Regeringens straffbeskattning av unga anställda
Interpellation 2014/15:589 av Lars Hjälmered (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-05-12
- Överlämnad
- 2015-05-12
- Anmäld
- 2015-05-19
- Sista svarsdatum
- 2015-06-01
- Svarsdatum
- 2015-06-22
- Besvarad
- 2015-06-22
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
I slutet av mars aviserade regeringen en rad skattehöjningar. Det är skatter som kommer att slå hårt mot alltifrån småsparare till människor bosatta på landsbygden. Som om det inte vore nog avser regeringen att även höja skatten på arbete genom fördubblad arbetsgivaravgift för unga. Det första jobbet är oerhört viktigt. Det ger ungdomar egen försörjning och en arbetsgemenskap här och nu. Men är viktigt också därför att det finns ett tydligt samband mellan att tidigt etablera sig på arbetsmarknaden och att lyckas bättre i arbetslivet även senare.
Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
- Har finansministern gjort ställningstagandet att det skapas fler jobb för unga om man gör det dubbelt så dyrt för arbetsgivaren att anställda dem?
- Hur många jobb räknar finansministern med ska gå förlorade för unga människor som en effekt av regeringens skattehöjningar på arbete och företagande?
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2014/15:589
Webb-tv: Regeringens straffbeskattning av unga anställda
Dokument från debatten
- Protokoll 2014/15:119 Måndagen den 22 juniProtokoll 2014/15:119 Svar på interpellation 2014/15:589 om regeringens straffbeskattning av unga anställda
Protokoll från debatten
Anf. 89 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Lars Hjälmered har frågat mig om jag har gjort ställningstagandet att det skapas fler jobb för unga om man gör det dubbelt så dyrt för arbetsgivaren att anställa dem samt hur många jobb jag räknar med ska gå förlorade för unga människor som en effekt av regeringens skattehöjningar på arbete och företagande.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Låt mig börja med att notera att slopandet av nedsättningen av socialavgifterna för unga inte gör det dubbelt så dyrt att anställa unga, som Lars Hjälmered felaktigt påstår. Med det sagt kan jag notera att vi efter den förra regeringens mandatperioder ser stora underskott i statens finanser samt en hög arbetslöshet, i synnerhet bland unga. Sverige har i dag en högre ungdomsarbetslöshet än många jämförbara länder. De stora skattesänkningar som genomfördes i syfte att öka sysselsättningen och sänka arbetslösheten har helt enkelt inte fått avsedd effekt.
Därför lägger regeringen om politiken till mer effektiva åtgärder, såsom utbildningskontrakt. För att genomföra angelägna satsningar som syftar till att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten krävs att vi höjer skatten. Det är missvisande att bedöma politiken genom att se till enskilda finansieringsåtgärder. Man måste även se till vad pengarna kommer att användas till.
När det gäller de nedsatta socialavgifterna för unga indikerar resultaten i IFAU:s utvärdering att det är en ineffektiv åtgärd som inte har haft någon sysselsättningseffekt alls för grupper av unga med svag anknytning till arbetsmarknaden. De unga som är i störst behov av stöd tycks alltså inte ha hjälpts alls av en åtgärd som kostar omkring 20 miljarder årligen. Finanspolitiska rådet, Riksrevisionen, Ekonomistyrningsverket och Arbetsförmedlingen har alla gjort bedömningen att de nedsatta socialavgifterna för unga är en ineffektiv åtgärd för att skapa sysselsättning.
Regeringen bedömer att viktiga orsaker till många ungas problem på arbetsmarknaden är brister i utbildningssystemet och i deras anknytning till arbetsmarknaden. Arbetslösheten bland unga mellan 20 och 24 år som saknade gymnasieutbildning låg 2014 på 40,1 procent. Vi har därför i vårändringsbudgeten utöver tidigare nämnda utbildningskontrakt föreslagit bland annat ökade satsningar på skolan och välfärden samt införande av traineejobb och ett nytt kunskapslyft.
