Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Krisen inom skogsindustrin

Interpellation 2013/14:21 av Persson, Peter (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2013-09-30
Anmäld
2013-10-01
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2013-10-03
Sista svarsdatum
2013-10-21
Besvarad
2013-11-12

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 30 september

Interpellation

2013/14:21 Krisen inom skogsindustrin

av Peter Persson (S)

till näringsminister Annie Lööf (C)

Skogen och järnet har historiskt varit Sveriges främsta råvaror och utgjorde basen för industrialiseringen. Svensk skogsindustri befinner sig i dag i en djup kris sedan minst ett år tillbaka. Konkursvågen bland sågverken som började 2011 fortsatte och flera pappersbruk har lagt ned maskiner för tidningspapperstillverkning. Till det kommer en omfattande varselvåg som innebär att ytterligare jobb kommer att försvinna från branschen. Lågkonjunkturen, omstruktureringar och tvärniten i bostadsbyggandet slår hårt mot skogsindustrin. För sågverken är krisen den värsta på 40 år. Samtidigt har pappersindustrin också problem, främst den del som tillverkar tidningspapper och andra tryckpapper. Detta är en strukturell kris som är ett uttryck för förändrade läsvanor och som förvärrats av lågkonjunkturen. Sedan början av 2011 har långt över 2 000 personer varslats och fler varsel kommer oavbrutet, senast från Stora Enso.

Bakom problemen ligger givetvis främst krisen i Europa som slår hårt mot den exportberoende skogsindustrin. Konsumtionen av både sågade trävaror och tryckta papper har minskat. Sågverken uppges till Europa exportera 75 procent av sina produkter, massa- och pappersbruk 90 procent. Den starka kronan ställer också till med problem i ett läge där företagen slåss om varje order.

För sågverken är det här en av de största kriserna på 40 år. De är starkt beroende av byggande och i såväl Sverige som Europa står bostadsproduktionen stilla. Nordafrika har varit en viktig marknad som i dag är mer eller mindre utraderad. 

Läget förvärras av de strukturella problemen för pappersindustrin. Ändrade läsvanor minskar efterfrågan både på tidningspapper och på finpapper, till exempel kopieringspapper. Det är också mycket ovanligt att det går dåligt för både pappersindustrin och sågverken samtidigt.

Regeringens misslyckande med bostadsproduktionen har jag diskuterat med annat statsråd. Näringsministerns passivitet i fråga om situationen inom hela skogsindustrin – från sågverk till hustillverkare samt från pappersmassa till tidnings- och emballageproduktion – måste nu diskuteras. Ny och en mer innovativ energi förefaller behövas inom näringspolitiken från politiskt håll. Den svaga näringspolitiken är huvudorsaken till den höga arbetslösheten.

Konkurrenskraften för skogsindustrin måste stärkas. Åtgärder som vidtas får inte ensidigt försämra konkurrenskraften för svensk skogsindustri. Inte minst på det transportpolitiska området är det viktigt att regeringen vidtar åtgärder som stärker branschen, bland annat när det gäller genomförandet av beslutet om sänkt svavelhalt i fartygsbränsle. För att ta till vara en nationell resurs måste forskning och utvecklingsarbete intensifieras.

Mina frågor till näringsministern är:

1. Vilka initiativ och åtgärder avser ministern att vidta för att möta krisen inom skogsindustrin?

2. Vilka framtida produkter och marknader ser ministern för den svenska skogsråvaran?

Debatt

(10 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2013/14:21, Krisen inom skogsindustrin

