Närhetsprincip för nyanlända
Interpellation 2016/17:151 av Jesper Skalberg Karlsson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2016-11-25
- Överlämnad
- 2016-11-28
- Anmäld
- 2016-11-29
- Sista svarsdatum
- 2016-12-12
- Svarsdatum
- 2016-12-20
- Besvarad
- 2016-12-20
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
År 2015 tog Sverige emot 162 877 asylsökande människor, vilket var en fördubbling från det föregående året och mer än en femdubbling sedan 2011. På kort tid placerades tiotusentals människor i tillfälliga boenden, spritt över olika kommuner i Sverige. Till följd av denna akuta flyktingkris har också tiden för prövning av uppehållstillstånd skjutit i höjden.
Det innebär att det runt om i Sverige finns människor som väntar på besked om sitt uppehållstillstånd. Många lär få vänta mer än ett år från det att deras ansökan lämnats in. Under den tiden kommer också många att hinna rota sig i sina respektive lokalsamhällen. Detta är naturligt. Unga placeras i grundskolor och gymnasieklasser. Människor engagerar sig i sitt närområde. Kort sagt kommer många asylsökande att lära känna sin nya hembygd, och antagligen kalla den för ”sin”.
Men på flera håll i landet ser vi exempel på att Migrationsverket stuvar om i organisationen för dessa människors boenden, vilket i flera fall leder till att flyttlasset går till en annan kommun. Samtidigt finns det flera kommuner som under flyktingkrisen placerat ensamkommande unga i andra kommuner än sin egen – medan man bygger upp egen mottagningsverksamhet – och som nu vill flytta tillbaka dem till den kommun som tagit emot dem ”på papperet”. Slutligen finns en stor grupp människor som, när de får sitt uppehållstillstånd beviljat, anvisas till en annan kommun. Denna sista grupp lär dessutom växa under 2017 i samband med den nya lagen om anvisning till kommuner.
Processerna kring detta är i någon mån komplicerade – och Migrationsverket är en fristående myndighet som inte ska styras av enskilda ministrar. Men den övergripande principen för människor som söker asyl i Sverige borde vara att man inte flyttas runt i onödan. I fallet med dem som erhåller uppehållstillstånd och placeras i en annan kommun bör en närhetsprincip kunna införas som stipulerar att man i första hand bör placeras i den kommun man befunnit sig i under prövotiden, förutsatt att det finns boenden tillgängliga där.
Detta skulle ha flera fördelar. Civilsamhället skulle uppmuntras att ta ett långsiktigt ansvar från början, eftersom de människor man engagerar sig i inte tvingas flytta efter några få månader. Kommunala integrationsinsatser skulle kunna ske från dag ett eftersom man inte riskerar att förlora sin investering i dessa människor när de måste göra om processen i nästa kommun. Dessutom ska inte underskattas att en flytt är en uppslitande process – inte minst för barn – när den sker med tvång.
Kort sagt är det varken resurseffektivt, legitimt eller önskvärt att ett antal kommuner agerar slussar för asylsökande. Det säger på sätt och vis sig självt att ingen vinst görs när en asylsökande som erhåller uppehållstillstånd i Umeå tvingas flytta till Visby – bara för att byta plats med en asylsökande som gör den omvända resan. Tvärtom vore det mer önskvärt om en närhetsprincip blev vägledande. Det skulle staten, kommunerna och de enskilda spara både tid och pengar på.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Hur ser ministern och regeringen på de otaliga flyttningarna av asylsökande i Sverige, och har man förslag för att komma till rätta med problematiken som uppstår därigenom?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:151
Webb-tv: Närhetsprincip för nyanlända
Dokument från debatten
- Tisdag den 20 december 2016Kammarens föredragningslistor 2016/17:50
- Protokoll 2016/17:50 Tisdagen den 20 decemberProtokoll 2016/17:50 Svar på interpellation 2016/17:151 om närhetsprincip för nyanlända
Protokoll från debatten
Anf. 1 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Svar på interpellationer
Herr talman! Jesper Skalberg Karlsson har frågat mig hur jag och regeringen ser på de otaliga flyttningarna av asylsökande i Sverige och om vi har förslag för att komma till rätta med problematiken som uppstår därigenom.
