Kilometerskatten
Interpellation 2016/17:169 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-11-30
- Överlämnad
- 2016-12-01
- Anmäld
- 2016-12-02
- Svarsdatum
- 2016-12-16
- Besvarad
- 2016-12-16
- Sista svarsdatum
- 2016-12-16
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Under budgetdebatten den 23 november förklarade Miljöpartiet att de utreder en vägslitageskatt, även känd som ”kilometerskatt”. Enligt dem är detta någonting som behövs för att Sverige ska få mer effektiva transporter, och de tror att skatten kommer att förbättra situationen för de svenska åkarna.
Sveriges Åkeriföretag med flera säger att de inte vill ha någon kilometerskatt, något som är helt förståeligt. Det finns inte tåglinjer till alla Sveriges hörn. Däremot finns det vägar som lastbilar kan ta sig fram på. Skatten riskerar att bli ett dråpslag mot landsbygden, som är starkt beroende av transporter och leveranser via väg. Det är dessa vägtransporter som kilometerskatten kommer att slå hårt mot, och den kommer att påskynda urbaniseringen.
Det verkar som att regeringen saknar en konsekvensanalys och en helhetssyn över hur hela Sverige ska kunna leva. Risken är att fler kommer att anlita transporter svart och att kilometerskatten därmed kommer att bli kontraproduktiv. Sverige har redan i dag höga skatter på framför allt drivmedel. En kilometerskatt kommer dessutom att leda till att många chaufförer blir arbetslösa samt orsaka stora negativa konsekvenser för svensk industriproduktion, som är ytterst beroende av bra transporter.
Med anledning av ovanstående skulle jag vilja fråga finansminister Magdalena Andersson följande:
- Är det finansministerns och regeringens avsikt att införa en kilometerskatt?
- Vilka åtgärder avser finansministern i så fall att vidta för att mildra de ovan nämnda negativa effekterna av en sådan skatt?
- Vilka åtgärder avser finansministern att vidta för att säkerställa att Sverige står sig konkurrensmässigt gentemot andra länder?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:169
Webb-tv: Kilometerskatten
Dokument från debatten
- Fredag den 16 december 2016Kammarens föredragningslistor 2016/17:48
- Protokoll 2016/17:48 Fredagen den 16 decemberProtokoll 2016/17:48 Svar på interpellation 2016/17:169 om kilometerskatten
Protokoll från debatten
Anf. 67 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Cecilie Tenfjord-Toftby har frågat mig dels om det är min och regeringens avsikt att införa en kilometerskatt, dels vilka åtgärder jag i så fall avser att vidta för att mildra de i interpellationen nämnda negativa effekterna av en sådan skatt och dels vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att Sverige står sig konkurrensmässigt gentemot andra länder.
Regeringens ambition är att en vägslitageskatt ska införas. En utredning arbetar med att ta fram ett förslag till vägslitageskatt och ska lämna sitt betänkande senast den 28 februari 2017. Hur skatten närmare ska utformas ingår i utredningens uppdrag att analysera, liksom vilka konsekvenser den föreslagna skatten får för olika sektorer och regioner. När utredningen har lämnat sitt betänkande kommer det att beredas i sedvanlig ordning.
Anf. 68 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Herr talman! Tack, finansminister Magdalena Andersson, för svaret! Problemet är bara att finansministerns svar inte innehåller någon substans över huvud taget.
Jag kan ha förståelse för att finansministern inte vill komma med några skarpa utlåtanden så länge en utredning pågår. Men det är ändå rimligt, utifrån frågorna jag ställt, att förvänta sig att finansministern, som tillhör en regering som säger sig värna om svensk konkurrenskraft och jobb, i alla fall skulle nämna att dessa två delar kommer att väga tungt när beslutet ska fattas om en straffskatt på avstånd. Jag är mycket oroad över vad finansministerns tystnad gällande just arbete och konkurrenskraft betyder i det här ärendet.
