Mångkultur i Sverige
Interpellation 2024/25:455 av Tobias Andersson (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-02-24
- Överlämnad
- 2025-02-26
- Anmäld
- 2025-02-27
- Svarsdatum
- 2025-03-21
- Besvarad
- 2025-03-21
- Sista svarsdatum
- 2025-03-21
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Johan Forssell (M)
Migrationsministern har i en intervju i Aftonbladet nyligen sagt att ”Sverige kommer att vara ett mångkulturellt samhälle”, vilket ministern senare i SVT motiverade med att det ”berikar vårt land”.
Att mångkultur på en samhällelig nivå skulle berika Sverige vänder jag mig å det grövsta emot, även om det naturligtvis finns assimilerade invandrare som bidrar till Sverige. Därutöver syftar min, och många andra sverigedemokraters, hela politiska gärning till att motarbeta den mångkultur som förstör vårt Sverige.
Mot bakgrund av ovanstående önskar jag fråga statsrådet Johan Forssell följande:
Avser statsrådet att främja eller motarbeta mångkultur i Sverige eller avser statsrådet att förhålla sig på något annat sätt till mångkultur?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:455
Webb-tv: Mångkultur i Sverige
Dokument från debatten
- Fredag den 21 mars 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:88
- Protokoll 2024/25:88 Fredagen den 21 marsProtokoll 2024/25:88 Svar på interpellation 2024/25:455 om mångkultur i Sverige
Protokoll från debatten
Anf. 24 Statsrådet Johan Forssell (M)
Fru talman! Tobias Andersson har frågat mig om jag avser att främja eller motarbeta mångkultur i Sverige eller om jag avser att förhålla mig på något annat sätt till mångkultur.
Låt mig inleda med att konstatera att ordet mångkultur uppenbarligen väcker känslor. Det kan bero på att det betyder väldigt olika saker för olika människor. För många betyder det inte mer än att människor kan se olika ut eller fira olika högtider. Det är den definition som jag använt mig av vid de intervjutillfällen som ledamoten uppmärksammat.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Tidigare års omfattande invandring har inneburit stora påfrestningar. Integrationsproblemen präglar numera de flesta politikområden. Därför lägger regeringen om migrations- och integrationspolitiken.
Regeringen vidtar åtgärder för att minska den asylrelaterade invandringen till hållbara nivåer. Den som har fått ett utvisningsbeslut ska lämna Sverige, och myndigheternas förutsättningar att ingripa mot personer som begår brott eller annars utgör ett hot mot vårt öppna samhälle stärks. Samtidigt skärper regeringen kraven för att bli svensk medborgare.
Den som kommer hit ska dela svenska kärnvärden och respektera vår kultur. Förväntningarna och kraven ska därför bli tydligare och skärpas för att värna vårt öppna och fria samhälle, där mångfald är en del. Vill man inte bli en del av denna gemenskap ska man inte söka sig till Sverige.
Anf. 25 Tobias Andersson (SD)
Fru talman! Jag tackar för svaret från Johan Forssell.
Precis som jag beskrev i min interpellation uttryckte sig migrationsminister Forssell på följande sätt i en intervju med Aftonbladet: ”Sverige kommer att vara ett mångkulturellt samhälle, för det är det i dag.” Trots att ministern tillade att de som kommer hit förväntas följa svenska lagar och värderingar och prata det svenska språket väckte uttalandet stor kritik bland Tidöpartiernas egna väljare.
Kritiken kom inte minst efter att ministern försökt förtydliga sig i SVT genom att påstå att mångkulturen berikar. Han sa: ”På många sätt så finns det mycket som också berikar vårt land.” När journalisten frågade ”Vad då?” utvecklade ministern sitt svar så här: ”Jamen, olikheter. Att vi inte är alla likadana, att vi har med oss olika kulturer, att man har olika religioner för den delen, att man firar olika högtider.” Även efter detta citat tillade ministern att det dock är viktigt att vi förenas under några viktiga värderingar, vilket enligt mig onekligen är positivt i sammanhanget.
Fru talman! Jag tvivlar inte på att Johan Forssell själv i grunden har en ganska sund inställning till begreppet mångkultur. Jag uppskattar att ministern har försökt nyansera sina uttalanden i efterföljande intervjuer, på Sverigedemokraternas gruppmöte här i riksdagen och i sitt svar på min interpellation här i dag. Johan Forssells definition av begreppet är att människor kan se olika ut och fira olika högtider. Det är i grunden ett obestridligt faktum som ministern använder sig av för att definiera detta.
