Öppna data
Interpellation 2016/17:529 av Erik Ottoson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-05-18
- Överlämnad
- 2017-05-19
- Anmäld
- 2017-05-29
- Svarsdatum
- 2017-06-09
- Sista svarsdatum
- 2017-06-09
- Besvarad
- 2017-06-09
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Inom stat och kommuner i Sverige finns stora mängder information som rätt hanterade kan skapa stora värden för såväl det offentliga som näringsliv och privatpersoner. Jag och statsrådet har tidigare konstaterat att vi delar ambitionen att mer data än i dag ska tillgängliggöras i form av Öppna data så att dessa värden kan realiseras. Digitaliseringen av offentlig förvaltning måste vara datadriven, och därför är just tillgången till relevanta data, ofta i realtid, oundgänglig.
Statsrådet skriver på debattplats i Dagens Nyheter den 14 maj 2017 om utmaningarna med Öppna data och vilka åtgärder som måste vidtas från statligt håll för att realisera de möjligheter och värden som gömmer sig i de enorma datamängder vi producerar. Något som han inte nämner är att stora delar av dessa datamängder skapas inom kommuner och landsting, varför deras delaktighet i detta arbete är avgörande för att projektet ska lyckas. Utan kommunernas och landstingens data blir den digitaliserade och datadrivna statsförvaltningen i praktiken svår eller omöjlig att skapa.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:
Vad avser statsrådet och regeringen att vidta för åtgärder för att inkludera kommuner och landsting i arbetet med att tillgängliggöra och använda Öppna data?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:529
Webb-tv: Öppna data
Dokument från debatten
- Fredag den 9 juni 2017Kammarens föredragningslistor 2016/17:122
- Protokoll 2016/17:122 Fredagen den 9 juniProtokoll 2016/17:122 Svar på interpellation 2016/17:529 om öppna data
Protokoll från debatten
Anf. 15 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Herr talman! Erik Ottoson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att inkludera kommuner och landsting i arbetet med att tillgängliggöra och använda öppna data.
Regeringen arbetar tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, för en öppnare förvaltning som stöder innovation och delaktighet. Inom stat och kommuner i Sverige finns stora mängder data som kan skapa stort värde för såväl det offentliga som näringsliv och privatpersoner. Jag delar därför Ottosons åsikt att det även är viktigt att kommuner och landsting deltar i arbetet med att tillgängliggöra och använda öppna data.
Regeringen vill snabba på arbetet med öppna data och har vidtagit en rad åtgärder för att ta steg mot en öppnare och mer innovativ offentlig förvaltning.
Den 16 juni 2016 fick Riksarkivet i uppdrag att bland annat förvalta och vidareutveckla den nationella öppna data-portalen samt webbvägledningen vidareutnyttjande.se. Portalen och vägledningen kan användas av alla offentliga aktörer, inklusive kommuner och landsting, för att underlätta tillgängliggörande och användning av öppna data.
Regeringen har beslutat om att sponsra tävlingen Hack for Sweden med finansiering under 2017. På Hack for Sweden tävlar innovatörer och kreatörer med att bygga smarta lösningar med hjälp av öppna data från offentliga aktörer. Allt fler kommuner deltar i tävlingen, och i år samordnade Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, tio kommuner som valt att delta. SKL:s undersökning E-blomlådan visar även att andelen kommuner som tillhandahåller öppna data ökat från 8 till 28 procent från 2014 till 2016.
Regeringen tog nyligen beslut om ett antal uppdrag i en satsning som ska accelerera utvecklingen på området. Bland annat har Tillväxtverket fått i uppdrag att främja användningen av öppna data och datadriven innovation. I uppdraget ingår att utveckla en plattform för utmaningsdriven innovation som offentliga aktörer kan använda till nya lösningar.
Statskontoret fick den 16 april 2014 i uppdrag att följa upp statliga och kommunala myndigheters arbete med att tillgängliggöra handlingar för vidareutnyttjande. Uppdraget ska slutredovisas senast den 19 januari 2018, och regeringen avser därefter att bedöma om det är lämpligt att vidta ytterligare åtgärder.
