Nedläggning av Skatteverkets kontor i Lund
Interpellation 2024/25:208 av Adrian Magnusson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-11-15
- Överlämnad
- 2024-11-18
- Anmäld
- 2024-11-19
- Sista svarsdatum
- 2024-12-02
- Svarsdatum
- 2024-12-19
- Besvarad
- 2024-12-19
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Skatteverket lät den 16 oktober meddela de anställda vid kontoret i Lund att Skatteverkets kontor i Lund ska läggas ned 2025. Ett fyrtiotal anställda kommer att kunna överflyttas till Skatteverkets kontor i Malmö i stället.
Lund är en av landets största universitetsstäder, och många studenter inom exempelvis ekonomi och juridik har antingen haft sommaranställning eller sin första anställning efter examen vid Skatteverkets kontor i Lund. När en av Sveriges största och mest populära myndigheter nu lämnar Lund riskerar det att skada den framtida kompetensförsörjningen till en av Sveriges viktigaste myndigheter. Likaså skapar det oro för att fler kontorsnedläggningar runt om i Skåne och i landet är att vänta.
Skatteverket är en viktig aktör för att statliga jobb ska finnas i hela landet och inte bara i storstäderna. Det är också viktigt att en myndighet som Skatteverket har statstjänstemän med mycket goda kunskaper. För att vara en attraktiv arbetsgivare behöver Skatteverket finnas på olika platser runt om i landet och i universitetsstäderna.
I sitt svar på en skriftlig fråga daterad den 30 oktober hänvisade finansministern i stort frågan om Skatteverkets närvaro runt om i landet till Skatteverket självt. Detta trots att regeringen styr riket och därmed också dess myndigheter.
Mina frågor till finansminister Elisabeth Svantesson är därför:
- Hur ser ministern på huruvida Skatteverket spelar en roll i att bidra till att skapa statliga jobb i hela landet?
- Är ministern och regeringen beredda att vidta åtgärder i sin styrning av Skatteverket för att se till att Skatteverket har kontor och arbetsplatser runt om i hela Sverige?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:208
Webb-tv: Nedläggning av Skatteverkets kontor i Lund
Dokument från debatten
- Torsdag den 19 december 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:54
- Protokoll 2024/25:54 Torsdagen den 19 decemberProtokoll 2024/25:54 Svar på interpellation 2024/25:208 om nedläggning av Skatteverkets kontor i Lund
Protokoll från debatten
Anf. 24 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Adrian Magnusson har frågat mig hur jag ser på att Skatteverket spelar en roll i att bidra till att skapa statliga jobb i hela landet. Han har också frågat om jag och regeringen är beredda att vidta åtgärder i vår styrning av myndigheten för att se till att Skatteverket har kontor och arbetsplatser runt om i hela Sverige.
Jag har nyligen besvarat en skriftlig fråga från interpellanten i samma ämne.
Regeringens förvaltningspolitik bygger på att myndigheterna i stor utsträckning själva, utifrån de mål och uppgifter för verksamheten som riksdagen och regeringen fastställer, avgör hur verksamheten ska organiseras för att på bästa sätt tillgodose samhällets samlade behov. Detta innebär att det i stor utsträckning är myndigheterna själva som ansvarar för att besluta om sin organisation och den geografiska indelningen av sin verksamhet. Samtidigt är det viktigt att våra myndigheter finns på flera platser i Sverige, då statlig närvaro upprätthåller statsförvaltningens legitimitet och förtroende.
Skatteverket ska enligt sin instruktion bedriva verksamhet på de platser där detta är motiverat utifrån myndighetens uppdrag. Skatteverket finns i dag på 47 orter runt om i Sverige, och arbetet med lokalförsörjning är en viktig förutsättning för att kunna skapa en effektiv och ändamålsenlig verksamhet. Det är anledningen till att Skatteverket flyttar sin verksamhet från Lund till Malmö. Det är myndighetens ledning som är bäst skickad att avgöra hur organisationen ska utformas och var den geografiskt ska placeras för att skapa en effektiv och ändamålsenlig verksamhet.
Anf. 25 Adrian Magnusson (S)
Herr talman! Jag tackar finansministern för svaret på min interpellation. Som finansministern mycket riktigt nämnde har detta ämne tidigare avhandlats genom en skriftlig fråga, men i debatter med finansministerns regeringskollegor har jag lärt mig att man ibland via interpellationsverktyget kan lägga ut texten lite, få lite djupare förklaringar och ha lite djupare resonemang. Det var därför jag valde att interpellera finansministern, och jag tycker att hon utvecklade tankegången i alla fall något jämfört med svaret på min skriftliga fråga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag får ändå säga att jag tycker att finansministerns svar förvånade lite. Det finns några saker som jag reagerade på och som jag väldigt gärna vill reda ut här i kammaren i dag.
