Minskade utsläpp av växthusgaser
Interpellation 2019/20:114 av Louise Meijer (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-11-08
- Överlämnad
- 2019-11-08
- Anmäld
- 2019-11-12
- Sista svarsdatum
- 2019-11-22
- Svarsdatum
- 2019-11-26
- Besvarad
- 2019-11-26
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Förra året ökade Sveriges utsläpp med nästan 2 procent, enligt Naturvårdsverkets officiella statistik. Häromveckan kom preliminär statistik för andra kvartalet 2019 som visar att utsläppen fortsätter att öka. Sju av riksdagens åtta partier har kommit överens om att Sverige ska ha nettonollutsläpp 2045, men just nu går utvecklingen åt fel håll.
Sverige behöver ställa om snabbt. Framför allt måste utsläppen från vägtransporter och industrin, vilka står för två tredjedelar av Sveriges totala utsläpp, minska. Sverige behöver göra sig kvitt beroendet av fossil energi.
Moderaterna vill elektrifiera Sverige. Det krävs systematiska satsningar för att bygga upp ett nätverk av laddstationer och elvägar så att både personbilar och lastbilar kan drivas på el. Det behövs kraftfulla incitament för företag att investera i nya tekniker för elektrifiering eller andra metoder, vilka minskar utsläppen från industrin.
Sverige står för ca 1 promille av världens utsläpp och kan på egen hand inte lösa klimatutmaningen. Men vi kan tjäna som ett internationellt föredöme genom att visa att minskade utsläpp är förenligt med ekonomisk tillväxt, så att fattigare länder kan moderniseras och öka levnadsstandarden samtidigt som de bidrar till den gröna omställningen.
Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:
Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att vända utvecklingen och minska utsläppen i Sverige?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2019/20:114
Webb-tv: Minskade utsläpp av växthusgaser
Dokument från debatten
- Tisdag den 26 november 2019Kammarens föredragningslistor 2019/20:38
- Protokoll 2019/20:38 Tisdagen den 26 novemberProtokoll 2019/20:38 Svar på interpellation 2019/20:114 om minskade utsläpp av växthusgaser
Protokoll från debatten
Anf. 9 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Fru talman! Louise Meijer har ställt frågan om vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att vända utvecklingen och minska utsläppen i Sverige.
Man kan börja med att konstatera att de svenska utsläppen har minskat varje år mellan 2011 och 2017, enligt Naturvårdsverkets slutliga statistik. Naturvårdsverket pekar dock på att utsläppen enligt preliminär statistik skulle kunna ha ökat under 2018 och under det andra kvartalet 2019. Slutlig statistik publiceras i december.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är i alla fall tydligt att utsläppen måste minska mycket fortare om vi ska nå våra klimatmål. Jag delar Louise Meijers uppfattning att Sverige behöver ställa om snabbt och välkomnar att hon nämner att Sverige behöver "göra sig kvitt beroendet av fossil energi", för det är precis det vi jobbar för. Regeringens ambition är att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland.
Regeringen ökar takten i klimatarbetet genom ökade satsningar. Inom transportsektorn, som står för cirka en tredjedel av utsläppen, har vi infört ett antal kraftfulla styrmedel som reduktionsplikten och bonus-malus-systemet och gjort omfattande investeringar i laddinfrastruktur. I budgetpropositionen för 2020 föreslår vi också bland annat ett nytt stöd för laddinfrastruktur längs större vägar. I den nationella planen för infrastruktur gör regeringen den största järnvägssatsningen i modern tid. Regeringens politik ska säkerställa att Sverige är rustat för en fossilfri transportsektor. Klimatomställningen ska ske på ett sådant sätt att alla kan vara en del av lösningen. Transporternas utsläpp ska minska genom elektrifiering och en övergång till fossilfria drivmedel, energieffektiva fordon och fartyg samt ett transporteffektivt samhälle, där trafikarbetet kan minska utan att avkall görs på tillgängligheten.
Industrin står också för runt en tredjedel av Sveriges utsläpp. Det gläder mig att industrin nu går i bräschen och ökar tempot mot fossilfrihet. Att initiativkraften också kommer från branscherna själva är något som ger oss goda möjligheter att ställa om. För att stödja industrin i omställningen har regeringen i budgetpropositionen föreslagit att Industriklivet stärks till 600 miljoner kronor om året.
