Motorvägsbron i Södertälje
Interpellation 2025/26:367 av Kerstin Lundgren (C)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2026-03-02
- Överlämnad
- 2026-03-04
- Anmäld
- 2026-03-05
- Sista svarsdatum
- 2026-03-18
- Svarsdatum
- 2026-03-20
- Besvarad
- 2026-03-20
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)
Sverige befinner sig i ett mycket utmanande säkerhetspolitiskt läge. Som alla vet har Södertälje ett mycket strategiskt läge för både Sveriges ekonomi och totalförsvaret. I kommunen finns två totalförsvarsviktiga företag, Scania och Astra Zeneca. Stockholms civila bränslelager finns i Södertälje. Kommunen utgör samtidigt en nod för strategiska trafikprojekt, med två europavägar som strålar samman vid motorvägsbron och Södertälje kanal.
Frågan om en förbifart under kanalen är något som borde stå högt på listan över infrastruktursatsningar för Sverige. Jag är väl medveten om att det inte är fallet i Trafikverkets planförslag som regeringen ska ta ställning till denna vår. Förslaget innehåller en breddning av motorvägsbron.
Det har kommit till min kännedom att Förbifart Stockholm, som beräknas klar 2029, kommer att öka trafiken med upp till 35 procent till 2040–2045. Det är en trafikökning som kraftigt kommer att belasta den överfart som motorvägsbron utgör, även en breddad version av densamma. Det i sig borde motivera ett uppdrag till Trafikverket att utreda ett alternativ som en tunnel under kanalen. Det är viktigt utifrån ett totalförsvarsperspektiv. Försvarsmakten har uttryckt stöd för en kompletterande förbindelse.
Det som inte får hända är att regeringen tar beslut som innebär att en breddning av bron skall påbörjas 2033 och pågå till 2037. Fyra år av störningar på en strategisk trafiksträcka skulle skapa orimliga konsekvenser för både Södertäljes invånare, företagare och hela Sverige. För såväl Scania som Astra Zeneca skulle detta få stor påverkan, men det gäller även för Stockholmsregionen och Sverige. Det skulle kunna leda till betydande produktionsminskningar och kan jämföras med ett Södertäljeföretags kostnader på ca 680 miljoner kronor för de 10 månader som motorvägsbron var ur funktion. Om ombyggnaden skulle pågå under fyra år med kraftigt ökade trafikflöden skulle det vara förenat med betydande kostnader för både företag och samhällsekonomin.
Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson följande:
- På vilket sätt avser ministern ta hänsyn till näringslivs- och totalförsvarsnytta vid en breddning av motorvägsbron i Södertälje?
- Har ministern för avsikt att påbörja insatsen efter det att Förbifart Stockholm står färdig?
- Har ministern och regeringen klarlagt totalförsvarsnyttan med en kompletterande förbindelse till motorvägsbron, till exempel en tunnel?
- Om så, vilka åtgärder kommer ministern att vidta?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:367
Webb-tv: Motorvägsbron i Södertälje
Dokument från debatten
- Fredag den 20 mars 2026Kammarens föredragningslistor 2025/26:94
- Protokoll 2025/26:94 Fredagen den 20 marsProtokoll 2025/26:94 Svar på interpellation 2025/26:367 om motorvägsbron i Södertälje
Protokoll från debatten
Anf. 35 Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)
Herr talman! Kerstin Lundgren har ställt fyra frågor till mig om motorvägsbron i Södertälje. Den första frågan är på vilket sätt jag avser ta hänsyn till näringslivs- och totalförsvarsnytta vid en breddning av bron. Den andra frågan är om jag har för avsikt att påbörja insatsen efter det att Förbifart Stockholm står färdig. Den tredje och fjärde frågan är om jag och regeringen har klarlagt totalförsvarsnyttan med en kompletterande förbindelse till motorvägsbron och om så vilka åtgärder jag kommer att vidta.