Anf. 16 Erik Ottoson (M)
Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Vi är en liten grupp politiker som tycker att det är spännande med förvaltningspolitik. Och vi är en ännu mindre grupp politiker som tycker att det är spännande med digital förvaltningspolitik. Jag tänker därför börja med att förtydliga för eventuella åhörare vad öppna data egentligen är.
Öppna data är uppgifter som tillhandahålls i ett öppet format och som vem som helst när som helst kan avläsa i deras mest nya och uppdaterade form, gärna genom en maskin. På det viset kan man söka igenom stora mängder information för att få fram värdefull statistik eller hitta trender. Man kan till och med göra prognoser på grundval av de data som man kan komma åt. Den svenska statsförvaltningen och svenska kommuner och landsting sitter på enorma mängder data. Det är därför statsrådet och jag är här och diskuterar i dag.
Med detta sagt tänkte jag återigen tacka statsrådet för svaret. Vi har haft debatter tidigare i detta ämne. Jag upplever att statsrådet och jag i allt väsentligt drar åt samma håll. Det som framkommer i detta svar och som är nytt tycker jag också är bra.
Men jag skulle ändå vilja fråga statsrådet om vi inte gemensamt åtminstone skulle kunna öppna diskussionen om att ta detta vidare till nästa steg. Takten behöver öka. Som statsrådet beskriver har det i runda slängar tillkommit ytterligare 20 kommuner på två års tid som har valt att offentliggöra någon form av datasegment i form av öppna data. Den hastigheten är för låg. Om vi ska kunna vara den it-nation som vi alla tycker att vi borde vara måste den bli högre.
Då är frågan om det inte är dags att åtminstone börja snegla på lagstiftningsverktyget, bland annat för att det är svårt att samordna en väldig massa kommuner. Vi har 290 kommuner och ett gäng landsting och regioner. Jag vet inte hur många det var vid sista räkningen, för det blir regioner lite då och då - de slås samman. Men det är väldigt många som ska samordnas, och det är inte den enklaste uppgiften. Det är inte heller den enklaste uppgiften att entusiasmera alla dessa människor på en gång.
Då är frågan om det inte är dags att börja titta på offentlighets- och sekretesslagstiftningen och skapa det tredje alternativet, som inte är en offentlig handling som ska begäras ut och som inte är något sekretessbelagt och som därför inte ska lämnas ut, utan någonting som är öppet i utgångsläget. Det handlar om ett utrymme i lagstiftningen för vissa former av information som alltid ska vara tillgängliggjord i dataformat. Man får såklart titta på hur det ska gå till tekniskt och hur man ska avgöra vilka datasjok som ska ingå i en sådan lagstiftning.
Därför blir min fråga till statsrådet: Är statsrådet villig att börja titta på frågan om att lägga fram en sådan proposition för riksdagen?
I samband med detta kommer man att behöva göra vissa integritetsmässiga avvägningar. När väldigt mycket information om stora mängder människor blir offentliggjord - det kanske inte blir på personnivå men på så sätt att man kan skönja mönster - behöver man såklart göra integritetsmässiga avvägningar. Det skulle kunna göras i ett sådant utredningsarbete. Därför är jag väldigt intresserad av att höra statsrådets tankar på området.
Anf. 17 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Herr talman! Låt mig inledningsvis tacka Erik Ottoson för engagemanget i riksdagen i de frågor som handlar om digitalisering av den offentliga förvaltningen och öppna data. Det är oerhört värdefullt att den debatten väcks i den parlamentariska församlingen och att regeringen har press på sig att arbeta med de frågorna.
Vi har halkat efter på detta område. Det är märkligt med tanke på att Sverige har riktigt goda förutsättningar att jobba med öppna data. Med tanke på den långa tradition av öppenhet, transparens och offentlighet som präglat svensk förvaltning borde vi vara världsledande vad gäller öppna data. Det är vi inte, herr talman. Vi ser en tydlig trend under de senaste 10-15 åren: Vi har halkat efter i jämförelse med andra jämförbara länder.