Anf. 90 Lars Hjälmered (M)
Herr talman! Jag ska inleda med att tacka för finansministerns svar, fast det kanske inte är svar på mina frågor - jag återkommer till det alldeles strax.
Det är nu tider med skolavslutningar, universitet som stänger lite för våren och många unga som går ut på arbetsmarknaden för att söka det inte sällan första jobbet, det viktiga jobb som sedan kan ge ett andra jobb och ett tredje jobb, när man kommer där med ett tomt cv utan någon egentlig erfarenhet. Om vi tänker tillbaka är det utomordentligt viktigt för alla, vad det kan betyda att få det jobbet. Man kan tjäna en extra slant, man får lite erfarenhet, och man kan lära sig att komma i tid och ta ansvar. Ett sommarjobb denna sommar kan leda till att man kommer tillbaka också nästa sommar.
Om vi lyfter blicken, herr talman, kan vi se att möjligheterna för vissa unga, fast kanske inte alla unga, är en av våra större utmaningar det kommande decenniet. Det är brister i utbildningen som gör att man har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Där behöver vi jobba mer med att sänka trösklar och underlätta för fler unga att få det första, viktiga jobbet. Vi har naturligtvis också andra utmaningar som kommer med detta. Vi måste ha en politik som gör att fler äldre stannar kvar på arbetsmarknaden. Vi har utmaningar som kommer i termer av globalisering och digitalisering, som slår från praktikant till professor rakt in i den svenska ekonomin.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är lite i ljuset av detta, herr talman, som jag har valt att ställa den här interpellationen. Om vi tittar på de lite större utmaningarna för Sverige - äldres möjligheter, ungas möjligheter, globaliseringen - känner jag rätt stor oro för vad den här regeringen håller på med. Pratar vi om unga vill man göra det flera tusenlappar dyrare varje månad att anställa unga. Pratar vi om utmaningen att fler äldre ska stanna kvar är svaret att det ska vara mindre lönsamt. Pratar vi om globalisering är svaret att helt enkelt försämra konkurrenskraften för den viktiga svenska industrin, till exempel. Vi kan fortsätta med diskussioner om vad man sa före valet och vad man landade i efter valet, om Bromma, Förbifarten, överskottsmål och mycket annat.
Vi brukar, herr talman, ha en praxis i Sverige att i de dokument som Finansdepartementet lämnar ifrån sig gör man ordentliga analyser och presenterar vad som är sysselsättnings- och jobbeffekter av olika förslag som man lägger fram. När det gäller skatten på unga anställda tycker jag att det saknas. Man kan bildligt säga att Magdalena Anderssons dokument som hon har lämnat till riksdagen är som ett vitt papper kring vilka effekter det får.
Det är därför, herr talman, som jag har velat ställa de här frågorna. Tror statsrådet att det skapas fler jobb för unga om man gör det flera tusenlappar dyrare varje månad att anställda en ung person som ska städa, klippa gräs, stapla konserver eller göra något annat? Hur många jobb räknar statsrådet med ska gå förlorade för unga människor som en effekt av regeringens höjda socialavgifter för unga anställda?
Jag kan konstatera att i det svar som finansministern gav på interpellationen svarar hon inte på frågorna. Jag har, herr talman, den största respekt för om man landar i olika politiska recept för vad man tror är vägen framåt. Men nu var alltså frågan i det här fallet: Vad är det för analys som finansministern och Finansdepartementet har gjort kring sysselsättningseffekterna av reformen?
Jag vill som avslutning, herr talman, återupprepa: Tror statsrådet att det skapas fler jobb när man gör det flera tusenlappar dyrare att anställa unga? Hur många jobb tror hon kommer att gå förlorade för unga människor som en effekt av hennes höjning av socialavgifterna?
