Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Otryggheten i samhället

Interpellation 2018/19:119 av Louise Meijer (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2019-03-05
Överlämnad
2019-03-07
Anmäld
2019-03-08
Sista svarsdatum
2019-03-28
Svarsdatum
2019-04-12
Besvarad
2019-04-12

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Otryggheten i samhället(pdf, 87 KB)

Interpellationen

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

 

Den ökande otryggheten, särskilt hos kvinnor, är mycket allvarlig. När otryggheten ökar minskar jämställdheten. Det bekräftas inte minst av Nationella trygghetsundersökningen, som visar att utsattheten för sexualbrott bland kvinnor har ökat från 2,5 procent år 2006 till 10,7 procent år 2010. Därtill uppger 42 procent av kvinnorna i åldern 20–24 år att de ofta valt en annan väg eller ett annat färdsätt för att de känt sig otrygga och oroliga för att utsättas för brott. Motsvarande andel bland män i samma åldersgrupp är 16 procent. Det är tydligt att kvinnors utrymme i det offentliga rummet därmed begränsas.

När det kommer till personrån kan vi se en liknande, men inte fullt så kraftig, ökning. Utsattheten för personrån bland män uppgavs år 2006 ligga på 1,2 procent. För år 2017 var motsvarande siffra 1,9 procent. I Lund har det rapporterats om att det under början av året varit ett flertal rån utförda av flera gärningsmän i grupp. Detta har påverkat lokalsamhället och tryggheten negativt. Mellan januari och februari månad femdubblades antalet anmälningar om personrån i Lunds kommun. 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg följande:

 

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att stävja ovannämnda utveckling?

Debatt

(6 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2018/19:119, Otryggheten i samhället

Interpellationsdebatt 2018/19:119

Webb-tv: Otryggheten i samhället

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Morgan Johansson (S)
Anf. 32 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Herr talman! Louise Meijer har frågat inrikesministern vilka åtgärder han avser att vidta för att stävja utvecklingen av sexualbrott och personrån. Arbetet i regeringen är så fördelat att interpellationen har överlämnats till mig.

Det är naturligtvis helt oacceptabelt att så många kvinnor i Sverige, trots decennier av jämställdhetsarbete, fortfarande utsätts för allt från grova våldtäkter till oönskade sexuella närmanden från män som inte förstår var gränserna går. Det här synliggjordes inte minst i och med metoo-debatten och är ett skrämmande exempel på att vi har mycket arbete kvar att göra för att uppnå jämställdhet.

Under de senaste decennierna har vi sett en kontinuerlig ökning av antalet polisanmälda sexualbrott. Under de senaste fem åren har även den självrapporterade utsattheten för sexualbrott ökat, enligt Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning, NTU. Det kan finnas flera orsaker bakom ökningarna, som en faktisk ökning av brottsligheten och förändringar i lagstiftningen. Normförändringar och ökad medvetenhet i samhället kan dessutom medföra att fler är beredda att både polisanmäla olika former av övergrepp och berätta om dem i en frågeundersökning som NTU.

För att få mer kunskap om utvecklingen av sexualbrotten har regeringen gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att belysa orsakerna till ökningarna av såväl anmälda brott som den självrapporterade utsattheten. Uppdraget kommer att redovisas i slutet av maj.

Louise Meijer tar också upp personrån i sin interpellation. När det gäller personrånen i Lund vet jag att Polismyndigheten har genomfört flera riktade insatser. Man har till exempel förstärkt närvaron runt brottsutsatta platser och har ett nära samarbete med kommunen och andra berörda aktörer.

Rättsväsendets insatser för att utreda och lagföra gärningspersoner är naturligtvis viktiga för båda dessa brottstyper. Regeringen har vidtagit många åtgärder för att öka möjligheterna att lagföra fler brott. Vi genomför en stor satsning på att öka antalet polisanställda. Vi har skärpt lagstiftningen vad gäller sexualbrott och vapenbrott. Vi har höjt minimistraffet för grovt olaga hot och grovt rån. Vi har också en ny kamerabevakningslag som gör det lättare för Polismyndigheten att få tillstånd till kamerabevakning i brottsbekämpande syfte. Vi har dessutom tillsatt en utredning som har föreslagit att polisen inte längre ska behöva ansöka om tillstånd, det vill säga för kamerabevakning. Det förslaget bereds nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Polismyndigheten har under lång tid arbetat för att öka uppklaringen av sexualbrott. Exempelvis har man tillsammans med Åklagarmyndigheten nyligen gjort en tillsyn av polis och åklagares hantering av sexualbrott och våld i nära relationer. Polismyndigheten har också tagit fram en ny utbildning för utredare av sexualbrott. Myndigheten redovisar nu fler ärenden till åklagare både när det gäller våldtäkter och när det gäller sexualbrott som helhet. Antalet redovisade våldtäktsärenden ökade med 25 procent förra året. Antalet redovisade sexualbrottsärenden ökade med 21 procent.

