Nytt uppdrag till Utbetalningsmyndigheten
Interpellation 2025/26:111 av Ingela Nylund Watz (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-10-30
- Överlämnad
- 2025-10-30
- Anmäld
- 2025-11-04
- Svarsdatum
- 2025-11-14
- Besvarad
- 2025-11-14
- Sista svarsdatum
- 2025-11-14
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Regeringen har valt att avbryta Utbetalningsmyndighetens arbete med att förbereda övertagandet av ansvaret för alla statliga och kommunala utbetalningar. Myndigheten har arbetet med frågan sedan 2024 och bedömer att det hittills kostat omkring 200 miljoner kronor att utveckla det nya utbetalningssystemet med ett så kallat transaktionskonto som bas. En följd av regeringens förändrade uppdrag blir nu med stor sannolikhet att myndigheten tvingas till uppsägningar. Myndighetens arbete har hittills inneburit att återkrav på närmare 70 miljoner kronor har kunnat utfärdas. Det sammanlagda ekonomiska resultatet för regeringens agerande blir dock en förlust på 130 miljoner kronor eftersom 200 miljoner kronor för utvecklingsarbetet blir förgäves.
Den kommitté som förberedde införandet av den nya myndigheten ifrågasatte redan från start nödvändigheten av att placera det så kallade transaktionskontot för alla utbetalningar hos densamma. Men regeringen valde att ge Utbetalningsmyndigheten uppdraget. Nu, 200 miljoner kronor senare, väljer regeringen att byta fot.
Mot denna bakgrund vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:
- Har något förändrats sedan ministern gjorde bedömningen att Utbetalningsmyndigheten skulle ha ansvaret för det så kallade transaktionskontot eller ligger några andra skäl till grund för det förändrade uppdraget till Utbetalningsmyndigheten?
- Har ministern tagit i beaktande de kostnader på omkring 200 miljoner som har spenderats på utvecklingsarbetet vid beslutet om det förändrade uppdraget till Utbetalningsmyndigheten?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:111
Webb-tv: Nytt uppdrag till Utbetalningsmyndigheten
Dokument från debatten
- Fredag den 14 november 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:33
- Protokoll 2025/26:33 Fredagen den 14 novemberProtokoll 2025/26:33 Svar på interpellation 2025/26:111 om nytt uppdrag till Utbetalningsmyndigheten
Protokoll från debatten
Anf. 18 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Ingela Nylund Watz har frågat mig om något förändrats sedan jag gjorde bedömningen att Utbetalningsmyndigheten skulle ha ansvaret för det så kallade transaktionskontot eller om det ligger några andra skäl till grund för det förändrade uppdraget till Utbetalningsmyndigheten. Hon har också frågat mig om jag tagit i beaktande de kostnader på omkring 200 miljoner som har spenderats på utvecklingsarbetet vid beslutet om det förändrade uppdraget till myndigheten.
Utbetalningsmyndigheten, som den här regeringen har inrättat, gör ett fantastiskt jobb med att motverka felaktiga utbetalningar. Hittills i år har myndighetens arbete lett till över 80 miljoner kronor i återkrav och förhindrade framtida utbetalningar.
Utbetalningsmyndighetens arbete mot felaktiga utbetalningar sker genom dataanalys och granskning. Detta kan ske även utan ett transaktionskontosystem. Initiativet att avveckla systemet är ett resultat av att regeringen under processens gång har lyssnat på de centrala myndigheter som har pekat på betydande risker med det. Att inte införa systemet innebär dessutom en besparing av statens resurser.
Då interpellanten anmält att hon var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav förste vice talmannen att Eva Lindh (S) i stället fick delta i interpellationsdebatten.
Anf. 19 Eva Lindh (S)
Herr talman! Över 200 miljoner kronor – så mycket pengar har SD-regeringen låtit rinna rakt ut i ingenting.
Jag ska börja med vad frågan gäller så att alla som lyssnar kan hänga med. Jag ska göra en kort sammanfattning.
Den S-ledda regeringen tog de första stegen mot en utbetalningsmyndighet redan 2018. Vi tillsatte den första utredningen, lade grunden för att samordna statens utbetalningar, tog fram ett systematiskt underlag – steg för steg, ordning och reda. Våren 2022 var Mikael Damberg fortfarande finansminister, och då berättade vi att detta skulle ske, det vill säga att det kommer att inrättas en utbetalningsmyndighet och att det handlar om att söka efter missbruk, fusk och ekonomisk brottslighet i välfärdssystemet samt att förhindra att så sker.