Satsningen på teknikutveckling för minusutsläpp av växthusgaser som inleddes i år kommer att fortsätta. Industriklivet kan bidra till stora utsläppsminskningar; minst en tiondel av Sveriges utsläpp kan kapas bort enbart genom att stålindustrin genomför ett teknikskifte där kol ersätts med vätgas.
Största delen av industrin ingår i utsläppshandelssystemet, som är EU:s främsta klimatstyrmedel. Utsläppshandelssystemet har förstärkts genom det förslag som jag tog initiativ till under EU-förhandlingarna och som kom att kallas the Swedish proposal. Tack vare detta initiativ väntas utsläppsrätter motsvarande 2,5 miljarder ton koldioxid tas bort de kommande åren.
Den resterande tredjedelen av utsläppen kommer från övriga sektorer, som jordbruk, bostäder och lokaler. Även inom de här områdena har vi tagit flera initiativ och ökat stödet till produktion av förnybar energi, som biogas och solel. Insatser ska genomföras för att stödja en utveckling mot ett fossiloberoende jordbruk.
Louise Meijer nämner att Moderaterna vill elektrifiera Sverige och ser därmed elektrifiering som den främsta lösningen för att vi ska nå våra mål. För att nå nettonollutsläpp är elektrifiering en viktig åtgärd. Det behövs dock ett helhetstänk i klimatpolitiken för att lyckas.
Sveriges klimatpolitik anses nu av internationella miljöorganisationer vara den mest ambitiösa i världen. Naturvårdsverket beräknar att de åtgärder som regeringen presenterade under förra mandatperioden medför betydande utsläppsminskningar, men de pekar också på att effekten av styrmedel på den faktiska utsläppsutvecklingen ofta är fördröjd. Detta är viktigt att komma ihåg eftersom flera av regeringens reformer trädde i kraft så sent som förra året.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Både Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket konstaterar dock att det vi gjort hittills inte räcker. Mer behöver göras för att vi ska nå våra mål och begränsa jordens temperaturökning.
I januariavtalet beskrivs ett antal viktiga förslag. I budgetpropositionen för 2020 har regeringen föreslagit flera åtgärder och styrmedel som har stor potential att minska utsläppen. I den kommande klimatpolitiska handlingsplanen avser regeringen att presentera inriktningen för regeringens klimatpolitik under mandatperioden med målet att nå Sveriges klimatmål om att nettoutsläppen ska vara noll senast 2045. Regeringen ser positivt på att Moderaterna engagerar sig i klimatfrågan och hoppas att vi nu kan räkna med Moderaternas stöd för den klimatpolitiska handlingsplanen, som vi kommer att presentera före årsskiftet.
Anf. 10 Louise Meijer (M)
Fru talman! Jag har frågat miljö- och klimatminister Isabella Lövin vilka åtgärder Miljöpartiet och regeringen avser att vidta för att få till minskade utsläpp.
För att ge en bakgrund tänkte jag först kort gå igenom hur statistiken för de svenska utsläppen faktiskt ser ut. Jag börjar lite längre bak i tiden. Mellan 1990 och 2017 minskade utsläppen med 26 procent. Men den långsiktiga utsläppsminskningen, den stora utsläppsminskningen, skedde framför allt mellan 2003 och 2014. Från 2015 och framåt, alltså den tid då Socialdemokraterna och Miljöpartiet har suttit i regeringen, har utsläppen från industrin ökat med ungefär 4 procent.
Mellan 2016 och 2017 minskade utsläppen med bara 0,2 procent. Det är inte en särskilt stor minskning. Man kan jämföra det med när Moderaterna satt i regering. Då minskade utsläppen med ungefär 20 procent.
Förra året ökade utsläppen med 2 procent. Enligt preliminära siffror för kvartal två detta år verkar det som att utsläppen har ökat med 3,4 procent jämfört med föregående år.