För många brottsoffer är det förstås viktigt att brottet klaras upp, men än viktigare är att brottet aldrig sker. Vi kan därför inte enbart fokusera på hur vi ska straffa gärningspersonerna när ett brott väl har begåtts. Vi måste också komma åt brottens grundorsaker. Det förebyggande och normförändrande arbetet, liksom insatser som kan få personer som begår brott att förändra sitt beteende, är avgörande. När det gäller sexualbrotten görs några av de viktigaste långsiktiga insatserna inom skolans område och inom jämställdhetsarbetet, till exempel genom att motverka destruktiva beteenden och normer bland män.

Louise Meijer (M)
Anf. 33 Louise Meijer (M)

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Dokumentären om Josefin Nilssons liv lämnar ingen oberörd. I kölvattnet efter dokumentären har det förts en diskussion om mäns våld mot kvinnor. Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet mördades 22 kvinnor av en närstående man förra året. Det är den högsta siffran på många år. Statistiken säger också att under 2018 anmäldes 13 400 misshandelsbrott mot en kvinna, där gärningsmannen och offret stod i nära relation till varandra. I snitt är det 257 misshandelsbrott i veckan eller 36 om dagen.

I mäns våld mot kvinnor ingår också det sexuella våldet. Utsattheten för sexualbrott bland kvinnor har ökat från 2,5 procent år 2006 till 10,7 procent år 2017. Vi kan också se att samtidigt som antalet anmälda våldtäkter ökat med över 1 500 på tio år har både andelen och antalet som lett till åtal minskat. Det kan inte beskrivas som något annat än ett politiskt misslyckande.

I Lund har antalet anmälningar om sexuella ofredanden gått upp de senaste åren. Antalet anmälda överfallsvåldtäkter ligger på tio per år. Det är tio för många. Som kvinna, och Lundabo, vet jag hur det känns när platser man tidigare känt sig trygg på blir till brottsplatser. Ta till exempel Norra kyrkogården. För drygt ett år sedan anmälde en kvinna att hon hade blivit utsatt för en överfallsvåldtäkt där. Jag tror att det är många kvinnor som liksom jag numera undviker att ta genvägen genom kyrkogården när det är mörkt.

Under de senaste månaderna är det mer än bara Norra kyrkogården som blivit brottsplatser i Lund. Stadsparken har varit en hot spot för rånvågen i Lund, och mellan januari och februari månad fördubblades, femdubblades till och med, antalet anmälningar om personrån i Lunds kommun.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statistiken för detta år fram till vecka 14 visar att anmälningarna fördubblats jämfört med samma period 2018. Det ska sägas att polisen i Lund har gjort förtjänstfulla insatser.

Båda Lundaborna och invånarna i andra mellanstora svenska städer kan vittna om en otrygg utveckling. Många i generationerna över mig berättar om hur de inte känner igen sitt Sverige, hur de när de var i min ålder eller yngre kunde gå hem mitt i natten utan att vara oroliga för vare sig sexualbrott eller personrån, hur de kunde träffa brevbäraren och be om en tidning och samtidigt köpa den första färska bullen på bageriet. Så är det inte längre. Vi går med nycklar i handen och med telefonen tätt mot örat. Helst pratar vi med någon eller låtsas att vi pratar med någon, för då känner vi oss tryggare.

Ska det verkligen vara så här? Morgan Johansson är inne på sin andra period som justitieminister. Vilka svar ger han till Lunds invånare, tjejer som killar, som är rädda för att bli utsatta för sexualbrott eller personrån när de går hem från studentfesten eller från träningen? Vad tänker han göra för att stoppa utvecklingen? Vilka är hans konkreta åtgärder?

Morgan Johansson (S)
Anf. 34 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Herr talman! Lund är den stad jag lever i till vardags. Jag har bott nästan 30 år i Lund. Det är i Lund jag har min familj, och det i Lund som mina barn växer upp. Jag menar att jag har en god bild av situationen i Lund från många olika håll - skolan och polisen och så vidare.