Mot den bakgrunden har regeringen beslutat att öka takten, precis som Erik Ottoson också är inne på, och för ett par veckor sedan fattade vi beslut om ett paket som innebär uppdrag till flera statliga myndigheter att inom respektive ansvarsområde vidta de åtgärder som krävs för att öka takten när det gäller tillgängliggörande och vidareutnyttjande av öppna data.
Det är dock inte tillräckligt, herr talman, och därför har vi också bestämt oss för att göra oss till föremål för en extern utvärdering av OECD. Vi har nu finansierat och gett i uppdrag till OECD att utvärdera Sverige och Sveriges politik för öppna data och jämföra oss med jämförbara länder som har lyckats bättre.
Jag är övertygad om att denna utvärdering kommer att vara helt vägledande för hur vi sedan kan gå vidare och ta nästa steg i arbetet med öppna data. Jag utesluter inte heller att vi kommer att behöva använda oss av de verktyg som Erik Ottoson nämner vad gäller tvingande lagstiftning.
Det förvånar mig att det finns krafter i förvaltningen som ser öppna data som ett hot mot den personliga integriteten, för precis som Erik Ottoson säger kan vi faktiskt förena vidareutnyttjande av öppna data med ett skydd för den personliga integriteten. Det som krävs är styrning och samordning av den offentliga förvaltningen, och för min del är första steget att jobba med regeringens myndigheter och se till att de jobbar på ett ändamålsenligt sätt med öppna data.
Förutom de beslut som fattades för ett par veckor sedan kunde vi i budgeten för 2017 ta ställning för ett långsiktigt upplägg för finansiering av nationella digitala tjänster och nationella digitala grunddata. Med den här nya ordningen utbyter statliga myndigheter grunddata avgiftsfritt, vilket inte har gällt tidigare. Det är väldigt märkligt att vi har lagt energi på att statliga myndigheter ska betala avgifter till varandra för att använda grunddata som finns tillgängliga inom den svenska staten.
Vi anser att det här behöver utökas. Vi ser att avgiftsbelagda grunddata leder till en onödig offentlig administration och ökade kostnader för ärenden. Vi behöver också jobba sektorsspecifikt med öppna data, och därför gav vi Lantmäteriet i uppdrag att kartlägga nyttor och kostnader som uppstår på olika nivåer hos myndigheter och i samhället till följd av att myndigheten jobbar med öppna data.
Lantmäteriet har nyligen slutredovisat uppdraget och visar på många olika nyttor i hela samhället med öppna geodata. Detta är bara ett exempel inom en sektor.
Det här visar att vi kommer att fortsätta behöva jobba med finansieringsfrågorna. Det är naturligtvis frågor som bereds i Regeringskansliet inom ramen för budgetprocessen, och i slutänden är det politiska bedömningar som måste göras vad gäller prioriteringar i budgeten. Men det är helt klart att om vi ska ta nästa steg med öppna data är också finansieringsupplägget en central fråga för att öppna upp den svenska förvaltningen.
Anf. 18 Erik Ottoson (M)
Herr talman! Tack, statsrådet, för det ytterligare svaret! Statsrådet har bäst styrning på sina myndigheter, och jag upplever att han återkommer lite grann till dem och de uppdrag som har getts till dem.
Det är bra uppdrag i allt väsentligt. Det som interpellationen i huvudsak gäller är dock hur vi får med kommunsektorn på tåget. Där kan de statliga myndigheterna självfallet vara en pådrivande kraft - absolut.
Om man går in på oppnadata.se ser man att där finns ett flertal kommuner som har valt att dela med sig av information. Men det finns ett ganska stort problem. Jag satt och lekte lite grann med det här, för så nördig är jag, och konstaterade att de här kommunerna delar med sig av väldigt olika sorters data.
Om man tittar på geografiska data, som statsrådet är inne på, är det någon kommun som delar med sig av var man har parkeringsplatser, om det är p-skiva eller vad det för parkeringsavgift som gäller där. Någon annan är intresserad av att dela med sig var man har papperskorgar någonstans, och någon tredje är mer intresserad av att dela med sig av var man har motionsstråk någonstans.