Interpellationsdebatt 2013/14:21

Webb-tv: Krisen inom skogsindustrin

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Annie Lööf (C)
Anf. 23 Näringsminister Annie Lööf (C)
Fru talman! Peter Persson har frågat mig vilka initiativ och åtgärder jag avser att vidta för att möta krisen inom skogsindustrin. Han har också frågat mig vilka framtida produkter och marknader jag ser för den svenska skogsråvaran. Låt mig inleda med att svara på den sista frågan genom att konstatera att det lyckligtvis inte är jag eller någon annan politiker som ska peka ut vare sig vilka produkter eller vilka marknader som är framtiden för svensk skogsråvara - det är marknadens eget ansvar. Men jag kan ändå konstatera att det är genom innovation och ökat förädlingsvärde som vi kan finna delar av lösningen på krisen inom skogsindustrin. Precis som Peter Persson konstaterar står skogsindustrin inför stora strukturella utmaningar. Konjunkturläge och valutakurser påverkar exportindustrin, och förändrade konsumtionsmönster minskar efterfrågan på svenskt tryck- och tidningspapper. Skogsindustrin är en av Sveriges viktiga basnäringar och därmed av avgörande betydelse för Sveriges välfärd. Tillsammans med sina underleverantörer skapar skogsindustrin uppemot 200 000 arbeten i hela landet, inte minst på landsbygden. Skogsindustriprodukter står för mer än 10 procent av Sveriges export. Låt mig också konstatera att regeringen storsatsar på skogen och dess betydelse för jobb och tillväxt. I satsningen Skogsriket - med värden för världen avsätter regeringen totalt för åren 2012-2015 140 miljoner kronor på breda satsningar för bland annat ökat företagande, ökat byggande i trä samt projekt kring ökat uttag av biomassa. I forsknings- och innovationspropositionen lyfter vi fram skogsråvara och biomassa som en viktig sektor för forskningssatsningar som ska leda till nya produkter och tjänster. Regeringen satsar totalt 190 miljoner kronor 2014-2016. Det här är en av flera viktiga forskningssatsningar, och det står klart att skogsindustrin kan spela en nyckelroll i den gröna omställningen. Det är också tydligt i EU:s kommande ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020, att området är högprioriterat, och det gläder mig att svensk industri finner ett stort värde i att delta. Regeringen satsar på att skapa goda förutsättningar för innovation. Förmågan till innovation hos företag, men även hos myndigheter, andra offentliga aktörer och i civilsamhället är avgörande för att möta samhällsutmaningarna och stärka konkurrenskraften. Det är också utgångspunkten för den nationella innovationsstrategi som antogs av regeringen förra hösten. Jag som näringsminister kan medverka till att skapa goda ramvillkor. Det gäller naturligtvis att svenska företag har goda möjligheter att konkurrera både i Europa och i resten av världen. Utöver de specifika insatserna för skogsnäringen gör regeringen därför en rad åtgärder för att främja industrins konkurrenskraft. Bolagsskatten har sänkts för företag, och kostnaderna för att anställa har minskat. En rad åtgärder har vidtagits för att regler, processer och förfaranden ska vara bättre anpassade till företagens villkor och verklighet. Vi har också gjort stora it-satsningar för ett bättre näringslivsklimat och en historisk satsning på infrastruktur för åren 2014-2025 med 522 miljarder kronor från staten, där syftet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning. Vi vet alla att delar av skogsindustrin är mycket elintensiv. En av branschens viktigaste frågor är hur den fortsatta framtida energitillförseln, särskilt av elenergi, kan säkras till konkurrenskraftiga priser. Inom branschen görs insatser för att både miljömässigt och ekonomiskt effektivisera energianvändningen. Regeringen ser positivt på detta arbete, och en trygg energiförsörjning är en prioriterad fråga för regeringen. Fru talman! Skogsindustrin har en avgörande betydelse för Sveriges välfärd. Jag har tilltro till den här branschens förmåga och potential. Men ska vi lyckas i den hårda konkurrensen och i den rådande konjunkturen krävs framför allt utvecklingsarbete och forskning i absolut världsklass. Det krävs strategiska sektorsövergripande satsningar där industri, akademi och såväl nationell som regional nivå samarbetar på hemmaplan och med andra länder, inte minst inom ramen för EU:s Horisont 2020. Sverige ligger i den absoluta framkanten när industrin förändras och användningsområden för den skogliga biomassan ökar. Det ger stora möjligheter till fler gröna jobb och till att göra Sverige och dess skogsindustri till vinnare.