Regeringen är väl medveten om den problematik Jesper Skalberg Karlsson lyfter fram och avser att vidta åtgärder för att skapa ett mer sammanhållet mottagandesystem som främjar etableringsmöjligheterna och minskar antalet flyttar för asylsökande och nyanlända.
Många av de flyttar som asylsökande i dag måste göra beror på att de tillfälliga boenden som Migrationsverket har upphandlat nu läggs ned. Från 2018 räknar Migrationsverket med att enbart använda sina egna boenden, vilket gör att asylsökande i mycket större utsträckning än i dag kommer att bo på samma ställe under hela asyltiden.
Vid årsskiftet tar Migrationsverket över ansvaret för anvisning till kommuner avseende nyanlända. Regeringen bereder för närvarande frågan om att Migrationsverket, när det är möjligt inom ramen för kommuntalen, ska anvisa personer till samma kommun som de bott i under asyltiden. Regeringen avser att återkomma om detta.
Regeringen har även tillsatt en utredning som bland annat har i uppdrag att utifrån ett helhetsperspektiv analysera och föreslå en ändamålsenlig ordning för mottagande av asylsökande, nyanlända och ensamkommande barn. Utredningen ska också analysera hur insatser som stöder en framtida etablering i samhälls- och arbetslivet kan komma in i asylmottagandet. Utredningen ska redovisa sitt arbete senast den 31 oktober 2017.
Dessa åtgärder syftar till att minska antalet flyttar och även den problematik som uppstår kring dessa. Mitt svar på frågan blir därmed: Ja, vi har förslag på hur antalet flyttar ska minska, och vi har tillsatt en utredning som utifrån ett helhetsperspektiv ska föreslå en ändamålsenlig ordning för mottagande av asylsökande, nyanlända och ensamkommande barn, där etableringsmöjligheterna främjas.
Anf. 2 Jesper Skalberg Karlsson (M)
Herr talman! Tack till ministern för svaret! Ibland är det så enkelt som ett ja. Det gläder mig att regeringen arbetar med frågan om en närhetsprincip för nyanlända, för nuvarande situation är på många sätt orimlig.
Låt mig göra en snabb recap.
År 2015 tog Sverige emot 163 000 asylsökande människor, vilket var en fördubbling från det föregående året och mer än en femdubbling sedan 2011. På kort tid placerades tiotusentals människor i tillfälliga boenden spridda över landet. Till följd av detta har tiden för prövning av uppehållstillstånd skjutit i höjden, vilket ju inte är så förvånande.
Det innebär att det runt om i Sverige finns människor som väntar på sitt besked om uppehållstillstånd. Många lär få vänta mer än ett år från det att deras ansökan lämnats in. Under den tiden kommer många att hinna rota sig i sina respektive samhällen. Unga placeras i grundskolor och i gymnasieklasser. Människor engagerar sig i sitt närområde. Kort sagt kommer många asylsökande att lära känna sin nya hembygd och antagligen kalla den sin egen. Därför är det märkligt att när man erhåller uppehållstillstånd finns det risk att man skickas iväg till en annan kommun.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag har under våren mött människor, en del av dem unga, som ska tvingas lämna vår kommun Gotland och flytta till Norrlandskommuner. Jag ogillar inte Norrland, men det är en udda hantering att unga som har sett fram emot att spela fotboll på sommarlovet helt plötsligt tvingas att flytta till Luleå.
Det vore mer önskvärt om de som erhåller uppehållstillstånd i första hand placerades i den kommun som de befunnit sig i under prövotiden, förutsatt att det finns boenden tillgängliga där - en så kallad närhetsprincip för nyanlända. Om det vore den vägledande principen skulle det ha flera fördelar.
Först och främst skulle civilsamhället uppmuntras att ta ett ganska långsiktigt ansvar från början, eftersom de människor man engagerar sig i inte tvingas flytta efter några få månader. Kommunala integrationsinsatser skulle kunna ske från dag ett, eftersom kommunpolitikerna inte skulle behöva oroa sig för att förlora sin investering i de här människorna när de ska göra om processen i nästa kommun.
Dessutom ska det inte underskattas att flytt är en ganska uppslitande process, inte minst för barn, när den sker med tvång.
