flertal kostnadsbesparande åtgärder. När vi har kommit så här långt i redovisningen till varför man i Region Östergötland har tvingats varsla 900 anställda kan man kanske tycka att interpellanten är svaret skyldig.
Under 2023 redovisade Sveriges 21 regioner ett underskott motsvarande cirka 18 miljarder kronor - detta trots att de socialdemokratiskt styrda regionerna under perioden 2014 till 2022 höjt skatten hela 23 gånger.
Menar ledamoten Eva Lindh att man ska höja skatten för att täcka underskott som skapats av en vårdslös ekonomisk regionpolitik med en lösning som uppenbarligen inte har fungerat åtminstone under de senaste tio åren? Eller anser ledamoten Eva Lindh att hela ansvaret för en regions misslyckade politik som har lett till en kraschad ekonomi ligger på regeringen och att det är regeringens uppgift att skjuta till statsbidrag för att täcka underskott, oavsett hur illa regionen har skött sin ekonomi?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Trots flera hundra miljoner extra i statsbidrag under Socialdemokraternas styre hade ett flertal regioner ett väsentligt kompetenstapp av sjuksköterskor och stora underskott. Är ledamoten Eva Lindh medveten om att det är Socialdemokraternas egen bristfälliga ekonomiska politik som har lett fram till den instabila och ohållbara sjukvårdssituationen inom flertalet regioner?
(Applåder)
Anf. 24 Mattias Eriksson Falk (SD)
Fru talman! Min hemregion Gävleborg nämndes av ledamoten Sanna Backeskog från Socialdemokraterna, och ett underskott nämndes. Jag vill påpeka att Region Gävleborg har ett underskott som man beräknar i år kommer att uppgå till drygt 800 miljoner, men 75 procent av det utgörs av just ökade pensionskostnader. Det är något som kommer att sjunka kraftigt under nästa år, och det kommer att skapa bättre förutsättningar.
Sanna Backeskog från Socialdemokraterna nämnde också sin oro för BB och kvinnosjukvården. I Gävleborg finns två BB, ett i Gävle och ett i Hudiksvall. Vi hade tidigare tre, nämligen även ett i Bollnäs. Det har dessvärre lagts ned, och det gjordes av Socialdemokraterna - som då skapade längre resvägar för kvinnor som ska föda barn.
Just när det gäller hyrpersonalen har min kollega från Gävleborg, Roger Hedlund, nämnt att vi har minskat den med en dryg tredjedel. Men det fanns en artikel i Vårdfokus som rörde hur personalförändringarna har sett ut under perioden 2019 till 2022, det vill säga under till största delen socialdemokratiskt styrda regioner och en socialdemokratisk regering. Vi ser att regionernas generella personalökning var 5,9 procent, men den största delen var administrativ personal som anställdes med hjälp av tillfälliga statsbidrag. Är det ansvarsfull ekonomisk politik ute i regionerna?
Gävleborg var en av tre regioner där andelen administrativ personal ökade mest i landet under Socialdemokraternas styre. Det äter upp ekonomiska resurser som skulle ha kunnat gå till sjukvården och sjukvårdspersonal.
Region Gävleborgs nya styre, lett av Sverigedemokraterna, gör förändringar. Vi skär ned på administrativ personal och flyttar över resurserna direkt in i sjukvården. Det är så vi får en bra vård i vårt län och land.
(Applåder)
Anf. 25 Adrian Magnusson (S)
Fru talman! Sverigedemokraternas närvaro i kammaren pekar ändå på att man känner ett ansvar för krisen och att den måste bemötas. Det bör ändå noteras.
Jag hoppas att skåningarna lyssnar på borgerlighetens representanter i kammaren i dag och tar in vad de säger. Det verkar finnas ett brett stöd för att sjukvårdspolitiken i Skåne är god. Jag har aldrig märkt det stödet, men jag har uppenbarligen missat de skåningarna.