Peter Persson (S)
Anf. 24 Peter Persson (S)
Fru talman! Jag tackar näringsministern för svaret på min interpellation. Jag skriver om skogsindustrins betydelse. Av industrins sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde svarar skogsindustrin för 10-12 procent. Den är starkt exportinriktad, och eftersom råvaran i huvudsak är inhemsk ger den ett betydande bidrag till vårt lands handelsbalans. Av massa- och pappersproduktionen exporteras nära 90 procent, och motsvarande för sågade trävaror är nära 75 procent. Skogsindustrin ger runt om i vårt land direkt arbete åt nära 60 000 personer, och väver man in underleverantörer i olika skepnader handlar det om uppemot 200 000 jobb. I flera län svarar skogsindustrin samlat för 20 procent, eller mer, av industrins sysselsättning. I dag genomgår delar av branschen en kraftig strukturell, men också konjunkturell, kris där det behövs näringspolitik och politik för stärkt konkurrenskraft. Enligt min uppfattning måste det finnas ett samlat ansvar för sysselsättning, omställning och produktutveckling. Vad gäller sågverken handlar det bland annat om åtgärder för att få i gång bostadsproduktionen, som havererat under sittande regering. Massa- och pappersindustrin behöver hitta nya och förändrade användningsområden. När jag med den bästa vilja i världen, och särskilt utifrån att Annie Lööf kommer från samma vackra län som jag, noga har lyssnat på henne och läst vad hon har skrivit har jag märkt att Annie Lööf egentligen bara säger två konkreta saker kring industrins utsatta läge i konjunkturen och kring de stora strukturella förändringarna. Det första hon säger är: Marknaden sköter sig själv. Politiken ska hålla sig borta. Jag är glad för att politiken inte lägger sig i. Marknaden ska sköta detta. Det andra hon säger är: Sänk skatten. Centerpartiet har i nära tid blivit en direkt reflex av Moderaterna. Vilket samhällsproblem som än tornar upp sig är svaret ständigt: Sänk skatten, sänk skatten! Har näringsministern verkligen inget annat att säga till en industri som sysselsätter 200 000 i vårt land, och som är oerhört viktig för små samhällen och glesbygd, än att marknaden sköter sig själv, sänk skatten?
Annie Lööf (C)
Anf. 25 Näringsminister Annie Lööf (C)
Fru talman! Peter Persson förvånar aldrig. Han är världsmästare i att förvanska det man säger. Peter Persson frågade mig i interpellationen vilka produkter som näringsministern ser ska skapas utifrån skogen. Jag svarar: Det är inte Peter Persson eller Annie Lööf som ska bestämma om det ska vara en trästol eller ett träbord, utan det är marknaden och efterfrågan från konsumenterna som bestämmer de framtida produkterna. Utöver det presenterade jag sänkta skatter, och där kommer ju Peter Persson att hålla med regeringen om en och en halv månad från årsskiftet, då ni ska dra undan välfärdssatsningar som ni nu har presenterat och då ni gillar jobbskatteavdraget. Så är det med den moderna socialdemokratin, att man köper regeringens skattesänkningar efter någon månad. Låt oss komma tillbaka till vad regeringen gör. Politiken spelar en viktig roll - lyssna på det - i att stärka svensk exportindustri och svensk ekonomi. Förutom att sänka bolagsskatten, sänka skatten för vanligt folk genom jobbskatteavdrag gör vi mycket annat. Bland annat satsar vi på forskning och innovation. Där har vi bland annat pekat ut satsningen på biomassan och skogen som en av tre viktiga riktade satsningar. I förra årets forsknings- och innovationsproposition var skogen och biomassan ett av tre områden som regeringen pekade ut, och vi