Kerstin Lundgren och jag hade en interpellationsdebatt i den här frågan i december förra året. Det som har hänt därefter är framför allt att remisstiden för förslaget till den nationella planen har gått ut, att ett antal remissmöten har hållits och att beredningen i Regeringskansliet har fortlöpt.
Jag ska kortfattat redogöra för den process som har varit i frågan.
I infrastrukturpropositionen från 2024 klargjorde regeringen att den vill forma ett robust och effektivt transportinfrastruktursystem där samtliga trafikslags fördelar kan utnyttjas på bästa sätt och komplettera varandra. En väl fungerande infrastruktur är avgörande för svensk konkurrenskraft och för att hela Sverige ska fungera. Den ekonomiska ramen för nästa planperiod, 2026–2037, uppgår till 1 171 miljarder kronor. Det är en historiskt stor satsning där vi har ökat infrastrukturramen med över 200 miljarder kronor jämfört med den tidigare planperioden och där vi prioriterar att vårda det befintliga transportsystemet och prioriterar underhåll samtidigt som transportsystemet kan utvecklas.
Trafikverket har mot den bakgrunden haft i uppdrag att ta fram ett förslag till en ny nationell plan för perioden 2026–2037. I uppdraget till Trafikverket har regeringen bland annat betonat att samhällsekonomisk lönsamhet ska vara vägledande, att det är viktigt med ett stråk- och systemtänk och att det försämrade säkerhetspolitiska läget och totalförsvarets behov behöver beaktas. Objekt som inte är transportpolitiskt motiverade utan i huvudsak syftar till att stärka civilt eller militärt försvar måste dock bedömas och finansieras i särskild ordning. Dessa objekt ska därför inte ingå i förslaget till nationell plan.
Trafikverkets planförslag innehåller ett antal objekt som är kopplade till Södertälje, bland annat ett nytt objekt som innebär kapacitetsförstärkningar på existerande motorvägsbro i Södertälje. Det föreslagna objektet innebär en breddning av bron för att möjliggöra en utökning från två till tre körfält i vardera riktningen, men det innehåller också åtgärder för att stärka robustheten på motorvägsbroarna.
Samtliga riksdagspartier träffade i juni 2025 en blocköverskridande överenskommelse om att lånefinansiera 300 miljarder kronor för totalförsvaret under perioden 2026–2034. Av dessa får högst 50 miljarder kronor användas för investeringar i fysisk infrastruktur och lagerhållning av livsmedel, läkemedel och drivmedel som en del av det civila försvaret.
Jag avslutar med att understryka att det än så länge inte finns några ställningstaganden från regeringen vad gäller Trafikverkets förslag eller medlen till fysisk infrastruktur kopplade till civilförsvarsramen. Båda frågorna är under beredning, och vi avser att återkomma om detta.
Anf. 36 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Jag tackar ministern för svaret, även om det mest handlade om processen och jag inte fick svar på de fyra frågor jag ställt. Svaret innehöll som sagt mest en berättelse om processen och det vi har varit överens om samt en slutsats att beredning pågår, vilket jag också är medveten om.
Mina frågor handlar om att uppmärksamma hur allvarligt ett felaktigt beslut av ministern skulle kunna bli. I Södertälje kommun finns två totalförsvarsviktiga företag, Scania och Astra Zeneca. Stockholms civila bränslelager finns också i Södertälje, och kommunen är nod för strategiska trafikprojekt: två europavägar, motorvägsbron och Södertälje kanal.
När jag nu åter väcker frågan handlar det inte som förra gången om en alternativ förbindelse för att höja säkerheten, nämligen en tunnel under Södertälje kanal, utan denna gång ställde jag interpellationen för att det har kommit till min kännedom att Trafikverket föreslår att en breddning av bron ska ske mellan 2033 och 2037. Fyra år av störningar på en strategisk trafiksträcka skulle skapa orimliga konsekvenser för Södertäljes invånare och företagare och även för hela Sverige.