Jag förvånas först och främst över otydligheten. Finansministern uppger att det är viktigt att myndigheter finns på flera platser i Sverige, då statlig närvaro upprätthåller statsförvaltningens legitimitet och förtroende. Samtidigt verkar hon helt överlåta denna uppgift till myndigheterna - i detta fall till Skatteverket. Såvitt jag har kunnat utläsa, eller höra här i kammaren i dag, finns det ingen vilja från regeringen att aktivt styra myndigheterna i den här frågan.
Finansministerns och regeringens hållning förefaller som sagt vara att myndigheterna själva får hantera var verksamheten ska vara lokaliserad. Detta skulle i sin extrem kunna innebära att Skatteverket och andra myndigheter kan centraliseras i väldigt stor utsträckning, exempelvis till Malmö, Stockholm och Göteborg.
Herr talman! Det är inte en av Gud given ordning att frågan om myndigheters lokalisering ska hanteras så här. Det går att göra på andra sätt. År 2015 skulle Skatteverket lägga ned en rad lokalkontor, bland annat i Vetlanda, Simrishamn, Ängelholm och Mariestad. Beslutet väckte stor upprördhet, vilket var föga förvånande eftersom de statliga jobben på dessa orter är försvinnande få - det är väl Skatteverket, Polismyndigheten och Systembolaget som kan komma i fråga.
Den dåvarande civilministern, min kamrat och kollega Ardalan Shekarabi, agerade och gav Statskontoret i uppdrag att följa upp statliga myndigheters beslut om lokalisering. Först pausades planerna på nedläggning, och till slut skrinlades planerna på att lägga ned kontoren helt och hållet.
Herr talman! Det går säkert att finna argument för att Skatteverkets kontor i Lund ska läggas ned och slås ihop med ett annat kontor, i det här fallet Malmökontoret. Personligen tycker jag att en myndighet borde ha stort intresse av att vara lokaliserad i en av landets främsta universitetsstäder, inte minst för kompetensförsörjningen. Men om vi lyfter blicken bortom Lund ser vi att Skatteverket och flera andra myndigheter har kontor runt om i landet.
Efter att ha hört finansministerns svar här i kammaren blir man ju något fundersam kring var gränsen går för när regeringen är beredd att ingripa. Finns det något tillfälle då regeringen skulle kunna säga att de regionalpolitiska hänsynen eller förtroendet och legitimiteten för statsförvaltningen, som finansministern själv nämnde, väger tyngre och att regeringen behöver agera när man ser tendenser till att myndigheter fattar denna typ av beslut och verksamhet centraliseras i allt större utsträckning?
Enligt min uppfattning är det, vilket historien också visar, fullt möjligt för regeringen att agera i denna typ av frågor och tillse att myndigheter är närvarande i hela landet och på olika ställen i landet. Jag har nämnt ett historiskt exempel, från 2015, men det finns fler. Frågan som på något vis blir hängande i luften är: När är regeringen beredd att ingripa gällande ivern hos ledningen för Skatteverket eller andra myndigheter att centralisera verksamheten? Finns det över huvud taget någon sådan gräns, eller har Skatteverkets anställda på mindre kontor, som i Vetlanda, Simrishamn, Ängelholm och Mariestad, skäl för oro så här i juletid?
Anf. 26 Niklas Karlsson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Sverige har ju sedan lång tid tillbaka en förvaltningsmodell med fristående myndigheter. Den har i många avseenden tjänat Sverige väl. Det man dock inte kommer ifrån, som är tydligt uttryckt i regeringsformens 1 kap. 6 §, är att det är regeringen som styr riket. Då kan man inte bara avfärda ett beslut med att det är myndigheterna som har tagit det, för regeringen har alltid möjligheten att ha en annan uppfattning om hur myndigheters verksamhet ska bedrivas.
Den som läser myndighetens beslut kan se att det är rent ekonomiska skäl som ligger bakom detta. Men det är ju också så att statlig närvaro runt om i hela vårt land måste bygga på mer än ekonomiskt rationella principer. Den storskalighet som håller på att utvecklas - långt ifrån människor, inlåst i byråkratiska borgar - har också ett pris.