Ingenstans kan man skapa de storfördelar som öppna data egentligen innebär om man lyckas offentliggöra liknande data i bred skala och framför allt i samma format, vilket är vad vi önskar uppnå.
Därför är just antalet kommuner som tillhandahåller öppna data i någon form ett lite förrädiskt mått. Jag tror att man kan fundera lite mer på att fördjupa hur man egentligen ska mäta hur långt vi har kommit. I min värld, när jag går in och tittar på detta, har vi egentligen inte kommit dithän att man faktiskt kan använda sig av detta, utan allting befinner sig fortfarande i sin linda, mer eller mindre på ruta ett.
Det finns lite olika sätt att angripa frågan. Jag tror att statsrådet är något viktigt på spåret när han talar om rädslan att offentliggöra saker på det viset. I dagsläget när någon begär ut en offentlig handling sker det ju en prövning av utlämningen, och då kan det hos byråkrater i största allmänhet finnas en viss trygghet i att man alltid behöver göra en prövning innan man lämnar ut en handling eller, om man behöver, sekretessbelägger den. Så är inte fallet med öppna data.
Jag tror att vi är lite överdrivet oroliga över detta. Som statsrådet säger är Sverige ett föregångsland när det gäller transparens och ska så förbli. Jag vet inte om statsrådet hann se det innan han klev upp i talarstolen, men på det temat gjorde jag en liten plojgrej och tog ett foto på mina anteckningar inför debatten, twittrade dem och taggade statsrådet, just i öppenhetens tecken. Jag tänkte att mina anteckningar inte kan vara så himla hemliga. Men i grunden tror jag att även vi politiker är ganska hemlighetsfulla gentemot varandra - mer än vi ibland behöver vara.
Jag tror att det finns en misstro att överbrygga just vad gäller information och öppna data som sådana. Självfallet ska vi inte i form av öppna data offentliggöra stora sjok med information som kan vara känslig. Men var vi har parkeringsplatser, papperskorgar och motionsstråk kan inte vara särskilt känsligt utan kanske snarare något som borde offentliggöras mer. Det kan gälla fastighetsgränser, väderdata och det ena och det andra.
Min fråga till statsrådet blir: Hur agerar regeringen för att se till att inte bara fler kommuner ägnar sig åt detta utan att de även ägnar sig åt att offentliggöra samma sorts data på samma sätt? Hur arbetar man för att överbrygga den misstro som jag tror att många känner gentemot en väldigt öppen regeringsform?
Anf. 19 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Herr talman! Det går inte att jobba med öppna data utan det som Erik Ottoson nämner, nämligen standardisering. Det är först när vi har en standardisering av öppna data som man kan vidareutnyttja dessa öppna data i utvecklingen av nya tjänster och produkter.
Det är klart att i ett land med en förvaltningsmodell som innebär en decentralisering till kommuner och landsting med långtgående kommunalt och regionalt självstyre och dessutom fristående myndigheter i den statliga förvaltningen har vi en del utmaningar som kräver en tydlig styrning och samordning från regeringen, något som saknats under de senaste 10-15 åren. Det är en viktig förklaring till att vi har tappat i position och halkar efter när det gäller öppna data.
Därför ska även dessa frågor belysas och utvärderas av en oberoende internationell aktör, OECD, och därefter får vi ett underlag för att vidta åtgärder för att komma åt dessa problem. Dessutom får de statliga myndigheter som har fått uppdraget också möjlighet att jobba med den kommunala sektorn. Vi för även en dialog med Sveriges Kommuner och Landsting.
Det är viktigt att vi inte fastnar i en debatt om det kommunala självstyret. Användningen av öppna data och standardisering av digitala tjänster är inte ett hot mot det kommunala självstyret. Tvärtom skapar det snarare förutsättningar för effektivisering och innovation i den offentliga sektorn, vilket är helt nödvändigt om kommunsektorn ska klara av sina viktiga åtaganden gentemot medborgarna i framtiden. Här kommer vi också att behöva jobba mycket mer med Sveriges Kommuner och Landsting för att hitta gemensamma lösningar.