Jag vill påpeka för ledamoten Eskilandersson att det inte är jag som lägger ned logopedimottagningen i Ystad, utan det är Sverigedemokraterna i Region Skåne som gör det. Det är inte jag som gör det. Trots att det verkar vara viktigt att ta till anekdotisk bevisföring och berätta om sina personliga erfarenheter läggs mottagningen ned av partikamraterna till distriktsordföranden för Sverigedemokraterna i Region Skåne. Det kan ju låta bra. I stället för att bråka med mig - det kan bli lite pinsamt - kan man ta två minuter och lyfta på luren, ringa till Skåne och säga att logopedin i Ystad inte ska läggas ned. Det verkar viktigt, och det är ett tips från mig.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är ofta mycket ord i välfärdspolitiken från borgerlighetens representanter. Det är mycket ord, och man påstår sig vurma för sjukvården, skola, omsorg, välfärd och så vidare. Men det är inte en prioriterad fråga för svensk borgerlighet, och det kommer aldrig att vara det. Det framkommer inte minst i budgetförslaget när skatten sänks för de allra rikaste i stället för att satsa pengar på sjukvården.
Det finns ytterligare ett exempel i Skåne. När sjukvården i Ystad monteras ned bit för bit kan man undra vad Sverigedemokraterna i sydöstra Skåne gör för att driva regionala frågor. Man ger sig på privata konstsamlingar på Sjöbo vårdcentral, och det säger väl någonting om var prioriteringarna ligger även hemma i Skåne.
(Applåder)
Anf. 26 Sara Gille (SD)
Fru talman! Det här handlar om regioner där Socialdemokraterna styr eller är med och påverkar styret, och då ligger felet på Socialdemokraterna, inte på Sverigedemokraterna och inte på den nuvarande regeringen. Rikta allt detta mot det egna partiet i stället eftersom det är där problemet finns!
Sedan verkar Socialdemokraterna inte förstå att vi debatterar politik som drivs i regionerna, och det är där debatterna ska tas - inte här i riksdagen.
Den dagen då Socialdemokraterna faktiskt börjar prioritera vården och slutar att lägga pengar på bebisrejv, champagneprojekt och sådant som helt enkelt inte gör det lättare eller bättre för regionens sjukvård kan vi lättare ta er på allvar. Nu är det här mer en lekstuga där Socialdemokraterna väljer att skylla det hela på någon annan i stället för att stå för sina egna misslyckanden - och det är patetiskt.
Om nu interpellanterna anser att befolkningen är värd så mycket mer, varför prioriterar man då inte vården runt om i regionerna bättre? Sverigedemokraterna är, till skillnad från Socialdemokraterna, det parti som faktiskt väljer att prioritera människan framför populistisk kultur. I stället för att lägga onödigt mycket resurser på områden utanför regionernas kärnuppgifter gör hellre Sverigedemokraterna i Västerbotten och övriga Sverige besparingar på administration, kultur och områden utanför den vårdnära verksamheten än att belasta vården ytterligare.
Socialdemokraterna fokuserar däremot på att plocka billiga poäng och visar tydligt en ovilja att sätta medborgarnas hälsa framför bevisrejv och champagneprojekt med mera. Mitt råd till Socialdemokraterna är att ta lärdom från oss. Då blir regionerna mycket bättre. Se till att ge medborgarna den vård de är berättigade till!
(Applåder)
Anf. 27 Sanna Backeskog (S)
Fru talman! I mitt tidigare inlägg pratade jag om konsekvenserna av Sverigedemokraternas politik gällande sjukvården, nationellt och hemma i mitt län Gävleborg. Och, fru talman, jag känner att jag behöver komma med en sakupplysning gällande Sverigedemokraternas omställning, som det hänvisades till i talarstolen gällande Region Gävleborg.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Som första och enda sjukvårdsregion i Sverige planerar man att bolagisera en hel vårdnivå, nämligen primärvården.
Medan Moderaterna i Stockholm genom Kristoffer Tamsons säger i DN att vi för enögt har förespråkat så många privata lösningar som möjligt planerar alltså Sverigedemokraterna för en utförsäljning av hela primärvården i Gävleborg. Om de hinner driva igenom allt det som deras utredning föreslår ska alla hälsocentraler först bolagiseras och sedan säljas ut. Beskedet har skakat om i mitt län. Det är radikal politik som också kommer att leda till ökade administrativa kostnader och till minskad demokratisk kontroll.