Anf. 91 Jan Ericson (M)
Herr talman! Jag tror att det är tredje gången som jag har en diskussion med finansministern om just denna fråga, alltså frågan om arbetsgivaravgifterna för ungdomar. Vi blir nog aldrig överens, men jag tycker att det kan finnas anledning att upprepa några av de argument som jag har haft om att detta är en mycket olycklig väg att gå, det vill säga att göra det dyrare att anställa unga.
Vi kan ha en diskussion om vilken effekt den här sänkningen har haft. Man kan till exempel ställa frågan hur många ungdomar som slapp att bli av med jobbet tack vare att det blev billigare att ha dem anställda under dessa djupa krisår. Vad jag vet har ingen utrett eller analyserat den frågan. Men jag har träffat företagare som har sagt att tack vare att man sänkte arbetsgivaravgiften för de unga anställda kunde de behålla fler i sin personal än vad de annars hade kunnat. För dem som fick behålla jobbet var det nog minst lika viktigt som att lyckas få ett jobb.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi kan också peka på den varning som har kommit om att effekterna vid en höjning blir helt andra än vad effekterna blir vid en sänkning. När man höjer arbetsgivaravgiften finns det ingenting annat att spara in på än att göra sig av med folk. Risken är överhängande att detta kommer att öka arbetslösheten bland unga. Vi kan alltid diskutera hur stor effekten blir. Men det känns mycket konstigt att tro att man ska få fler unga i arbete om man gör det dyrare att anställa dem.
OECD kom med en rapport i slutet av maj där man konstaterade att om man räknar de verkligt arbetslösa ungdomarna, och inte räknar med de studerande som söker extrajobb, hade Sverige bland den lägsta ungdomsarbetslösheten i hela världen. När det gäller NEET, alltså ungdomar som varken arbetar eller studerar, var Sverige bäst i världen i denna OECD-granskning.
Därför har det knappast varit en så katastrofal utveckling för de unga under Alliansens tid i regeringen, trots de djupa kriser som vi har gått igenom. Faktum är att det var en större andel ungdomar som varken arbetade eller studerade under Socialdemokraternas regeringstid, när det var högkonjunktur i Sverige, än det var efter åtta år med Alliansen och två djupa kriser. Jag skulle gärna vilja höra finansministern kommentera det.
Det som vi också är lite bekymrade över är att regeringen själv konstaterar att den egna politiken kommer att minska sysselsättningen. Det är alltså negativa sysselsättningseffekter av den samlade politiken. Då kommer som ett brev på posten att man då nog måste göra som man gjorde 2006, nämligen ändra på sättet att räkna för att få bort arbetslösheten. Nu flaggar man för att man eventuellt inte ska räkna med alla arbetslösa längre. Man kanske ska börja räkna från 20 års ålder i stället för att börja räkna från 15 års ålder, som görs internationellt. Det är klart att man då kan få bort ungdomsarbetslösheten jättefort. Då kommer den att minska från 25 procent till kanske 10 procent i stället. Är det så finansministern tänker lösa ungdomsarbetslösheten?
När finansministern kritiserar Alliansens sysselsättningspolitik kan jag nämna en annan intressant sak. Göran Persson utlovade mycket storsint att Sverige skulle nå en sysselsättningsgrad på 80 procent i andel av befolkningen mellan 20 och 64 år. Han nådde aldrig detta mål, trots en mycket god konjunktur.
Sedan tog Alliansen över. Trots de djupa lågkonjunkturer som har drabbat Sverige och Europa nådde Sverige detta mål för första gången förra året, 2014, då vi hade en sysselsättningsgrad på 80 procent. Med det var vi bäst i hela EU, och till och med bättre än Tyskland som brukar framhållas som exempel. Det klarade Alliansen, men det fixade aldrig Socialdemokraterna.