När den nuvarande regeringen tillsattes ingick man ett Tidöavtal. Där står det att man ska fortsätta arbetet med Utbetalningsmyndigheten. Gott så. Där är vi överens. Men det står också i Tidöavtalet att ett transaktionskonto ska tas fram och administreras av myndigheten. Det är alltså det transaktionskontot som vi diskuterar, inte vikten av en utbetalningsmyndighet. Den är bra, och vi är överens. Man gör också ett bra jobb. Precis som finansministern berättade har man redan tagit in 80 miljoner kronor till staten. Det är bra.
Som redan sagts står det i Tidöavtalet att man ska ta fram ett transaktionskonto. När Utredningen om inrättande av Utbetalningsmyndigheten lade fram sitt förslag i februari 2023 framgick att transaktionskontot skulle vara kostnadsdrivande, inte ge några nämnvärda effekter och sakna tydligt mervärde. Med andra ord: Gör det inte eftersom det bara kommer att kosta en massa pengar!
Trots detta drev SD-regeringen på. I Svenska Dagbladet lovade finansministern och Tidöpartierna att systemet med transaktionskontot skulle vara i drift 2027. Man inviger Utbetalningsmyndigheten, anställer personal, köper in konsulter, bygger system och lägger ut över 200 miljoner kronor på ett transaktionskonto – trots att flera har varnat för kostnader och att det inte ger något mervärde.
I två år har Utbetalningsmyndigheten jobbat med detta. Nu två år senare, efter allt arbete, gör regeringen tvärstopp. Notan är minst 200 miljoner kronor.
Vi socialdemokrater har kallat finansministern till utskottet för att höra om detta debacle, som man ändå måste säga att det är. Varför drog man igång något som de egna utredarna sa inte behövdes och som berörda myndigheter avrått från? Vad har förändrats nu? Varför detta abrupta avslut på något som har harvats under två år? Man kan inte – man får inte – starta ett projekt för 200 miljoner kronor och sedan säga att det inte spelar någon roll om man lägger ned det. Det är ansvarslöst.
Anf. 20 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Tack till Eva Lindh, även om det inte är hon som har skrivit frågan. Detta är en viktig diskussion som säkert intresserar många. Är det något jag har lärt mig i det här jobbet är det att man ska göra saker steg för steg och noggrant och vara rädd om skattebetalarnas pengar.
Utbetalningsmyndigheten, som jag hade förmånen att få inrätta i januari 2024, är en myndighet som verkligen behövs. Det är en myndighet med många medarbetare som gör ett fantastiskt jobb och har specialkompetens. Deras uppgift är, som också Eva Lindh har varit inne på, att upptäcka felaktiga utbetalningar och fusk.
Detta är viktigt av många skäl, bland annat, såklart, moraliska. Vi vet att de svenska välfärdssystemen bygger mycket på tillit. De är starka och bra, men ibland finns tilliten dessvärre inte där. Det finns människor som utnyttjar systemen i högre eller lägre grad, men också grovt kriminella. Detta måste vi få stopp på, och det är just därför Utbetalningsmyndigheten finns.
En del av Utbetalningsmyndighetens område har varit just transaktionskontot. Det låter på Eva Lindh som att det var helt givet att man aldrig skulle ha jobbat vidare med det. För mig var det givet att jobba vidare med det. Man gör olika bedömningar. Man väger såklart för- och nackdelar och mervärden och risker när man arbetar med denna typ av områden. Men det är också självklart så, herr talman, att det här är en stor och viktig myndighet och att det måste bli på absolut bästa sätt.
Bara kort: Regeringen genomförde inte utredningens förslag helt och hållet. Inte ens organisationskommittén kom på plats helt och hållet, utan det var en variant av den. Men längs vägen, när vi arbetar med detta, ser vi att de risker som ändå finns väger tyngre. Riskerna är för stora för att genomföra detta hela vägen. Då tycker jag att det är en mycket klok åtgärd att dra i bromsen.
Jag har full förståelse för att Eva Lindh, om hon hade haft mitt jobb, aldrig någonsin hade gjort just detta. Det har jag stor respekt för, och jag tar ansvar för varje beslut jag tar. Jag tycker att detta var väl avvägt, och jag är glad att vi nu har dragit i bromsen.
Med detta sagt, kommer Utbetalningsmyndighetens arbete att förändras? Är uppgiften annorlunda? Nej, den uppgift man har är att analysera data – man har uppgifter från många olika myndigheter om deras utbetalningar. Helt plötsligt har vi ett system där man faktiskt ser om människor fuskar – kriminella eller små eller stora fuskare. Det är ett fantastiskt jobb som man nu bygger upp, och man har redan kommit fram till och fått tag på en hel del fuskande individer. Det kommer att växa så att det blir ännu mer av detta.