Kort sagt: Det är varken resurseffektivt, legitimt eller önskvärt att ett antal kommuner agerar slussar för asylsökande. Det säger på sätt och vis sig självt att ingen vinst görs när en asylsökande som erhåller uppehållstillstånd i Umeå tvingas att flytta till Visby bara för att byta plats med en asylsökande som gör den omvända resan. Tvärtom vore det mer önskvärt om en närhetsprincip blev vägledande, för det skulle såväl staten som kommunerna och de enskilda människorna spara både tid och pengar på.
Därför vill jag ställa en uppföljande fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson. Varför tog man inte tag i problemet med dessa flyttar när man gjorde migrationsöverenskommelsen 2015? Var det därför att man då inte såg problemet - fanns det inte på bordet? Eller har omfattningen blivit känd först 2016?
Anf. 3 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Herr talman! Först kan vi konstatera att vi nu är igenom mottagandekrisen som vi hade under förra året. Vi tog, som Jesper Skalberg Karlsson påpekade, emot 163 000 asylsökande förra året, varav 114 000 de sista fyra månaderna september-december. Vi klarade av att ge dem tak över huvudet och mat för dagen från första dagen, med något undantag. Men de allra flesta klarade vi av.
I januari hade vi 150 000 människor som väntade på att få beslut. Migrationsverket har under året behandlat många av ansökningarna och i väldigt hög fart. Hittills i år har man fattat över 100 000 beslut och kommer nog i år att fatta uppemot 115 000 beslut sammanlagt, vilket är det högsta antalet någonsin.
Det gör att köerna nu sjunker. Från det att vi i januari hade 150 000 som väntade på beslut var vi i november nere i 80 000. Det är fortfarande väldigt många, men det är ändå en klar förbättring. Det visar på att det går åt rätt håll.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
100 000 beslut har hittills fattats i år, 59 procent om bifall. Dem som får bifall tror jag att det kommer att gå bra för i Sverige. De kommer att gå ut på den starkaste arbetsmarknad som vi har haft på många år i Sverige. Just arbetsmarknaden är jag inte särskilt oroad över. Däremot har det varit och är ett problem med den trånga bostadssektorn, nämligen att hinna bygga bort den bostadsbrist som vi förvisso ärvde från den borgerliga regeringen 2014. Men situationen har blivit än mer utmanande när vi har fått väldigt många nyanlända som vi också ska ordna bostäder till.
Vi har nu sett till att vända utvecklingen. Bara i år räknar vi med att det totalt sett kommer att byggas över 60 000 nya bostäder i Sverige. Det är en kraftig ökning med nästan 50 procent på bara ett par år och det högsta antalet på över 40 år. Vi håller alltså på att bygga i fatt. Men detta är annars den trånga sektorn.
Jag ser nu att man gör väldigt mycket över hela landet för att klara det här. Men om vi ska klara det här måste alla kommuner ta emot - vi måste dela på ansvaret. Det kan inte bara vara de kommuner som har asylboenden som ska ta ansvar. Det kan heller inte bara vara socialdemokratiska kommuner som ska ta ansvar, utan alla kommuner måste vara beredda att ta ansvar.
Därför var det en stor framgång när Moderaterna i samband med migrationsöverenskommelsen för ett år sedan gav upp sitt motstånd mot principen att alla kommuner ska ta ansvar. Vi har nu en lagstiftning på plats.
Nu tycker jag att Moderaterna också ska leverera lite ledarskap i detta, för vi ser hur ett antal kommuner, till exempel Ekerö och ett par andra i Stockholmstrakten, inte vill ta sitt ansvar. Det vore bra om Moderaterna levde upp till sin del, för ska vi klara detta måste alla kommuner vara beredda att ta ansvar.
Omflyttningarna är en följd av att vi har fattat alla dessa beslut och nu går ur en stor mängd boenden. Precis som Jesper Skalberg Karlsson pekar på bör det vara en princip att inom ramen för de kommuntal som finns försöka bereda plats för dessa människor i den kommun där de redan bor. En sådan närhetsprincip kommer vi att skriva in i regleringsbrevet, och det fattar vi beslut om på torsdag.
Anf. 4 Jesper Skalberg Karlsson (M)
Herr talman! Jag tackar migrationsminister Morgan Johansson för svaret. Låt mig säga två saker angående detta svar.
Det första gäller arbetsmarknaden och att de som får uppehållstillstånd i Sverige kommer att gå ut på en stark arbetsmarknad där efterfrågan är stor.