Det blir en himla massa siffror, men sammanfattningsvis kan man säga att utsläppsminskningarna under den period som Miljöpartiet har suttit i regering inte har varit särskilt stora. Tvärtom har utsläppsminskningarna planat ut, och nu ser vi i stället utsläppsökningar. Samtidigt vet vi att det för att vi ska klara våra klimatmål krävs en utsläppsminskning på i genomsnitt mellan 5 och 8 procent varje år. Nu ser vi i stället att vi ökar våra utsläpp.
Jag menar att Miljöpartiets klimatfacit efter fem år i regering är knappa utsläppsminskningar och till och med utsläppsökningar. Eftersom Miljöpartiet i stort sett grundades i syfte att generera ett gott klimat och så vidare och det i stort sett hänger samman med partiets existensberättigande utgår jag från att miljö- och klimatminister Isabella Lövin inte är nöjd med detta resultat.
Det är inte bara i Sverige som utsläppen ökar. De ökar också i världen. I genomsnitt har det skett en ökning med 1,5 procent de senaste tio åren. Man ska tillägga att Sverige står för ungefär 1 promille av världens utsläpp.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När IPCC räknar på hur vi kan nå våra klimatmål säger de i samtliga sina scenarier att vi behöver skala upp kärnkraften. Med kärnkraften kan vi på ett enkelt sätt ersätta den energiproduktion som i dag dominerar i omvärlden och som genererar otroliga utsläppsökningar. Kärnkraften kan ersätta den energiproduktionen, och vi kan då på ett enkelt sätt och dessutom på relativt kort tid nå våra klimatmål.
Forskningen visar att just kärnkraften är det energislag som är skalbart och som också kan exporteras. I Sverige gör vi alltså tvärtom. Vi lägger ned kärnkraft. Vi lade ned Barsebäck. Nu ska Ringhals 1 och 2 läggas ned.
Klimatministern nämner några saker som görs. Det är väl till viss del bra - Moderaterna håller inte med om allt. Men det räcker uppenbarligen inte. Därför måste jag fråga: Vilka nya åtgärder anser miljö- och klimatministern behöver vidtas för att vi ska nå målet till 2045?
Anf. 11 Jens Holm (V)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka Louise Meijer för interpellationen. Den är oerhört viktig. Precis som Meijer säger behöver vi minska våra utsläpp med ungefär 8 procentenheter per år. Däremot håller jag inte riktigt med om historiebeskrivningen, eftersom vi vet att den borgerliga regeringens flaggskepp i klimatpolitiken var just uppköp av billiga, osäkra utsläppskrediter, som vi pratade om tidigare.
Jag har två konkreta frågor till miljö- och klimatministern. Den ena gäller förnybara drivmedel. Vi vet att den svenska kollektivtrafiken i väldigt stor utsträckning består av fordon som drivs med biogas, biodiesel eller etanol. Det här är drivmedel som i dag har en skattebefrielse.
Nu vill EU ta bort denna skattebefrielse. Om det skulle ske blir de här drivmedlen flera kronor dyrare vid pump och skulle dö sotdöden. Om vi tvingas beskatta dem som andra, fossila, drivmedel kommer det inte längre att finnas någon biogas, etanol eller biodiesel kvar i Sverige.
Det är märkligt att vi inte ska kunna främja förnybara drivmedel som minskar våra utsläpp på det här sättet. Min första fråga till ministern är därför: På vilket sätt driver regeringen att vi ska kunna fortsätta att ha kvar skattebefrielsen för våra förnybara drivmedel?
Ministern tog upp många saker, varav vikten av hållbara transporter var en. En tredjedel av våra utsläpp kommer från transportbranschen. Då är det så sorgligt att se karavaner av lastbilar som kör från södra till norra Sverige eller från norr till söder på vilken motorväg som helst i Sverige.
Vi vet ju att parallellt med dessa motorvägar går det oftast järnväg. Man skulle kunna transportera så otroligt mycket mer gods på järnväg än på väg jämfört med vad som görs i dag. Då har vi ett väldigt stort problem, och det är att för varje kilometer som man transporterar gods på järnväg betalar man banavgift. Gör lastbilarna det? Nej, det gör de inte.
