Patienter från Gaza
Interpellation 2024/25:80 av Karin Rågsjö (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-10-02
- Överlämnad
- 2024-10-03
- Anmäld
- 2024-10-04
- Sista svarsdatum
- 2024-10-24
- Svarsdatum
- 2024-11-07
- Besvarad
- 2024-11-07
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Över 40 000 palestinier har dödats under det senaste året, varav de flesta har varit kvinnor och barn. Ofattbara 93 000 personer beräknas vara skadade. Samtidigt har sjukvårdssystemet helt kollapsat, och mer än hälften av Gazas sjukhus är helt ur funktion. Israel har bland annat bombat sönder det mest framstående cancersjukhuset i Gaza. Tältlägrens misär gör också att sjukdomar sprids som en löpeld. Akut brist på mat och vatten gör situationen än mer allvarlig. Tusentals människor i Gaza är nu i akut behov av medicinsk evakuering.
Redan i maj vädjade EU:s hälsovårdskommissionär Stella Kyriakides till EU:s medlemsländer om hjälp. WHO har identifierat cirka 10 000 svårt sjuka personer som är i akut behov av vård, och EU uppmanades att ta emot en del av dessa patienter. Det handlar både om människor som skadats av Israels bomber, om cancersjuka som inte kan få sin behandling och om barn som behöver dialys för att överleva.
I juli evakuerades 16 palestinska barn och deras anhöriga via Egypten till Spanien, och flera andra länder – exempelvis Norge, Rumänien och Italien – hjälper också till. Men trots att Sverige har kapacitet och möjlighet säger den svenska regeringen nej.
Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm har sagt till DN att man både vill och kan ta sitt ansvar. Organisationen Sjukhusläkarna uppger också att det skulle gynna svensk sjukvård att ta emot patienterna, eftersom sjukvården behöver öva på att ta hand om krigsskadade patienter för att stärka sin beredskap.
Sverige reagerade snabbt vid Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina. Vi är stolta över att Sverige inte tvekade att ta emot krigsskadade patienter, och nu har fler än 185 ukrainare fått nödvändig vård i Sverige. I augusti meddelade regeringen att den kommer att ge ett stöd på närmare 10 miljoner kronor för att bidra till återuppbyggnaden av det bombade barnsjukhuset Okhmatdyt i Kiev, vilket är en mycket välkommen satsning från regeringen.
Det är självklart att vi ska ta emot patienter från Ukraina. Lika självklart borde det vara att vi ska ta emot patienter från Gaza. Skillnaderna i hur regeringen behandlat civila som drabbats av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och Israels attacker mot Gaza är dock alltför uppenbara.
Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Acko Ankarberg Johansson:
- Varför vill statsrådet och regeringen inte ta emot patienter från Gaza i akut behov av vård?
- Varför är statsrådet och regeringen beredda att bistå med sjukvård till människor från Ukraina men inte från Gaza?
Debatt
(15 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:80
Webb-tv: Patienter från Gaza
Dokument från debatten
- Torsdag den 7 november 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:26
- Protokoll 2024/25:26 Torsdagen den 7 novemberProtokoll 2024/25:26 Svar på interpellation 2024/25:80 om patienter från Gaza
Protokoll från debatten
Anf. 1 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Fru talman! Karin Rågsjö har frågat mig varför jag och regeringen inte vill ta emot patienter från Gaza i akut behov av vård och varför jag och regeringen är beredda att bistå med sjukvård till människor från Ukraina men inte från Gaza.
Den katastrofala humanitära situationen i Gaza kräver en omedelbar och varaktig vapenvila. Regeringen stöder de pågående ansträngningarna för att åstadkomma ett eldupphör i Gaza, ökat humanitärt tillträde och ett frisläppande av gisslan.
Israel måste göra mer för att följa den internationella humanitära rättens regler om att skydda den civila befolkningen. Detta har regeringen tydligt framfört till den israeliska utrikesministern vid flera tillfällen.
Den centrala frågeställningen för mig som sjukvårdsminister är hur Sverige på bästa sätt kan bidra till ett minskat mänskligt lidande i området.
Sverige är sedan tidigare en stor kärnstödgivare till alla humanitära nyckelaktörer på plats. Jag är stolt över det faktum att Sverige därutöver har ökat sitt humanitära bistånd till Gaza med över 540 miljoner kronor sedan oktober 2023. Sverige har till exempel gett extra stöd till Unicef, som bistår barn och familjer med hälso- och sjukvård och socialt stöd, samt till UNFPA, som arbetar med livräddande förlossningsvård, mödrahälsovård och vård av nyfödda.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Därtill har regeringen gett relevanta myndigheter i uppdrag att genom EU:s civilskyddsmekanism donera medicinteknisk materiel och sjukvårdsmateriel, vilket hittills resulterat i att Sverige donerat efterfrågat sjukvårdsmateriel till Egypten, som tar emot patienter från Gaza. Sverige har också sekonderat experter till bland annat WHO och Unicef för att bistå i den humanitära responsen.
Regeringen kommer att fortsätta stödja den humanitära responsen i Gaza. Med det vill jag tacka Karin Rågsjö för frågan, och jag ser fram emot debatten.
Anf. 2 Karin Rågsjö (V)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret, som jag inte tyckte var ett svar. Det var ganska svårt att förstå vad vi kan göra och inte göra. Det var ändå tydligt att Sverige inte kommer att ta emot svårt skadade och sjuka från Gaza för vård i Sverige.
Efter Hamas terrorattack mot Israels befolkning öppnade sig helvetesgapet för palestinier i Gaza. Gaza ligger i ruiner; det är bara grus som återstår. Av 43 000 dödade palestinier är 17 300 barn, och den ofattbara summan 93 000 personer beräknas vara skadade.