Breddningen skulle också ske efter att Förbifarten öppnas 2029 eller 2030. När Förbifart Stockholm äntligen öppnas beräknas trafiken öka med upp till 35 procent fram till 2040–2045. Det här skulle alltså betyda fyra års nedstängning av bron för breddningsarbeten samtidigt som trafikintensiteten ökar kraftigt.
Kostnaden för detta är betydande, och av det skälet förväntar jag mig att ministern är väldigt noga med att säkra att denna breddning, om den ska göras, inte påbörjas så långt fram som i Trafikverkets förslag och att den också påskyndas så att den inte tar fyra år.
Samtidigt är det också tydligt av remissvaren och Försvarsmaktens signal att man behöver stärka redundansen när det gäller passagen över Södertälje kanal. Det är en strategisk fråga för Sveriges totalförsvar.
Herr talman! Jag förväntar mig också att det i den plan som så småningom beslutas finns ett tydligt uppdrag att genomföra en alternativ utredning om Förbifarten. Det kan vara ytterligare en förbifart alternativt en tunnel, vilket har varit på förslag länge och som vi debatterade senast.
Trafikverket säger att det tar 20–30 år innan någonting sådant kan komma på plats. Det vore ett totalt misstag att inte göra någonting. Det vore att leka med Sveriges totalförsvar.
Anf. 37 Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)
Herr talman! Tack, Kerstin Lundgren, för dina frågor och ditt engagemang i den här frågan! Det är inte bara en lokal fråga för Södertälje, utan den har bäring på totalförsvaret för beredskap. Den är viktig utifrån ett totalförsvarsintresse. Det vill jag först vara tydlig med att säga.
Sedan är det svårt för mig, för att inte säga omöjligt, att ge mig in i diskussioner om exakta årtal i det här läget av den process som jag redogjorde för. Kerstin Lundgren kan dock vara trygg i den inriktning som jag har haft i infrastrukturpolitiken under dessa år som infrastrukturminister och som jag kommer att fortsätta att ha.
Det handlar om att bygga bort flaskhalsar och att inte bygga nya. Det är viktigt att infrastrukturåtgärder som är viktiga kommer på plats så snabbt som möjligt. Oavsett hur regeringen landar i beslut om nationell plan är Försvarsmaktens och näringslivets behov förstås något som ligger till grund för de beslut som vi kommer att fatta.
Herr talman! Jag tror att jag i princip nöjer mig med att säga det. Det är ett ganska tydligt besked från min sida i det här läget av processen. Kerstin Lundgren är en av riksdagens erfarna ledamöter som vet hur nationell infrastrukturplanering går till.
I det läge vi nu är i kommer jag inte att kunna svara mer på de specifika frågor som Kerstin Lundgren har ställt än att det än så länge inte finns några ställningstaganden från regeringen om Trafikverkets förslag. Det finns det inte heller om de medel till fysisk infrastruktur kopplat till civilförsvarsramen vi är överens om.
En inriktning är givetvis att vi där kommer att utgå från Försvarsmaktens behov och analys. I Trafikverkets förslag har vi med totalförsvarets behov mycket tydligare än tidigare redan på ritbordet. Därför är det angelägna frågor som ledamoten ställer.
Jag kan förvissa Kerstin Lundgren om att vi kommer att studera detta och vara väldigt noggranna innan vi fattar beslut, för att det inte ska skapas flaskhalsar och så att infrastrukturåtgärder kommer på plats så snabbt som möjligt.
Anf. 38 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Jag noterar att ministern säger att man inte ska fatta beslut som innebär att man skapar nya flaskhalsar.
Om Förbifarten öppnas och trafikintensiteten över motorvägsbron över kanalen i Södertälje ökar på det sätt som Trafikverket självt förutspår och man samtidigt stänger av just den trafikleden under fyra år för att göra en breddning skapar man inte en lösning på den sårbarhet som Försvarsmakten säger att bron utgör.