Herr talman! Återigen: Det här är inte reformer som är gratis. I slutändan är det därför en fråga om politiska prioriteringar i budgeten, och vi jobbar naturligtvis för att lyfta de fördelar som finns med satsningar på öppna data. Men det måste göras prioriteringar och avvägningar gentemot andra reformer.
Lagstiftningsvägen kommer vi också i framtiden att kunna påverka beteendet hos offentliga institutioner i större utsträckning, så jag utesluter inte den typen av metoder.
Anf. 20 Erik Ottoson (M)
Herr talman! Tack till statsrådet för att han nämnde ordet "budget"! Det påminde mig nämligen om en väldigt viktig sak just vad gäller transparens.
Att arbeta vidare med öppna data kan vara en av de viktigaste åtgärderna vi gör i modern tid för att komma till rätta med vad som kan upplevas som eller kanske till och med vara korruption.
Det finns exempel på kommuner som har valt att offentliggöra i princip hela sitt bokföringssystem. Vem som helst kan se i princip vartenda verifikat, varenda faktura och varenda utbetalning av kommunala skattemedel. Mer transparens än så tror jag att det är svårt att skapa. I de fall man har gjort detta kan man se tydliga effektiviseringar och att skattemedlen används på ett mer ansvarsfullt sätt, just eftersom det blir så mycket mer transparent.
Jag tror inte att man ska bära misstro i största allmänhet gentemot folk som bedriver kommunal verksamhet och tro att de försöker gödsla med pengarna. Men det blir en extra påminnelse när de verkligen vet att de har ögonen på sig. Det som sker med kommunala skattemedel blir direkt spårbart för privatpersoner, för medier, för revisorer och för andra.
Jag håller helt och hållet med statsrådet om att detta inte handlar om kommunalt självstyre i någon form av negativ bemärkelse utan snarare om spårbarhet och att som kommunal förvaltning eller statsförvaltning ta ansvar gentemot medborgarna på ett öppet sätt i många fall. Det handlar också om att tillgängliggöra information som har ackumulerats på grund av den statliga verksamheten och som kan skapa värden på andra ställen.
Jag ser fram emot arbetet som initierats inom OECD. Jag ser också fram emot framtida debatter med statsrådet och får tacka för denna gång.
Anf. 21 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Herr talman! Tack, Erik Ottoson, för denna viktiga debatt!
I dessa tider, då det finns krafter till och med i Sveriges riksdag som vill ifrågasätta det öppna samhällets alla delar - transparens och öppenhet i förvaltningen och rättsväsendets oberoende - och som till och med ser vissa europeiska länder som är på väg bort från rättsstatens och öppenhetens principer som förebilder, är det viktigt att de demokratiska och etablerade partierna jobbar för att förstärka transparensen och öppenheten i svensk förvaltning.
Därför finns det också en demokratisk aspekt med öppna data som vi ständigt måste understryka, och det är precis det som Erik Ottoson lyfte fram i denna debatt: att öppna data leder till att medborgare får mer insyn i den offentliga förvaltningen och större möjlighet att ställa politiker till svars för beslut som fattas på kommunal, regional och nationell nivå.
Detta är ännu ett argument för att vi måste investera i öppna data. Vi har normalt fokuserat mycket på innovationsaspekterna av öppna data, förutsättningarna att genom vidareutnyttjande av öppna data utveckla nya tjänster som kan utvecklas av näringslivet och förutsättningarna att i gemenskap med näringslivet effektivisera den offentliga förvaltningen. Men vi får inte glömma bort den demokratiska aspekten, som handlar om medborgarnas delaktighet och som är en grundförutsättning för vår samhällsmodell och det sätt som vi lever på i Sverige.
Jag vill tacka för debatten. Jag kan lova Erik Ottoson att vi kommer att göra allt vi kan för att prioritera denna del av förvaltningspolitiken, och OECD:s utvärdering kommer att vara vägledande för regeringens arbete med öppna data.
Tack så mycket för diskussionen!
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.