Jag råkar veta att det finns ett färdigt förslag i regeringens byrålåda om en kilometerskatt som går ut på att långtradartransporterna ska få betala en liten del för de utsläpp och det vägslitage som uppstår när man transporterar gods på våra vägar. Det här förslaget om kilometerskatt eller vägslitageavgift har aldrig lagts fram av regeringen, vilket är förbryllande. Varför ska tågen behöva betala en kilometerskatt och inte lastbilarna? Det borde rimligen vara tvärtom.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Min andra fråga till miljö- och klimatministern är därför helt enkelt när regeringen tänker lägga fram förslaget om en kilometerskatt för lastbilstransporter.
Anf. 12 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Fru talman! Tack, Louise Meijer, för interpellationen och tack, Jens Holm, för frågorna!
Jag är väldigt frustrerad över att utsläppen inte minskar i den takt som vi skulle behöva se enligt en linjär kurva och utifrån vad forskarna säger. Det finns två förklaringar till att de inte gör det trots fem år med Miljöpartiet i regering.
Det ena är att demokrati tar tid. Många av de stora reformer som vi har drivit igenom, till exempel klimatlagen, som verkligen ger näringslivet ramarna för allt svenskt klimatarbete, liksom flygskatten, trädde i kraft först förra året. Vi har även bonus-malus och bränslebytet. När Naturvårdsverket räknar på vad som verkligen kommer att minska utsläppen handlar det om dessa reformer, och det kommer att ske med fördröjning.
Den andra förklaringen är förstås att vi har haft en exceptionell högkonjunktur under de här åren. Precis som Louise Meijer säger innebär det ökade utsläpp inom industrin och de tunga transporterna.
En av åtgärderna vi genomför är Industriklivet, som ger en långsiktighet för industrin att ställa om. Jag kan tyvärr konstatera att Moderaterna vill göra om hela den här konstruktionen, som välkomnas av den tunga industrin, till ett avdrag. Industrin säger dock klart och tydligt att det skulle vara totalt ineffektivt och skulle bromsa upp teknikutvecklingen och de nödvändiga språng som behövs inom industrin.
När det handlar om de tunga transporterna, som Jens Holm är inne på, har vi en historiskt stor satsning på järnvägen, men vi har också problemet att många fortfarande väljer att använda långtradare och vägtransporter i stället för järnväg.
Vi är överens i januariavtalet om att vi ska ta fram en miljöstyrande avgift för tunga transporter. Det kommer att komma. Men vi gör också väldigt mycket mer för smarta logistiklösningar och inför en ekobonus för sjöfarten för att på så sätt få bort så mycket som möjligt från vägarna.
Vi är också överens om en bonus för ellastbilar och att vi ska bygga delvis elektrifierade vägar där de tunga transporterna kan gå. Vi behöver effektivisera väldigt mycket för att få bort så mycket som möjligt från vägarna. Jag tror också att vi kan göra väldigt mycket med offentlig upphandling.
Louise Meijer nämner hur utsläppen minskade under en lång tid från 1990-talet. Den främsta anledningen till det, Louise Meijer, var koldioxidskatten som infördes i början av 90-talet - den högsta i världen. Jag kan konstatera att Moderaterna i sin skuggbudget vill sänka koldioxidskatten med 1 krona. Det kommer inte att leda till utsläppsminskningar.
Den del av den utsläppsminskningen som skedde under tiden 2003 till 2014 handlar också om att vi hade en lågkonjunktur som peakade 2009, och det är klart att det medförde minskade utsläpp. Fjärrvärmesektorn i bostadsuppvärmningen är också en stor förklaring till utsläppsminskningarna, liksom energieffektivisering i industrin. Det här går ganska lätt att ta reda på.
Ska vi minska de stora utsläpp som vi nu har från biltrafik, från lastbilstrafik och från masugnarna som tillverkar stål behövs nya åtgärder. Några nya åtgärder ser jag dock inte från Moderaterna, mer än att ni pratar om kärnkraft.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Då vill jag verkligen uppmana Louise Meijer: Titta på vårt grannland Finland! Titta på Storbritannien! Hitachi och Toshiba tar nu miljardförluster på 25 miljarder i stället för att fortsätta att bygga ut kärnkraften, därför att den inte är konkurrenskraftig i förhållande till förnybar vindkraft.
