Problem kopplade till hitresta tiggare
Interpellation 2014/15:639 av Markus Wiechel (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-05-26
- Överlämnad
- 2015-05-26
- Anmäld
- 2015-05-27
- Svarsdatum
- 2015-06-08
- Besvarad
- 2015-06-08
- Sista svarsdatum
- 2015-06-10
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Sverigedemokraterna har vid ett antal tillfällen framfört önskemålet att förbjuda det hitresta tiggeriet då det medför stora problem för både samhället och enskilda individer i vårt samhälle. Rapporter och uppgifter pekar på att delar av detta fenomen är kopplat till organiserade ligor som utnyttjar redan hårt utsatta människor under slavliknande förhållanden. Människor som frivilligt valt att ta sig till Sverige har i vissa fall blivit indragna eller aktivt involverats i kriminell verksamhet och vittnesmål om nedskräpning samt dålig djurhållning hör till det normala när diskussionen kring dessa EU-medborgare förs i såväl det offentliga rummet som vid tysta samtal vid arbetsplatsernas fikabord. Om man väljer att bortse från allt detta finns ytterligare ett problem: Vanliga människor upplever de hitresta tiggarna som obehagliga. Företagare har beskrivit dessa som ett problem för deras fortsatta affärsverksamhet och hemlösa svenskar känner sig kraftigt undanträngda på grund av hot eller konkurrens på gatorna.
När det hitresta tiggeriet nu inte bara uppenbarat sig i flera av Sveriges större, medelstora och mindre städer utan även i så gott som i varje svensk kommun är det helt enkelt en självklarhet att något behöver göras.
Samtidigt som dessa EU-medborgare blir fler för var dag, blir förslag som hårdare tag eller förbud och ökade kontroller snabbt avfärdade av ledade politiker. Regeringen är till skillnad från andra regeringar passiv och man väljer att lägga skulden för fenomenet på länder som i dag kämpar för att bryta romskt utanförskap. Man talar om förståelse för att de tiggande EU-medborgarna har det svårt och uppmuntrar nästan människor att fortsätta att göda denna verksamhet.
Med anledning av detta önskar jag att justitie- och migrationsminister Morgan Johansson svarar på följande:
- Har ministern gjort ställningstagandet att det hitresta tiggeriet är ett problem för Sverige och avser ministern att arbeta för att färre tiggande EU-medborgare ska söka sig till vårt land?
- Vad har ministern gjort och vad avser ministern att göra för att öka möjligheten att komma åt den kriminella verksamhet som är kopplad till tiggeriet och öka tryggheten för personer som känner sig utsatta som följd av detta?
- Vad avser ministern att göra för att förbättra situationen för tiggarna?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2014/15:639
Webb-tv: Problem kopplade till hitresta tiggare
Dokument från debatten
- Måndag den 8 juni 2015Kammarens föredragningslistor 2014/15:111
- Protokoll 2014/15:111 Måndagen den 8 juniProtokoll 2014/15:111 Svar på interpellation 2014/15:639 om problem kopplade till hitresta tiggare
Protokoll från debatten
Anf. 15 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Markus Wiechel har frågat mig om jag har gjort ställningstagandet att det hitresta tiggeriet är ett problem för Sverige och om jag avser att arbeta för att färre tiggande EU-medborgare ska söka sig till vårt land. Vidare har Markus Wiechel frågat mig vad jag har gjort och vad jag avser att göra för att öka möjligheten att komma åt den kriminella verksamhet som är kopplad till tiggeriet och öka tryggheten för personer som känner sig utsatta som följd av detta. Slutligen har Markus Wiechel frågat mig vad jag avser att göra för att förbättra situationen för tiggarna.
Inledningsvis vill jag säga att regeringen naturligtvis är bekymrad över att människor som kommer från svår fattigdom i sina hemländer vistas tillfälligt i Sverige under ovärdiga förhållanden. Det är viktigt att det tillfälliga stödet till dessa människor utformas på ett ändamålsenligt sätt.
