Omställningsstudiestöd som inte utnyttjas
Interpellation 2025/26:379 av Niklas Sigvardsson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2026-03-06
- Överlämnad
- 2026-03-09
- Anmäld
- 2026-03-10
- Svarsdatum
- 2026-03-24
- Besvarad
- 2026-03-24
- Sista svarsdatum
- 2026-03-24
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L)
Omställningsstudiestödet infördes som en central del av den stora omställningsreformen på svensk arbetsmarknad. Syftet var att ge yrkesverksamma mitt i livet bättre möjligheter att vidareutbilda sig eller ställa om till ett nytt yrke och därigenom stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Reformen byggde på en bred överenskommelse mellan staten och arbetsmarknadens parter och har beskrivits som en viktig investering i kompetensförsörjningen.
Enligt uppgifter i medier riskerar nu mer än halva stödet att brinna inne. I en artikel i Arbetsvärlden framgår att en stor del av de medel som avsatts för omställningsstudiestödet inte kommer att användas. Prognosen för 2026 är att endast omkring 3,19 miljarder kronor av ett anslag på cirka 7,3 miljarder kronor kommer att betalas ut, vilket innebär att närmare hälften av de budgeterade medlen riskerar att bli outnyttjade.
Enligt Centrala studiestödsnämnden (CSN) beror detta bland annat på att för få behöriga sökande ansöker om stödet, samtidigt som det också finns risk för längre handläggningstider framöver om resurserna för administrationen inte räcker till.
Detta väcker flera frågor om huruvida saker som regeringen tidigare sagt sig ha koll på verkligen fungerar som de ska. Om stora delar av anslaget inte används riskerar en central arbetsmarknadsreform att inte få den effekt som avsågs – samtidigt som Sverige i många branscher står inför betydande kompetensbrist.
Omställningsstudiestödet infördes just för att möjliggöra kompetensutveckling och omställning i arbetslivet, och när stora belopp nu riskerar att frysa inne finns det skäl att återigen fråga sig hur regeringen avser att agera.
Mot denna bakgrund vill jag fråga gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm:
- Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att omställningsstudiestödet används i den omfattning som riksdagen avsett och att fler som har rätt till stödet också söker det?
- Avser ministern att vidta några åtgärder för att säkerställa att CSN har tillräckliga resurser och administrativa förutsättningar för att handlägga ansökningar om omställningsstudiestöd utan att medel riskerar att frysa inne?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:379
Webb-tv: Omställningsstudiestöd som inte utnyttjas
Dokument från debatten
- Tisdag den 24 mars 2026Kammarens föredragningslistor 2025/26:96
- Protokoll 2025/26:96 Tisdagen den 24 marsProtokoll 2025/26:96 Svar på interpellation 2025/26:379 om omställningsstudiestöd som inte utnyttjas
Protokoll från debatten
Anf. 40 Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L)
Herr talman! Niklas Sigvardsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att omställningsstudiestödet används i den omfattning som riksdagen avsett och att fler som har rätt till stödet också söker det. Niklas Sigvardsson har också frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att säkerställa att CSN har tillräckliga resurser och administrativa förutsättningar för att handlägga ansökningar om omställningsstudiestöd utan att medel riskerar att frysa inne.
Regeringen har infört omställningsstudiestödet precis på det sätt som aviserades i propositionen Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden (prop. 2021/22:176) som med stor majoritet antogs av riksdagen. Propositionen utgår i sin tur från den överenskommelse som träffats med parterna. Att regeringen inför reformen på det sätt som aviserades i propositionen innebär bland annat att stödet införs stegvis på så sätt att medel för stödet tillförs och skalas upp efter hand. Stödet ska vara fullt utbyggt till 2026.
Omställningsstudiestödet är ett nytt studiestöd, och administrationen av stödet har varit komplex och tidskrävande. Regeringen har därför vidtagit ett flertal åtgärder för att underlätta CSN:s hantering. Regeringen har till exempel arbetat intensivt med att genomföra regelförenklingar av stödet. CSN har också fått omfattande medel för utveckling och administration för att säkerställa att stödet kan fungera som avsett. Det är viktigt att poängtera att CSN har fått så mycket pengar som initialt beräknades, och regeringen har utöver detta tillfört ytterligare 160 miljoner kronor. CSN ska också enligt myndighetens regleringsbrev vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa en effektiv handläggning av stödet. CSN fortsätter också att implementera ett digitalt systemstöd, vilket ytterligare underlättar handläggningen.
