Herr talman! Louise Meijer har frågat inrikesministern vilka åtgärder han avser att vidta för att stävja utvecklingen av sexualbrott och personrån. Arbetet i regeringen är så fördelat att interpellationen har överlämnats till mig.
Det är naturligtvis helt oacceptabelt att så många kvinnor i Sverige, trots decennier av jämställdhetsarbete, fortfarande utsätts för allt från grova våldtäkter till oönskade sexuella närmanden från män som inte förstår var gränserna går. Det här synliggjordes inte minst i och med metoo-debatten och är ett skrämmande exempel på att vi har mycket arbete kvar att göra för att uppnå jämställdhet.
Under de senaste decennierna har vi sett en kontinuerlig ökning av antalet polisanmälda sexualbrott. Under de senaste fem åren har även den självrapporterade utsattheten för sexualbrott ökat, enligt Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning, NTU. Det kan finnas flera orsaker bakom ökningarna, som en faktisk ökning av brottsligheten och förändringar i lagstiftningen. Normförändringar och ökad medvetenhet i samhället kan dessutom medföra att fler är beredda att både polisanmäla olika former av övergrepp och berätta om dem i en frågeundersökning som NTU.
För att få mer kunskap om utvecklingen av sexualbrotten har regeringen gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att belysa orsakerna till ökningarna av såväl anmälda brott som den självrapporterade utsattheten. Uppdraget kommer att redovisas i slutet av maj.
Louise Meijer tar också upp personrån i sin interpellation. När det gäller personrånen i Lund vet jag att Polismyndigheten har genomfört flera riktade insatser. Man har till exempel förstärkt närvaron runt brottsutsatta platser och har ett nära samarbete med kommunen och andra berörda aktörer.
Rättsväsendets insatser för att utreda och lagföra gärningspersoner är naturligtvis viktiga för båda dessa brottstyper. Regeringen har vidtagit många åtgärder för att öka möjligheterna att lagföra fler brott. Vi genomför en stor satsning på att öka antalet polisanställda. Vi har skärpt lagstiftningen vad gäller sexualbrott och vapenbrott. Vi har höjt minimistraffet för grovt olaga hot och grovt rån. Vi har också en ny kamerabevakningslag som gör det lättare för Polismyndigheten att få tillstånd till kamerabevakning i brottsbekämpande syfte. Vi har dessutom tillsatt en utredning som har föreslagit att polisen inte längre ska behöva ansöka om tillstånd, det vill säga för kamerabevakning. Det förslaget bereds nu.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Polismyndigheten har under lång tid arbetat för att öka uppklaringen av sexualbrott. Exempelvis har man tillsammans med Åklagarmyndigheten nyligen gjort en tillsyn av polis och åklagares hantering av sexualbrott och våld i nära relationer. Polismyndigheten har också tagit fram en ny utbildning för utredare av sexualbrott. Myndigheten redovisar nu fler ärenden till åklagare både när det gäller våldtäkter och när det gäller sexualbrott som helhet. Antalet redovisade våldtäktsärenden ökade med 25 procent förra året. Antalet redovisade sexualbrottsärenden ökade med 21 procent.
För många brottsoffer är det förstås viktigt att brottet klaras upp, men än viktigare är att brottet aldrig sker. Vi kan därför inte enbart fokusera på hur vi ska straffa gärningspersonerna när ett brott väl har begåtts. Vi måste också komma åt brottens grundorsaker. Det förebyggande och normförändrande arbetet, liksom insatser som kan få personer som begår brott att förändra sitt beteende, är avgörande. När det gäller sexualbrotten görs några av de viktigaste långsiktiga insatserna inom skolans område och inom jämställdhetsarbetet, till exempel genom att motverka destruktiva beteenden och normer bland män.