Regeringen utsåg i januari i år en nationell samordnare för arbetet med utsatta EES-medborgare som vistas tillfälligt i Sverige. Samordnaren har bland annat i uppdrag att stödja det arbete som utförs av myndigheter, kommuner, landsting och organisationer som möter utsatta EES-medborgare som vistas tillfälligt i Sverige och som inte har uppehållsrätt. Uppdraget syftar också till att främja erfarenhetsutbyte och samverkan mellan berörda aktörer. Uppdraget ska redovisas senast den 1 februari 2016.
Det är naturligtvis oacceptabelt att människor som är utsatta, inte minst på grund av fattigdom och diskriminering, blir utnyttjade eller utsatta för brott i Sverige när de försöker skaffa möjlighet till försörjning.
Den som utnyttjar någons utsatta belägenhet och rekryterar eller transporterar en person i syfte att han eller hon ska exploateras för tiggeri gör sig skyldig till människohandel. Den som under andra omständigheter med våld eller hot förmår någon att tigga eller att överlämna pengar kan göra sig skyldig till exempelvis olaga tvång eller utpressning.
Det bör understrykas att tiggeri inte är förbjudet i Sverige. Att förbjuda tiggeri löser inte heller de utsattas situation. Det är inte heller förbjudet att tillsammans med andra ordna en resa för att tigga eller försöka lösa sin försörjning.
Polisen arbetar just nu med att ta fram en lägesbild. Denna kommer bland annat att analysera indikationer på människohandel, förekomsten av brottslighet kopplad till de hitresta personerna samt deras utsatthet för brott. Lägesbilden kommer att färdigställas under hösten 2015. Jag vill inte föregripa resultatet av denna kartläggning.
Vidare har 2014 års människohandelsutredning i uppdrag att utvärdera tillämpningen av bestämmelsen om människohandelsbrott och granska hur de brottsbekämpande myndigheterna utreder och i övrigt arbetar med ärenden om människohandel. Syftet är att säkerställa ett starkt straffrättsligt skydd mot människohandel, bland annat genom effektivare utredningar och ökad lagföring. Uppdraget ska redovisas senast den 9 mars 2016.
Angående frågan om regeringens arbete med de utsatta EES-medborgarnas situation i hemländerna kan jag nämna att ett samarbetsavtal på det sociala området håller på att tas fram mellan de sociala departementen i Sverige och Rumänien.
Sammanfattningsvis pågår det viktigt arbete i denna fråga. Jag kommer att fortsätta att följa utvecklingen noga.
Anf. 16 Markus Wiechel (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tackar ministern för interpellationssvaret även om jag fortfarande söker efter svar på om han avser att jobba för att minska antalet hitresta tiggare. Det får ministern gärna återkomma till under denna debatt.
Det är uppenbart att jag ser det omfattande tiggeriet i Sverige som ett enormt problem. Därför hade jag hoppats att ministern skulle komma med lite andra lösningar. Jag kan tycka att frågeställningen om varför dessa människor kommer hit borde vara central om man vill få en lösning på enskilda människors misär men också för att få ett stopp på kriminell verksamhet som är kopplad till denna företeelse.
Ministerns svar på denna fråga är precis som många andras ganska enkelt: Dessa människor ser enligt honom inget annat val och vill söka ett bättre liv.
Visst, men problemet med det resonemanget är dock fortfarande: Varför kommer de just till Sverige? Bör det inte vara i hemländerna som man försöker arbeta för att lösa problem med utanförskap eller fattigdom i stället för i förhållandevis avlägsna länder som Sverige?
Ministern säger i interpellationssvaret: "Det är viktigt att det tillfälliga stödet till dessa människor utformas på ett ändamålsenligt sätt." Problemet är bara att det stöd som finns i dag snarare permanentar detta problem. Det är nämligen lönsamheten i denna verksamhet som gör att kriminella ligor utnyttjar människor. Det är även lönsamheten som gör att vissa människor självmant väljer att på egen hand komma hit och tigga. Något annat skäl finns inte, och det förstår vem som helst.