Lund är i grunden en trygg stad. Det vill jag ändå säga. Det visar gjorda trygghetsmätningar, och det visar också utvecklingen av antalet anmälda brott. Det är klart att man kan rycka ut en brottskategori och säga att det här finns en ökning, och det är i sig ett problem. Nu talar Louise Meijer om personrånen, men hon glömmer att nämna att antalet personrån all-time-high inträffade i Lund år 2011. Då var det en bit över 100 personrån i Lund. Sedan dess har de gått ned.

På senare tid har det varit ett antal rån med en oroväckande utveckling som begås av en begränsad grupp individer. Där vet jag att polisen i Lund jobbar aktivt för att gripa och lagföra gärningsmännen. Jag har stort förtroende för polisens verksamhet i den delen.

I ett större perspektiv, sett till brottsbekämpningen i stort vad gäller både våldsbrotten och rånbrotten men också sexualbrotten, handlar det om att fortsätta förstärka polisväsendets resurser för att se till att man kan leverera mer men också att stärka lagstiftningen.

Vi utbildar dubbelt så många poliser nu som Moderaterna gjorde på sin tid. Ni utbildade ungefär 600-700 poliser per år. Vi är nu uppe i 1 300 per år. Vi kommer att behöva komma upp i kanske 2 000 per år för att kunna utvidga polisorganisationen på det sätt vi vill - det ska ju bli 10 000 fler anställda till 2024.

Vi har startat nya utbildningar i Malmö och i Borås. Moderaterna har aldrig någonsin startat en ny polisutbildning. Det var vi som startade i Växjö. Det var vi som startade i Umeå. Det var vi som startade i Borås. Det var vi som startade i Malmö.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu ser vi som sagt till att stärka polisverksamheten. De kommande åren kommer det ut fler poliser i verksamheten än det gjort på många år, och det tror jag är viktigt.

Vi stärker lagstiftningen. Sexualbrotten tas upp. Den viktigaste straffrättsliga lagstiftning vi genomförde förra mandatperioden var det som i dag kallas samtyckeslagstiftningen. Utöver att gå över till en ny reglering där det som inte är frivilligt är brottsligt, vilket är en tydlig signal utåt och förebyggande i sig, skärpte vi straffen för bland annat de grova våldsbrotten. Vi kopplade också in målsägandebiträden tidigt i processen så att man får stöd från början, redan när man anmäler brottet.

Den lagstiftningen var Moderaterna emot i många år. Det utreddes två gånger av den gamla borgerliga regeringen innan den regering som jag företräder lyckades lösa frågan. Nu är det ingen som vill gå tillbaka. Ni utredde det som sagt två gånger, men ni lämnade inga förslag till riksdagen.

Vi ser också att våra satsningar ger resultat när det gäller just sexualbrott. Jag nämnde i mitt svar att antalet redovisade ärenden till åklagare har ökat med över 20 procent från ett år till ett annat, från och med 2018 till i år.

Vi satsar förstås också på ökad kamerabevakning för att se till att de särskilt brottsutsatta platserna blir platser där man kan känna sig trygg och för att störa ut till exempel olika former av våldsbrott men också öppen narkotikaförsäljning.

Vi kommer att få fortsätta med detta, både att skärpa lagstiftningen och att sätta av mer resurser till brottsbekämpning, men det är vi fast beslutna att göra.

Louise Meijer (M)
Anf. 35 Louise Meijer (M)

Herr talman! Jag är mycket glad för att justitieministern nämner samtyckeslagstiftningen. Jag kämpade själv hårt genom alla nivåer i partiet för att Moderaterna skulle ställa sig bakom den. Därför är det med glädje jag konstaterar att vi nu har en sådan på plats.

En av de viktigaste åtgärderna för att stoppa den negativa utvecklingen är fler poliser. Med fler poliser närvarande på våra gator kan vi både förhindra och klara upp fler brott. Vi behöver 10 000 fler poliser till år 2024. Regeringen har ju också den ambitionen. Däremot verkar regeringen inte ha kraften eller orken att genomföra reformen.

I mars hade vi 19 868 anställda poliser. När alliansregeringen, som Morgan Johansson så gärna talar om, lämnade över år 2014 hade vi 20 051 poliser. Det är en dans med ett steg framåt och två steg bakåt.

Alliansen ökade antalet poliser från ca 17 500 år 2006 till ca 20 000 år 2010, och så fortsatte det fram till 2014.

Javisst, regeringen har fler utbildningsplatser. Men de fylls ju inte. Polistätheten har sjunkit sedan den socialdemokratiskt ledda regeringen tog över. Trots detta säger regeringen nej till en särskild riktad lönesatsning och betald polisutbildning. Varför?