Vems intressen ska de här bolagsstyrelseledamöterna värna? Är det bolagets ekonomiska ställning och vinst som ska prioriteras framför medborgarnas tillgång till en rättvis och tillgänglig vård? Var i Gävleborg kommer hälsocentralerna att vara lönsamma nog att driva? Är det bara centralt i de största kommunerna?
Jag är väldigt orolig, fru talman, och det är många med mig i mitt hemlän. En ideologiskt motiverad bolagiseringsprocess kastar ut anställda, patienter och medborgare i en väldig osäkerhet. Det är konsekvenserna av sverigedemokratisk politik nationellt och i Region Gävleborg.
(Applåder)
Anf. 28 Runar Filper (SD)
Fru talman! Socialdemokraternas förslag till nedmontering av akutjourlinjen i Arvika, Värmlands näst största kommun, ledde i vintras till en upprorsstämning utan dess like i Västvärmland. Uppemot 2 000 människor samlades på Arvikas torg i protest mot sossarnas vansinniga nedläggningsförslag, dessutom i 25-gradig kyla. Där stod 2 000 människor i den 25-gradiga kylan. Jag var där - i långkalsonger, ska tilläggas.
Socialdemokraterna kan lägga 40 miljoner på konst men inte 23 miljoner på att bevara ett akutsjukhus. En sund organisation som hamnat på obestånd börjar med att se över de kostnader som inte är helt nödvändiga. Det sista man rör är kärnverksamheten, det vill säga det som är syftet med att organisationen finns till.
Så fungerar det dock inte inom Socialdemokraterna i Region Värmland. Reflexmässigt föreslår man drastiska och panikartade nedskärningar i sjukvården i stället för att börja med att titta på hur mycket man skulle kunna spara genom nedskärningar på andra, inte helt nödvändiga, områden.
För Sverigedemokraterna kommer sjukvård, kollektivtrafik och regional infrastruktur före Socialdemokraternas prioriteringar av konstnärlig gestaltning, Ibn Rushd och omfattande administration kring värdegrundsutveckling.
Sjukvården handlar om liv och död, till skillnad från de andra områdena. En livförsäkring är att ha ett riktigt sjukhus på rimligt avstånd i de fall olyckan är framme. Vi sverigedemokrater lovar alla Värmlands invånare, folket, att det absolut sista vi kommer att skära ned på är den fysiska vårdproduktionen i Värmland.
Jag ska avsluta med att säga att sossarna snarast drog tillbaka vansinnesförslaget om nedmontering av sjukhusets akutmottagning efter den folkliga resningen i Arvika.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
(Applåder)
Anf. 29 Mikael Eskilandersson (SD)
Fru talman! Det har varit mycket tal om att Sverigedemokraterna ska ta sitt ansvar, men jag vill mena att Sverigedemokraterna i högsta grad har tagit sitt ansvar. Vi tog till och med vårt ansvar redan innan vi kom med i Tidösamarbetet. Det var Sverigedemokraterna som tillsammans med Vänstern, KD och Moderaterna gav mer pengar till sjukvården 2022 genom att helt enkelt köra över den socialdemokratiska regeringen, som ville ge mindre pengar till sjukvården än vad vi ville. Det kanske man också ska komma ihåg.
Adrian Magnusson tog upp ett exempel på en nedläggning. Och visst kan vi stå här och prata om exempel på nedläggningar i våra hembygder, men jag tycker att det blir lite fel i debatten. Minns ni Folktandvården i Örkelljunga? Den finns inte längre, för Socialdemokraterna ville inte rädda den. Sverigedemokraterna ville rädda den, men vi hade inte egen majoritet för det. Nu har vi i det nya styret fått igenom att det ska bli en ny folktandvård till Örkelljunga. Det kommer definitivt att underlätta för oss, men jag tycker att vi lämnar detaljfrågorna kring hur vården ska bedrivas i Skåne till Region Skåne och debatten där.
Däremot är Helsingborgs sjukhus ett utmärkt exempel på hur vi faktiskt arbetar med vården. 65 personer fler har anställts till just detta sjukhus. 54 av dessa är sjuksköterskor eller läkare. Visst kan man beklaga sig över att antalet undersköterskor behöver minska med 50, men 50 undersköterskor är ändå färre än 54 sjuksköterskor och läkare. I slutändan har vi alltså ändå betydligt fler anställda än vad Socialdemokraterna hade.