Hur ska en grupp som anses vara utsatt bli hjälpt av att ett antal personer från samma grupp åker till ett av Europas nordligaste länder där myndigheterna till och med underlättar för dem att fortsätta sitt utanförskap? Det är nämligen det man gör. Man befäster deras utsatthet, och jag menar att det inte är att hjälpa människor utan snarare tvärtom.
Min åsikt delas dessutom av internationella representanter som förfäras över den svenska hållningen i denna fråga. Något som är ganska ovanligt är att de till och med har gått ut offentligt med denna kritik.
EU har satsat miljarder på att hjälpa Rumäniens romer, och i Rumänien finns ett flertal projekt för att integrera dessa människor i samhället.
Det är illa nog att dessa projekt indirekt motarbetas av den svenska regeringen, men man skyller dessutom på bland annat Rumäniens regering. I stället för att hävda att de inte gör något och hela tiden skylla romers utsatthet på rumänsk passivitet skulle det kanske vara läge för regeringen att hjälpa Rumänien genom bland annat ett tiggeriförbud.
Rumäniens ambassadör har exempelvis tydligt visat vad som krävs för att de ska klara av att integrera dessa människor i Rumänien. Arbetslösheten är på flera håll i Rumänien inte så hög, och romer kvoteras till och med in i vissa arbeten. Ambassadören har tydligt deklarerat att de tar sitt ansvar men att de naturligtvis inte kan ta ansvar för människor som befinner sig i Sverige. Det är fullt förståeligt, kan jag tycka.
Jag föreslår därför att regeringen för en gångs skull gör något som har ett brett folkligt stöd i Sverige: Förbjud det organiserade och hitresta tiggeriet. Det har man gjort med gott resultat i en rad andra länder. Det skulle inte minst underlätta för integrationen i Rumänien.
Fru talman! Jag gläds åt att ministern tycks ha en tydlig ambition, även om han, som jag så länge talat om, inte riktigt tar tag i grundproblemet. Lönsamheten i denna verksamhet måste bort.
Anf. 17 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Ödets lotter faller olika, Markus Wiechel. Du och jag har haft turen att födas i ett land som i decennier har präglats av en socialdemokratisk välfärdspolitik. Den pressade ned fattigdomen och lyfte Sverige från att vara ett av Europas fattigaste länder till att bli ett av Europas rikaste länder. Eftersom färre och färre människor i Sverige behövde tigga kunde vi avskaffa lagen om lösdriveri 1964. Det är den stora berättelsen om Sverige: socialdemokratins och arbetarrörelsens kamp mot fattigdomen.
Jämlikhetstanken är så stark att inte ens åtta år med borgerlig regering och ökade klyftor och massarbetslöshet har kunnat ändra på det i grunden. Vi är fortfarande ett av de allra mest jämlika länderna i världen.
De människor Markus Wiechel ser på gatorna, med sina pappmuggar, har inte haft samma tur som du och jag, tvärtom. De har vuxit upp i ett land som först präglades av kommunismens förtryck i decennier och som sedan, under de senaste 25 åren, har präglats av kapitalistiskt kaos. Dessutom hör dessa människor till en minoritet, romerna, som i årtionden, kanske århundraden, har varit diskriminerade och förföljda.
Markus Wiechel frågar mig varför de kommer hit. Svaret är just detta. Det är en kombination av att Sverige har en hög levnadsnivå och är ett av världens bästa länder att leva i, vilket de flesta människor i världen vet, och att dessa människor lever i yttersta armod i Rumänien, Bulgarien och Ungern. Varken Markus Wiechel eller jag skulle vilja tillbringa särskilt lång tid där.
Sådan är situationen. Då ska ingången inte vara, som den tenderar att vara i interpellationen, att spinna vidare på föraktet. I sin interpellation utmålar Markus Wiechel dessa människor som smutsiga och obehagliga och hånar dem som säger att vi måste ha förståelse för dessa människors situation. Det står att vi inte ska prata så mycket om hur de har det i Rumänien.