Jag tror att det är viktigt att vi ser till att ha statlig närvaro i hela landet. Det skapar lokalkännedom och stärker legitimiteten och förtroendet i samhället för staten och för myndigheterna. Framför allt visar statlig närvaro runt om i hela landet på respekt för de människor som i dag kan uppleva en omvärld som förändras totalt och som kanske kan känna att ingen bryr sig om dem som inte bor innanför Stockholms tullar, i västra Skåne eller i Göteborgsregionen.
Det går att styra om man bara vill. Som gammal försvarspolitiker fick jag ganska tidigt lära mig denna fråga: Vem bär vad i vilken hand? Svaret är: Chefen bär alltid ansvaret i första hand. Samma princip kan tillämpas i dessa resonemang. Om regeringen har uppfattningen att den statliga närvaron måste bli bättre kan man styra genom regleringsbrev och förordningar. Ytterst kan man gå till Sveriges riksdag och kräva att vi lagstiftar om hur vi vill att det ska se ut i vårt land.
Det här är inget som är främmande för oss, för man pekar ju tydligt ut en statlig verksamhet som ska finnas i primärkommuner. Jag talar om Systembolagets verksamhet. Jag tycker att detta är bra, men jag tycker att sådana beslut bör fattas även i andra avseenden för att stärka lokalkännedomen, öka legitimiteten, visa respekt för människor och visa att staten finns i hela landet och är till för alla människor.
Adrian Magnussons fråga till finansministern är ju egentligen berättigad på ett större plan. Detta handlar inte bara om Skatteverkets kontor i Lund, utan det handlar om hur vi vill att vårt land ska se ut och hur man som regering väljer att styra sin verksamhet och sina myndigheter.
Anf. 27 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Jag tackar ledamoten för interpellationen. Jag ska besvara några delar av det som sades.
Regeringen styr landets myndigheter, bland annat genom instruktioner. Till den som tittar på debatten och inte känner till detta kan jag säga att instruktionen är grundplattan för varje myndighet. Det finns en instruktion som säger vad som är viktigast för en myndighet att göra.
När det gäller Skatteverket är en av dessa delar, som jag sa, att man ska bedriva verksamhet på de platser där detta är motiverat utifrån myndighetens uppdrag. Det finns alltså i instruktionen. Det var det första.
Så till det andra. När det gäller legitimitet finns det nog knappt någon myndighet i Sverige som har så högt förtroende som Skatteverket. Jag tror att det beror på att de genom åren jobbat med service och digitalisering. De allra flesta av oss kontaktar Skatteverket via telefon eller digitalt, men självklart ska de också ha kontor. Det har de på 47 platser. Det tycker jag är ganska bra, med tanke på att myndigheten har digitaliserat så mycket av sin verksamhet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är såklart alltid en avvägning när det gäller exakt var man ska finnas och inte finnas. Jag ska vara helt ärlig nu, och jag kanske retar upp lundensarna: 22 kilometer till Skatteverket är inte så jättelångt när man kommer från Lycksele, som jag gör. Jag har dock full förståelse för att lundensarna kan tycka att det är problematiskt, så jag ska inte ironisera över det. Min poäng är det som både Niklas Karlsson och interpellanten Adrian Magnusson var inne på: Man kan absolut styra genom regleringsbrev, och man kan ha en annan typ av styrning. Vi har ju också dialog hela tiden med myndigheterna. Just när det gäller det här tycker jag dock inte att det är min uppgift att styra. Det måste myndighetsledningen göra, och jag litar på den. Jag tror faktiskt att även Niklas Karlsson litar mycket på den, eftersom han träffar den ofta.
Med det sagt: De beslutar detta själva. Man kan alltid önska att alla myndigheter ska finnas på fler ställen, men interpellationen handlar om den här myndigheten, som jag ansvarar för. Jag tänker inte gå in i alla andra myndigheter som andra ministrar ansvarar för.
Anf. 28 Adrian Magnusson (S)
Herr talman! Jag vill för ordningens skull säga att jag är Ystadbo och att Niklas Karlsson är från Landskrona, så att ingen står i andra sammanhang och kallar oss för lundensare. Jag vill bara ha det fört till protokollet.
Vad ska man säga? När det gäller det här med att staten ska finnas i hela landet, som ledamoten Karlsson var inne på, är det ju inte någon välgörenhetsverksamhet. Det finns andra aspekter än att ha förtroende och legitimitet, som också är viktiga.