gav Formas extra medel för att verka. De tre områdena var skog och biomassa, hållbar stadsutveckling samt gruvor, mineral och stål. Utöver den riktade satsningen för skogen och konkurrenskraften har vi lanserat strategiska innovationsområden, alltså samverkansprogram för innovation mellan industrin och det offentliga. Flera aktörer inom skogsindustrin arbetar nu för fullt för att få på plats ett sådant SIO, alltså ett strategiskt innovationsområde där man forskar för att utveckla just de nya produkter som Peter Persson efterfrågar. Det är några konkreta delar. Den tredje delen som regeringen och politiken gör för att stärka skogsindustrin handlar om Skogsriket, där vi jobbar med att öka företagandet och förädlingsvärdet inom skogen. Det är någonting som Socialdemokraterna drar ned på i sin budgetmotion. Man drar ned på Matlandet och Skogsriket, för att bara ta ett konkret exempel, där politiken kan spela roll för att stärka skogsindustrin. Sedan behöver skogsindustrin viktiga ramvillkor. Utöver det som jag har nämnt, forskning och skatter, är det infrastrukturen. Skogen hämtas från vårt hemlän, men den hämtas också från Norrland. Och det är klart att en lastbilsskatt på skogen skulle spela stor roll. Min fråga till Peter Persson är: Hur blir det bättre för svensk skogsindustri med höjda skatter på 30 miljarder, som Socialdemokraterna föreslår, och därtill en lastbilsskatt som kommer att slå hårt mot skogsnäringen som finns väldigt långt ifrån tunnelbanestationen?
Peter Persson (S)
Anf. 26 Peter Persson (S)
Fru talman! Ytterst handlar min interpellation om jobben, om tryggheten för de 230 pappersarbetare som varslats i Hallstavik, 175 i Kvarnsveden, 130 i Nymölla, och jag kunde fortsätta. Socialdemokratisk politik handlar också, Annie Lööf, om trygghet för de löntagare som kommer från annat land. Du kan hitta dem på parkeringsplatser i Jönköpings län. De kör för 4 000-5 000 kronor i månaden, lagar sin mat på trangiakök och sover i hytten. Det är inte deras fel, men de bidrar till en osund konkurrens som inte du vill göra någonting åt. Därför föreslår vi socialdemokrater en vägslitageavgift. Alla som kör på våra vägar ska vara med och betala. Och du beslogs med lögn i tidigare debatt i dag när du sade att vår vägslitageavgift inte har någon miljöprofil. Det har den visst. Och de resurserna ska investeras - jag vill säga det - i infrastruktur. Jag räknade upp anställda som varslats på bruk. Jag kunde fortsätta uppräkningen med massabruk och sågverk. Människor i gamla och nya bruksorter har varit med om konjunkturförändringar förr. De har varit med om stora strukturella förändringar förr. Men då fanns det en levande politik som tydligt byggde på tre modeller. Det handlade om ett samhälleligt ansvar och en näringspolitik som stimulerade omställning och utveckling, bland annat i skilda branschprogram, som den moderatledda regeringen raskt kastade i papperskorgen när den tillträdde efter valet 2006. Det handlade om att satsa på utbildning för att klara att konkurrera med alltmer utvecklade och komplicerade produkter. Det handlade om att satsa på trygghet, en bra och robust arbetslöshetsförsäkring som underlättade omställning och vilja att gå vidare. Allt detta har den moderatledda regeringen, som du tjänar, slagit sönder eller begränsat. Det som jag beskriver var tillsammans en grund för en svensk modell som klarade hård konkurrens på världsmarknaden, ständiga rationaliseringar och omställning. Jag tycker att det är sorgligt - jag menar det verkligen - att höra att näringsministern inte inser att det faktiskt krävs en samlad näringspolitik utan använder sig av de mest enkla schabloner och inte kan läsa innantill i en socialdemokratisk budgetmotion som handlar om att ge löntagare i vårt land och löntagare som kommer till vårt land en grundläggande trygghet. Min interpellation om den utsatta massa- och pappersindustrin och skogsindustrin blottlägger framför allt att vi har en näringsminister som har ett mycket begränsat intresse för näringspolitik, och det är djupt beklagligt.
Carina Adolfsson Elgestam (S)