De pengar som satsats på myndigheten är alltså väl investerade. Jag tycker också att det är väl investerat att nu säga nej och dra i bromsen. Det hade kunnat fortsätta. Det fanns skäl både för att fortsätta och för att avveckla. Men vi valde att avveckla just transaktionskontot. Myndigheten och dess uppgift finns dock kvar.
Anf. 21 Eva Lindh (S)
Herr talman! Tack, finansministern, för svaret!
Finansministern säger att man ska vara rädd om skattebetalarnas pengar. Vi kunde inte vara mer överens; det håller jag verkligen med om. Därför tycker jag att det är otroligt viktigt att arbetet vid Utbetalningsmyndigheten fortsätter. De gör ett fantastiskt bra jobb. Det ska aldrig vara okej att människor fuskar, missbrukar eller kriminellt utnyttjar våra, skattebetalarnas, pengar. Så det arbete som Utbetalningsmyndigheten gör är verkligen viktigt.
Detta handlar just om respekten för skattebetalarnas pengar – att vi ska vara rädda om dem och att varje förslösad skattekrona är en stöld från folket. Då måste man också vara rädd om varje skattekrona.
När regeringen tillsätter en utredning för att bygga upp en myndighet borde man lyssna på den när den säger: Gör det inte! Men man gör det ändå. Då undrar jag: Är det som står skrivet i Tidöavtalet så mycket viktigare än det som utredningen säger? Man kan fundera över om Tidöavtalet handlar mer om att verkligheten ska anpassas till avtalet än om att man måste ta hänsyn till och anpassa sig efter verkligheten. Både finansministern och jag vet ju att politik är att vilja, att ha en vision, men också att se att verkligheten förändras. Och när man får kunskap måste man ta till sig den och kanske ändra sina planer.
Vad är det då som har hänt under den här tiden? Man införde myndigheten, som jobbade under två års tid. Pengar användes till att förbereda och bygga upp ett system som man redan visste kanske inte skulle ge någon effekt. Och när de här pengarna nu har runnit ut i ingenting drar man i bromsen och säger bara att detta inte var något av värde. Jag undrar därför vad det är som har hänt. Det är alltså min första fråga. Jag undrar vad skillnaden är nu jämfört med när utredningen kom 2023 och vad som har hänt under hela den tiden.
Sedan har jag också en tilläggsfråga som jag hoppas att finansministern kan svara på. Det togs i samband med detta också fram ett förslag på ett kontoregister. Vi har inte riktigt koll på vem som har vilket konto. Ibland kan utbetalningar gå till exempelvis en våldsam man som har anmält sitt eget konto i stället för sin kvinnas och därmed hindrar kvinnan från att få ut sina egna pengar. Vi vet att detta har hänt. Nu när transaktionskontot försvinner och arbetet med det inte längre kommer att göras, kommer då också kontoregistret och arbetet med det att utgå så att det inte blir någonting av det?
Anf. 22 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Det är oppositionens uppgift att granska regeringen, och det tycker jag verkligen att ni ska fortsätta göra. I den här frågan känner jag mig väldigt lugn och trygg. Den myndighet som nu verkar jobbar på ett fantastiskt sätt med att stoppa bidragsfusk och med hjälp av dataanalyser komma åt felaktiga utbetalningar. I dag kan man, om man till exempel inte arbetar, få ersättningar från olika delar av Myndighetssverige och fuska på olika sätt, och det har inte gått att upptäcka. Men det går nu tack vare att Utbetalningsmyndigheten har bildats och gör ett fantastiskt jobb.
När det gäller transaktionskontot har vi efter många avväganden och analyser beslutat oss för att inte fortsätta med det. Den enkla anledningen är att det finns risker. Det finns naturligtvis också en hel del fördelar – det var just därför den moderatledda regeringen föreslog det. Det handlade egentligen inte om något parti i Tidögemenskapen, utan tanken från början var för oss alla att ett transaktionskonto i grunden är bra. Det tycker jag fortfarande, men när jag ser att det finns risker som kan bli för stora tycker jag att det är klokt att dra i bromsen.
Detta blir, herr talman, lite speciellt. Solen skiner här utanför i Stockholm i dag. Det är november och fredag, så jag ska säga detta med inte alltför stor allvarsamhet. När en socialdemokrat säger att varje förslösad skattekrona är en stöld från folket kan jag inte annat än hålla med. Men det är också viktigt hur mycket skatt man tar ut av sin befolkning och att titta på vilken typ av bidrag man har. Min erfarenhet efter 19 år i den här kammaren är att Socialdemokraterna är mer ivriga att höja bidrag än att sänka skatter. Det har också lett till en hel del av de problem som vi har. Den här debatten handlar inte om det, men det tål ändå att kommenteras när man menar att man är väldigt rädd om varje skattekrona.