Anf. 13 Louise Meijer (M)
Fru talman! Tack, Isabella Lövin, för svaret! Det låter nästan som om miljö- och klimatministern är nöjd när hon säger att Miljöpartiet under sin tid i regering visst har påverkat i bättre riktning.
Samtidigt kan vi konstatera att utsläppen faktiskt har ökat. De ökade förra året med 2 procent, och de ser ut att öka både för kvartal 1 och kvartal 2 år 2019 jämfört med föregående år. Jag tycker inte att det är ett klimatfacit att vara nöjd med.
Ministern nämnde nya åtgärder och att hon inte ser några sådana hos Moderaterna. Hon tog också upp Industriklivet. Ja, industrin i Sverige behöver långsiktiga villkor. Det förslag som Moderaterna har presenterat handlar dels om att fullfölja regeringens förslag om Industriklivet, dels om att komplettera med ett klimatavdrag som innebär en reduktion av bolagsskatten som korrelerar med de utsläppsminskningar som företaget har genomfört genom investeringar i teknik. Jag tror att det kan ge enorma synergieffekter, vilket gör att vi får en ännu snabbare omställning i industrin.
Det är ett sådant förslag om hur industrins omställning skulle kunna gå snabbare som Moderaterna har men inte regeringen.
Ministern nämnde också att demokrati tar tid och att det är viktigt att få med sig alla. Precis det skulle jag vilja ta fasta på när det kommer till koldioxidskatten och bensinpriser: Om vi ska få med hela samhället på den här viktiga omställningen behövs också en bred förankring i hela landet. Då blir det fel när vi säger att bensinpriset ska vara oproportionerligt högt för dem som inte har något alternativ till att ta bilen till skolan, jobbet, träningen eller vad det nu må vara.
Vi måste se till att det finns en bred förankring av den omställning vi står inför. Det är en otrolig omställning som vi nästan aldrig sett tidigare i historien. Vi ska nämligen gå från ett fossilt samhälle till ett elektrifierat samhälle.
Det är här det blir fel när Isabella Lövin säger att det enda Moderaterna tjatar om är kärnkraften. Ja, vi tjatar och tjatar på grund av att kärnkraften behövs. Vi ser att den behövs i omvärlden, och vi ser att den behövs i Sverige.
Till 2045 talas det om ett ökat energibehov som uppgår till 1,5 Danmark. Var ska man få den elen ifrån? Om vi ska kunna täcka upp även de kalla dagarna, om inte våra kaffemaskiner ska stå stilla på morgonen, om vi inte ska behöva duscha kallt eller vad det nu må vara och vi inte ska behöva importera polsk eller till och med rysk fossil el, då behöver vi våra kärnkraftverk.
Vi vet att nedläggningen av kärnkraftverken Ringhals 1 och 2 förmodligen kommer att leda till 8 miljoner ton i utsläppsökningar i EU - 8 miljoner ton! Isabella Lövin pratar om att Preems ökning på ungefär 1 miljon ton är fruktansvärd, och man plockar in prövningen av detta hos regeringen i stället för att ha den hos domstolarna. Man upprörs otroligt mycket över 1 miljon ton i utsläppsökning. Samtidigt ser vi alltså att nedläggningen av Ringhals 1 och 2 kan leda till 8 miljoner ton i utsläppsökning. Det blir oproportionerligt i reaktionerna och vad man tänker sig är det viktigaste. Jag tror och misstänker att det kan vara så att regeringens politik och klimatpolitik döljs av ideologiska skygglappar. Det tycker jag är tråkigt, för i praktiken leder det till globala utsläppsökningar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin: Är det försvarbart att tycka att det är bra klimatpolitik att lägga ned Ringhals 1 och 2, vilket leder till utsläppsökningar?
Anf. 14 Jens Holm (V)
Fru talman! Jag skulle bara vilja säga några ord till Louise Meijer. Hon frågar om vi ska importera el från kolproducerande Polen. Men i dag är det ju vi som exporterar el till Polen, Finland och Tyskland. Vi har det största elöverskottet någonsin, 20 terawattimmar, så jag tror inte att det är det som är det stora problemet.