Något jag tycker att det pratas alldeles för lite om i den statliga förvaltningen generellt är lokalkännedom. Om den statliga verksamheten är spridd i stora delar av samhället och på många orter får den också mycket bättre lokalkännedom än om verksamheten är centraliserad till Stockholm, Göteborg eller Malmö. Jag tror att det finns stora vinster med att ha en statsförvaltning som är väldigt närvarande runt om i hela landet.
Jag förstår att finansministern vill få detta till att handla om avståndet mellan Lund och Malmö, som ju inte är så stort. Det är kanske inte egentligen skattekontoret i Lund som är det stora här, men det här gör att en oro sprids för att fler kontor runt om i landet kommer att läggas ned. I Skåne finns förutom i Malmö och Lund även skattekontor i Helsingborg, Kristianstad, Ängelholm och Simrishamn. Två av dessa orter var som jag nämnde tidigare nedläggningshotade 2015. Jag har i samtal med anställda framför allt i Simrishamn verkligen fått bilden att den oron nu har väckts i och med beslutet om Lund. Beslutet kom dessutom ganska hastigt och verkställdes ganska snabbt.
När det här hände 2015 agerade regeringen. Om sådana hot om nedläggning skulle bli aktuella igen hoppas jag verkligen att regeringen agerar, för det är regeringen som styr riket - inte generaldirektörer. Regeringen behöver agera när den här typen av händelser sker och kan eskalera.
Det var en ganska stor debatt 2015 om de här kontoren. I förmiddags satt jag och läste igenom gamla interpellationsprotokoll och skriftliga frågor. Till exempel ställde finansutskottets ordförande en skriftlig fråga på den tiden om skattekontoret i Lycksele. Det var faktiskt en väldigt stor debatt med många deltagare. De här frågorna väcker stort engagemang.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är många som tycker att det är klart att det ska finnas statliga jobb på deras ort, även om det inte handlar om just servicekontor. De är ofta få, och det är Skatteverket - som har ett högt förtroende, som finansministern sa - som finns på de här orterna. Jag tror att det är oerhört viktigt att Skatteverket arbetar hårt för att behålla det förtroendet, för förtroende tar lång tid att bygga upp men går väldigt snabbt att rasera. Skatteverket behöver ta sitt ansvar. Om Skatteverket inte klarar av det, om man uttrycker det så, behöver regeringen agera.
Som ett exempel på hur regeringen kan agera har jag med mig ett citat av något Ardalan Shekarabi sa i samband med att man fattade beslut om en utredning angående var myndigheter skulle finnas. Statskontoret gjorde utredningen, och den ledde som jag sa innan till att det här pausades. Shekarabi sa: "Myndigheterna har koll på sin egen verksamhet, det är regeringens ansvar att ha helhetsbilden. Jag anser att staten inte kan abdikera från sitt ansvar att finnas i hela landet. Staten ska hålla ihop vårt land, inte bidra till att splittra det."
Regeringen har alltså det yttersta ansvaret.
Anf. 29 Niklas Karlsson (S)
Herr talman! Jag vill också ha det fört till protokollet att jag visserligen har tillbringat ett par år i Lund men i grunden är landskronit, precis som ledamoten Magnusson är Ystadpåg.
Det är ändå så att Sveriges myndigheter agerar utifrån de så kallade instruktioner, som finansministern uttryckte det, som regeringen har gett dem. Ansvaret kommer alltså alltid tillbaka till regeringen. Även om vi har självständiga och fristående myndigheter är det ju regeringen som äger sina myndigheter och kan styra dem. Regeringen kan tala om vad uppdraget är, var myndigheten ska finnas och hur den ska bedriva sin verksamhet.
Finansministern omfattade i sitt tidigare inlägg också uppfattningen att regeringen kan styra sina myndigheter, och kanske kan vi till och med vara överens om att man ska styra sina myndigheter. Då återstår frågan varför man tillåter saker och ting att utvecklas som de nu gör.
Tidigare har regeringen kunnat gå in och ändra beslut, som i Adrian Magnussons exempel från 2015 eller när man har valt att styra Systembolaget och säga hur närvaron ska se ut i hela landet. Så hade vi kunnat göra även med Skatteverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och alla andra myndigheter vi har. Vi tycker nämligen att det är viktigt att det finns en lokal närvaro i hela landet för att visa människor den respekt de förtjänar. Det är viktigt för att visa att vi finns till för alla och inte bygger byråkratiska borgar som bara bygger på principer om ekonomiska och rationella argument eller stordriftsfördelar.