Anf. 92 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Jag vet inte om detta är ett utslag av humor från Jan Ericson. Först omdefinierar du hur man ska räkna på ungdomsarbetslösheten genom att ta bort alla studenter och säga att det inte blev så tokigt i alla fall. Sedan anklagar du regeringen för att man eventuellt skulle kunna räkna på något annat sätt. Jag vet inte om det är ett utslag av stor humor. Jag kunde i alla fall inte låta bli att dra på munnen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Lars Hjälmered ställer samma fråga som Jan Ericson och många andra moderater har ställt, nämligen hur det kan bli fler jobb när man höjer skatten. Som jag har svarat så många gånger tidigare i denna kammare måste man också titta på vad man använder pengarna till. Där man har mycket låga skatter har man inte per definition en låg arbetslöshet eller hög sysselsättning. Om man tar ut skatterna på ett begåvat sätt och använder pengarna på ett begåvat sätt kan man både öka sysselsättningen och minska arbetslösheten.
Därför är den bedömning som regeringen har gjort, både i budgetpropositionen och i vårpropositionen, att regeringens samlade politik kommer att stärka tillväxten och sysselsättningen samt dämpa arbetslösheten.
Det beror på att denna åtgärd har varit mycket dyr och ineffektiv. Nu använder vi i stället pengarna på ett mer effektivt sätt. Inte minst handlar det om de ungdomar som inte har någon gymnasieutbildning och som hade en arbetslöshet på 40 procent under förra året. Uppenbarligen har de sänkta arbetsgivaravgifterna inte hjälpt den gruppen, utan där behövs helt andra åtgärder för att de ska komma in på arbetsmarknaden. Det är precis det som regeringen nu föreslår med ett utbildningskontrakt. I stället för att smeta ut miljarderna över alla ungdomar, oavsett om de behöver stöd för att få sitt första jobb eller inte, riktar vi åtgärderna mot de ungdomar som behöver stöd för att komma in på arbetsmarknaden. Det blir billigare och effektivare. Så tar vi ansvar för de offentliga finanserna och för ungdomars sysselsättning.
Anf. 93 Lars Hjälmered (M)
Herr talman! Jag har den största respekt för att vi kan landa i olika slutsatser av hur recepten ska se ut för att möta denna typ av utmaningar. I dag talar vi om ungas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Det fungerar alldeles galant för väldigt många med egna kontakter, god utbildning och fullföljd gymnasieutbildning. De klarar sig. Men för många är det mycket problematiskt att få det första viktiga jobbet när cv:t är tomt och de vill ta ett kliv in på ett sommarjobb eller ett vikariat för att tjäna lite egna pengar, få en prick i cv:t och sedan ta sig vidare.
Men nu gällde frågan hur finansministern, Finansdepartementet och regeringen egentligen ser på sysselsättningseffekterna. Det var egentligen det som var min grundfråga, det vill säga: Tror finansministern att det ger fler eller färre jobb till unga människor om man gör det ett par tusenlappar dyrare för ungdomar att få ett diskjobb, ett städjobb, ett jobb i en matbutik och så vidare? Det var den första frågan som hon ännu inte har svarat på i sitt skriftliga svar eller hittills i debatten.
Min andra fråga var: Hur många jobb räknar statsrådet med ska gå förlorade för unga människor som en effekt av regeringens politik med avseende på hennes höjning av de sociala avgifterna för unga medarbetare?
Det som vi kan konstatera är egentligen att det normala hade varit om Finansdepartementet hade gjort en seriös analys och lagt fram den på bordet. Det är det man brukar göra. Vad är effekten av detta? Man gör en bästa beräkning. Den är aldrig exakt. Men man tittar på olika reformer, till exempel som man har gjort när det gäller jobbskatteavdragen, och har konstaterat att det innebär att man ökar sysselsättningen radikalt i Sverige med den typen av reform. Samma sak gäller RUT-avdraget med de effekter som det får på skatteintäkter och skattemoral. Man får människor att gå från utanförskap till arbete, och svarta jobb blir vita.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det naturliga hade varit att finansministern hade tagit chansen här och lagt fram på bordet vad sysselsättningseffekterna egentligen är av denna typ av reform.