Hos Sverigedemokraterna finns en kombination av ett generellt förakt för utlänningar - ni är främlingsfientliga och tycker illa om dem som inte är från Sverige - och ett förakt mot fattigdom. Den attityden är grunden till interpellationen.
Det är klart att tiggeriet är ett problem eftersom fattigdomen är ett problem. Det måste vi försöka göra något åt, och det är precis det vi gör.
Det är inte alls som Markus Wiechel säger att vi motarbetar den rumänska regeringen, tvärtom. Så sent som i fredags var min kollega Åsa Regnér i Rumänien och skrev under ett samarbetsavtal om sociala frågor. Det fokuserar på fattigdomsfrågor generellt och på barnens situation speciellt.
Det är där vi måste jobba. Det är roten till själva det problem som vi måste försöka angripa.
Sedan har vi en diskussion här i Sverige om straffrätten och att vi måste täppa till eventuella luckor i lagstiftningen för dem som utnyttjar tiggare som kommer hit. Men det är en annan sak. Roten till problemen finns i Rumänien, Bulgarien och Ungern, och det är där vi ska arbeta.
Anf. 18 Markus Wiechel (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Både Morgan Johansson och jag är lyckligt lottade, för vi är födda här.
Problemet är att Morgan Johansson fortfarande inte tycks inse det orimliga i att vi låter en verksamhet som göder utanförskap, misär och fattigdom fortsätta. För det är det vi gör när vi tillåter den lönsamhet som jag talade om tidigare.
Den omfattande kriminella verksamhet som jag har talat om består av allt från mindre hot på gatan till en brutal och hänsynslös människohandel med redan utsatta människor. Det handlar dessutom om en samvetslös häleriverksamhet. Det är på allvar ett växande problem i Sverige.
Visst är det bra om polisen jagar dessa ligor med de regler och lagar vi har i dag, men dagens polisiära resurser räcker inte. Det är en annan fråga man skulle kunna ta tag i.
På tal om kriminella ligor kan jag inte låta bli att konstatera att det är ytterst sorgligt att man inte förrän nu bryr sig om det som vi Sverigedemokrater så länge har talat om. Långt efter förra årets valrörelse kan man äntligen erkänna att det finns ett organiserat tiggeri. Regeringen erkänner fenomenet, och Moderaterna har till och med gått så långt att de har tagit delar av vår politik rakt av. Det gläds jag naturligtvis åt.
Bara för några dagar sedan kunde vi läsa hur 75 procent av Malmös prostituerade var hitresta EU-medborgare. Och för inte särskilt länge sedan kunde vi i Kalla Fakta se hur handikappade människor utnyttjades på ett hänsynslöst sätt. De tvingades tigga och ge sina slantar till den person som så att säga ägde dem. Samma program visade hur samma bussar som kört upp människor till Sverige tog med sig cyklar, säkerligen stulna, tillbaka ned till Bulgarien eller Rumänien.
I ministerns interpellationssvar hörde jag faktiskt ingenting som specifikt pekar på att regeringen avser att bekämpa de omfattande stölder som sker genom dessa ligor. Kalla fakta är nämligen inte de enda som har lyft upp detta problem, utan så sent som i går gick SVT ut och visade att polisen har kartlagt 1 500 personer som ingår i organiserade stöldligor. Ett större antal personer i denna granskning kommer inte helt oväntat från Rumänien och Bulgarien.
Fru talman! Det tiggeri jag talar om innebär en ond cirkel på många sätt. Tiggarna får det inte bättre för att man permanentar deras verksamhet i hopp om att de på något mirakulöst sätt ska få ett jobberbjudande. För det händer inte.
På sina håll har hitresta tiggare faktiskt fått jobb, men knappast för att myndigheterna har underlättat för dem att tigga på våra gator. Det handlar om svartjobb och i ett fåtal fall om enklare kommunala jobb. Det är jobb som flertalet ungdomar säkerligen hade velat ha för att få en fot in på arbetsmarknaden, eller för den delen långtidsarbetslösa som i dag har det tufft att få sysselsättning.