Jag tror att anledningen till väljarnas, och min egen, reaktion på detta uttalande däremot bygger på att mångkultur för de flesta betyder så mycket mer. Det nyttjas inte sällan som ett substitut för att förespråka mångkulturalism – vilket snarare handlar om blandning av olika kulturer. Det handlar om att alla färgstarka kulturer tillsammans ska blandas till någon svart sörja på bekostnad av majoritetskulturens egen särart och värde.
Givet Moderaternas track record på områden som invandring, integration och mångkultur är det inte heller konstigt att väljarna läser in annat i ministerns svar än det han själv åsyftade. Åtminstone SD:s väljare minns med ilska hur Johan Forssells tidigare partiledare och vid tidpunkten Sveriges statsminister, Fredrik Reinfeldt, uttryckte det: ”Ursvenskt är bara barbariet. Resten av utvecklingen har kommit utifrån.” Detta är en mångkulturalistisk syn på saken, då innebörden är att uppblandningen av det svenska är det enda positiva i vår utveckling. Det är enligt min mening ett förkastligt uttalande.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Även i moderata led har dock användandet av mångkultur nu i närtid lett till kritik. Jag kan ta exemplet med Moderata ungdomsförbundets ordförande Douglas Thor som sa till Svenska Dagbladet: ”Jag tycker att begreppet mångkultur är dåligt, det är så laddat och innebär ett samhälle vi inte vill ha.”
Fru talman! Jag kommer att få anledning att återkomma till allt dåligt med mångkultur och mångkulturalism i kommande repliker. Frågan jag ställde i denna interpellation var som sagt om statsrådet avser att främja eller motarbeta mångkultur i Sverige eller om statsrådet förhåller sig på något annat sätt till begreppet. Om vi för tillfället lägger definitionsproblematiken åt sidan – jag delar ministerns syn på att det kan vara svårt och att man lägger olika värderingar i vad detta per definition innebär – får ministern gärna svara på frågan om han kommer att främja mångkultur eller motarbeta den, oavsett definition.
Anf. 26 Nima Gholam Ali Pour (SD)
Fru talman! Det är viktigt att allmänheten förstår definitionen av ett mångkulturellt samhälle. Ett mångkulturellt samhälle är helt enkelt ett samhälle där den som har invandrat till Sverige inte ska behöva anpassa sig till det svenska samhället. I ett mångkulturellt samhälle kan invandraren välja sin kulturella identitet.
Om man då kan välja sin kulturella identitet kan man också välja bort svenska värderingar och en svensk identitet. Då får vi områden som Rosengård, alltså mångkulturella områden där knappt någon talar svenska. Området i sin helhet har valt den arabiska kulturen framför den svenska. Det är just detta som är mångkultur, och det är därför det blir problematiskt när migrationsministern genom sina uttalanden stöder ett mångkulturellt samhälle.
Migrationsministerns uttalanden signalerar också till nyanlända att de egentligen inte behöver anpassa sig till Sverige och den svenska kulturen, då Sverige enligt migrationsministern är ett mångkulturellt samhälle. Rätt många i det här landet, vare sig man är svensk eller invandrare, stöder tanken att den som anländer till Sverige ska anpassa sig till det svenska samhället och dess värderingar. Därför är stödet för det som kallas det mångkulturella samhället inte så starkt.
Detta kan man även se i människors flyttmönster, där nästan alla flyttar från mångkulturella områden – oavsett om man är etnisk svensk eller invandrare. Man flyttar till områden där svenska värderingar är starkare. Detta gör man eftersom människor i Sverige inte vill att deras barn ska växa upp i det kulturella utanförskap som mångkulturen egentligen innebär.
Jag vill verkligen betona att det finns en definition av vad mångkultur är. I ett mångkulturellt samhälle kan invandraren leva precis som man gjorde i sitt hemland. Det finns ingen tolkning av mångkultur som avviker från den definitionen, och det är just därför det är så viktigt att migrationsministern inte stöder ett mångkulturellt samhälle och därmed skickar fel signaler till nyanlända migranter.