Även vi i Vänsterpartiet vill så långt som möjligt se en elektrifiering av exempelvis fordonsflottan, men det kan vi klara med förnybar energi som ju är långt mycket billigare och säkrare än kärnkraft.
Annars håller jag med Louise Meijer om att det finns en nöjdhet hos miljö- och klimatministern som är lite problematisk. Man kan inte vara nöjd när de svenska utsläppen ökar. Man måste säga att vi måste göra otroligt mycket mer. Frågan måste vara överst på dagordningen på vartenda politiskt möte som regeringen deltar i, anser jag.
Jag har en konkret fråga om de förnybara drivmedlen här i Sverige. Vi kan inte tappa den striden i Bryssel, för då kommer biogasen, etanolen och biodieseln att försvinna. Det vore förödande, för då kommer våra utsläpp att öka. Dessutom kommer vi att rulla över stora kostnader på våra kollektivtrafikhuvudmän runt om i våra kommuner och regioner. Vad gör regeringen för att värna de skattenedsättningar som vi i dag har i Sverige för förnybara drivmedel?
Anf. 15 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Fru talman! Jag kan försäkra samtliga här att jag absolut inte känner vare sig lugn eller någon som helst nöjdhet. Jag skulle önska att Miljöpartiet hade väldigt mycket starkare stöd så att vi kunde gå fram snabbare med de reformer som vi ser är absolut nödvändiga.
Däremot hör jag att Louise Meijer hela tiden upprepar att Sverige står för bara 1 promille av alla globala utsläpp. Bakom den meningen som upprepas flera gånger hör jag att Moderaterna egentligen tycker att det inte spelar någon roll vad Sverige gör. Det är bara en droppe i havet.
Jag skulle vilja säga till dig, Louise Meijer, att det finns så många länder i världen som också står för bara 1 promille. Det är som att vi skulle stå vid en brasa och tycka att vår lilla hink ska vi inte kasta, för det finns andra som har en mycket större hink. Men ser vi oss omkring ser vi att det står ungefär tusen länder med var sin liten hink som de inte bryr sig om att kasta på brasan. Vi ska ta vårt ledarskap och vårt ansvar.
I fråga om kärnkraften tycker jag att Louise Meijer kommer med ren skräckpropaganda och helt enkelt felaktiga påståenden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är ju så här: Ringhals 1 och 2 läggs inte ned på grund av någon sorts slumpartad politik som vi har beslutat om utan på grund av säkerhetskrav som Strålskyddsmyndigheten aviserade efter Fukushima - att vi måste ha oberoende härdkylning på våra reaktorer senast 2020. Vattenfall har räknat på vad det skulle kosta att införa oberoende härdkylning så att vi inte drabbas av en härdsmälta, till exempel om en terrorattack riktas mot ett av våra kärnkraftverk. Då ska vi ha oberoende härdkylning så att vi inte får en härdsmälta och förstör land och vatten för generationer framåt. Vattenfall har kommit fram till att vi inte har råd med detta, och på grundval av det lägger man ned Ringhals 1 och 2. Det är det ena faktumet.
Det andra faktumet är att utbyggnaden av vindkraft i Sverige, som skett till följd av energiöverenskommelsen, uppgår till 18 terawattimmar. På bara några få år har den byggts ut i Sverige - dessutom i norra Sverige, i Piteå. Det har skapat tusentals arbetstillfällen och gör att vi kommer att exportera mer el - inte mindre el än i dag, när vi redan har historiskt stora överskott, utan mer el. Vi exporterar bland annat till Finland, där de aldrig blir klara med sitt kärnkraftverk som de byggt på i över 15 år nu och som blir tre gånger dyrare än det var planerat från början.
Louise Meijer säger att det är enkelt och tillgängligt och skalbart. Det är inte sant. Toshiba och Hitachi har dragit sig ur stora kärnkraftsplaner i Storbritannien trots att den brittiska regeringen har garanterat ett lägstapris till konsumenterna på den nya kärnkraften. Men vad blev det per kilowatttimme på elräkningen för britterna? Jo, dubbelt så dyrt som ny vindkraft.
