Regeringens ekonomiska prioriteringar

Interpellation 2025/26:383 av Ida Ekeroth Clausson (S)

till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Under regeringens snart fyra år vid makten har de ekonomiska klyftorna i Sverige ökat. Många hushåll har fått det allt svårare att klara sin vardagsekonomi, inte minst till följd av stigande boendekostnader, höga elräkningar och ökade matpriser. Fattigdomen har vuxit, och allt fler människor har skulder hos Kronofogden.

Enligt ny statistik från SCB lever i dag 729 000 personer i materiell och social fattigdom i Sverige, varav över 400 000 personer i allvarlig fattigdom. Utvecklingen innebär en dramatisk ökning under de senaste åren – en period då den nuvarande regeringen har haft ansvar för den ekonomiska politiken.

Under samma tid har regeringen valt att prioritera omfattande skattesänkningar, finansierade genom ökad upplåning. Dessa skattesänkningar har i huvudsak gynnat människor med höga inkomster och stora tillgångar. Sammantaget har regeringens politik inneburit att statens budget har underfinansierats med mer än 350 miljarder kronor. Detta ger intrycket att regeringen har tappat kontrollen över Sveriges ekonomi.

Regeringens politik har inneburit att personer med mycket höga inkomster har fått betydande skattesänkningar. Personer med inkomster i nivå med finansministerns egen, över 160 000 kronor i månaden, har enligt beräkningar kunnat få skattesänkningar på omkring 6 000 kronor per månad.

Mot denna bakgrund väcks frågor om regeringens prioriteringar i ett läge där många hushåll har svårt att få ekonomin att gå ihop.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:

1. Vilken analys har ministern gjort av att genomföra skattesänkningar i detta ekonomiska läge, och vad visade analysen?
2. Hur motiverar ministern skattesänkningar för höginkomsttagare, samtidigt som allt fler människor i Sverige lever i fattigdom?