En annan åtgärd är trygghetskameror. Redan inför att den nya kamerabevakningslagen skulle träda i kraft riktade riksdagen med Moderaterna i spetsen ett tillkännagivande till regeringen om att polisens tillståndsplikt för kameraövervakning skulle slopas helt. Detta förbisågs av regeringen, och tillståndskravet är kvar. Återigen undrar man varför.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utan fler poliser och fler trygghetskameror riskerar vi att ligga kvar på höga nivåer av otrygghet för både killar och tjejer. Otryggheten drabbar dock tjejer i synnerhet, och när otryggheten ökar minskar jämställdheten. Därför är trygghetsfrågan en jämställdhetsfråga.

Av kvinnor i åldersgruppen 20-24 uppger 47 procent att de ofta oroar sig för våldtäkt eller andra sexuella övergrepp. För män i samma ålderskategori är siffran 3 procent. I samma åldersgrupp av kvinnor är det 42 procent som ofta valt en annan väg eller ett annat färdsätt. Den oron speglar också den faktiska utsattheten. Bland kvinnor i ålderskategorin 20-24 är andelen som utsatts för sexualbrott 36 procent.

Män som slår kvinnor och män som våldtar kvinnor förtjänar proportionerliga straff. Moderaterna vill därför höja straffet för grov kvinnofridskränkning från nio månaders fängelse till ett års fängelse och även höja våldtäktsstraffet från två års fängelse till tre års fängelse.

Min tredje fråga till statsrådet är därför: Varför vill inte den feministiska regeringen höja straffet för grov kvinnofridskränkning, och varför dröjer den med att höja straffet för våldtäkt?

Louise Meijer (M)
Anf. 37 Louise Meijer (M)

Herr talman! Det var bra att Socialdemokraterna införde brottsrubriceringen grov kvinnofridskränkning för 20 år sedan. Men man kan inte bara leva på gamla meriter.

Jag misstror inte Morgan Johanssons intentioner eller uppsatta mål. Men det är inte goda intentioner som kommer att bryta otryggheten, få ned sexualbrotten och stoppa personrånen. Det krävs konkreta åtgärder.

Moderaterna vill se en riktad lönesatsning på polisen, en betald polisutbildning, slopad tillståndsplikt för kameror, skärpt straff för grov kvinnofridskränkning och våldtäkt samt vistelseförbud och zonförbud. Antingen vill regeringen inte införa de åtgärder som jag listade, eller så dröjer man med att införa dem. Det är Moderaterna som driver regeringen framför sig när det gäller reformer för lag och ordning i Sverige.

Innan jag önskar Morgan Johansson en glad påsk vill jag passa på att fråga: Ska inte justitieministern ändå ta tillfället i akt och följa med mig och nattvandra i Lund?

Morgan Johansson (S)
Anf. 38 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Herr talman! Kvinnofridskränkning nämnde jag bara som ett exempel på hur vi från vårt partis sida har jobbat systematiskt för att stärka kampen mot denna typ av våld. Det är inte det enda exemplet. Sexualbrottslagstiftningen har vi utvecklat efter hand. Det handlar inte bara om något slags goda intentioner, utan det är faktiskt vi som driver fram detta och gör det på riktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Oppositionens privilegium är att alltid, vad regeringen än gör, kunna säga: Det här är väl bra, men det är för lite och för sent. Detta är inte någon riktigt bra oppositionspolitik, men när man egentligen håller med om det som regeringen gör finns det inte mycket annat att svara än: Det regeringen gör är bra, men det är för lite och för sent.

Jag är i den positionen att jag också måste se till att de lagar vi tar fram sedan kan fungera i domstol - att man verkligen kan döma utifrån dem. Därför kan lagstiftning inte alltid tas fram precis när den skulle behövas. Allt ska göras så snabbt som möjligt, men alla lagstiftningar måste ändå ha beretts och analyserats så att man faktiskt kan döma utifrån dem. Annars kan jag inte lägga fram dem, och domstolarna kommer inte att vilja tillämpa dem.

Vi går vidare med en utvidgning av polisen. Vi genomför de största resursförstärkningarna någonsin till polisorganisationen. Vi utbildar som sagt fler poliser än på många år. Vi går vidare med kameraövervakningsfrågan och tillståndsplikten och med ytterligare åtgärder för att se till att brott kan utredas och förebyggas.

Jag är övertygad om att vi i vår huvudinriktning ligger ganska nära Moderaterna i många av dessa frågor. Det är bara det att det är vi som levererar, på ett sätt som de inte klarade under sin regeringstid.

Jag får säkert möjlighet att också göra nattvandringar i Lund framöver. Det planerar jag för nu under sommaren.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.