Ska vi prata ideologiska skygglappar är det en marknadsekonomisk härdsmälta som Moderaterna propagerar för. Vi ska alltså subventionera ny kärnkraft när marknaden bygger ny vindkraft billigt och säkert och utan säkerhetsproblem med hur vi ska ta hand om avfallet i 100 000 år. Det är fortfarande faktum i fallet kärnkraft, ny eller gammal.
Här handlar det om att vi ska ta ansvar för en hållbar framtid. Det gör vi, och jag gratulerar till att vi fortfarande har energiöverenskommelsen som gör att stora investerare fortsätter investera i ny vindkraft och förnybar energi i Sverige. Det gör de tack vare den politiska stabiliteten, som jag hoppas att Moderaterna inte ger upp.
(Applåder)
Anf. 17 Louise Meijer (M)
Fru talman! Miljö- och klimatminister Isabella Lövin använde ordet skräckpropaganda. Då kan jag inte avhålla mig från att nämna att en av regeringens representanter i riksdagen, en riksdagsledamot, nyligen önskade företag i konkurs. Där kanske man kan tala om marknadsekonomisk härdsmälta. Det begreppet kanske lämpar sig för den typen av uttryck när de kommer från partier som sitter i regeringen. Jag tror inte att man kan tala om marknadsekonomisk härdsmälta när det inte finns någon fri marknad på energiområdet i Sverige.
Ministern nämnde också att vi i Sverige har en hink och att många andra länder också har det. Absolut, vi ska kasta på vattnet från den hinken allt vi kan från vårt håll. Men det finns ju för sjuttsingen andra länder som har nästan ett vattenfall att hälla på brasan. Då måste väl ändå en viktig del, en rationell del, även av svensk klimatpolitik vara att se till att de stora länderna med vattenfall som enkelt kan släcka brasan gör vad de kan och inte koncentrera oss på de länder som står med var sin hink.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Miljöpartiets elekvation går inte ihop. Vi pratar om 1,5 Danmark i ökat elbehov till 2045. Vissa talar om en 60-procentig ökning av elbehovet till 2045. Var ska vi få vår energi ifrån? Energin måste ju fortsätta vara fossilfri. Det kommer inte att kunna lösas genom att vi skalar upp vindkraften eller solkraften. Senast jag såg solen var flera veckor sedan. Vi har väldigt ont om soltimmar i Sverige, och det blåser inte varje dag. Vi måste värna den fossilfria energiproduktionen. Vad vill miljö- och klimatminister Isabella Lövin göra för det?
Anf. 18 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Fru talman! Jag måste börja med att svara Jens Holm att jag tar upp det med kommissionen. Jag har skrivit brev och tar ständigt upp detta med skattenedsättningen på förnybara drivmedel. Med den nya Green Deal från Ursula von der Leyen förväntar jag mig att EU-kommissionen kommer att se till att vi kan snabba på en klimatomställning och inte bromsa upp den med stelbenthet och byråkrati.
Louise Meijer försöker hela tiden ge sken av att vi kommer att behöva duscha kallt, inte kunna koka kaffe och jag vet inte vad. Den som i stället läser Energimyndighetens rapport om vägen mot ett till 100 procent förnybart elsystem till 2040 ser att det är fullt möjligt. Vi pratar om ett scenario med mellan 60 och 120 terawattimmar som behövs i förnybar energi på grund av föråldrad teknik som så småningom tas ut.
Jag säger bara: 18 terawattimmar har vi på bara några få år fått i tillägg till vårt energisystem tack vare energiöverenskommelsen. Energimyndigheten ser en möjlighet till upp till 10 procent solel i Sverige.
Med en tydlig politik gör vi alla de företag som i dag satsar på forskning och utveckling av lagring av energi en enorm tjänst. Vi har i dag 25 terawatt i export av el. Vi kommer att behöva mer el, men jag vill också påminna om att sedan 1980 ligger elförbrukningen i Sverige i stort sett still. Med ny teknologi, energieffektivisering och så vidare ser vi framtiden an, och då kommer vi också att klara detta.
Vad gäller länder som har vattenfall tror jag att de små länder som är smarta och framåt och som visar ledarskap kan få de stora vattenfallsländerna att följa efter.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.