Anf. 27 Carina Adolfsson Elgestam (S)
Fru talman! Skogsindustrin är i mångt och mycket motorn i det svenska samhället och har varit så inte bara under årtionden utan under mer än hundra år. Vi använder ju det fantastiska materialet trä till så oerhört mycket, till papper och till att elda med. Vi bygger hus av det men i alldeles för liten utsträckning, vågar jag påstå, fru talman. Jag återkommer strax till det. Näringsministern nämnde infrastrukturen och dess betydelse för skogsindustrin, och där kan vi vara helt överens. Däremot är vi inte överens om de satsningar som har gjorts på infrastrukturen. I stället för att tala om Alliansens politik och hur den ska utveckla den för att till exempel skogsindustrin ska få bättre konkurrensvillkor väljer ministern att stå här i kammaren och hacka på våra politiska förslag. Det är lite intressant, särskilt med tanke på just infrastrukturen, därför att i vår region Småland, där såväl ministern som jag och Peter Persson har sin hemvist, är satsningarna på infrastrukturen inte noll kronor men kanske en procent av hela den stora satsningen. Med tanke på hur mycket sysselsättning som är kopplad just till skogsindustrin, som finns i exempelvis Småland, vågar jag påstå här i kammaren, fru talman, att det inte stämmer att man har gjort stora infrastruktursatsningar. Det vore bättre att ministern här i kammaren berättade för alla företagare och koncerner som är verksamma inom skogsindustrin runt om i vårt land vilka rejäla satsningar man avser att göra nere i södra Sverige, utanför storstäderna och uppe i norra Sverige, så att de klarar transporterna på ett bra sätt, inte minst i en global värld. Inte heller inom svensk exportindustri har alliansregeringen gjort speciellt mycket för att skogsnäringen ska växa och bli starkare. Höjningen av dollarn som jag noterade häromdagen är kanske bättre för den svenska skogsindustrin än den politik som allianregeringen för i denna fråga. Ministern säger att politiken inte ska lägga sig i, gudskelov. Så kan man väl sammanfatta svaret. Men det kanske spelar roll om man stimulerar en marknad, särskilt en marknad där det finns en stor efterfrågan. Under alliansregeringens tid har byggandet halverats, vilket är djupt allvarligt. Trångboddheten ökar, inte minst i våra städer. Mot bakgrund av det finns det all anledning att stimulera marknaden, att politiken går in och säger att byggandet ska öka i Sverige. Om politiken säger att vi ska öka byggandet på olika sätt, särskilt träbyggandet, betyder det att mina arbetskamrater på fönsterfabriken får behålla sina jobb. Kanske kan en del av alla de som blivit arbetslösa få tillbaka sina jobb på företaget. Det skulle även ge dem som producerar dörrar och trappor och de få som finns kvar som bygger små trähus arbetstillfällen.
Helena Lindahl (C)
Anf. 28 Helena Lindahl (C)
Fru talman! Peter Persson försvarar kilometerskatten. Som norrlänning kan jag inte låta det stå oemotsagt. Peter Persson är kanske inte medveten om de stora avstånden i Norrland, som faktiskt utgör halva Sveriges yta. En kilometerskatt enligt Socialdemokraternas modell skulle slå ut skogsindustrin i norra Sverige och företagen på landsbygden där. Det blir lite provocerande för mig när jag samtidigt läser i Dagens Industri i dag att er ekonomisk-politiska talesperson vill bygga ut tunnelbanan i Stockholm ännu mer. Det räcker inte med det alliansregeringen gör, utan den ska byggas ut ännu mer - och som genom ett trollslag har Magdalena Andersson glömt bort landsbygden. Carina Adolfsson Elgestam nämner transporter i norra Sverige. Annie Lööf har i en tidigare debatt i dag sagt att Centerpartiet och hon står bakom byggandet av Norrbotniabanan, som skulle betyda mycket för konkurrenskraften för till exempel skogsnäringen i norra Sverige. Gör Stefan Löfven detsamma? Eller är Socialdemokraternas satsning på Norrbotniabanan de nio kilometerna mellan Umeå och Dåva industriområde, det vill säga det industrispår som ni storsatsar eventuellt 200 miljoner på för att få Norrbotniastandard? I den takten, mina vänner, skulle det ta över 200 år innan vi ens ser röken av en norrbotniabana.