Samtidigt har hela sjukvårdssystemet helt kollapsat, och de flesta av Gazas sjukhus är helt ur funktion. Israel har bland annat bombat sönder det mest framstående cancersjukhuset i Gaza, och för några dagar sedan bombades det sista sjukhuset i norra Gaza. Det finns nästan inga sjukhus kvar. Akut brist på mat och vatten gör situationen till en katastrof. Tusentals människor i Gaza är i behov av medicinsk evakuering. Operationer görs utan smärtlindring, och svårt sjuka barn som skulle överleva med vård dör.
Var är Sverige?
Separata data från Action on Armed Violence fram till den 23 september visar att Israel har träffat civil infrastruktur en gång var tredje timme sedan kriget började. Under det senaste året har Israel begått allvarliga kränkningar av den internationella humanitära rätten på en nivå som kan utgöra brott mot mänskligheten. Den israeliska militären har riktat in sig på infrastruktur som är oumbärlig för civilas överlevnad - sjukhus men också till exempel skolor. Civila har tvångsförflyttats dussintals gånger utan humanitära åtaganden till ställen som regelbundet har bombats och attackerats.
FN:s rapport om barn och väpnade konflikter lyfter särskilt fram antalet palestinska barn som har dödats i Gaza och på Västbanken. Under det senaste året dödades över fem gånger fler barn i Gaza än mellan 2005 och 2022 i hela världen. Det här är från Oxfam.
Det är en humanitär katastrof vi kan se i Gaza, och sjukhusen ligger i ruiner. EU-kommissionen har vädjat till medlemsländerna att ta emot palestinska patienter, men trots att svensk sjukvård har kapacitet att rädda liv vägrar regeringen att göra det.
Redan i maj vädjade EU:s hälsovårdskommissionär Stella Kyriakides till EU:s medlemsländer om hjälp. WHO har identifierat cirka 10 000 svårt sjuka personer som är i akut behov av vård, och EU uppmanades att ta emot en del av dessa patienter. Det handlar om människor som skadats av Israels bomber men även om cancersjuka som nu är utan vård - och om barn, förstås. WHO samordnar insatserna mer effektivt just nu än tidigare, och Läkare Utan Gränser erbjuder sig att stötta regeringen med sin personal på plats. Det har de varit väldigt tydliga med.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Var är Sverige? Svensk vårdpersonal står redo att rädda liv. Varför vill regeringen inte ta emot patienter från Gaza i behov av vård? Det förstår vi fortfarande inte.
Anf. 3 Tony Haddou (V)
Fru talman! Vi fick höra ett djupt bekymmersamt anförande från sjukvårdsministern, som över huvud taget inte svarar på frågorna som ställts.
Jag noterar dock hur ministern på ett innovativt sätt försöker sig på att revidera historien genom att säga att regeringen stöder ansträngningarna för att åstadkomma eldupphör i Gaza eller ge sin uppfattning av hur Sverige på bästa sätt bidrar till ett minskat mänskligt lidande i området.
Det här är katastrofalt fel. Vi har ju med all tydlighet sett hur regeringen agerat det senaste året, först när FN lade fram förslaget om ett omedelbart eldupphör i Gaza. Då valde regeringen att lägga ned sin röst. När FN för knappt två månader sedan lade fram förslaget som krävde att Israel ska dra tillbaka ockupationen av palestinska områden valde regeringen att återigen lägga ned sin röst trots att hela grunden till lidandet är Israels olagliga ockupation av Palestina. Och tidigare i år höll regeringen på att pausa sitt stöd till FN-organet UNRWA, en av få organisationer som haft tillträde till de mest utsatta områdena i Gaza. Det sjukvårdsministern försöker ge sken av är alltså inte trovärdigt över huvud taget.
Fru talman! Det pågår ett fruktansvärt folkmord i Gaza. Tiotusentals har dödats. Israel dödar civila palestinier, inte bara med vapen och bomber utan genom att svälta ut befolkningen och genom kollektiv bestraffning där man avsiktligen blockerar leveranser och hindrar humanitär hjälp. Samtidigt har sjukvårdssystemet i Gaza kollapsat. Sjukvården är till större delen utslagen efter upprepade bombningar.
Inte en enda gång har jag hört Sveriges regering fördöma krigsbrotten. Jag har inte hört er fördöma bomberna över sjukhus, mödravårdscentraler och vaccinationskliniker eller över skolor och flyktingläger. Jag har däremot hört regeringen kalla det som Israel gör mot palestinier i Gaza för proportionerligt. Det är en fruktansvärd inställning.
När EU vädjat om att man ska ta emot skadade och sjuka från Gaza har den svenska regeringen nekat denna begäran, trots att det handlar om människor som skadats av Israels bombande och om sjuka som inte får sina behandlingar.
Situationen på marken är sådan att barn dagligen amputeras utan bedövning. Det sker operationer utan smärtlindring. Svårt sjuka barn som skulle kunna överleva dör på grund av att vården inte finns. De är i behov av medicinsk evakuering.
Det är ofattbart att regeringen då säger nej till att ta emot patienter från Gaza. Det enda rätta vore att ompröva beslutet så att vi kan börja evakuera patienter. Det handlar om att hålla den humanitära rätten högt.
Nu har sjukvårdsministern chansen. Jag vädjar om, uppmanar till och kräver att ministern tar denna chans. Det är fullt möjligt att evakuera barn och anhöriga som behöver vård. Andra länder gör redan detta i dag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Många av dem som vill att vi tar emot patienter och som lyssnar på denna debatt har valt att arbeta inom sjukvården för att de värnar den humanitära rätten. De står redo, och den svenska sjukvården står redo.