(Applåder)
Anf. 30 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Fru talman! Ja, hur ser det ut i sjukvården när situationen för regionerna är så svår till följd av inflationen? I augusti 2022 hade vi lika många operationer som hösten 2023. Under det första året av vår regeringstid skedde alltså inte någon större förändring när det gällde att kunna åstadkomma operationer eller första besök i specialiserad vård. Men fram till i våras, i maj 2024, var det en minskning med nästan 100 000 i köerna. Det skedde alltså en rejäl förstärkning och förbättring när det gällde att korta köerna tack vare medarbetarna i hälso- och sjukvården.
Sedan har vi en svårare situation nu. Dels har vi haft sommarsemestern, dels en konflikt på arbetsmarknaden. Den får konsekvenser, och det är ju meningen med en konflikt. Det är alltså inget konstigt.
Nu är vi tillbaka i svårare tider. Jag vill ändå visa på att det går att korta köer. Det kräver att man satsar på personal och att personalen har möjlighet till goda arbetsvillkor och god arbetsmiljö. Regionerna presterade en förkortning av köerna med 100 000 under ett års tid. Det går alltså att komma åt detta.
Det är också ambitionen från regeringens sida med det uppdrag vi nu har gett till en särskild utredare: att komma fram till hur vi på en kortare tid gemensamt kan korta köerna i landet så att vi inte får undanträngningseffekter. Sådana uppstår ofta när regionerna prövar på egen hand. Hur kan vi göra detta? Utredaren kommer med sitt förslag i början på nästa år, och då får vi se vad regionerna och utredaren gemensamt kan komma fram till.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Personalen är helt nödvändig för att lyckas med det man gör. Därför var det angeläget för regeringen att vi kom med det särskilda sektorsstödet när vi själva hade räknat fram vilka risker som finns hos regionerna.
Fru talman! Man kan fundera på vilken del av regeringens områden som får mest stöd i en krissituation. Det faktum att sjukvården ensam får 9 miljarder i ett extra stöd till följd av inflationen kan väl inte bero på att den är underprioriterad, utan tvärtom.
Helt vid sidan av alla budgetprocesser meddelade vi att det blir 6 miljarder extra till sjukvården till följd av inflationen och de pensionsavtal regionerna har, vilket motsvarade löner till 7 000 sjuksköterskor. Vi kan se att det har gett effekt, även om regeringen inte kan styra över regionerna. Om vi skulle göra det - om antingen jag eller statsministern skulle säga att ni inte får göra si eller att ni måste göra så - vore det ministerstyre. Då skulle vi hamna i KU, och det på goda grunder.
Men vi kan ge regionerna förutsättningar, och det har regeringen gjort. När vi nu ser att det är betydligt mindre personal hade jag ändå önskat att varenda en vore kvar i regionerna. Just nu riskerar någonstans upp till 1 000 personer att varslas eller sägas upp. Men det är inte i närheten av de tal som vi såg i början av året. Regeringens stöd, och regeringens extra stöd, har ändå gjort det möjligt för många regioner att fatta andra beslut. Dessa beslut, fru talman, har varit helt nödvändiga för att vi ska kunna behålla en god vård, korta köer och förbättra vårdkapaciteten.
Jag noterade dock att ledamoten Eva Lindh sa i sitt inlägg att Socialdemokraterna tillför de resurser som behövs. Låt mig då ställa en fråga till ledamoten. Det är 1 miljard extra netto som ni lägger i utgiftsområde 9 på att öka vårdkapaciteten och förstärka personalen. Sedan lägger ni lite till på generella statsbidrag, och sjukvårdens andel av det är 1,7 miljarder. Sammantaget är det 2,7 miljarder. Sjukvården kostar 400 miljarder. Menar ledamoten att detta är skillnaden mellan att det går bra och inte? Jag ser fram emot att lyssna på ledamotens kompletterande åsikter om detta.
(Applåder)
I detta anförande instämde Runar Filper (SD).
Anf. 31 Eva Lindh (S)
Fru talman! Det här är ingen lekstuga. Det är Sveriges riksdag, där vi förväntas ta frågor på stort allvar och verkligen göra allt vi kan för att förbättra situationen för människor som lever i Sverige.