Vi har redan i dag stora trafikstörningar vid motorvägsbron. Detta skulle innebära att man i princip nästan sätter ett hänglås på överfarten över kanalen. Det kommer att få oerhörda konsekvenser.
Scania har i en prognos uppskattat att det till följd av trafikstörningarna blir en produktivitetsminskning till ett värde av cirka 800 miljoner kronor årligen, om ombyggnationen uppgår till 50 procent. Då kan man tänka sig vad det innebär för Astra Zeneca, för andra företag i Stockholmsregionen och för Sveriges ekonomi och tillväxt.
Det här är en oerhört allvarlig fråga som måste landa rätt när beslut fattas. Det kommer att få betydande konsekvenser för svenskt näringsliv, svensk tillväxt, svenska jobb och på sikt även vår totalförsvarsförmåga.
Om man väljer breddningslösningen – vilket jag tycker vore beklagligt – är det viktigt att man gör det tidigare och snabbare så att man inte åstadkommer denna effekt. Det måste ligga mer i fas med Förbifart Stockholm.
Det handlar om 35–40 procents ökad trafikintensitet över Mälarbron till 2045. Om man vet att man får en sådan trafikökning måste man säkerställa att det fungerar. Trafikverket säger att om 20–30 år, alltså någon gång bortom detta, kan man tänka sig att börja utreda en alternativ förbifart med en tunnel eller en annan bro.
Man måste se till att pressa fram en tidigarelagd utredning. Det kostar inte miljarder i det här skedet. Det vore en tydlig signal om att man ser detta och att man måste ha en handlingsberedskap.
I det sammanhanget handlar det inte minst om Försvarsmaktens tydliga signal om sårbarhet och behov av redundans. Ministern måste säkerställa att man inte får ett beslut som gör att frågan om en utredning, frågan om redundans och frågan om att skapa en alternativ förbifart hamnar i byrålådan och att man sedan väntar och låter någon annan få ta konsekvenserna.
Det handlar om svensk ekonomi, svensk tillväxt, svenskt näringsliv och den här regionen. Egentligen handlar det om hela Sverige, både norr och söder om passagen.
Anf. 39 Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)
Herr talman! Det låter som att Kerstin Lundgren och jag är rätt så överens. Tidigare och snabbare har varit ledord, om inte ett mantra, för att vi ska få ut så mycket infrastruktur som möjligt. Det behöver ske snabbare.
Det har inte varit en överraskning att Förbifart Stockholm skulle stå klar. I den nationella plan som vi ärvde när vi tillträdde och som fortfarande gäller fanns de aspekter som vi diskuterar i dag inte med.
Man har inte heller tagit höjd för att trafiken kommer att öka norr om förbifarten, trots att det låg på bordet i åtminstone två tidigare nationella planer eller i de underlag från Trafikverket som låg till grund för den dåvarande regeringens beslut. Vi har ärvt en situation där mycket behöver ske snabbare, och egentligen hade det behövt ske betydligt tidigare än det sker med denna plan.
Herr talman! Vi kommer att vara oerhört fokuserade på att få infrastruktur på plats tidigare och snabbare. Det ska inte skapa nya flaskhalsar, som jag sa tidigare. När man bygger ny infrastruktur eller investerar i befintlig infrastruktur blir det störningar under tiden.
Nu talar jag inte om det här enskilda fallet. Men det kan vara så i annan planering att Trafikverket planerar att vidta åtgärder under perioder av året då det är mindre trafikerat för näringslivet, låt oss säga sommarperioden.
Jag känner inte till alla delar i det här enskilda fallet, och jag kan inte uttala mig om årtalen, men man kan titta på andra exempel där man har vidtagit olika åtgärder. Man vidtar åtgärder, sedan kommer den intensiva perioden och därefter vidtar man nästa åtgärd sommaren efter.
Den tiden kanske vi inte har i det här läget, utan det kommer att vara viktigt att få ut saker snabbare. Då kan det också bli en större påverkan. Detta är utmaningen med att ta i kapp det eftersatta underhållet i den svenska infrastrukturen samtidigt som behoven ökar.