Vi tvekade inte en sekund att ta emot krigsskadade patienter från Ukraina, och vi har kapacitet och möjlighet att ta emot patienter från Gaza. Vi borde omedelbart göra det också.
(Applåder)
Anf. 4 Ulrika Westerlund (MP)
Fru talman! Tack, Karin Rågsjö, för denna interpellation, och tack, statsrådet, för svaret!
I slutet av augusti skrev jag tillsammans med sex av Miljöpartiets regionpolitiker en debattartikel i Aftonbladet om just den fråga vi debatterar här i dag. Vi konstaterade bland annat att det inte är värdigt att göra skillnad på folk och folk på det sätt regeringen gör när Sverige tar emot patienter från Ukraina men säger nej till patienter från Gaza, trots en uttrycklig begäran från EU-kommissionen om att bistå med evakuering och vård av svårt skadade.
Sedan augusti har den humanitära krisen i Gaza blivit än värre, och vi är många som följer utvecklingen med fasa och ilska. Krisen är en följd av Israels krigföring och har i stor skala drabbat civila institutioner och just sjukvård. Att Sverige i detta läge fortsatt inte vill bistå med vård i Sverige är under all kritik.
En mycket stor del av offren är barn. Ansvaret vilar tungt på omvärlden att agera för dessa barn, och Sverige måste göra mer.
Regeringen har hela tiden hänvisat till insatser i närområdet, vilket ju statsrådet också gör i sitt svar, och till att Sverige bidrar med humanitärt stöd på plats. Detta är såklart bra, men det är otillräckligt.
Human Rights Watch har nyligen konstaterat att medicinsk utrustning och förnödenheter inte når fram och att Israel nu dessutom förbjudit UNRWA:s verksamhet i Gaza. Detta kommer att få förödande konsekvenser eftersom hela det humanitära systemet i Gaza förlitar sig på just UNRWA. Redan innan detta beslut fattades hade Human Rights Watch och andra aktörer dokumenterat att det råder akut brist på vatten, medicinsk utrusning och elektricitet.
Det finns ingen motsättning mellan att försöka hjälpa på plats och att förbinda sig att ta emot patienter från Gaza. Norge har bidragit med 470 miljoner kronor och samtidigt förbundit sig att ta emot patienter från Gaza. Sverige borde också ha kapacitet att göra både och.
Nu befinner vi oss i ett läge där Gazas sjukvårdssystem nästan helt har kollapsat. I september skrev Human Rights Watch i Altinget att färre än hälften av Gazas sjukhus delvis fungerade och att det rådde allvarlig brist på mediciner. Dessutom har ungefär 500 sjukvårdsarbetare dödats, enligt Världshälsoorganisationen.
Human Rights Watch påpekar också att det inte har lagts fram några bevis som skulle motivera att sjukhus och ambulanser berövas sin skyddade status enligt internationell humanitär rätt, trots den israeliska militärens påståenden om att Hamas har sina baser i sjukhusen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Att det krävs en starkare press från omvärlden på den israeliska regeringen att upphöra med olagliga attacker på till exempel sjukhus är uppenbart. Men den svenska regeringen har hittills inte velat bidra till denna ökade press. När EU vill införa sanktioner håller man emot. När FN röstar om att avsluta ockupationen lägger Sverige ned sin röst. När FN röstar om eldupphör och om att tillåta humanitär hjälp i Gaza lägger Sverige också ned sin röst. Och nu vill regeringen inte heller ta emot patienter från Gaza, trots EU-kommissionens begäran. Det är fullständigt ovärdigt.
Fru talman! Det är hög tid att Sverige gör sällskap med de andra EU-länder som hittills har tagit emot patienter från Gaza, bland annat Spanien och Belgien. Det är inte rimligt att grannländerna ska fortsätta bära den största bördan; Egypten har verkligen gjort sin del. Och det är verkligen inte rimligt att Sverige fortsätter att säga nej till begäran om att ta emot patienter.
Våldet i Gaza har varit fullständigt oproportionerligt. Under det senaste året har fler kvinnor och barn dödats i Gaza än under ett år i någon annan konflikt de senaste 20 åren. Det är inte värdigt en svensk regering att stå så handlingsförlamad i denna situation.
(Applåder)
Anf. 5 Andreas Lennkvist Manriquez (V)
Fru talman och statsrådet! När elever i årskurs 9 i dag öppnar sin historiebok för att läsa om Vietnamkriget möts de av en bild på en flicka som naken och gråtande flyr napalmbombernas lågor. Bilden, som är tagen av AP-fotografen Nick Ut, kom att bli en symbol för krigets brutalitet.
När framtidens elever öppnar sina skolböcker för att läsa om vår tid kommer de att mötas av en annan bild, som visserligen är tagen decennier senare, på en annan plats på jorden långt från Vietnams risfält, men som skildrar samma inferno, samma grymhet och samma hänsynslöshet. Det är bilden på 19-åriga Ahmad al-Dalou, som bränns till döds i ett av tältlägren i mellersta Gaza. Man ser honom ligga i sin säng och kämpande sträcka upp händerna i rop på hjälp samtidigt som han slukas av lågorna. Det är en bild som redan nu har blivit en symbol för de brutala handlingar som utförs under det pågående folkmordet.
Fru talman! Sedan Israels invasion av Gaza har över 43 000 människor dödats och 100 000 skadats, skolor och sjukhus förstörts, tältläger bombats och patienter bränts till döds. I förra veckans rapport från FN:s särskilda sändebud framkommer det tydligt att Israel medvetet riktar in sig på Gazas sjukvårdssystem som en del i sin krigföring. Det är såväl ett brott mot internationell rätt som en krigsförbrytelse och ett brott mot mänskligheten.