För oss handlar det också om ett bredare svar på detta. Det är inte bara skattefrågor, som finansministern försöker antyda. Det är klart att det för vår del handlar mycket om breda skolsatsningar i det svenska skolsystemet och att tidigt möta eleverna med rätt insatser för att de ska kunna lyckas i skolan och fullfölja inte minst gymnasiet, som är så viktigt.
Det handlar för oss också rätt mycket om ett företagspaket. Vår vårmotion handlar bland annat om att förbättra villkoren för företagsamhet. Då handlar det alltså inte om den skattechock som regeringen håller på med och de förändringar som de gör i övrigt när det gäller lastbilsskatt. Det är också en brist att de inte lägger fram förslag om långa och tunga lastbilar. De trycker undan företagsamhet inom vård och omsorg, äventyrar överskottsmålet och dubblerar skatten på unga anställda. Det är oklart vad regeringen vill med det viktiga handelsavtalet med USA och så vidare.
Det behövs en rejäl och riktig satsning på att förbättra villkoren för entreprenörskap i Sverige. Det ska såklart också vara lönsamt att jobba. Det handlar även om handelspolitiken, skatter som är på rimliga nivåer och stora satsningar på områden som forskning och infrastruktur.
Detta är några exempel på den typ av paket som vi föreslår för att förbättra för unga och andra på den svenska arbetsmarknaden.
Men till syvende och sist, herr talman, kommer vi tillbaka till den huvudfråga som jag har ställt. Om finansministern lägger fram ett förslag som innebär att det ska bli ett par tusenlappar dyrare varje månad att anställa en ung människa, tror hon då att det ger fler eller färre jobb till unga? Och hur många jobb beräknar hon ska gå förlorade som en effekt av regeringens politik på det här området?
Anf. 94 Jan Ericson (M)
Herr talman! Finansministern frågade mig om det var någon sorts humor när jag påpekade att man kan beräkna arbetslöshet på olika sätt. Det är klart att man kan göra det. Allting handlar om vad vi vill använda statistiken till. Om vi tycker att det största problemet är att det finns en del ungdomar som varken arbetar eller studerar ska vi titta på NEET-måttet som visar den saken och se hur det utvecklas över tid. Då kan jag konstatera att det är en lägre andel ungdomar i den gruppen i dag än vad det var när Alliansen tog över 2006.
Man kan också mäta arbetslöshet enligt det gamla sättet som vi använde tidigare. Jag tror att man ändrade det måttet 2007 då Sverige ville mäta som andra länder, vilket vi inte hade gjort tidigare. Man kan mäta arbetslösheten i åldrarna 20-64 år, och man kan mäta i åldrarna 15-74 år som man gör i andra länder.
Det viktiga är inte vilket av måtten som vi använder, utan det är att det visar samma sak. Det är där jag blir lite bekymrad. När finansministern, regeringen och deras myndighetschefer flaggar för att man ska gå in och pilla i systemen ligger det väldigt nära till hands att man vill visa en annan utveckling än den som man har på riktigt. Det är då man är illa ute.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Då blir det lite grann som det såg ut 2006, när regeringen valde att stoppa in människor i förtidspension i stället för att redovisa dem som arbetslösa. Det handlade inte om att mäta på olika sätt för att sätta in lämpliga åtgärder, utan det handlade helt enkelt om att gömma arbetslösa i statistiken så att de inte skulle synas.
Om det är den vägen som finansministern vill välja, då tycker jag inte att det är humor. Då tycker jag att det är väldigt allvarligt.
Sedan vill jag ställa en fråga till finansministern. Inför varje beslut sa Stefan Löfven att han tänkte kräva besked av varje statsråd och myndighetschef om det medförde fler jobb eller inte. Har Stefan Löfven frågat finansministern om hur många nya jobb höjda arbetsavgifter för unga skapar?