Det är jag, herr talman. Jag är rädd om varje skattekrona. Jag vill att pengar ska användas effektivt. Det är därför den här moderatledda regeringen har gjort en hel del omprioriteringar. Vi har minskat biståndet, och vi har förändrat investeringsstöd och annat och lagt pengar där de allra bäst behövs – på fängelser, polis, välfärd och annat.
Nu ser vi till att Utbetalningsmyndigheten kommer att funka på allra bästa sätt. Jag är glad över att jag fick vara med och inrätta den myndigheten och att den startade. Den kommer att fortsätta göra ett fantastiskt jobb – det är jag helt övertygad om – för alla skattebetalare, oavsett hur man röstat, från vänster till höger.
Anf. 23 Eva Lindh (S)
Herr talman! Vi är överens om att varje förslösad skattekrona är en stöld från folket. Därför har vi en utbetalningsmyndighet som granskar och som ska stoppa fusk och missbruk av välfärden.
Men där stannar vår enighet. Moderaterna verkar nämligen inte så intresserade av att stoppa det som kommer ut av privatiseringar och annat marknadsmisslyckande. Där är vi inte så överens om att varje förslösad skattekrona är en stöld från folket. Vi vill gå vidare. Vi vill inte stanna här. Vi vill stoppa de marknadsmisslyckanden som stjäl skattepengar från välfärden – det som skattepengarna var ämnade för.
Nu ser jag att finansministern inte tänker svara på mina frågor. Jag kommer att fortsätta att ställa frågor i alla fall, för det handlar om 200 miljoner kronor som man hade kunnat använda till mycket annat om man bara hade lyssnat på det som utredningen sa.
Här har man ett Tidöavtal där man skrivit att ett transaktionskonto skulle tas fram. Man får en utredning som säger: Gör det inte! Trots det fortsätter man arbetet. Det innebär att över 200 miljoner kronor – som vi vet till dags dato – har använts för att ta fram någonting som regeringen nu säger att man inte ska genomföra. Man säger: Oj då, det var väl tokigt. Det här ska vi inte genomföra. Vi upptäckte att det här blev fel.
Jag frågar återigen: Hur kunde regeringen låta en Tidöpunkt kosta skattebetalarna över 200 miljoner kronor utan att först lyssna på om det faktiskt skulle ha någon nytta?
Herr talman! Det svenska folket förtjänar bättre.
Anf. 24 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Tack återigen, Eva Lindh, för den här debatten!
Från första dagen på det här jobbet – det är nu lite mer än tre år sedan – har jag arbetat hårt för att komma åt fusk och den kriminella ekonomin. Utbetalningsmyndigheten är en viktig del i det arbetet.
Jag tycker fortfarande att det är klokt att man kan ändra sig. Det fanns också många fördelar med ett transaktionskonto. Det låter på Eva Lindh som att det inte gjorde det – men jag släpper det.
Någonting som är viktigt för mig och för oss är att jobba mot och strypa den kriminella ekonomin. Det är därför som vi genomför en folkräkning just nu. Den är pågående. Vi har aldrig haft så bra koll på hur många som bor i Sverige, var de bor och om de har ersättningar de inte har rätt till. Det var inte alltför länge sedan en irakisk försvarsminister fick ersättningar från det svenska socialförsäkringssystemet. Detta är någonting som vi åtgärdar med en folkräkning. Dessutom har väldigt många människor avskrivits från folkbokföringen eftersom de över huvud taget inte ska vara folkbokförda här.
Vi har stärkt Försäkringskassans kontroller när det gäller vabfusket. Det har vi gjort ganska ordentligt, skulle man lugnt kunna säga. De har fått mycket resurser för att jobba mot detta.
En av de viktigaste frågorna nu rör något som många myndigheter verkligen ropar efter och ber om. Det handlar om identitetskontroll och att man faktiskt får spara identitetsuppgifter och också dela olika uppgifter med varandra. Vi har rivit flera sekretesshinder, vilket gör att myndigheter faktiskt kan kommunicera. När man vet att man har en individ som är kriminell eller som fuskar kan man meddela andra myndigheter detta. Det är den här regeringen som har genomfört det och som nu jobbar för fullt för att komma åt det här fusket.
Det här var bara några saker, herr talman, om hur regeringen och jag jobbar med att säkra att skattepengar används på bästa sätt.
Jag tycker att det var ett klokt beslut att dra i den här bromsen, för hade vi fortsatt hade det såklart blivit väldigt mycket dyrare. När någonting växer fram finns det både fördelar och nackdelar, och man får väga dem mot varandra. Vi har då kommit fram till att just transaktionskontot inte ska finnas kvar. Men Utbetalningsmyndigheten och dess viktiga uppgift, herr talman, finns kvar.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.