Sedan i maj i år har världssamfundet vädjat till oss i Sverige om att vi ska ta emot svårt skadade patienter från Gaza. WHO har till och med sammanställt en lista över de allra mest kritiska patienterna i akut behov av vård. Men i stället för att hörsamma detta har regeringen svarat med passivitet och löst prat om att hjälpa på plats. Men vilken hjälp och på vilken plats, fru talman? Sjukhusen är sönderbombade, och endast en läkare återstår på Kamal Adwan-sjukhuset i norra Gaza. UNRWA, FN:s organ i Palestina, har förbjudits av den israeliska regimen. Vad väntar statsrådet på?
EU-kommissionen uppmanar oss att ta emot patienter. Professionen och Vårdförbundet står bakom det. Flera länder, såsom Belgien, Norge, Spanien och till och med Melonis Italien, har redan tagit emot patienter. Varför vägrar statsrådet och regeringen att ta emot palestinska patienter? Varför ignorerar ni världssamfundets krav?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
(Applåder)
Anf. 6 Jacob Risberg (MP)
Fru talman! I går kom nyheten från WHO om att det finns åtminstone 10 000 barn i norra Gaza som man inte lyckats vaccinera. Regeringen säger att man vill hjälpa till på plats och skickar medel, pengar och mediciner till Gaza, men det kommer uppenbarligen inte fram eftersom så pass många barn ännu inte vaccinerats.
Hittills har minst 43 000 personer dödats i Gaza. Siffran är förmodligen betydligt högre eftersom minst 10 000 personer beräknas ligga begravda i rasmassor. Minst 17 000 av dem som har dött är barn. 17 000 barn har också mist en eller båda föräldrarna.
Det är i dag över 102 000 personer i Gaza som är skadade. Av dessa beräknas 14 000 patienter behöva vård utanför Gaza, vård som i dagsläget inte går att få i Gaza. Vad beror då detta på? Jo, medicin kommer inte fram. Sjukhus har också bombats. 19 av 36 sjukhus är helt och hållet utslagna, och samtliga övriga sjukhus är skadade och bara delvis funktionella. 130 ambulanser har beskjutits av Israel.
Varje dag mister tio barn i Gaza sitt ena ben eller båda. Detta sker varje dag. En del av de amputationer man tvingas göra sker för att rätt medicinsk hjälp inte finns att få på plats. Man tvingas därför amputera ett ben eller båda benen. Ofta sker amputationen helt och hållet utan bedövning, eftersom inte heller den typen av medicin finns att få. Många av dessa amputationer skulle enkelt ha kunnat undvikas om rätt medicinsk hjälp hade funnits på plats. Men den finns inte i dag.
Jag sa att tio barn per dag mister sitt ena ben eller båda. Då räknar man inte alla de barn som mister en hand eller en arm eftersom detta inte förhindrar deras rörlighet på marken och därför inte ingår i statistiken. Men smaka på siffran: Tio barn per dag mister sitt ena ben eller båda. Och vi säger att vi vill hjälpa till på plats. Det är inte värdigt.
Redan inom en månad efter Rysslands fullskaliga attack mot Ukraina tog svenska sjukhus emot ukrainska skadade, med rätta. Det är det enda rätta vi kan göra. Som vi har hört här tidigare under debatten finns det möjlighet och kapacitet hos svenska sjukhus att ta emot skadade från Gaza, och vi vet att behovet är stort.
Minst 14 000 skadade i Gaza kan inte få den hjälp de behöver på plats. Vad gör Sverige i det läget? Varför kan inte Sverige också ta emot skadade från Gaza?
(Applåder)
Anf. 7 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Fru talman! Tack, alla debattörer som är med i den här väldigt viktiga debatten!
Jag förutsätter att utrikespolitiken tas i en annan debatt, för det här handlar om sjukvårdsfrågor. Låt oss koncentrera oss på det som är mitt ansvarsområde. Men det behöver ändå sägas att utrikesministern har varit väldigt tydlig med att man inte får bomba sådant som ingår i den humanitära rätten. Man får aldrig bomba sjukhus eller ambulanser. Det spelar ingen roll var i världen det är.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta är en röd linje som vi har levat med tidigare. Mitt i alla hemska krig som pågår har man ändå något slags regler att förhålla sig till. Tidigare tyckte jag att det närmast var konstigt att man kunde ha regler i ett krig, men det är faktiskt helt nödvändigt att ha det. Reglerna har överträtts här. De har överträtts på andra håll. Det är aldrig acceptabelt.
Det är också därför som Sverige har valt att inte smita undan utan att säkerställa att vi ger det som är allra mest akut. Man behöver hjälp på plats, för man kommer ju inte ut ur Gaza eftersom det är stopp vid utgångarna. Man kunde komma ut i början av perioden, men det är väldigt svårt att komma ut i dag. Det är därför FN-organen finns på plats.
Jag blir väldigt förvånad när ledamöter ifrågasätter om FN-organen använder sina pengar till det de ska. Är det ledamöternas uppfattning att de FN-organ vi skickar pengar till försnillar pengarna? Det är inte regeringens uppfattning.
Vi stöder FN-organen på plats. Ledamot efter ledamot har frågat: Kommer pengarna fram? Gör de någon nytta? De 540 miljoner vi hittills har gett, utöver kärnstöd, är helt nödvändiga, för det är väldigt svårt att ge hjälp på annat sätt. Vi har också bistått egyptiska myndigheter, som har gjort och gör väldigt mycket. Inte minst har de tagit emot den sjukvårdsmateriel som används varje dag - ventilatorer, läkemedel och mycket annat.