Under budgetdebatten den 23 november förklarade Miljöpartiets företrädare att kilometerskatten bland annat är något som förbättrar konkurrensen för de svenska åkarna. Det var inte första gången jag hörde detta från rödgröna företrädare, så jag valde att kolla upp vad branschorganisationen Sveriges Åkeriföretag tycker. De säger att de absolut inte vill ha en kilometerskatt och att den är skadlig för den svenska åkeribranschens konkurrenskraft och den svenska industrin.
Finansminister Magdalena Andersson säger i sitt svar att regeringen ska analysera vilka konsekvenser den föreslagna skatten får för olika sektorer och regioner.
Även om finansministerns svar i dag saknar all substans tycker jag att dagens debatt är nödvändig och relevant. Det är nu som finansministern och regeringen har möjlighet att ta till sig den oro för jobb och konkurrenskraft som hotet om en straffskatt på avstånd skapar där ute bland dem som kommer att bli drabbade.
Därför frågar jag igen: Är finansministerns avsikt att införa straffskatt på avstånd trots att det skulle vara ett hot mot svenska jobb, företag och konkurrenskraft?
Anf. 69 Finansminister Magdalena Andersson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Som jag sa i interpellationssvaret är det regeringens ambition att en vägslitageskatt ska införas. Vilka konsekvenser en sådan skatt skulle få för olika sektorer eller regioner är ännu inte klarlagt, vilket man kan få intrycket av när man lyssnar på Cecilie Tenfjord-Toftby.
Det beror på att vi ännu inte vet vilket förslag utredningen kommer att ha om hur skatten ska utformas. Vi vet inte heller vilken konsekvensanalys utredningen gör vad gäller effekter av en sådan här skatt.
Moderaterna har i talarstolen ofta varnat för konsekvenserna av de skatteförändringar som regeringen har genomfört och sagt att de kommer att slå mot jobb och tillväxt. Men när skatten sedan har införts har Moderaterna efter ett år tyckt att skatten är bra.
Vi ser att konsekvenserna av regeringens politik är att vi har fler jobb, högre tillväxt och lägre arbetslöshet än när Moderaterna styrde landet.
Anf. 70 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Herr talman! Magdalena Andersson har tidigare sagt att man inte vet vilken utformning straffskatten på avstånd kommer att få och att man inte vet vad konsekvenserna kommer att bli.
Det är ju nu innan skatten införs man har möjlighet att ta till sig vad de där ute i verkligheten säger.
För exakt en vecka sedan gjorde jag tre företagsbesök i Södra Älvsborg. Jag besökte Emballator som är ett framgångsrikt industriföretag i Ulricehamn, Hotell Bogesund som är ett trevligt och väldrivet hotell i Ulricehamn och Borås Bilfrakt som är ett familjeägt åkeri i Borås. Alla är företag med stolta anor, planer för framtiden och en vilja att lyckas.
De är tre rätt olika företag men med det gemensamt att de alla är beroende av logistik och transporter för att överleva, växa och utvecklas. I just detta område är man helt beroende av bland annat lastbilstransporter.
Emballator, som producerar plåtförpackningar, måste få ut sina varor på den internationella marknaden. På en direkt fråga till Emballators vd Mats Nilsson om vad som kommer att bli avgörande för just hans företag i framtiden svarar han: väl fungerande logistik till konkurrenskraftiga priser.
Hotell Bogesunds vd Camilla Ferm berättar stolt om verksamheten och säger att det inte är turisterna utan de som besöker industriföretagen i bygden som står för gästnätterna.
Borås Bilfrakt, som har drivits av familjen Nilsson i tre generationer och som transporterar mycket av just Emballators varor ut på världsmarknaden, oroas över hotet om en straffskatt och frågar: Vem är beredd att ta de höjda kostnaderna för detta?
Kommer Emballator och andra industriföretag att vilja stanna kvar om transportkostnaderna höjs? Om industrin flyttar närmare sina exportmarknader, vem kommer att övernatta hos Camilla Ferm på Hotell Bogesund? Vems varor ska Borås Bilfrakt transportera?
Hur många arbetstillfällen är finansministern och den rödgröna regeringen beredda att offra?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag förstår att finansminister Magdalena Andersson väntar på en annan utredning, men det skadar inte att åka dit där människor oroas här och nu över regeringens skattechock och lyssna till deras argument.