Anf. 30 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Väldigt kortfattat: Som jag sa styr regeringen självklart riket, och vi har myndigheter som gör det de fått i uppdrag att göra. I det här fallet har man en instruktion om att finnas runt om i landet där man ser att det behövs.
Just Skatteverket är en av de myndigheter som har ett väldigt högt förtroende, som jag sa. De har en hög grad av digitalisering, och ändå finns de på 47 platser. Man kan absolut ha synpunkten att de borde finnas på fler platser, men det handlar också om att använda varje skattekrona på bästa sätt och så effektivt som möjligt. När det gäller just Skatteverkets ledning vill jag säga att jag har väldigt stort förtroende för att de gör precis det som är bäst.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Generellt håller jag såklart med om att man ska kunna bo och verka i hela landet. Jag vill nämna att regeringen gör flera saker i budgeten när det gäller detta. Till exempel satsade vi i vår första budget över en halv miljard kronor för att stötta bredbandsutbyggnaden i hela landet så att man faktiskt kan driva företag, ha kontakt med myndigheter och mycket annat. Nästa år satsar vi dessutom pengar för att stärka det civila samhällets förutsättningar att arbeta för hållbar regional utveckling och landsbygdsutveckling. Allt det här är till för att öka möjligheterna att bo överallt.
Jag vet att vi i alla fall har en lundensare i salen, men jag ska inte ta en debatt eller ställa frågan till arbetsmarknadsministern om just detta. Han får svara på frågor om annat sedan, men jag har alltså förtroende för Skatteverkets ledning. Regeringen styr absolut myndigheterna, men i den här frågan kommer jag inte att fortsätta. Jag vill nu vara väldigt tydlig och säga att ledningen beslutar och att vi ser till att man ska kunna leva i hela landet.
På tal om Lycksele: Jag föddes för länge sedan på det lasarett som ju stängs titt som tätt på somrarna. Jag ska inte säga vilka partier som gör det, för jag ska inte göra just det här till en partipolitisk fråga, utan lämnar nu den här debatten och mina inlägg för den här gången.
Anf. 31 Adrian Magnusson (S)
Herr talman! Jag tackar finansministern för en bra debatt.
Jag tror, som jag sa tidigare, att det här i grunden är en mycket viktig fråga och en mycket större fråga än Skatteverkets kontor i Lund. Det här handlar om förtroendet för statsförvaltningen, statsförvaltningens legitimitet och vilka förväntningar svenska folket kan ha på att statsförvaltningen är närvarande i hela Sverige.
En sak som jag tycker är viktig att framföra är att det här inte är en fråga om förtroende för Skatteverkets ledning. Jag tror att både jag och Niklas Karlsson har högt förtroende för Skatteverkets ledning. Det här handlar om hur Skatteverket agerar utifrån det mandat som regeringen ger det.
Regeringen kunde ha varit tydlig och sagt att man tycker att det är viktigt med tanke på den urbanisering som pågått i Sverige under väldigt lång tid att Skatteverket är kvar på de orter där det är i dag. Kanske kunde man ha tittat även på andra orter, jag vet inte, men man kunde i alla fall ha sagt att det ska vara kvar på de orter där det finns i dag. Det hade man kunnat föra fram till Skatteverket på ett lämpligt sätt.
Jag frågade i mitt första inlägg om det finns någon bortre gräns. För att verkligen dra det till sin spets skulle myndigheter kunna säga: Vi vill förlägga delar av vår verksamhet till utlandet, för det är billigt. Vi skulle kunna spara in jättemycket pengar på det. Är det också någonting som finansministern skulle säga är okej därför att det är ekonomiskt riktigt, för att uttrycka sig så? Jag hoppas att det inte är så, men jag har som sagt inte fått något riktigt svar på var den bortre gränsen går och när regeringen känner att den är beredd att göra som ledamoten Karlsson sa och ge de här instruktionerna, ta det här mandatet och säga till en myndighet: Så här kan ni inte agera, utan här måste ni faktiskt dra i bromsen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tror att vi kommer att få anledning att återkomma till den här typen av diskussioner om statsförvaltningens närvaro. Skulle vi hamna i en situation liknande den 2015 kan jag redan nu lova finansministern att vi kommer att ses i fler interpellationsdebatter framöver.
(Applåder)
Anf. 32 Förste vice talman Kenneth G Forslund
Finansministern avstår från sin slutreplik.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.