Som jag har förstått det vill även migrationsministern att de som kommer till Sverige ska anpassa sig till det svenska samhället. Därmed kan migrationsministern omöjligen stödja ett mångkulturellt samhälle.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Låt oss även nämna vad konsekvenserna av ett mångkulturellt samhälle kan vara. När invandrare inte anpassar sig till det svenska samhället utan i stället inom vissa geografiska områden förstärker hemlandets kultur får vi de parallella samhällen vi ser i Sverige i dag. Att invandrare väljer bort det svenska språket, sociala koder i det svenska samhället och svenska värderingar leder till arbetslöshet och sociala problem.
Ett mångkulturellt samhälle skapar grunden för invandrarnas utanförskap. Det bästa budskap alla makthavare kan ge till invandrare är att vi lever i ett monokulturellt samhälle, där den svenska kulturen är den kultur som alla som vill inkluderas i samhället ska anpassa sig till. Det är faktiskt sanningen. Det är så Sverige ser ut. Om du inte lär dig svenska och om du lever enligt hemlandets normer är det lika bra att du åker hem, eftersom du är och kommer att förbli en belastning.
Anf. 27 Statsrådet Johan Forssell (M)
Fru talman! Tack till Tobias Andersson, som har skrivit den här interpellationen!
Jag tyckte att det var väldigt bra att Tobias Andersson i sitt inlägg så tydligt sa att det finns olika definitioner av detta begrepp, för det är ju på precis det sättet. Jag förstod sedan att Nima Gholam Ali Pour inte höll med utan mer verkade se bara en definition. Det visar kanske varför denna diskussion blir så väldigt förvirrande.
Jag kan väl konstatera att det finns olika definitioner, och det är faktiskt någonting jag tror att Sverigedemokraterna också skriver tydligt i sitt principprogram. Man gör en definition av det här, och det innebär naturligtvis att det finns andra definitioner. Annars skulle man inte behöva skriva att just detta är deras egen definition.
Det är klart att om man definierar de här begreppen som parallella samhällen, att människor far illa, att man särbehandlar kvinnor på ett väldigt negativt sätt eller som ofrihet – alltså en lång rad av de problem vi tyvärr har sett växa fram i Sverige under flera år – då är naturligtvis det här ett väldigt allvarligt problem.
Jag vill vara väldigt tydlig: Här är det nolltolerans som gäller. Det finns ingen som helst tolerans eller acceptans för den typ av skadliga värderingar som i dag håller så många människor i ett väldigt skadligt grepp – inte minst många unga kvinnor och flickor. När det gäller detta genomför vi just nu också stora reformer.
Sedan finns det förstås andra aspekter. I år firar vi 250 år av judiskt liv och judisk kultur i Sverige. Det behöver inte vara skadligt; det finns ju mycket där som har varit bra och som är bra för Sverige. Detta är faktiskt någonting som regeringen väljer att stödja, och det är ett beslut som Sverigedemokraterna väl har varit med om att fatta.
Vi har också religionsfrihet i Sverige. Också detta är faktiskt en hörnsten i vårt land.
Fru talman! Hur man definierar olika begrepp blir ju lite grann en fråga om semantik. För mig är det viktigt att titta på reformer och konkreta samhällsproblem, till exempel att det i dag inte finns en tillräckligt stark majoritetskultur. Ett annat exempel är den ofrihet som tyvärr har brett ut sig i Sverige. Framför allt handlar det om vad vi nu gör för att faktiskt förändra situationen. Sanningen, fru talman, är att vi just nu genomför större förändringar och fler och kraftfullare reformer än vad någon annan regering har gjort tidigare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det här är väl ett dåligt begrepp, och man kan diskutera det på olika sätt. Det är inget begrepp jag använder, utan jag fick en fråga om det. Jag är mer fokuserad på konkreta reformer, och sådana gör vi.
Det sker som sagt väldigt mycket. I dag kom en nyhet om att Migrationsverket förstärker kontrollerna i medborgarskapsärenden. Vi rullar nu i praktiken ut en helt ny lagstiftning kring det svenska medborgarskapet. Detta är avgörande både för att vi ska få bukt med de problem som finns när det gäller integration och för att man ska vara stolt över att vara medborgare. Det är viktigt och rimligt att man kan svenska språket. Det är viktigt och rimligt att det ställs krav på samhällskunskap. Det är viktigt och rimligt att man inte har begått brott utan har levt på ett skötsamt sätt.