Det vi ger till FN-organen handlar just om sådant som måste ske på plats, som förlossningsvård och neonatalvård. Det är patienter som inte kan skickas bort i en medicinsk evakuering.
Jag är glad över att det finns länder som har lyckats med evakueringen, men de är väldigt få, vill jag säga. Inom EU arbetar vi genom EU:s civilskyddsmekanism. Jag vill bara påpeka att den inte aktiverades av kommissionen i våras, utan det tog ganska lång tid innan den aktiverades. Det var en brist, men nu är det åtgärdat.
Sedan september har evakueringen inom EU börjat ske. Det är fem länder som har gjort det, och det är 45 evakueringar som har skett. Det är ganska få i förhållande till behovet. Det måste ändå understrykas.
Det innebär att det finns svårigheter med evakueringen. Vi måste veta namnet på patienten. Vi måste ha samtycke från föräldrar, för det är många barn som vi skulle behöva ge hjälp. Det har varit stora svårigheter för grannländer att få detta till stånd. I något fall har det tagit så lång tid att eftersöka uppgifter att barnet inte längre har behövt den vård som efterfrågats.
Det finns en skillnad i förhållande till Ukraina. Där har vi ett massflyktsdirektiv på plats. EU har inte aktiverat något sådant när det gäller Gaza, vilket gör det väldigt svårt.
Men det allra viktigaste när vi vet att det inte fungerar att göra en medicinsk evakuering i stor skala är att ändå göra det vi kan. Vi har inte fattat beslut om att inte göra några medicinska evakueringar. Det finns inget sådant beslut. Hela tiden följer vi situationen och utvecklingen på riktigt, vecka för vecka, och den dag det blir möjligt att ha medicinska evakueringar som fungerar och får effekt - alltså att den som behöver vård får hjälp genom en medicinsk evakuering - kommer också Sverige att kunna bistå. Men så länge de förutsättningarna inte finns blir det inget gjort. Norge har nämnts här. De har fortfarande inte tagit emot en enda.
Jag tycker inte att det känns bra att länder utlovar medicinsk evakuering och sedan inte gör något. Den dag Sverige säger att vi kan göra det ska vi också ha på fötterna så att det kan bli verklighet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Tills vidare tänker vi fortsätta att ge allt stöd vi kan till FN-organen på plats. De finns och verkar både inne i Gaza och utanför för att ge bästa vård just nu. Vi följer detta varje vecka, och vi kommer att återkomma längre fram.
Anf. 8 Karin Rågsjö (V)
Fru talman och statsrådet! Alla som arbetar inne i Gaza, och det är allt färre, säger med väldigt hög röst att möjligheten att hjälpa på plats snart är helt borta. Sjukhusen är genombombade. Var ska man arbeta med amputationer och så vidare? Det är tyvärr inte möjligt längre.
I juli evakuerades 16 palestinska barn och deras anhöriga via Egypten till Spanien och flera andra länder, exempelvis Rumänien och Italien. Men trots att Sverige har kapacitet och möjlighet säger den svenska regeringen fortfarande nej. Det har gått ett år. Det finns möjligheter.
Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm har sagt till DN att man både vill och kan ta sitt ansvar. Organisationen Sjukhusläkarna säger samma sak. Vårdförbundet driver på för att vi ska ta emot skadade och svårt sjuka patienter.
Själv besökte jag Aleris Rehab i Solna och träffade en ukrainsk soldat som var just på rehab. Sverige reagerade mycket snabbt på Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina, och vi är väldigt stolta över att vi inte tvekade att ta emot krigsskadade patienter. 185 patienter från Ukraina har fått rehab i Sverige.
Då borde det vara lika självklart att ta emot patienter från Gaza. Skillnaden i hur regeringen har behandlat ukrainska skadade och Gazas alla skadade, vuxna och barn, är ganska stor. Det är ingen överdrift. Det är väldigt många som driver på i detta.
Vi vill att regeringen omgående ger Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Socialstyrelsen i uppdrag att vara förberedda på mottagande av patienter från Gaza. Vi ser att ingenting händer, och vi är väldigt bekymrade.
Den 19 september har 37 barnpatienter och 79 släktingar evakuerats via Egypten till EU-länder, men inte till Sverige. Vi får tacka Belgien, Tyskland, Italien, Spanien och Slovakien, som har tagit sitt ansvar. Flera medicinska evakueringar till EU har gjorts de senaste månaderna. Kommissionen fortsätter sina ansträngningar för att få upp alla länder på banan. Var finns Sverige?
Ministern talar om hjälp på plats. Jag undrar verkligen var - i de grushögar som finns kvar av sjukhusen i Gaza?
WHO har uppskattat att 10 000 personer omedelbart behöver medicinsk evakuering. Vi har kunskapen. Vi har kapaciteten. Det minsta vi kan göra nu är att ta emot patienter i detta folkkrig. Även Carl Bildt säger att det är ett folkkrig. Det är inte bara Vänsterpartiet som säger det.
Det handlar om humanism. En gång var vi en humanistisk stormakt - väldigt länge, faktiskt. Men sedan regeringen med SD:s stöd tillträdde 2022 har man inga som helst ambitioner att ge skydd på plats här. Det är väldigt tydligt, tycker vi.
WHO har nu meddelat att 1 000 patienter ska kunna evakueras från Israel till Europa. Här bör Sverige vara på banan. Övergången till Rafah har stängts av, och det har resulterat i att bara 229 personer har kunnat ta sig igenom. Nu kan man öppna för fler, och då ska Sverige vara där.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det finns ingen konflikt mellan att bidra ekonomiskt och ta emot patienter. Sverige har kapacitet att göra både och. Läkare Utan Gränser har sagt att de kan hjälpa till.