Anf. 95 Fredrik Schulte (M)
Herr talman! Liksom tidigare moderata kollegor vill jag också påpeka att det absolut är så att vi ska kunna diskutera effektiviteten i de skatteförändringar som alliansregeringen genomförde. När det gäller de nedsatta arbetsgivaravgifterna för att anställa unga innebär det en skattesänkning som motsvarar ungefär 20 miljarder. Effektiviteten i den åtgärden är en sak och den alternativa användningen av de resurserna är en annan sak.
Problemet är att det som finansministern gör är att hon plockar bort 20 miljarder i skattesänkningar som kommer att drabba företag och som kommer att leda till att vi får färre jobb. Detta är någonting som regeringen själv instämmer i. Det står tydligt i regeringens budgetproposition från förra året att den skattepolitik som regeringen för kommer att leda till högre arbetslöshet och lägre sysselsättning. Att ta bort de 20 miljarderna kommer att ha effekt på ekonomin.
Oavsett hur effektiv denna nedsättning har varit har den i alla fall haft någon effekt, och det är regeringen överens med oppositionen om. Då är frågan: Om det nu har haft någon effekt - vad är det då för positiv effekt i den politik som regeringen föreslår i stället?
Om man tittar på den budget som regeringen lade fram i höstas och den vårproposition som regeringen lade fram så är dessa två budgetar kliniskt befriade från en endaste åtgärd som underlättar för jobb och företagande. Det finns inte en enda sådan satsning. Möjligen kan Innovationsrådet som regeringen har föreslagit vara en satsning på jobb och företagande i den privata sektorn. Man tar alltså bort 20 miljarder och sedan ger man tillbaka några hundra miljoner för en mötesklubb där företagare, näringsliv och politiker ska träffas. Det är inte seriöst.
Vad man gör med de resterande pengarna är att kraftigt bygga ut bidragssystemen, så pass kraftigt att den som tidigare har haft en relativt hög inkomst och blir arbetslös kommer nu att få en bidragshöjning med 5 000 kronor i månaden. Det gör att det för många människor inte kommer att löna sig att arbeta.
Vid sidan av utbyggnaden av bidragspolitiken föreslår man massiva utbyggnader av arbetsmarknadspolitiska åtgärder som bevisligen inte har fungerat. Det har påpekats tidigare här i eftermiddag att det utbildningskontrakt som regeringen föreslår har testats och visat sig vara dåligt fungerande. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson kommer nu att ha varit med om att införa det, avveckla det, införa det igen och sannolikt avveckla det. Det kostar väldigt mycket pengar och ger mycket liten effekt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Arbetsförmedlingen konstaterade till och med i en rapport nyligen att de som inte deltar i de arbetsmarknadspolitiska programmen har en större sannolikhet att komma i jobb. Det säger någonting.
Anf. 96 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Lars Hjälmered, nu har jag svarat på din fråga två gånger, men jag kan svara på den igen. Det står tydligt i budgetpropositionen att vi gör bedömningen att regeringens samlade politik kommer att leda till högre sysselsättning, bättre tillväxt och lägre arbetslöshet. Det står under det stycke som Fredrik Schulte läste upp om effekterna av skatteförändringarna. Men om man fortsätter att läsa deklarerar regeringen tydligt effekterna av den samlade politiken. Fredrik Schulte kan kanske hänvisa Lars Hjälmered till den sidan i budgetpropositionen.
Jan Ericson, det här blir ju roligare och roligare. Han säger: Oj, tänk om regeringen vill visa på en annan utveckling än den som faktiskt sker. Gången innan du var uppe i talarstolen tog du upp en annan statistik som man normalt använder från AKU. Sedan använder han den för att visa en annan utveckling än den som AKU visar.
Jag tycker att det är viktigt att man kan se på statistik på olika sätt. Men man kan inte göra en sak och argumentera på ett sätt i talarstolen och sedan säga: Oj, vad hemskt om regeringen skulle titta på det här sättet! Det hänger inte riktigt ihop. Jag tycker att Jan Ericson brukar ha en mer konsistent argumentationslinje än vad han har haft här.