Jag är tveksam till det. Det är inte för att jag är tveksam till om ekonomin i Sverige går bra, för det gör den. Så länge jobbskatteavdragen är verkningsfulla kommer ekonomin i någon mening att tuffa på.
Sverige är generellt sett ganska bra på integration. I OECD är vi bland de bästa. Men när det gäller just integration på arbetsmarknaden är vi bland de sämsta. Det har strukturella förklaringar, inte ekonomiska.
Det andra gäller att ministern säger att det är moderatledda kommuner som nu behöver ta ansvar för mottagandet och leva upp till migrationsöverenskommelsen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Låt mig nyansera den bilden lite. Jag är inte säker på att regeringen håller sin del av migrationsöverenskommelsen. Man har lovat förenklade byggregler, men Peter Erikssons förslag är få och små.
Lägg därtill att vi ser kommuner i just Stockholmsområdet säga: Stopp och belägg! Vi kommer inte att klara vårt mottagande. Det säger inte bara moderatledda kommuner som Ekerö och Täby. Även Stockholms stad har sagt stopp, och för en vecka sedan sa socialdemokratiskt ledda Järfälla stopp, trots att man för bara några månader sedan skrek att moderatledda kommuner var osolidariska.
Jag skulle vilja säga att problemet kanske är mer Stockholmsbaserat än moderatbaserat.
Nog om det.
Angående närhetsprincipen för nyanlända är det förvånande att det, trots att det var välkänt, har tagit sådan tid.
Interpellationssvaret innehåller till exempel denna text: "Vid årsskiftet tar Migrationsverket över ansvaret för anvisning till kommuner avseende nyanlända. Regeringen bereder för närvarande frågan om att Migrationsverket, när det är möjligt inom ramen för kommuntalen, ska anvisa personer till samma kommun som de bott i under asyltiden. Regeringen avser att återkomma om detta."
Migrationsministern säger att ett regleringsbrev kommer på torsdag. Det gör mig glad eftersom det betyder att arbetet är färdigt.
Det är olyckligt om vi är överens om att en närhetsprincip för nyanlända är önskvärt och att det sedan går om intet när det försvinner i utredningar och beredningar. Vi borde inte behöva vänta på regeringens utredning om ett helhetsperspektiv för mottagandet när vi redan i dag kan se ett specifikt problem med en lösning som är både ändamålsenlig och relativt lätt att implementera.
Jag välkomnar därför att migrationsministern tar detta beslut på torsdag och att han berättar om det redan i dag.
I övrigt hoppas jag att regeringen håller sin del av migrationsöverenskommelsen. I grund och botten är det en bra överenskommelse, men en förutsättning för att den ska vara verkningsfull är att alla parter håller sin del.
Anf. 5 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Herr talman! Ekonomin går bra. Vi hade en tillväxt på nästan 4 procent förra året, och i år är den uppemot 3 ½ procent. Har man en sådan stark tillväxt i botten lyfter också arbetsmarknaden. Arbetslösheten sjunker, långtidsarbetslösheten sjunker och ungdomsarbetslösheten sjunker. Vi har 100 000 lediga jobb. Det är fler lediga jobb än vi någonsin har haft, om vi ser tillbaka.
Jag brukar ibland använda mig av något jag kallar tidvattenteorin. När vattnet stiger lyfter alla båtar, också de båtar som ligger lite djupare i vattnet. Det vill säga: Också de som står lite längre från arbetsmarknaden kommer att ha lättare att få jobb om hela arbetsmarknaden växer. Det är detta vi ser nu.
Men det sker inte av sig självt. Det måste kompletteras med utbildningar så att den som går ut på arbetsmarknaden har rätt utbildning för att ta de jobb som växer fram.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det var inte jobbskatteavdragen som lyfte Sverige, tvärtom. Ju fler jobbskatteavdrag ni införde, desto högre blev arbetslösheten. Det var högre arbetslöshet när ni lämnade regeringsmakten 2014 än när ni tillträdde 2006.
Det som nu lyfter Sverige är investeringarna i bostadsbyggande och infrastruktur samt satsningarna på skola, sjukvård och annat offentligt. Det har till exempel anställts 13 000 fler i skolan de senaste åren. Det är detta som har lett fram till den förbättrade arbetsmarknaden.