Vad behöver företagen och företagarna som skapar jobben i Sverige för att vilja växa och utvecklas? De signaler jag har fått är att det i alla fall inte är en skatt på avstånd.
Det är nyttigt att lyssna till verkligheten. Man kan få rätt bra svar på hur dagens och framtidens utmaningar bör lösas.
Därför, herr talman, frågar jag finansministern igen: Om det skulle visa sig att straffskatten på avstånd är skadlig för Sveriges jobb och konkurrenskraft, vad gör regeringen då? Är ni villiga att backa från det som finansministern har sagt om att införa en straffskatt på avstånd?
Anf. 71 Sten Bergheden (M)
Herr talman! Jag tackar för ministerns svar - fast som vi har hört var det inget svar, utan man har tillsatt en utredning. Det intressanta är att man innan denna utredning är klar har bestämt sig för att införa en kilometerskatt, alltså en ny beskattning av svensk åkerinäring och våra företag.
I de siffror som figurerar i sammanhanget rör det sig om allt från 4 miljarder upp till 10 miljarder kronor som svenska åkerier och företag ska betala. Man talar om en kilometerskatt på ända upp till 26 kronor milen. Det är inga småpengar, och det äventyrar både åkerinäringen och våra transporter i landet. Det sätter Sverige i en sämre konkurrenssituation än vi någonsin har varit när det gäller våra transporter.
Det är märkligt att man inte gör en konsekvensbeskrivning innan man bestämmer sig för att gå vidare.
Det värsta är att regeringen redan har börjat brandskatta åkerinäringen. Man har höjt skatten på diesel med 50 öre, vilket innebär att ett åkeri som kör mellan 10 000 och 20 000 mil per år redan får betala mellan 15 000 och 30 000 kronor extra skatt per bil och år. Detta ska sättas i relation till att vi redan i dag har Europas högsta dieselskatt. Utöver detta har regeringen tänkt införa en lastbilsskatt.
Skulle det bli så illa att skatten landar på 26 kronor milen innebär det upp till en halv miljon kronor för ett åkeri som kör 20 000 mil om året.
Alla förstår att om man sätter sådana skatter på svensk åkerinäring och företag kommer de att stanna av. Verksamhet och jobb flyttar ut ur landet. Summan av det hela blir att vi får in mindre skatt än vad vi hade fått om vi hade hoppat över nya skatter.
Herr talman! I stället borde regeringen ge sig på det stora problemet i åkerinäringen och få bort den olagliga trafiken. Man borde införa det beställaransvar som riksdagen har efterfrågat. Man borde sätta upp de alkobommar i hamnarna som riksdagen har efterfrågat, och man borde se till att vi kan klampa i mer än 24 timmar. Men de här grejerna har regeringen hoppat över och inte infört.
Man tänker alltså ta in upp till 10 miljarder kronor i skatt på svenska företag och svensk åkerinäring. Man ger tillbaka 25 miljoner kronor i en ökad satsning på polisen. Det motsvarar ungefär 30 poliser som ska jobba ute på vägarna. Redan i dag har vi för få trafikpoliser eftersom regeringen i stort sett har avvecklat trafikpolisen i Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Det är bra att de 25 miljonerna tillförs kontrollen, men det räcker inte. Vi behöver fler poliser. Framför allt behöver vi bättre kontroll på våra vägar, för det är där vi har fusket.
I stället för att ta itu med de stora problemen väljer regeringen att lägga ytterligare skatter på näringen och att samla in ännu mer skatt till sina tomma lador.
Min fråga till finansministern är: När tänker man ta tag i de verkliga problemen i stället för att införa nya skatter på svensk åkerinäring?
Anf. 72 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Sten Bergheden tycker att man ska göra en konsekvensbeskrivning innan man tillsätter en utredning. Det är dock lite svårt att göra en konsekvensbeskrivning av en skatt som det inte ens finns förslag på utformning av.