Om ungdomsarbetslösheten hade sjunkit kraftigt efter alla de år som man har haft nedsatta arbetsgivaravgifter för ungdomar, då hade jag haft svårt att argumentera mot detta. Men faktum är att så inte har varit fallet trots att vi lägger 20 miljarder varje år på det. Det beror naturligtvis på att det är ett väldigt ineffektivt sätt att få ned ungdomsarbetslösheten i stället för att smeta ut sänkta arbetsgivaravgifter på alla ungdomar. Oavsett ålder och behov är det naturligtvis mer effektivt att satsa pengar utifrån att ungdomar är individer. De behöver olika form av stöd för att komma in på arbetsmarknaden. En del ungdomar behöver inget stöd alls medan andra behöver ganska mycket stöd.
Det är så regeringen kommer att agera, och det kommer naturligtvis att få en mycket bättre effekt, inte minst för de ungdomar som har svårt att komma in på arbetsmarknaden därför att de inte har en gymnasieutbildning. Det är ett sätt att ta ansvar både för ungdomarna och för de offentliga finanserna.
Att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna är en dyr och ineffektiv åtgärd är ingenting som jag på något sätt är ensam om att tycka. Här har jag gott stöd av Riksrevisionen, Finanspolitiska rådet, Arbetsförmedlingen och en rad andra instanser. Det är svårt att hitta en enda ekonom i Sverige som tycker att det här är ett särskilt effektivt sätt att använda våra gemensamma resurser på.
Anf. 97 Lars Hjälmered (M)
Herr talman! Låt mig göra några avslutande kommentarer till den här diskussionen om ungas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden.
Finansministern säger att jo, vi höjer skatter för att sedan satsa på jobb och företag. Fakta är att det bara är några få procent som går tillbaka till någon form av aktiv näringspolitik. Det andra är breda, stora bidragsutbyggnader. Det är alltså inte riktigt med sanningen överensstämmande.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Om vi tittar på de lite större utmaningarna för Sverige framöver handlar det om ungas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden, om att få fler äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden och om att möta globaliseringens och digitaliseringens utmaningar. Vi kan konstatera att det är breda, stora, svåra utmaningar för Sverige, men det möter regeringen med rätt konstiga svar.
Fler unga ska in på arbetsmarknaden, säger man, men det ska bli dyrare att anställa unga. Ska vi förmå fler äldre att stanna kvar säger finansministern att det ska vara mindre lönsamt. Om att möta globaliseringen säger hon att vi ska ha en osäkerhet i handelspolitiken och försämra konkurrenskraften generellt för den viktiga industrin. Man äventyrar det viktiga överskottsmålet. Man sviker i ROT-frågan. Vi har allt detta med Bromma, Förbifarten och andra vallöftessvek som vi vant oss vid.
Kokar vi ned det till den fråga vi ställt i dag, herr talman, har det handlat om reformer för ungas möjligheter. Där föreslår finansministern att det ska bli ett par tusenlappar dyrare varje månad att anställa en ung människa. På frågorna om hon tror att det ger fler eller färre jobb och hur många jobb hon räknar med ska gå förlorade svarar hon med att tala om generella saker i budgeten. Det var alltså inte det jag frågade om, herr talman, utan jag frågade om de specifika reformerna.
Vi kommer tillbaka till det som Stefan Löfven sa före valet, nämligen att inför varje reform ska man ställa frågan om det ger fler eller färre jobb. Jag får väl säga som Stefan Löfven: Ger det fler eller färre jobb till unga människor, finansministern? Och om man höjer skatten med ett par tusenlappar: Hur många jobb räknar hon med ska gå förlorade?
Anf. 98 Fredrik Schulte (M)
Herr talman! Finansministern säger att den sammantagna bedömningen av regeringens politik är att den leder till högre sysselsättning och lägre arbetslöshet. Vem är det som sammanfattar regeringens budget så? Jo, det är regeringen själv. Vad förvånade vi blir av att Magdalena Andersson tror att hennes politik kommer att ha positiv effekt!