Annie Lööf (C)
Anf. 29 Näringsminister Annie Lööf (C)
Fru talman! Jag vet inte vad jag ska tro om den moderna socialdemokratin. Ena dagen vill de gifta sig med oss, och andra dagen är de lika oförskämda som vanligt. Peter Persson beskriver mitt tidigare inlägg med finess. Han glömmer nämligen allt jag sade. Jag presenterade konkreta politiska satsningar som vi gör för att stärka svensk exportindustri och svensk skogsnäring. Vi sänker skatterna, men vi gör också riktade politiska satsningar på just skogsnäringen. Jag nämnde de strategiska innovationsområdena, som är en modernare tappning av de tidigare samverkansprogrammen där aktörerna själva kommer överens om vad de vill satsa på. Vi gör också riktade forskningssatsningar genom Formas på just biomassa och skog. För någon vecka sedan presenterade jag och handelsminister Ewa Björling ännu ett sätt att stärka svensk skogsindustri genom ett nytaget regeringsbeslut om särskilda internationaliseringsfrämjande insatser via Business Sweden. Vi ska ta fram en förstudie för att få fram ett marknadsföringskoncept för skogs- och pappersindustri för att ytterligare förstärka exporten för skog och pappersmassa. Vi har det för andra branscher, och här vill vi också komma fram. Skogsnäringen står inför långsiktiga utmaningar. Den svaga ekonomiska utvecklingen i EU har bidragit till att efterfrågan på skogsindustriprodukter har minskat inom huvudmarknaden EU. Nu siktar man på andra marknader, till exempel Nordamerika, Nordafrika och Asien. Det minskade tidningsläsandet - här är vi nog alla medskyldiga - sätter också tydliga spår i efterfrågan av svenskt tidningspapper. Under de senaste två åren har flera pappersmaskiner i Sverige fått stängas, med negativa sysselsättningseffekter och minskad efterfrågan på rundvirke till följd. Allt detta spelar roll. Men jag som har stått i fabrikerna när man har lagt ned och människor har förlorat sina jobb på grund av strukturomvandlingen hävdar att det finns framtidstro för svensk skogsindustri. Det handlar om förnyelse, innovation och förändringskraft. Skogsindustrin är en av Sveriges basindustrier. 200 000 människor, främst på landsbygden, är direkt och indirekt sysselsatta i den. Därför är den viktig, och regeringen kommer att fortsätta satsa på den. Jag tänker använda den sista minuten till att fördjupa mig i Socialdemokraternas så kallade vägslitageavgift, som enligt Peter Persson inte har någon påverkan. En kostnad på ungefär 4 miljarder ska läggas på den redan blödande åkerinäringen. Det blir knappt 200 000 kronor i ökade kostnader per lastbil och år. För ett litet åkeri med tre lastbilar i till exempel Bankeryd innebär det en årlig kostnadsökning på 600 000 kronor. Kom inte och säg att det inte har någon betydelse för svensk exportindustri och svenska företag. Det är klart att den kilometerskatt som Socialdemokraterna vill införa påverkar jobb och företagande. Klimatargumentet ekar tomt. 200 000 kronor per lastbil kommer att läggas på oavsett om det är en smutsig dieselmotor eller en biogaslastbil som nyligen har kört ut från Scanias eller Volvos produktionsområde. Socialdemokraternas politik för industrin ekar tomt. De har backat bandet och gått tillbaka till de gamla branschprogrammen. Framtiden stavas strategiska innovationsområden, riktade forskningssatsningar, nya produkter och sänkta kostnader för att driva företag, inte ökade pålagor och skatter i 30-miljardersklassen. Det kommer inte att skapa framtidstro och jobb i Sveriges olika delar.
Peter Persson (S)
Anf. 30 Peter Persson (S)