Att antalet studerande som studerat med omställningsstudiestöd har varit lägre än beräknat kan till stor del förklaras av tidigare långa handläggningstider och hög avslagsfrekvens. Handläggningstiderna hos CSN har nu förkortats avsevärt, vilket innebär att fler personer får möjlighet att studera med omställningsstudiestöd. De regelförenklingar som regeringen har genomfört innebär att fler studerande uppfyller villkoren för stödet. Andelen sökande som beviljas omställningsstudiestöd har också ökat successivt sedan stödet infördes.
Regeringens omfattande arbete tillsammans med det stora arbete som CSN gör för att effektivisera handläggningen innebär att det finns goda förutsättningar för en positiv utveckling framöver. Regeringen anser också att det är viktigt att arbetsmarknadens parter och omställningsorganisationerna på arbetsmarknaden fortsätter sitt arbete med att uppmärksamma sina medlemmar på omställningsstudiestödet. Regeringen följer löpande hur reformen genomförs och har en nära dialog både med CSN och med parterna om hur reformen utvecklar sig.
Anf. 41 Niklas Sigvardsson (S)
Herr talman! Jag tackar ministern för svaret.
Återigen står jag här med en minister för att prata om omställningsstudiestödet. Åren 2023, 2024, 2025 och 2026, oavsett vem som har varit liberal minister med ansvar för frågorna, har beskeden varit desamma, nämligen att pengar riskerar att frysa inne. Antalet ansökningar som beviljas är glädjande nog stigande, men fortfarande är det alltför få som utnyttjar systemet.
Ministern var i sitt svar inne på att det handlar om att med en lite kaotisk implementering, där få ansökningar beviljades i tid, drabbades systemet av ett efterhängset rykte som delvis är oförtjänt och som vi tillsammans måste arbeta med.
Anledningen till att jag har ställt denna interpellation var en artikel i Arbetsvärlden den 4 mars, som tog upp att halva omställningsstudiestödet fryser inne. I tider där arbetslösheten fortfarande är hög – 100 000 fler är arbetslösa nu än när regeringen tillträdde – borde arbetet vara intensivt så att fler människor kan stärka sin ställning på arbetsmarknaden och utifrån individens perspektiv. Det är själva syftet med omställningsstudiestödet, det vill säga att vi ska ha arbetskraft som är mer redo och rustad för framtidens jobb än i dag.
CSN säger att stödet just nu funkar bra. Man är nöjd med att takten ökar, men samtidigt lägger man in brasklappen att man måste se hur det blir i höst. Oron för att halva stödet ska brinna inne beror på att det just nu sägs upp personal på myndigheten CSN på grund av att regeringen inte har tillskjutit så mycket medel som myndigheten har äskat för 2026.
Herr talman! Det är många delar i systemet som oroar. Bland annat kommer 3–4 miljarder som riksdagen har beslutat om inte att användas. De borde användas till omställningsstudiestödet. Vi vet också att det inför höstens ansökningsomgång finns risk att studenter återigen hamnar i en situation där de inte får stöd beviljat innan studiestart.
Att få stöd innan studiestart är något som ministern och jag tidigare har debatterat, och ministern tycker att det är en rimlig åtgärd och ordning att man får besked innan studiestart. Det är därför jag har ställt den här interpellationen.
Hur agerar ministern? Vad gör ministern för att öka anslagsgivningen, så att vi faktiskt använder de drygt 7 miljarderna till omställningsstudiestödet som riksdagen har fattat beslut om? Vad gör ministern för att se till att det inte blir som myndigheten har varnat för inför hösten, utan att siffrorna i stället vänds så att inte fler får ansökningarna avslagna? Vi riskerar ett helt annat läge i höst.
Herr talman! Det är mina frågor. Jag tycker att ministern lite undflyende inte svarade på frågorna i sitt första anförande. Jag ger ministern chansen att svara: Hur agerar ministern för att det ska bli en bättre situation för omställningsstudiestödet i höst?
Anf. 42 Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L)
Herr talman! Jag delar verkligen Niklas Sigvardssons entusiasm över systemet. Jag tror att många fortfarande inte vet om att stödet finns, men när kännedomen ökar kommer fler människor och arbetsgivare att tycka att det är ett intressant system.