Vi inför också en helt ny princip om att man ska ha egen försörjning för att kunna bli beviljad ett svenskt medborgarskap. Detta är en väldigt viktig brygga till den princip som ju i realiteten har grundlagt allt det välstånd som vi har i dag, nämligen arbetslinjen. Det ska löna sig att arbeta. Det ska löna sig att vara ambitiös. Det ska löna sig att vara med och bidra.
Så, fru talman, tror jag att vi får bukt med de samhällsproblem som finns och tar Sverige framåt.
Anf. 28 Tobias Andersson (SD)
Fru talman! Jag tackar ministern för svaret och redogörelsen för många av de bra saker som kommer från ministerns departement.
Det lyftes fram frågor om Sverigedemokraternas definition av mångkultur. Jag kan väl förtydliga att det inte finns någon definition av detta begrepp som någon sverigedemokrat tycker är positiv i grunden. Alldeles oavsett hur man väljer att definiera mångkultur och vad man lägger in i detta begrepp kommer man inte att stöta på någon partikollega till mig som säger att den uppskattar mångkultur.
Ministerns redogörelse för begreppet blev något oklar. Han sa nu att detta är ett dåligt begrepp som han själv inte använder sig av. Tidigare har han sagt att mångkultur är någonting i grunden positivt. Då blir det svårt för våra väljare att följa med i retoriken, inte minst i ett läge där sverigedemokratiska väljare dagligen söker mig och mina partikollegor och undrar när det stora skiftet i migrationspolitiken kommer.
Mycket har skett – vi ser bland annat de lägsta asylrelaterade migrationsnivåerna sedan man började med mätningar på området, och ministern nämnde även några andra saker. Våra väljare har dock valt att fokusera på utdelningen av medborgarskap i sin kritik och gällande vad de önskar hade gjorts annorlunda. När den ansvarige ministern talar sig varm för mångkultur kan man tänka sig att det spär på den frustration eller osäkerhet som vissa av våra väljare belyser, inte sällan till mig och mina partikollegor.
Låt oss titta på detta dåliga begrepp, som Johan Forssell kallar det, och det han själv lade in i det när han skulle förklara det i SVT. Som jag nämnde i mitt förra anförande sa ministern att det handlar om olikheter. Alla är inte likadana. Vi har med oss olika kulturer och, för den delen, olika religioner, och vi firar olika högtider. Det var alltså den definition som ministern själv gav till Sveriges Television när han utvecklade vad han anser är positivt med detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag förstår inte egenvärdet i det som ministern exemplifierade med. Vilket egenvärde finns det i att ha olika religioner i ett samhälle? Man ska absolut stå bakom religionsfrihet, men vad är egenvärdet? Vad är det som i grunden är positivt med de skillnader som ministern radade upp i Sveriges Television?
De flesta länder där många olikheter samlas har varit fyllda av konflikter genom historien. Det är väldigt svårt att peka på ett land, en stat eller ett område där olikheter av den art som ministern själv lägger in i begreppet mångkultur har lett till någonting i grunden positivt så att detta har haft ett egenvärde. Jag säger inte att man inte kan enas, åtminstone inte om vi säkerställer att den svenska kulturen utgör en majoritetskultur som andra anpassar sig till för att därmed bli en del av samhället på det sätt som ministern nämnde, men jag har svårt att förstå att det i grunden skulle vara positivt med de olikheter som han exemplifierade med i Sveriges Television.
En av dem som kanske studerat detta mest är Harvardprofessorn Robert Putnam, som redan för många år sedan gjorde en studie på över 30 000 amerikaner för att mäta hur det sociala kapitalet, tilliten, relationerna och benägenheten att bidra till lokalsamhället påverkas av mångkultur, diversity eller vilket begrepp man nu vill använda. Kontentan var denna: Ju mer mångkultur och ju fler olikheter, desto mindre tilltro inom samhället – desto mindre vill man bidra, desto mindre vill man hjälpa sin granne och desto mindre strävar människor efter samma sak.
Vad anser ministern är egenvärdet i mångkultur? Han har ju beskrivit mångkultur som något positivt oavsett hur man väljer att definiera det.