I min egen hemkommun Norrköping kunde ledande politiker enkelt avsätta en kvarts miljon för ett extra härbärge samtidigt som man spar in på viktiga träffpunkter för äldre. I min hemregion avsätter man en halv miljon för dessa, men vårdköerna består.
Försäljningen av Situation Stockholm har minskat med 16 procent sedan de fick konkurrens av den romska tiggartidningen Sofia Z. Och då hade Situation Stockholm redan stora problem. Härbärgen blir fulla om nätterna som en följd av flödet, och EU-medborgare och hemlösa vittnar om att det råder konflikter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Hur kan detta vara försvarbart, och hur kan ministern tro att denna ojusta fördelning skulle minska de negativa attityder som finns mot romer?
Anf. 19 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Fru talman! Det som Markus Wiechel ägnar sig åt är djupt falskt. Han bryr sig egentligen inte om dessa människor. Han försöker ge intryck av att han gör det, men han vill använda dem för att göra en politisk poäng. Han påstår att han har något slags känsla för dem när det i själva verket bara handlar om att använda dem för att flytta fram sina politiska positioner.
Om man frågar Markus Wiechels partivänner i andra länder hur de ser på romerna upptäcker man, om man tar ett land som Ungern, att det är hans kamrater där som mest ägnar sig åt att jaga, håna och förakta romerna. Så är det. Det är en del av en europeisk politisk linje som Sverigedemokraterna och andra högerextrema partier står för.
Både jag och Markus Wiechel är lyckligt lottade som bor i ett land som präglas av socialdemokratisk välfärdspolitik. När han frågar mig varför de kommer hit är svaret att vi är ett av världens mest jämlika och rika länder. Dessa människor tillhör en av Europas fattigaste grupper.
Hur angriper man detta? Jo, det gör man framför allt genom att försöka rikta in sig på fattigdomen i sig och se till att diskrimineringen minskar och att det finns bra arbetsmöjligheter och framtidsutsikter för dessa människor i Rumänien, Bulgarien och Ungern.
Jag tror egentligen inte att det ska till så förfärligt mycket för att göra detta, utan det handlar i stor utsträckning om politisk vilja i de länder vi talar om. Men det handlar också om kunskap och vad exakt man ska göra för att inkludera så många som möjligt i samhället. Den kunskapen kan vi bidra med, och det gör vi också genom bland annat det avtal som jag hänvisade till i mitt förra inlägg.
Sedan måste vi vara beredda att agera när vi ser situationen på marken i Sverige. Markus Wiechel tar upp frågeställningen om kriminalitet, men ibland blandar man ihop begreppen. Vad betyder det egentligen att kriminalisera organiserandet av tiggeri? Att till exempel hyra en bil eller buss i Rumänien och sedan åka upp hit är en form av organisering. Det är en sak, och den kan vi inte kriminalisera.
Däremot är det möjligt att kriminalisera exploateringen och utnyttjandet av de människor som tigger. Den nationella samordnaren har pekat på att det finns en lucka i lagstiftningen där. Om någon till exempel organiserar bussresor till Sverige och man får kliva på en buss och åka hit behöver man inte betala något vid det tillfället, utan det första man får göra när man kommer fram är att börja tigga till den skuld som man har satt sig i. Det är inget självkostnadspris för den, utan där gör entreprenören en vinst.
När det gäller situationen där man gör vinst på att andra människor tigger finns det förmodligen en lucka i lagstiftningen. Den är jag beredd att täppa till.
Den andra del där jag är beredd att göra något och där vi måste göra något är bosättningsplatserna. Det är en sak att tillåta tiggeri. Markus Wiechel vill förbjuda tiggeri, för han tror att man då kan komma till rätta med fattigdomen. Så enkelt är det inte; det kan man aldrig klara. Det är en sak att tillåta tiggeriet i sig, men vi kan inte tillåta att det växer upp en massa illegala bosättningar överallt. Där har vi en problematik när det gäller den privata marken. Det är väldigt krångligt för en privat markägare att hävda sin rätt när andra människor bosätter sig där. Det måste vi också rätta till.