Sverige har fattat beslut om ett system där man får studiemedel för att mitt i livet kunna plugga vidare på rimliga villkor, och det är en innovation som vi verkligen ska vara stolta över. Men det har haft barnsjukdomar, och det har det säkert fortfarande. Vi ser nu att det är snabbare tempo i hur individer får avslag eller bifall på sina ansökningar, och det innebär att systemet verkligen går åt rätt håll.
De pengar som från början var avsatta räckte uppenbarligen inte. Därför har regeringen avsatt ytterligare 160 miljoner för att systemet ska fungera och så att de som söker stöd ska få besked innan kursen de har tänkt gå på börjar – men vi är inte riktigt framme än.
Nu ser vi att byråkratin håller på att förbättras. Det som jag tycker att vi nu bör fokusera mer på är hur vi ska få individer på arbetsmarknaden att se att systemet faktiskt finns och hur fantastiskt väl det skulle kunna fungera. Jag har funderat lite på det. Vad kan vi göra för att öka informationen om att detta omställningsstudiestöd finns och om vad som krävs för att man ska få det? Hur ska arbetsgivarna kunna se i större utsträckning att medarbetarna kanske skulle behöva lite extra utbildning?
Jag tror att de två frågorna hänger ihop. När det blir lite raskare tempo i om man beviljas eller får avslag kommer intresset för att ta del av den här viktiga möjligheten att öka så småningom.
Anf. 43 Niklas Sigvardsson (S)
Herr talman! Tack, ministern, för svaret!
Ministern och jag är överens om att vi vill att det här systemet ska fungera och att fler ska använda stödet. Det är ett fantastiskt stöd, som vi i den här kammaren har fattat beslut om i bred enighet. Det är viktigt att vi tillsammans med parterna, både fackförbund och arbetsgivare, stärker individens ställning på framtidens arbetsmarknad.
Det är sant att det ser bättre ut i dag, och vi borde fokusera på hur vi ska se till att fler individer får kännedom om stödet och om förutsättningarna för att kunna få det. Där är vi helt överens.
Det är dock problematiskt att jag hör att det fortfarande hänger kvar en stark oro hos företrädare för både arbetsgivarorganisationer och fackliga organisationer. När jag möter dem hör jag: Vågar vi gå till våra medlemsföretag eller våra medlemmar i fackföreningsrörelsen och säga att det här stödet finns? De är nämligen osäkra på hur det ser ut i framtiden.
Oron hänger ihop med att regeringen – även om man har skjutit till medel under de här åren – nu väljer att inte skjuta till medel så att CSN kan vara trygga med att de har resurser nog för att hänga i, hålla ut och fortsätta ha positiva siffror när det gäller att öka handläggningstakten.
Grunden för min interpellation är en artikel med en intervju med Stefan Tärnhuvud, som är anställd på CSN och som säger: ”Vi måste anpassa organisationen efter de ekonomiska förutsättningarna, vilket innebär att antalet handläggare blir färre. Färre handläggare innebär längre handläggningstider på sikt. Längre handläggningstider innebär att inte lika många kommer hinna bli beviljade varje år. Mindre av anslaget betalas ut, helt enkelt.”
Herr talman! Det är det problematiska här. Ministern vill att fler pratar positivt om stödet och att fler behöriga ska söka det. Men samtidigt ger man inte myndigheterna förutsättningar för det. Citatet är väldigt tydligt: ”Mindre av anslaget betalas ut, helt enkelt.” Det är beskedet från myndigheten, som under det här halvåret och när vi står här i dag faktiskt fortsätter att titta på vilka som måste gå från myndigheten för att de ska kunna hålla anslaget i balans. Det är uppdraget som myndigheten har fått från regeringen och ministern: att hålla anslaget som man har fått tilldelat i balans och klara av handläggningen inom det systemet.
Därför blir det lite ihåligt att prata om att vi behöver fokusera på framtiden, få fler att söka och skapa en positiv bild. Men samtidigt väljer regeringen att inte ge myndigheten förutsättningar för att klara av det, framför allt under hösten. Det är myndigheten övertygad om: Våren kanske vi klarar av, men vi vet inte hur hösten blir.