Fru talman! Låt mig först slå fast att massa och papper till 80 procent går på järnväg. Järnväg, Helena Lindahl! Låt mig också slå fast att vägslitageavgiften handlar om att skapa konkurrensneutralitet för att inte slå ut de svenska åkerierna i Bankeryd och på andra platser. Denna debatt handlar om det utsatta läget för sågverk, papper och massa. Den handlar om det samhälleliga ansvar som ni kastade bort. På tio år har den svenska läkemedelsindustrin tappat innovationsförmåga. Branschprogrammet, receptet, kastades bort, och så har Annie Lööf gjort i bransch efter bransch. Det vi behöver i näringspolitiken är ett nationellt innovationsråd som ser över hela vår industri och jobbar med utveckling. Vi behöver branschprogram som utarbetas och samverkar mellan företag, fack, samhälle och ekonomi. Vi behöver stimulera forskning för att hitta en annan produktanvändning och särskilt komma närmare pilotanläggningar och demonstrationsanläggningar och stödja detta. Skogsindustrin är grön till sin karaktär, nyttig och nödvändig. För att forma en sådan strategi som jag beskriver krävs ett samhälleligt tänkande. Det kan vara svårt för Annie Lööf när hon har Margaret Thatcher som förebild.
Carina Adolfsson Elgestam (S)
Anf. 31 Carina Adolfsson Elgestam (S)
Fru talman! Jag hoppas att ministern gjorde en felsägning när hon sade att vi riksdagsledamöter på ett eller annat sätt skulle vara oförskämda i kammaren. Det är vi inte. Jag antar att något ord slant lite. Det är allvarligt att uttrycka sig på det sättet. Jag hörde inte att ministern vid något tillfälle nämnde just byggnation och hur mycket det skulle betyda för tillväxten i det svenska samhället. Om det byggs en fastighet genererar det fyra fem jobb till. Just därför skulle det vara bra om man stimulerade marknaden på något sätt för att öka byggnationen. Då skulle också trångboddheten minska, vilket skulle vara mycket bra. Jag kan inte låta bli att fundera över att Annie Lööf säger att hon har stått i fabrikerna när folk har blivit arbetslösa. Jag vet att vi har olika bakgrund. Själv är jag träindustriarbetare och vet exakt hur det känns när man får sin uppsägning. Jag var nummer 100 i uppsägningen när företaget där jag har min anställning varslade i början på 1990-talet. Jag hade turen att några andra valde att säga upp sig, och jag fick vara kvar. Jag är ganska övertygad om att ministern inte har den erfarenheten. Hon har möjligtvis stått utanför och tittat in på hur det är att vara, som i det här fallet, träindustriarbetare och bli arbetslös.
Annie Lööf (C)
Anf. 32 Näringsminister Annie Lööf (C)
Fru talman! För ungefär en månad sedan var jag på den nationella industridagen i Göteborg. Där samlades fack och arbetsgivare från hela landet för att diskutera industrins konkurrenskraft. Jag var på plats hela dygnet, som en del i de nationella industrisamtal som jag för regeringens räkning har tillsammans med IF Metall och Sveriges Ingenjörer men också med företagen runt om i landet. Stefan Löfven susade in 20 minuter på dessa industridagar. Jag var där under ett helt dygn för att vara med i det nationella industrisamtal som regeringen har med industrin. Vi är där för att vi vill stärka konkurrenskraften, för att vi bryr oss och för att vi vill göra satsningar både på till exempel sänkta kostnader för infrastruktur och på ökat bostadsbyggande. Carina Adolfsson Elgestam frågar mig om byggandet och vad politiken kan göra. Politiken kan göra mycket. Det förslag som regeringen presenterade här i Stockholm i går till exempel innebär att vi ställer krav på infrastrukturbyggande genom att säga att om infrastrukturen ska byggas ut krävs också ett ökat bostadsbyggande. 78 000 nya bostäder har vi knutit upp i Stockholm med omnejd. Jag tror att man kan göra så runt om i landet och ställa krav när det gäller infrastruktur och ökat bostadsbyggande. Det är alldeles självklart att vi behöver fler bostäder runt om landet. I stället för ett innovationsråd lett av en statsminister har regeringen valt att vara hands on med nationella industrisamtal som jag som näringsminister leder. Regeringen har också tagit fram en innovationsstrategi vars början statsministern presenterade för ett antal år sedan. Den arbetar vi nu efter tillsammans med inte bara industrin utan också tjänsteföretagen. Vi behöver ha en gemensam vision 2020 för hela näringslivet, och jag uppfattar det som att vi har det med den innovationsstrategi vi har där såväl life science som tjänsteföretag och industri finns på plats.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.