Men Moderaterna kan nog göra konsekvensbeskrivningar eftersom Moderaterna generellt sätt tycker att alla skattehöjningar är dåliga när regeringen föreslår dem. Men året efter brukar Moderaterna tycka att de är fantastiskt bra.
Det vi hör i talarstolen är återigen två moderata riksdagsledamöter som ondgör sig över vilka förskräckliga effekter en skatteförändring skulle få. Det har jag hört de senaste två åren, timme ut och timme in, i denna talarstol.
Vi ser konsekvenserna av regeringens politik: en god tillväxt. Vi har högre tillväxt än USA, Tyskland och Storbritannien och högst tillväxt i hela Norden, trots de skattehöjningar som regeringen har genomfört och som Moderaterna har sagt skulle få förskräckliga konsekvenser.
Vi har den högsta sysselsättningsgrad som någonsin har uppmätts i ett EU-land, vi har en arbetslöshet som sjunker och vi har den lägsta ungdomsarbetslösheten på 13 år, trots att vi har höjt skatterna och trots att Moderaterna har sagt att våra skatteförändringar skulle leda till sänkt vilja att anställa och till försämrad tillväxt.
Moderaterna brukar acceptera skatteförändringen året därpå. Detta gäller för övrigt även dieselskatten, som Sten Bergheden tog upp. Där har Moderaterna accepterat större delen av höjningen i sin budgetmotion.
Det finns en rad länder som har vägslitageskatt: Österrike, Tyskland, Tjeckien, Slovakien, Polen, Ungern, Belgien och Schweiz, för att nämna några, men också länder som liksom Sverige har långa avstånd, till exempel Oregon i USA och Nya Zeeland.
Här finns en möjlighet att göra en klimatförbättrande skatteändring, och skatteintäkterna ska naturligtvis användas på ett sätt som gagnar jobb och tillväxt. Detta är viktigt att påpeka: Alla skatter man tar in påverkar det beteende vi ser hos företag och invånare, men det sätt på vilket vi använder skattepengarna påverkar också.
Vi vet att den bristande infrastrukturen är ett stort problem för många transportföretag. Möjligheter att använda ökade skatteintäkter till att förbättra infrastrukturen eller anställa fler poliser så att det blir mer ordning och reda på våra vägar är också något som efterfrågas av företag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är viktigt att utredningen får arbeta klart. Vi måste få en konsekvensanalys, och sedan ska regeringen fatta beslut och se hur vi ska gå vidare med skatten. Men en sak har varit tydlig sedan regeringen tillträdde: Vi har lyckats driva en politik som ser till att vi har god tillväxt och goda jobb- och sysselsättningsmöjligheter runt om i landet.
Anf. 73 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Herr talman! Problemet är att regeringen har lovat att införa en skatt även om en konsekvensanalys skulle visa att skatten hotar svenska jobb och företag. Det är detta som dagens debatt bör handla om: ifall man över huvud taget tänker ta hänsyn till konsekvensanalysen.
Jag förstår att straffskatten på avstånd kommer att dra in pengar till statskassan som klirrar fint i finansministerns pengasäck, men vi får inte glömma att dessa pengar tas någonstans ifrån. Frågan som finansministern och regeringen bör ställa sig är om inte dessa pengar gör större nytta i de företag som skapar jobb och tillväxt i Sverige.
Jag vet inte om finansministern är medveten om att man urholkar sin egen skattebas. Man sågar av den gren man sitter på genom att straffa ut företag och jobb.
Låt mig återgå till förra fredagens besök, herr talman. Emballator, som producerar plåtemballage - herr talmannens pepparkaksburk kommer kanske därifrån - har 30 långtradare som varje vecka lämnar företaget. Om man bara räknar med transporterna därifrån till gränsen ut ur Sverige skulle en kilometeravgift på 24 kronor milen öka deras transportkostnader med dryga miljonen.