Jag betackar mig för att ta lärdom av Sverigedemokraterna eftersom det skulle innebära att vi är med och drar ned på sjukvården. Det kommer vi inte att göra, för vi socialdemokrater står upp för en god välfärd och bra sjukvård, och det kommer vi att fortsätta göra även framöver.
Innan jag vänder mig till statsrådet som vi ställt frågorna till vill jag säga att jag tycker att otroligt mycket är märkligt här. Sverigedemokraterna verkar vara väldigt stolta över att vi var överens om att ge mer pengar till regionerna under pandemin. Då slog man sig för bröstet och tyckte att det var bra, men nu när regionerna har stora behov av pengar vill man inte längre det. Vart tog den viljan vägen? Den frågan får bli retorisk eftersom ingen sverigedemokrat har mer talartid.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det jag vill säga till sjukvårdsministern handlar om inflationen, som ministern tidigare har sagt är en tillfällig svacka. Regeringen har ju valt att ibland inflationsskydda - men inte sjukvården. Det finns alltså olika prioriteringar. De summor sjukvårdsministern nämner stämmer inte. Vi har hela tiden lagt mer. Det har min kollega Yasmine Bladelius också nämnt.
Tillfällig svacka - säg det till dem som väntar på vård och behöver vård i dag! Vi behöver arbeta långsiktigt med sjukvården också här och nu.
(Applåder)
Anf. 32 Mikael Dahlqvist (S)
Fru talman! Tack, Acko Ankarberg Johansson, för inläggen! Jag hoppas och tror att lyssnarna förstår skillnaden på vilken politik vi vill bedriva i Sverige när det gäller hälso- och sjukvården.
Jag konstaterar också att sjukvårdsministern i sitt interpellationssvar är ärlig och tydlig med att regeringen inte prioriterar att fullt ut kompensera regionerna ekonomiskt. Ungefär så lät nämligen ministerns svar till oss i interpellationsdebatten i dag.
Det finns såklart justeringar att göra som inte behöver kosta pengar. Det är sant. Det är klart att man får se över administrationen och att vi nationellt får se över alla beslut vi tagit när det gäller detaljerad journalföring och dokumentation. Men det som är skillnaden i dagens debatt, och så som debatten har varit de senaste åren, är att det handlar om exceptionellt stora underskott. Vi talar alltså om ungefär 12 miljarder i sektorn i år. Även om man gör vissa justeringar och förbättringar kommer inte de att hjälpa.
Frågan kvarstår alltså, och tyvärr verkar den förbli obesvarad, vad gäller statsministerns löfte. Jag hade velat få ministerns svar på hur statsministern kunde lova i tv-soffan att ingen ska behöva sägas upp.
Jag hoppas att sjukvårdsministern och regeringen framöver väljer att kompensera sjukvården i stället för att göra stora skattesänkningar för dem som egentligen inte behöver pengarna. Det är bättre att lägga pengar på dem som behöver.
(Applåder)
Anf. 33 Yasmine Bladelius (S)
Fru talman! Det blir uppenbart också i denna sjukvårdsdebatt att Sverigedemokraterna känner sig ansvariga för den sjukvårdskris som vi har i detta land, och det ska de naturligtvis göra. Sverigedemokraterna är underlag till den regering som styr Sverige, det land som nu de facto har en sjukvårdskris.
Fru talman! Om jag hade varit kristdemokratisk sjukvårdsminister hade jag på fullaste allvar varit orolig för att sitta i regering tillsammans med Sverigedemokraterna, inte minst efter den debatt vi hållit i den här kammaren i dag, därför att inte en enda gång under alla de anföranden som många sverigedemokrater haft i den här talarstolen har jag hört något förslag på lösningar på den sjukvårdskris vi befinner oss i.
Svar på interpellationer
Det har varit otaliga beskyllningar mot den föregående regeringen, Socialdemokraterna och olika socialdemokratiska regionpolitiker men inte ett enda konkret förslag från Sverigedemokraterna om hur vi ska stävja den sjukvårdskris vi har i detta land just nu. Hur ska vi se till att inte någon sägs upp i den svenska hälso- och sjukvården? Hur ska Sverigedemokraterna, regeringsunderlaget, se till att statsministerns löfte om att ingen ska sägas upp i den svenska hälso- och sjukvården hålls? Det kom inget svar från Sverigedemokraternas sida den här gången heller.