Anf. 29 Nima Gholam Ali Pour (SD)
Fru talman! Det är viktigt att förstå att mångkultur inte är ett deskriptivt begrepp. Det handlar inte om hur samhället ser ut i dag utan om vilket samhälle man vill ha. Man kan alltså inte säga att Sverige är ett mångkulturellt samhälle för att det finns många kebabställen. Det säljs svenskt godis i Saudiarabien, men detta gör inte Saudiarabien till ett mångkulturellt samhälle. Det är ju saudiska normer som gäller i Saudiarabien trots att de har svenskt godis.
Detsamma gäller i Sverige. Enskilda utländska inslag, som kebab, gör inte Sverige till ett mångkulturellt samhälle. Frågan som avgör det hela blir om det är svenskarna som ska anpassa sig till dem som kommer hit med en annan kultur eller om det är invandrarna som ska anpassa sig till den svenska kulturen.
Till och med Moderaterna skriver i den slutrapport som Moderaternas integrationskommission tog fram att integration handlar om att respektera svensk lag, om att förstå värderingar som många svenskar delar samt om att förstå majoritetssamhällets normer och till stor del anpassa sig till dem.
Har man sagt att det är det svenska majoritetssamhällets normer som gäller och att det är dem som invandrare ska anpassa sig till har man i grunden underkänt ett mångkulturellt samhälle. Sverige kan inte vara både ett mångkulturellt samhälle och ett fungerande samhälle. Ett land kan bara ha en sammanhållande kultur, och i Sverige är det den svenska kulturen som måste gälla.
Migrationsministern kan inte ha det på båda sätten. Antingen anser man att invandrare ska anpassa sig till det svenska samhället eller så förespråkar man mångkultur, där integration blir något omöjligt.
Anf. 30 Statsrådet Johan Forssell (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag vill klargöra att det jag sa i Sveriges Television var att olikheter berikar; det var detta begrepp jag använde. Det är möjligt att Tobias Andersson sätter likhetstecken mellan olikheter och mångkultur. Det är dock just Sverigedemokraternas definition av detta, och den definitionen får väl Sverigedemokraterna stå för. Jag har varit tydlig med hur jag definierar begreppet och vad jag lägger i det.
Jag har också sagt att det blir ett dåligt begrepp just eftersom det finns så stora skillnader. Det kan betyda olika saker för olika personer. Detta kanske förklarar varför man i Sverigedemokraternas principprogram säger att det finns olika definitioner.
Jag har fått dessa frågor av Sverigedemokraterna flera gånger. Jag har varit hos deras riksdagsgrupp, och jag har uttalat mig i Sveriges Television och andra medier. Jag har redan svarat på de här frågorna. Jag tror faktiskt att även Sverigedemokraternas väljare är mer intresserade av konkreta reformer för att ta tag i de problem som under alltför många år har tillåtits växa sig fast i det här landet än av de nästan filosofiska diskussioner och de frågor som mina kollegor från Sverigedemokraterna ställer till mig. Det finns säkert en annan plats, möjligen radioprogrammet Filosofiska rummet, där man kan diskutera detta, men jag är inte rätt person att svara på detta här i dag.
Jag fokuserar i stället på de konkreta reformer vi nu genomför, och jag vill gärna peka på dem. Det handlar inte minst om medborgarskapet och krav på ett hederligt levnadssätt och språk- och samhällskunskapskrav. Det är egentligen väldigt märkligt att detta fortfarande saknas i Sverige för att kunna bli medborgare. Medborgare ska väl vara det allra finaste man kan bli i vårt land. Det handlar också om det krav på egenförsörjning vi nu återinför och som inte har funnits i Sverige på 50 år, så det är sannerligen en historisk reform.
Vi är också glasklara med en annan sak, nämligen den viktiga svenska värdering som har byggt Sverige starkt: Det ska löna sig att arbeta. Därför går vi fram med ett bidragstak så att det alltid lönar sig att arbeta och så att man inte kan stapla bidrag på varandra och inte gå till ett arbete.
Vi höjer också åldersgränsen för anknytning från 18 till 21 år. Också det är en viktig reform för att få bukt med de tvångsäktenskap som tyvärr finns i Sverige och som håller många kvinnor och ibland även flickor i ett väldigt starkt grepp av ofrihet. Detta kan vi aldrig acceptera i Sverige. Vi ska vara glasklara så fort vi ser skadliga värderingar som gör att personer behandlas illa och när det råder ofrihet och normer som för tankarna mer till medeltiden än till dagens moderna Sverige. Låt det inte finnas någon som helst oklarhet i detta.