När ministern nu sitter i förhandlingar om en vårproposition, som kommer alldeles strax, är det därför angeläget att våga ge besked. Kommer CSN att få mer pengar under innevarande år, så att de inte behöver säga upp så pass många som de faktiskt säger upp i dag? Det är vad det här handlar om. CSN måste kunna trygga sin handläggningskapacitet för att kunna bevilja fler i tid och snabbare.
Min fråga hänger alltså kvar: Vad avser ministern att göra för att öka handläggningstakten och i alla fall se till att handläggningstakten bibehålls, så att vi kan marknadsföra systemet till alla som borde få chansen att studera inom det?
Anf. 44 Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L)
Herr talman! Detta går nu åt rätt håll. Det är fler som får besked snabbt. Det är också fler som beviljas omställningsstudiestöd i förhållande till hur många det är som söker. Det beror på att CSN har vidtagit en rad olika åtgärder för att förenkla systemet och snabba på processerna. Men det har också varit möjligt eftersom regeringen har tillskjutit 160 miljoner kronor utöver den beräkning som fanns från början av vad det skulle kosta.
Jag är väldigt positiv till utvecklingen när det gäller just handläggningstiderna. Och det finns ingenting i dag som oroar mig i fråga om att det plötsligt skulle komma att försämras.
Det som jag funderar lite på är hur vi ska få fler att se att den här möjligheten finns. Parterna på arbetsmarknaden är såklart ansvariga i stor utsträckning. Men jag tycker att vi politiker också borde göra mer reklam för det här systemet, som är fantastiskt och en innovation för att stärka Sveriges möjligheter att vara ett konkurrenskraftigt land. Jag tror att vi framgent behöver många fler individer på arbetsmarknaden som går extra kurser, som kanske ändrar inriktning i arbetslivet sent i livet och så vidare. Då är det här systemet bra och viktigt.
Det är också viktigt att den utveckling som vi har sett på CSN fortsätter.
Anf. 45 Niklas Sigvardsson (S)
Herr talman! Jag och ministern är överens om att siffrorna är bättre i dag än för ett år sedan. Fakta visar det. Det är inga problem när det gäller det. Den bilden delar vi.
Jag kan försäkra ministern om att jag vid de tillfällen jag träffar studenter och blivande studenter pratar oerhört gott om det här systemet. Vi behöver nämligen tillsammans se till att detta system ska fungera.
Omställningsstudiestödet är fantastiskt. Vi behöver bara se till att fler använder det och att handläggningen faktiskt fungerar. Det är där det blir uppenbart att jag och ministern inte är överens, herr talman. Trots att siffrorna nu går åt rätt håll kan man inte vara särskilt lugn när man läser budgetunderlagen, utgiftsprognoserna och budgetprognoserna från CSN. De budgetunderlag som CSN skickar till Utbildningsdepartementet och de kommenterade prognoserna är ganska tydliga: CSN varnar för att om de inte får dessa medel – på halvårseffekt är det just nu 15 miljoner, och på helårseffekt är det 30 miljoner – riskerar den positiva utveckling som vi har sett det senaste året att skjutas i sank. Det blir väldigt tydligt i CSN:s rapporter.
Det är därför jag efterfrågar handling. Hur ser ministern på det, och hur kommer ministern att agera för att vi inte ska hamna i ett läge där vi under oktoberomgången 2026 får försämrade handläggningssiffror och där antalet som får besked före studiestart går ned? Det är det jag vill motverka. Jag vill motverka att studenter kommer tillbaka till en sämre situation än i dag.
Därför kvarstår min fråga: Hur agerar ministern för att se till att vi inte hamnar i det läget under hösten 2026?
Anf. 46 Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L)
Herr talman! Regeringen agerade när vi såg problemen, att de pengar som från början var avsatta för att finansiera systemet inte räckte. Vi avsatte 160 miljoner kronor mer. Vi ser nu att detta går åt rätt håll. Handläggningstiderna har minskat. Men det är också fler som beviljas studiestöd, eftersom de har rätt till det. Tidigare var det många som sökte men som inte borde ha sökt, då det låg helt utanför det här systemet.
Omställningsstudiestödet är en av de intressantaste idéer som vi har sett på senare år på arbetsmarknaden och i utbildningssektorn i Sverige, och det är väl värt att vårda det systemet. Vi måste också, tror jag, se till att fler individer ser att det finns och vågar söka det. Utvecklingen när det gäller besked på området går åt rätt håll, och min förhoppning är att det fortsätter att göra det framgent.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.