Nu har 6 075 patienter fått godkännande för att lämna. 80 procent har lyckats. De har främst kommit till Egypten och grannländerna, som har tagit ett enormt ansvar. Nu måste Europa steppa upp. Nu måste Sverige steppa upp.
Varför vill inte regeringen ta emot patienter från Gaza i akut behov av vård? Det finns inte längre några sjukhus där som kan vårda de sjuka och de skadade.
(Applåder)
Anf. 9 Tony Haddou (V)
Fru talman! Man undrar vad detta är för gaslighting - att vi skulle ifrågasätta FN och så vidare. Det är ju ministerns regering som har hanterat exempelvis FN-organet UNRWA katastrofalt under året.
Sedan hör vi här från ministern obegripliga, ologiska och oseriösa argument, måste jag säga, som att ukrainare är här på massflyktsdirektiv. Det handlar ju om deras flyktingstatus. Evakuering av patienter är någonting helt annat. Jag tycker att det är beklämmande att man använder den argumentationen.
Vi tvekade inte en sekund att ta emot patienter från Ukraina. Då vill vi ha svar på varför ministern inte vill ta emot patienter från Gaza. Detta med att hjälpa på plats är helt obegripligt. Sjukvårdssystemet har ju kollapsat. Varför gör man denna skillnad på människor och deras värde? Det finns reella förutsättningar att ta emot patienter från Gaza. Gör inte den här skillnaden på människor! De har samma värde. Det är faktiskt ofattbart, måste jag säga, att ministern inte är beredd att ompröva detta beslut.
Situationen på marken är brutal. Den är fruktansvärd. Den är fasansfull. Att då inte vilja göra mer är en förkastlig inställning, tycker jag. Man kan faktiskt göra mer men väljer medvetet att inte göra det. Det är helt obegripligt. Detta visar tydligt att den här regeringen inte bara har försvagat Sveriges humanitära röst i världen. Man har tystat den.
Man skäms. Förutom att ompröva det här beslutet borde vi göra allt vi kan för att stoppa folkmordet, bombningarna och belägringen av sjukvården. Det är fasansfullt hur palestinierna behandlas. Regeringen har en chans och möjlighet att göra mer men väljer medvetet att inte ta den chansen. Det tycker jag är en förkastlig och usel inställning.
(Applåder)
Anf. 10 Ulrika Westerlund (MP)
Fru talman! Tack, statsrådet, för det andra svaret! Regeringen har upprepade gånger hänvisat till att Sverige på olika sätt hjälper på plats. Det är naturligtvis bra, vilket jag sa flera gånger i mitt förra anförande. Men det är inte tillräckligt att hjälpa på plats i ett kollapsat sjukvårdssystem.
Regeringens fortsatta vägran att ta emot patienter från Gaza blir ännu mer märklig när aktörer inom den svenska sjukvården går ut och säger att de står redo att ta emot patienterna. Redan i augusti meddelade Karolinska och Aleris, som vårdat de flesta från Ukraina, att de var redo att ta emot patienter från Gaza.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sjukhusläkarna, som är den största yrkesföreningen inom Läkarförbundet, sa också redan i augusti att regeringens hållning i frågan är bekymrande, särskilt eftersom vårdgivare har uppgivit att de har kapacitet och att detta inte skulle gå ut över annan vård.
I förra veckan gick också Vårdförbundet ut och krävde att regeringen omprövar sitt beslut. Vårdförbundet angav bland annat detta som skäl: "Respekten för att freda sjukvårdsinrättningar och dess personal lyser med sin frånvaro. Sjukvården är mer eller mindre satt ur spel och våra kolleger i regionen riskerar sina liv varje dag och vädjar om hjälp."
Fru talman! Regeringen har framfört uppfattningen att det är för dyrt, för svårt och för ineffektivt att ta emot patienter från Gaza, men också ställningstaganden baserade på detta argument borde nu omprövas eftersom Världshälsoorganisationen för drygt två veckor sedan sa att upp till 1 000 kvinnor och barn som behöver akut vård inom kort kommer att kunna evakueras från Gaza till Europa, sedan Israel har sagt sig villigt att bidra till detta. Världshälsoorganisationen och de involverade europeiska länderna kommer att hjälpas åt med evakueringarna. Strukturen kring detta finns alltså på plats.
Statsrådet sa i sitt inlägg att regeringen kommer att agera och eventuellt ompröva sitt ställningstagande när förutsättningarna finns. De förutsättningarna finns nu.
(Applåder)
Anf. 11 Andreas Lennkvist Manriquez (V)
Fru talman och statsrådet! Att hjälpa på plats är inte bara otillräckligt utan näst intill omöjligt nu när UNRWA har förbjudits samtidigt som biståndstransporter stoppas av den israeliska regeringen.
Medan vi står här i denna kammare dör människor för att den mest grundläggande vården saknas. Spädbarn kvävs i sina kuvöser. Kvinnor genomlider kejsarsnitt utan bedövning. Vårdcentraler bombas. Vaccinationscentraler för barn bombas. I detta läge, när världssamfundet vädjar till oss i Sverige om hjälp, väljer statsrådet att hänvisa till Egypten. Jag tycker att det är skrämmande.
Varför är det så svårt för regeringen och statsrådet att ta emot palestinska patienter? Kapaciteten finns här. Karolinska och Aleris, som har tagit emot och vårdat en majoritet av de evakuerade från Ukraina, säger att de står redo här och nu att ta emot patienter från Gaza. Varför vägrar statsrådet och regeringen att ta emot patienter från Palestina?