Låt mig säga ett par ord om närhetsprincipen. Det var ett bekymmer att alltför mycket av mottagandet privatiserades under förra perioden. Man hade en alltför liten egen kostym med ungefär 25 000 platser. Resten fick man handla upp av Bert Karlsson och andra. När man ställdes inför en stor mottagningsutmaning fick man snabbt försöka köpa upp platser. Det ledde till att man till slut hade nästan 100 000 asylboenden. Det är detta som har lett till de stora omflyttningarna.
Inför framtiden har vi byggt ut mottagningskapaciteten och har många fler egna platser. Vi har också kontroll över inströmningen. Det gör att vi inte igen ska behöva uppleva den typ av omflyttningar vi nu ser. Vi kompletterar också med närhetsprincipen.
Anf. 6 Jesper Skalberg Karlsson (M)
Herr talman! Ministern talar om ekonomin som ett tidvatten. Jag skulle vilja kontra med en annan jämförelse. Det sägs att när tidvattnet drar tillbaka ser man vem som har badat naken.
Jag menar att detta är signifikativt för den svenska ekonomin. I penningpolitiken är spjällen öppna, och vi har minusränta i Sverige. I finanspolitiken missar man överskottsmålet, och då gör Magdalena Andersson en omskrivning av det finanspolitiska ramverket. När krisen kommer tillbaka - och det gör den, för konjunkturen går upp och ned - står Sverige ganska illa rustat för de utmaningar som kommer eftersom de strukturella problemen finns kvar. De doldes bara när tidvattnet var högt.
Tillbaka till närhetsprincipen, som min interpellation ursprungligen handlade om. Det finns olika uppfattningar om hur många flyktingar Sverige ska och kan ta emot. Det finns de som är nöjda och tror att inget behöver göras. Det finns de som tror att gränsen kan vara öppen och att bostäder bara finns. Det finns de som vill tillbaka till det antal som var på Göran Perssons tid. Det finns som sagt olika uppfattningar.
Oavsett vilken siffra, nivå eller ambition man landar på borde man vara överens om att processen för dem som är här nu ska vara effektiv. Det tjänar samhället, individerna och staten på.
Jag ser därför fram emot att migrationsminister Morgan Johansson inför en närhetsprincip för nyanlända. Det vore nämligen en riktig vinnarreform.
Anf. 7 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Herr talman! Jesper Skalberg Karlsson behöver som sagt bara vänta ett par dagar på närhetsprincipen eftersom vi fattar beslut om regleringsbrevet på torsdag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Angående bilden av tidvattnet: Badar man i tidvatten är det stor risk att man drunknar. Det bör man passa sig för.
Min poäng var att när vattnet stiger är det lättare för alla att få jobb. Om vattnet börjar sjunka måste det finnas någon som är beredd att hjälpa till. Det är därför vi har sådant som socialförsäkringar och en stark offentlig sektor. Det är min slutsats av denna bild också - det vill säga vikten av att ha en grundläggande generell välfärdspolitik.
Den här naturbilden skiljer sig också från ekonomin i den meningen att vi i viss mån kan påverka ekonomin själva. Politiska åtgärder som vi vidtar påverkar den ekonomiska aktiviteten.
Min poäng var att under den förra perioden, då ni sänkte skatterna, kom det inte några jobb, utan snarare steg arbetslösheten. Jobben kommer nu när vi i stället använder det ekonomiska utrymmet till investeringar. Till exempel bygger vi bostäder, vi bygger ut infrastrukturen och vi satsar på den offentliga sektorn. Det är denna grundläggande ideologiska frågeställning som finns mellan socialdemokrater och moderater.
När det gäller det vi pratar om, det vill säga närhetsprincipen och fördelning av asylsökande, måste alla kommuner vara beredda att ta ansvar för att detta ska fungera långsiktigt. Dessvärre är det nog i första hand moderata kommuner som inte har gjort detta genom åren och som heller inte så gärna vill göra det nu. Jag efterfrågar ett tydligare moderat ledarskap på den punkten.
När det gäller frågeställningen om man ska kunna stanna i en kommun tycker jag att det är rimligt att försöka beakta det i så stor utsträckning som möjligt. Därför skriver vi in detta i regleringsbrevet nu på torsdag.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.