För Borås Bilfrakt, som har 18 bilar som tillsammans kör 227 000 mil per år, blir kostnadsökningen 5 ½ miljon. Jag upprepar därför den fråga som Borås Bilfrakts ägare Carl-Johan Nilsson ställde till mig: Vem ska bära kostnaden? Borås Bilfrakt klarar det inte. Emballator säger tydligt att logistikkostnaderna är avgörande för framtiden. Hotell Bogesund är beroende av de gästnätter som en levande industri i Ulricehamnstrakten medför. Delar inte finansministern dessa företags oro?
Anf. 74 Sten Bergheden (M)
Herr talman! Tack, ministern, för svaret jag fick!
Det är uppenbart att ministern inte tar till sig kritiken från hela åkerinäringen, företagen i Sverige, skogsnäringen och övriga som är oerhört bekymrade över den skattechock som planeras för svensk åkerinäring och svenska företag.
Man har bestämt sig för att införa skatten oavsett vad utredningen kommer fram till. Man har tänkt ta in dessa pengar - 10 miljarder kronor - på ett eller annat sätt. Med 26 kronor milen kan det bli en halv miljon för ett åkeriföretag som har en bil, om de kör 20 000 mil per år.
Denna skatt läggs direkt på produktionen i Sverige och gör att våra avstånd blir så pass dyra att företag kommer att överväga att flytta från landet. Detta äventyrar våra jobb och våra skatteintäkter långsiktigt, men man är tydligen beredd att gå vidare och driva igenom det.
Det är självklart att detta kanske inte är Socialdemokraternas bästa förslag någonsin, men de är helt enkelt pådrivna av Miljöpartiet att gå i den riktningen. De är beredda att offra svensk åkerinäring för att Miljöpartiet och Socialdemokraterna ska kunna behålla makten i Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi har inte ställt upp på skattehöjningen på diesel och bensin, och vi har sagt nej till den indexuppräkning som regeringen har lagt fram. Detta är nya skatter som man planerar utöver de andra, och ovanpå allt lägger man ytterligare en lastbilsskatt.
Återigen: Man tar inte tag i de stora problemen, nämligen att vi inte har trafikpoliser samt den olagliga trafiken på våra vägar. Det är där man ska lägga kraven och krutet, inte på att beskatta ned svensk åkerinäring.
Anf. 75 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Jag vill poängtera en sak. När man lyssnar på Sten Bergheden låter det som att utredningen redan är klar och att man känner till både vilket förslag den kommer med och vilken konsekvensanalys den har gjort. Jag vill påpeka att vi ännu inte vet vad utredningen kommer att föreslå och heller inte vilka konsekvenser den bedömer att förslaget kommer att få.
Vi kommer att ta emot utredningen. Vi kommer att skicka ut den på remiss, och då får alla möjlighet att yttra sig över förslaget. Det skickas ut på remiss brett till såväl företag, företagarorganisationer och näringslivsorganisationer som till fackföreningar och en rad andra, som kommer att få möjlighet att yttra sig över förslaget. Därefter kommer regeringen att ta ställning. Men vi har självfallet inte tillsatt denna utredning utan att ha en avsikt att försöka nå en lösning.
En fördel med en vägslitageskatt är att den kan styra över mer gods till järnväg och båt i de delar av landet där den typen av alternativ är möjliga. En annan poäng är att den kan styra över mot mer miljövänliga lastbilar därför att man kan styra skatten på det sättet. Därutöver kan man, om man har en gps-lösning, öka övervakningen av trafiken. På så sätt, genom ökad övervakning, får man bättre möjligheter att arbeta mot den illegala lastbilstrafiken, bland annat när det gäller illegalt cabotage.
En poäng med skatten kan också vara att den betalas även av de utländska åkerierna. Till skillnad från den dieselskattehöjning som Moderaterna har accepterat och nu tycker är bra politik och som slår mycket mot svenska åkare, eftersom utländska åkare ofta har med sig sin egen diesel, skulle en vägslitageskatt vara en möjlighet för de utländska åkarna att bidra till finansieringen av vårt svenska järnvägsnät.
Vi vet att Moderaterna är emot denna skatt nu, men precis med de allra flesta skatteförändringar kommer Moderaterna om några år att vara för också denna skatt. Så ser historien ut.
God jul!
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.