(Applåder)
Anf. 12 Jacob Risberg (MP)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Först måste jag säga att det inte är någon här som på något vis har anklagat FN för att inte göra det de ska göra. FN gör ett fantastiskt jobb i Gaza och i området runt omkring. Men det finns andra problem. Hjälpen kommer inte fram. Det beror inte på FN, utan det beror på att Israel stoppar dem.
Under oktober släpptes i snitt 30 lastbilar per dag in i Gaza. Det är 30 lastbilar för en befolkning på 2,2 miljoner människor. Innan kriget satte igång för drygt ett år sedan låg snittet på mellan 300 och 400 lastbilar per dag. FN har sagt att det krävs minst 100 lastbilar per dag bara för att komma in med det basala vad gäller mat och mediciner. Det är alltså inte FN:s fel att hjälpen inte kommer in. Det är administrativa hinder.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är den typ av administrativa hinder som också statsrådet pekar på - det går ändå inte att få ut folk. Vad gör regeringen för att komma till rätta med dessa administrativa hinder? Hur sätter man press på Israel att släppa in hjälp och släppa ut dem som behöver vård?
Den 10 oktober slog FN fast att krigsbrott och brott mot mänskligheten har begåtts när man har bombat sjukhus i Gaza. Det finns en princip som heter responsibility to protect, alltså ansvar att skydda. Vi, som en del av världssamfundet, har ett ansvar att skydda civilbefolkningen när krigsbrott begås.
Statsrådet säger återigen: Vi vill hjälpa till på plats. Ja, men FN har slagit fast att minst 14 000 patienter i Gaza inte kan få den vård de behöver i Gaza. Då spelar det ingen roll hur mycket hjälp vi än skickar dit, för de kommer fortfarande inte att kunna få den vården där.
På vilket vis hjälper det att hjälpa på plats när 14 000 människor inte kan få den vård som de behöver på grund av att utrustning, sjukhus, mediciner och kunskap saknas? Vi måste ta emot dessa.
(Applåder)
Anf. 13 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Fru talman! Ledamöter! Om man säger att hjälpen inte når fram, menar ni då att Unicef och UNFPA, som är befolkningsprogrammet som framför allt har vårt uppdrag att jobba med nyfödda, mödravård och förlossning, försnillar pengarna? Nej, de använder dem. Tusentals människor har fått hjälp genom den över halva miljard som vi har sänt dit. De får hjälp genom de pengar vi ger.
Karin Rågsjö säger att regeringen inte har några ambitioner att ge hjälp på plats. Så sa ledamoten uttryckligen, och det går att hitta i protokollet så småningom. Jo, vi gör just det - för mer än en halv miljard.
Nu måste Sverige steppa upp, sägs det. Ja, vi är en av de största bidragsgivarna, inte bara i det vanliga kärnstödet som är nödvändigt att ge till Palestina. Senast jag tittade - det kan ha justerats de senaste dagarna - var vi sedan i oktober förra året den femte största givaren av stöd inom EU.
Vi är en av de största bidragsgivarna därför att vi måste ge hjälp. Det är helt nödvändigt att göra detta. Det går inte att lämna det palestinska folket i sticket.
Att påstå att Sverige inte steppar upp är bara helt fel. Det ledamöterna ber om är att Sverige ska ta emot ett fåtal patienter. Låt mig därför lyfta exemplet Ukraina, fru talman. Det har betydelse, för visering gäller. Jag har varit med om medicinsk evakuering. Jag har varit på den hubb som tar emot dem. Jag vet i detalj precis hur det går till, från alla våra myndigheter som är på plats. Visering måste också skötas, och därför har massflyktingdirektivet underlättat. Det är knepigt att EU-kommissionen inte har lyft den frågan, vilket krånglar till det. De måste nämligen söka asyl och bli kvotflyktingar. Det kommer vi att lösa. Men det är ju de andra sakerna som är svåra för oss.
Nu har vi att välja. Kommer vi att kunna möjliggöra medicinska transporter? Våra kollegor i EU tycker att det är svårt. Det handlar bara om 45 hittills. Då har vi att välja: Ska vi fortsätta med den hjälp som vi ger till tusentals, eller ska vi lägga tid och energi på att göra någonting annat?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Ulrika Westerlund sa att regeringen säger att det är för dyrt. Det har vi aldrig sagt. Jag har aldrig sagt att vi inte har kapacitet att ta emot. Det har inte varit ett enda sådant ord från mig, för jag vet att Sveriges sjukvård alltid ställer upp med det man kan. Det finns ingen diskussion. Det har vi aldrig sagt. Plocka gärna fram det citatet!
Jag blir irriterad när man påstår saker som inte är sanna. Det ni kunde diskutera är om vi ger för lite pengar till Palestina just nu. Det är en relevant diskussion som vi alltid behöver ha. Hur mycket ska vi ge i stöd och på vilket sätt? Ger vi till rätt FN-organ? De flesta vi ger till är FN-organ, och vi ger också till några andra ideella organisationer, till exempel den norska Flyktninghjelpen. Det kan vi ha en diskussion om. Använder Sida rätt organ? Det är alltid en relevant diskussion. Jag har också frågat organisationer på plats om de ser att hjälpen når fram eller om den försvinner. Jo, det finns hjälp, men vi behöver mer, säger de. Där är vi helt överens.
Vi i Sverige gör vår del, och vi tänker fortsätta att göra det eftersom det är helt nödvändigt.