Anf. 20 Markus Wiechel (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Naturligtvis bryr jag mig om dessa människor. Naturligtvis vill jag inte bli sammankopplad med diverse europeiska partier som har en fruktansvärd människosyn. Det tror jag att även ministern förstår.
Vi får ofta höra att vi har ett ansvar för både det ena och det andra. Det är ett begrepp som används lättvindigt för att motivera olika fördelningar av resurser. På senare tid har det använts mycket för att motivera en osjyst fördelning av resurser från våra egna medborgare till personer som egentligen inte alls är vårt ansvar. Vårt ansvar är gentemot våra medborgare samt gentemot de avtal vi har skrivit under.
Visst har vi fri rörlighet i Europa, men vad står det egentligen i Schengenfördraget? Där står att alla EU-länder omfattas av reglerna om fri rörlighet. Den fria rörligheten innebär att EU-medborgare, utan några särskilda formaliteter, har rätt att resa till och vistas i ett annat medlemsland i tre månader. EU-medborgare har rätt att stanna längre tid än tre månader i ett annat EU-land om hon eller han är där för att arbeta eller driva eget företag, studera eller leva som pensionär.
EU-medborgare har också rätt att stanna längre tid än tre månader om hon eller han på annat sätt är självförsörjande. Om en EU-medborgare ska vistas längre tid än tre månader i ett annat EU-land kan värdlandet kräva att personen registrerar sig hos landets myndigheter. Personen kan också behöva styrka att hon eller han har tillräckliga medel för att försörja sig. Om personen inte uppfyller kraven kan de nationella myndigheterna kräva att personen flyttar.
Det handlar alltså om att EU-medborgare får resa till och vistas i ett annat medlemsland, men bara om hon eller han är självförsörjande. Annars ska personen lämna medlemslandet.
Anf. 21 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Fru talman! Den sista frågan är prövad en gång av Justitieombudsmannen, som för ett antal år sedan kom fram till att en sådan tolkning kan man inte göra. Man kan inte med stöd av EU-rätten avvisa de människor som kommer hit; det har Justitieombudsmannen alltså uttalat.
Markus Wiechel säger att han visst bryr sig om de här människorna i grunden och att han känner för dem. Sedan säger han att han inte vill bli ihopkopplad med Jobbik och alla de här andra högerextrema partierna i Europa, som hans partivänner i och för sig gärna samarbetar med på den europeiska nivån. Det vill han inte, för han vet mycket väl att de engagerar sig mycket hårt i sina länder just för att sätta åt romerna och jaga, förfölja och diskriminera dem på alla möjliga sätt.
Om nu Markus Wiechel bryr sig om de människor som kommer hit - varför utmålar han dem då systematiskt som smutsiga, obehagliga och tjuvaktiga? Varför ställer han dem hela tiden mot andra satsningar i sjukvården eller äldreomsorgen? Varför gör han på det sättet? Jo, därför att det är så partier av Markus Wiechels sverigedemokraters karaktär agerar. Det är så de gör hela tiden. De ställer svaga grupper mot varandra, och de utmålar en minoritet som ett stort hot. Så har ni jobbat i alla tider så fort ni har fått tillfälle, och så gör ni nu här också.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi måste självfallet vidta åtgärder. Vi måste förstärka samarbetet med de länder det handlar om. Jag tycker inte heller att det är acceptabelt att vi har länder där stora minoriteter drivs ut i väst för att tvingas tigga på gatorna. Det är inte acceptabelt. Situationen måste förbättras på plats.
Vi måste också hantera situationen här hemma, bland annat när det gäller lagstiftningen som handlar om att människor riskerar att utnyttjas och exploateras. Men vi får aldrig i detta tappa vår humanitet. Den är grunden för allting vi gör.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.