(Applåder)
(forts. § 6)
Anf. 105 Sofia Amloh (S)
Herr talman! I debatten som pågått under eftermiddagen vill jag säga att det varit både högt och rätt mycket lågt. Avslutningsvis vill jag hålla mig till ett par saker.
Det som statsrådet själv delvis har lyft fram är inflationen. Den har varit otroligt besvärlig, och jag skulle säga att den är det fortfarande. Det gäller kanske framför allt konsekvenserna av inflationen, som fortfarande kvarstår.
Även om inflationen gått ned och kanske kommer att gå ned ännu mer kommer underskotten i regionerna och i hälso- och sjukvården inte att försvinna. Det är inte så det funkar. Konsekvenserna av den kommer att kvarstå. De distriktssköterskemottagningar som skulle läggas ned kommer att läggas ned. Vårdcentraler kommer att försvinna i sviterna av det här. Det kommer att drabba patienter och personal. Tillgängligheten kommer inte att öka och vårdköerna inte att minska.
Vi socialdemokrater har i budgeten för både 2023 och 2024 och även nu i budgeten för 2025 lagt mer pengar. Vi har dubblat tillskotten under flera år och därmed valt att inflationssäkra för att de här konsekvenserna inte ska uppstå.
Bland annat lever Region Sörmland fortfarande med konsekvensen att man fick låna pengar för att kunna betala ut löner. Räntorna på det lånet finns fortfarande.
Avslutningsvis vill jag säga att det sägs upp personal inom hälso- och sjukvården. Statsministern satt i tv-soffan och lovade att det inte skulle ske, och det är vad den här debatten har handlat om. Det har inte kommenterats från något håll att statsministern gjorde detta. Nu är det ett faktum att man har låtit det hända. Det är ett löftesbrott, igen, och det finner jag djupt beklagligt.
(Applåder)
Anf. 106 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Herr talman! Tack till Sofia Amloh och alla andra ledamöter som deltagit i debatten, både de som interpellerat och alla övriga!
Jag instämmer helt med vad ledamoten Amloh säger om att det är inflationens konsekvenser som har varit och är oerhört tuffa för sjukvården. Det är ju inte sjukvården i sig som har åstadkommit de här problemen. Det är inflationens konsekvenser som har gjort att det varit tufft.
Därför var regeringens besked helt nödvändigt. Jag har återkommande sagt, och det går att gå tillbaka och se i riksdagens redovisning av debatten, att regeringens besked - statsministern ingår i regeringen - var att vi ger pengar som gör att man inte behöver säga upp personal. Det tydliga beskedet när vi berättar om pengarna - det står också i budgeten - är att man ska använda pengarna så att man inte behöver säga upp personal.
Man har ändå hörsammat det väldigt väl. Vi har gett pengar för betydligt mer personal än de kanske 1 000 som nu löper risk att sägas upp. Vi har gett rejält med pengar för att regionerna ska slippa säga upp personal, men vi kommer ändå att ha tappat den personal som har sagts upp. Där kommer det att vara besvärligt. Det är kanske fyra eller fem regioner som gör detta, men det kommer att få stora återverkningar där. Även om flertalet inte alls gör besparingar eller behöver göra varsel och uppsägningar påverkar det sjukvården.
Därför har det varit nödvändigt att ha sektorsbidraget under den här perioden. Vi förlänger det nästa år. Trots att SKR bedömer att regionerna kommer att gå med plus nästa år lägger vi 2 miljarder. Sektorsbidraget har inte funnits förut. Vi lade till det för att klara årets konsekvenser av inflationen, men vi behåller det även nästa år.
Vi var i maj tillbaka på 100 procents vårdkapacitet när det gäller operationer och besök jämfört med tiden före pandemin. Det var en fantastisk upphämtning. Sommaren och konflikten har påverkat, men nu gäller det att hitta former för att förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren så att patienterna återigen kan få den vård de behöver. Och glöm inte att personalen gör storartade insatser varje dag!
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi måste säkerställa att det fungerar för både personal och patienter. Det är då vi har en jämlik hälso- och sjukvård.
Tack så jättemycket för debatten!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.