Regeringen genomför nu dessa historiska reformer för att ta tag i de problem som har vuxit fram under många år. Jag skulle också kunna nämna fler reformer.
Mitt svar på frågan är att fokus för denna debatt ska vara på vilka reformer vi genomför. Man kan säkert föra en spännande diskussion om semantik och filosofiska begrepp, men som migrationsminister har jag varit tydlig med hur jag ser på detta och vilka reformer vi just nu genomför i ett högt tempo för att få bukt med dessa problem. Jag hade gärna tagit emot en interpellation om detta och vad vi gör just nu i stället för en interpellation om en filosofisk diskussion.
Anf. 31 Tobias Andersson (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tackar ministern för svaret, även om jag kan passa på att belysa att ämnet för interpellationen är upp till den ledamot som har lämnat in den. Min frågeställning var om ministern avser att motarbeta eller främja mångkultur eller förhålla sig på något annat sätt till mångkultur. Det är alltså temat för dagens debatt.
Jag uppskattar visserligen mycket av det migrationsministern har gjort på detta område tillsammans med mina partikollegor i socialförsäkringsutskottet, men ministern kan inte komma undan att temat för debatten är just hans inställning till mångkultur och vad han i egenskap av minister avser att göra på detta tema, oavsett hur man väljer att definiera detta. Detta får ministern gärna passa på att belysa i sitt sista anförande.
Anledningen till att vi pratar om både mångkultur och olikheter är att ministern själv när han i SVT fick frågan vad mångkultur är sa att det var olikheter och sedan beskrev vad dessa olikheter kunde utgöras av. Bland annat kopplade han det till att vi har olika religioner.
Fru talman! Min fråga kvarstår: Vad är det positiva egenvärdet av olikheter i ett samhälle? Här blir skillnaden tydlig, eftersom jag tror att olikheter lättare än likheter skapar konflikter i ett samhälle. Jag kan peka ut många av konflikterna i det svenska samhället och konstatera att de har att göra med olikheter. Det handlar om olikheter mellan och inom religioner, inom specifika folkgrupper med mera. Jag säger inte att Sverige inte kommer att vara ett land som består av människor från olika delar av världen, men jag kan konstatera att jag inte ser samma positiva grundvärde i olikheter som ministern gör. Jag har heller inte uppfattat att ministern har kunnat belysa vad detta skulle utgöras av. Olikheter kopplat till religion, som han exemplifierar med, har sannolikt inte lett till så mycket positivt världen över.
Anf. 32 Statsrådet Johan Forssell (M)
Fru talman! Jag tror ärligt talat att de flesta väljare som följer denna debatt tycker att den är ganska förvirrande. Vi har en lång rad allvarliga problem i Sverige – utanförskap, otrygghet, ofrihet och väldigt många flickor och kvinnor som lever under förhållanden de inte borde leva under i Sverige – och så står vi här och diskuterar olika filosofiska begrepp. Men precis som Tobias Andersson säger har interpellanten givetvis rätt att ställa de frågor han eller hon vill.
Jag har flera gånger varit tydlig med hur jag definierar detta, och det finns olika definitioner. Låt mig dock upprepa exemplet att vi i år firar 250 år av judiskt liv och kultur i Sverige. Beslutet att stötta detta har även Sverigedemokraterna varit med att fatta, vilket är bra. Detta är ett bra exempel på att det finns saker som inte är problematiska.
Låt mig avsluta med att säga att när det finns denna typ av ofrihet och utanförskap och när vi ser att viktiga svenska värderingar utmanas och att det inte finns en stark svensk majoritetskultur ska vi vara glasklara med att vi inte accepterar detta. Då är det inte läpparnas bekännelse som räknas, utan att vidta konkreta reformer för att förändra detta, och regeringen har i princip arbetat dag och natt med att ta tag i dessa problem.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Men vi ska också komma ihåg att de flesta av de 2 miljoner människor i dagens Sverige som är födda i ett annat land är hederliga och skötsamma och inte begår brott, och de blir minst lika förbannade som Tobias Andersson och jag när det begås brott och känner att det är fel. Låt oss därför hitta en rimlig balans där vi ser detta men också de problem som finns och att vi ska vara okuvliga i vårt arbete för att göra Sverige rikare, friare och bättre.
Jag tackar Tobias Andersson och Nima Gholam Ali Pour för debatten.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.