Här finns två intressanta saker. Det första är att man tidigare har räknat, försökt uppskatta, effekten av sin politik. Det vägrar Magdalena Andersson att göra. Utifrån den kunskap vi har om hur ekonomin fungerar vägrar hon att räkna på resultatet av sin politik. Det andra som är intressant att notera är att så gott som varenda oberoende bedömare, från Finanspolitiska rådet och Konjunkturinstitutet till IFAU, har konstaterat att regeringens politik kommer att leda till högre arbetslöshet och lägre sysselsättning.
Det är inte så konstigt att det är så, för regeringens politik handlar om att höja skatten på jobb och företagande och att använda skattepengarna till att massivt bygga ut bidragssystemen så att det inte lönar sig att arbeta och till att massivt bygga ut arbetsmarknadspolitiska program som vi på mycket tydlig vetenskaplig grund kan hävda inte har någon effekt. Magdalena Andersson har stått i talarstolen och själv sagt att arbetsmarknadspolitiska åtgärder inte skapar några nya jobb.
Man satsar, herr talman, så mycket på bidrag och på arbetsmarknadspolitiska åtgärder att man till exempel inte har råd med de satsningar som vi beslutade om förra året, nämligen tioårig grundskola eller att utöka undervisningstiden för matte i grundskolan eller att göra satsningen på förstalärare. Så mycket höjer man bidragen. Det är inte en ansvarsfull politik.
Anf. 99 Finansminister Magdalena Andersson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Allvarligt talat, om Lars Hjälmered ber mig redovisa regeringens bedömning av effekten av politiken så svarar jag på det. Då får jag kritik av Fredrik Schulte för att jag redovisar just regeringens uppfattning om effekten av politiken. Men Fredrik Schulte, det var precis det din partivän hade bett mig göra, och det var det jag också gjorde. Någon ordning får det faktiskt vara i kammaren även en måndagseftermiddag när riksdagen har fått sommarlov.
Bidragsutbyggnad, säger både Lars Hjälmered och Fredrik Schulte. Bara så att vi vet: Vad är det för något de två moderaterna tycker är bidragsutbyggnad? Järnvägsunderhåll är en av de saker vi satsar på. Vi satsar på högskoleplatser så att fler ungdomar ska kunna gå på högskolan. Vi satsar på gymnasieutbildning för ungdomar som är arbetslösa. Ja, det är massiva bidragsutbyggnader. Vi har också klimatinvesteringsprogram, det vill säga vi lägger bara lite, lite på annat än bidragsutbyggnad. Det var faktiskt det Lars Hjälmered sa.
När jag träffar företagare tar de ofta upp tre saker som de uppfattar som de stora problemen. Det första är att de har svårt att hitta rätt kompetens. Det andra är att de tycker att det är problematiskt att infrastrukturen inte fungerar. Det tredje är att de klagar över problemet med bostadsbristen i tillväxtregionerna i Sverige. Det är oftast de tre sakerna som företagare tar upp.
Alla dessa tre saker adresserar regeringen i sin budget. Vi gör en rejäl satsning på kompetenslyft i Sverige. Det handlar om ungdomar som i dag går långtidsarbetslösa för att de inte har gymnasieutbildning. De ska få en gymnasieutbildning. Detta finns i Danmark, och det fungerar. Vi har väldigt bra resultat även från de kommuner som i Sverige haft ett liknande system.
Vi adresserar infrastrukturen med en rejäl satsning på järnvägsunderhållet. Det hade kunnat finnas redan från årsskiftet men röstades tyvärr ned av Moderaterna. I höst kommer vi också med ett stort bostadsbyggnadspaket för att skapa bättre förutsättningar för svenska företag, för jobb och tillväxt. Dessutom gör vi det finansierat till skillnad från de förslag Moderaterna lägger fram i riksdagen.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.