Framöver hoppas vi lägga fokus på den hjälp som hjälper många tusentals i stället för att enstaka ska komma till Sverige. Det är en eller två i veckan från Ukraina. Det är vad det handlar om. Vi har hittills tagit emot 202 sedan februari 2022. Vi tar aldrig emot någon på sommaren, för MSB ställer in alla medicinska evakueringar då. En tredjedel är skadade i krig, övriga är cancerpatienter. Det är ett fåtal som kommer den vägen, och jag är därför lite osäker på uppgifterna som ledamoten Westerlund fått från Aleris.
Jag vill också vända mig emot dem som säger att vi tar emot för att det är bra träning för våra sjukvårdsarbetare. Vi tar inte emot av de skälen. Vi tar emot för att människor behöver hjälp och medicinsk vård. Det är också skälet till att vi ger hjälp på plats. Vi gör det inte av egna skäl, utan vi gör det för att man har en humanitär insats och vill att människor ska få vård på allra bästa sätt.
Vi kommer att fortsätta att prioritera stöd till alla civila som drabbas i krig. Gaza är en av de värsta platserna att befinna sig på just nu, och därför måste vi hålla i det stödet.
Anf. 14 Karin Rågsjö (V)
Fru talman! Statsrådet! Alla som arbetar i Gaza säger att det behövs hjälp nu, hands on! Det finns nämligen nästan inga sjukhus kvar. De ligger i grus.
Enligt Unicef dödades för några dagar sedan över 50 barn på två dygn i israeliska attacker i Gaza, de flesta i de norra delarna av enklaven där flyktvägarna är blockerade och många människor har blivit kvar. Några av attackerna har träffat vaccinationscentraler. Det är inte acceptabelt att barn inte ens kan vara säkra när de går för hälso- och sjukvård, säger Lotta Sylwander vid Unicef i Sverige.
Barn som behöver vård får inte vård. Varför kan Sverige inte ens rädda svårt sjuka barn genom att evakuera dem, precis som andra länder har gjort? Det är fullt möjligt. Det finns förutsättningar, jag lovar.
Jag vill också passa på att tacka alla frivilligorganisationer som är på plats i Gaza. Så här skriver Läkare Utan Gränser: "Israel har uppvisat en total avsaknad av respekt när det gäller att skydda Gazas sjukvårdsinrättningar. Vi ser hur sjukhus förvandlas till bårhus, ibland till ruiner. De utsätts för attacker, skottlossning och räder, de omringas och attackeras av stridsvagnar. Patienter och medicinsk personal dödas. Världshälsoorganisationen WHO har dokumenterat 178 attacker mot sjukvården, inklusive 22 dödsfall och 48 skadade bland sjukvårdspersonal i tjänst. Medicinsk personal, även Läkare Utan Gränsers, är helt utmattade och förtvivlade. De har tvingats amputera armar och ben på barn med svåra brännskador, utan tillgång till bedövning eller steriliserade instrument. Till följd av tvångsevakueringar beordrade av israeliska soldater har en del läkare tvingats överge sina patienter eftersom de annars själva riskerar livet."
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Så ser det ut på Gaza. Var är Sverige? Det är klart att det finns förutsättningar! Vi måste hjälpa till på ett helt annat sätt, anser vi. Det är bra med ekonomisk hjälp, men det behövs hjälp hands on! Det är så viktigt.
(Applåder)
Anf. 15 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Fru talman! Tack, alla ledamöter, för engagemanget!
Det är helt nödvändigt att Sverige är engagerat när människor drabbas antingen det handlar om Sudan - hoppas att även det får debattid i kammaren - eller Ukraina eller Gaza. När det gäller Gaza är det knappt möjligt att ens berätta hur situationen är, men jag tycker att ledamoten Rågsjö väl beskriver hur det ser ut för människor i Gaza just nu.
Vad man säger är att det enda som betyder något är att ett fåtal patienter, som ju är vad det handlar om, kommer till Sverige. Det är bara det som räknas, inte alla de tusentals som Sverige hjälpt genom det stöd vi ger till olika ideella organisationer och FN-organ som verkar på plats. Detta saknar betydelse.
Att vi väldigt snabbt gick in med pengar, först till livsmedel men nu också till sjukvårdande behandlingar, det saknar betydelse. Det är ingen som diskuterar nivån på det vi gett - över en halv miljard. Det spelar ingen roll. Men om vi skulle gå in med hjälp till medicinska evakueringar till ett fåtal, då är vi bra.
Det är en märklig diskussion, för det är så många drabbade just nu i Gaza. Det måste vara hjälp till tusentals som gäller. Vi måste göra de rätta insatserna. Det kommer att skifta från vecka till vecka, för det handlar om att vi behöver få en omedelbar, uthållig vapenvila, inte bara en tillfällig paus som det har varit några gånger, så att vi kan komma in och på riktigt ge stöd och hjälp på bästa sätt. Det arbetet sker i diplomatiska kretsar och länder emellan.
Det vi diskuterar i dag är sjukvård. Sverige kommer att hålla i stödet till de civila som drabbas i Palestina. Vi kommer att göra vårt allra bästa för att ge så mycket stöd som möjligt.
Frågan om medicinsk evakuering kan återkomma. Just nu bedömer Sverige att det inte har varit möjligt att få någon större effekt av det. Att som Norge säga att man tar emot, och så kommer ingen, månad efter månad - att alltså utlova något som inte kan genomföras - ger inte hopp till Palestinas eller Gazas sjukvårdsarbete.
Den dagen vi kan komplettera vår insats med medicinska evakueringar ska det vara för att det kan genomföras. Personerna måste också ge sitt medgivande till att komma till Sverige.
Tack till ledamöterna för debatten! Tack för ert engagemang!
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.