Det är klart att det hade varit bättre att diskutera det här för 20 år sedan, och det hade varit bättre om man inte hade börjat slarva med underhållet på det svenska järnvägs- och vägnätet för 30 år sedan.
Nu står vi i en situation där totalförsvarets och näringslivets behov ökar och där resorna väntas öka. Samtidigt har vi en historiskt stor ram; vår budget ökar med 200 miljarder i fasta priser vilket är en ökning med ungefär 27 procent jämfört med den nu gällande planen.
Det är en historiskt stor satsning på infrastruktur, men då är det också viktigt att det inte bara handlar om mer pengar utan att man får ut mer infrastruktur för pengarna och att det sker tidigare och snabbare. Där är vi överens, herr talman.
Anf. 40 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Det är klart att mycket hade varit bättre om man hade gjort annorlunda tidigare. Södertälje kommun har jobbat intensivt för att försöka påverka och uppmärksamma situationen. Trafikverket har dock inte alltid önskat lyssna.
Herr talman! När ministern nu säger sig vara så medveten om att fel har begåtts, att man inte har tagit hänsyn till situationen tidigare och så vidare, förväntar jag mig att han inte kommer att upprepa misstagen. Det skulle vara katastrofalt för kommande årtionden, för det skulle innebära att man någon gång runt 2050 kommer att stå här och debattera konsekvenserna av att inga åtgärder har vidtagits nu, 2026.
Det handlar om att få en alternativ förbindelse, det handlar om redundans och det handlar om att säkerställa att man har gjort detta arbete i tid, och tidigare, så att man kan möta den ökade trafikintensitet som kommer att uppstå på en av Sveriges mest strategiska övergångar, motorvägsbron i Södertälje. Det är en övergång för två motorvägar som binder samman Stockholmsregionen med södra Sverige, norra Sverige och resten av landet och som har behov av bättre genomströmning.
Jag hoppas verkligen att det inte blir så att man tar en fyraårig period in på den senare delen av trettiotalet och stänger av bron, stänger av tillfarten och åstadkommer stora kostnader för näringslivet. Konsekvenserna för Sverige skulle vara enorma.
Anf. 41 Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Det har inte gjorts tillräckligt tidigare, och fel har begåtts; så sammanfattade Kerstin Lundgren det jag sa.
Men det har då inte framför allt handlat om Trafikverket. De har flera gånger gett underlag till tidigare regeringar, som dock inte har tagit vidare eller hanterat de olika expertutlåtanden som har funnits i underlagen. Man har snarare begravt dem och låtsats som att det inte kommer att bli något problem när Förbifarten öppnar. Det är ett politiskt misslyckande, och detta bär den tidigare regeringen ett stort ansvar för.
För både vägunderhåll och nyinvesteringar eller reinvesteringar vad gäller vägnätet har man nästan kliniskt gått in och tagit bort olika åtgärder som hade varit viktiga för både totalförsvarets och näringslivets behov och för att vardagen ska gå ihop för vanligt folk.
Detta fel kommer inte att upprepas. Regeringen har redan gett ett mycket tydligt besked i den ram som är tagen och där siffrorna är förankrade i riksdagen vad gäller underhåll. Där lägger vi nu de miljarder som hade behövt vara i backen för länge sedan. Halva budgeten går till detta.
Det innebär att regeringen också kommer att vara noggrann med de prioriteringar vi gör för resterande del, som ska gå till utveckling av infrastrukturen. Jag kan försäkra Kerstin Lundgren att ”tidigare och snabbare” fortsatt kommer att vara ledord.
De aspekter som ledamoten har lyft fram i dag kring det specifika objektet och redundans till huvudstaden är väl kända sedan tidigare utifrån de underlag vi har från både Försvarsmakten och Trafikverket. Men jag vill tacka Kerstin Lundgren för engagemanget i frågan.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.