Interimsavtal mellan EU och Marocko gällande Västsahara
Interpellation 2025/26:122 av Jacob Risberg (MP)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-11-05
- Överlämnad
- 2025-11-06
- Anmäld
- 2025-11-07
- Svarsdatum
- 2025-11-17
- Besvarad
- 2025-11-17
- Sista svarsdatum
- 2025-11-20
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M)
I oktober 2025 undertecknade EU-kommissionen ett provisoriskt handelsavtal med Marocko som uttryckligen omfattar Västsahara. Detta har skett trots att EU-domstolen slagit fast att Västsahara och Marocko är två separata och distinkta territorier och att Marocko saknar rätt att företräda Västsahara i internationella avtal. EU-domstolen har dessutom betonat att varje avtal som gäller Västsahara endast är giltigt om det finns ett fritt, informerat och förhandsgodkänt samtycke från det västsahariska folkets legitima representant, vilket enligt domstolen är Polisariofronten.
Det interimsavtal som nu undertecknats bortser från dessa domslut och sätter i praktiken handelsintressen före rättsliga principer. Det riskerar att underminera såväl EU:s egen rättsordning som internationell rätt, samtidigt som det bidrar till att legitimera Marockos olagliga ockupation av Västsahara.
Avtalet har även väckt oro bland människorättsorganisationer och inom det västsahariska civilsamhället, då det kan stärka den ekonomiska kontroll som Marocko utövar över det ockuperade området – på bekostnad av det sahrawiska folkets rätt till självbestämmande.
Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa:
- Hur ser ministern och regeringen på det interimsavtal som EU-kommissionen undertecknat med Marocko och som omfattar Västsahara?
- Anser ministern och regeringen att avtalet är förenligt med EU-domstolens praxis gällande Västsahara och principen om folkens självbestämmande?
- På vilket sätt avser ministern att verka inom EU för att ett eventuellt slutgiltigt avtal mellan EU och Marocko inte ska omfatta Västsahara – utan uttryckligt och dokumenterat samtycke från Polisario?
- Vad anser ministern och regeringen om risken att EU:s agerande kan bidra till att legitimera ett ockupationsstyre och därigenom urholka internationell rätt?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:122
Webb-tv: Interimsavtal mellan EU och Marocko gällande Västsahara
Dokument från debatten
- Måndag den 17 november 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:34
- Protokoll 2025/26:34 Måndagen den 17 novemberProtokoll 2025/26:34 Svar på interpellation 2025/26:122 om interimsavtal mellan EU och Marocko gällande Västsahara
Protokoll från debatten
Anf. 21 Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M)
Fru talman! Jacob Risberg har frågat mig hur jag och regeringen ser på det interimsavtal som EU-kommissionen har undertecknat med Marocko och som omfattar Västsahara, om jag och regeringen anser att avtalet är förenligt med EU-domstolens praxis gällande Västsahara och principen om folkens självbestämmande, på vilket sätt jag avser att inom EU verka för att ett eventuellt slutgiltigt avtal mellan EU och Marocko inte ska omfatta Västsahara utan uttryckligt och dokumenterat samtycke från Polisario och vad jag och regeringen anser om risken att EU:s agerande kan bidra till att legitimera ett ockupationsstyre och därigenom urholka internationell rätt.
EU-domstolen slog i sin dom den 4 oktober 2024 fast att unionens åtgärder i internationella sammanhang måste vara förenliga med folkrätten, inklusive FN-stadgan. Som en följd av domen beslutade EU under hösten om ändringar i associeringsavtalet med Marocko. Ändringarna har bland annat handlat om att krav på ursprungsmärkning införs för vissa produkter och att en kontrollmekanism ska etableras för att säkerställa att fördelarna från avtalet kommer även det västsahariska folket till gagn.
Från EU:s sida har syftet med ändringarna av handelsdelarna i associeringsrådet mellan EU och Marocko således varit att EU-domstolens domslut respekteras och att handelsrelationen med Marocko värnas. Detta har även varit regeringens linje.
Det är för EU-domstolen att avgöra om avtal är förenliga med de krav som domstolen ställer. EU-kommissionen har ansvarat för förhandlingarna och avgjort vilka parter som har ingått i dessa.
Regeringen har återkommande påpekat vikten av en rättvis, hållbar och ömsesidigt godtagbar förhandlingslösning i enlighet med folkrätten, inklusive FN:s säkerhetsrådsresolutioner. Regeringen stöder de ansträngningar som Staffan de Mistura, FN:s sändebud för Västsahara, gör för att få till stånd en politisk lösning på Västsaharafrågan inom ramen för den FN-ledda processen.
Anf. 22 Jacob Risberg (MP)
Fru talman! Jag tackar statsrådet Benjamin Dousa som är här i dag och debatterar den viktiga frågan om EU:s handelsavtal med Marocko och vad gäller Västsahara.
I oktober 2025 undertecknade EU-kommissionen ett provisoriskt handelsavtal med Marocko som uttryckligen omfattar Västsahara. Detta har skett trots att EU-domstolen slagit fast att Västsahara och Marocko är två separata, distinkta territorier samt att Marocko saknar rätt att företräda Västsahara i internationella avtal.
EU-domstolen har dessutom betonat att varje avtal som gäller Västsahara endast är giltigt om det finns ett fritt, informerat och förhandsgodkänt samtycke från det västsahariska folkets legitima representant, vilket enligt domstolen är Polisario.
Det interimsavtal som nu har undertecknats bortser helt från dessa domslut och sätter i praktiken handelsintressen före rättsliga principer. Detta riskerar att underminera såväl EU:s egen rättsordning som internationell rätt samtidigt som det bidrar till att legitimera Marockos olagliga ockupation av Västsahara.
Avtalet har även väckt oro bland människorättsorganisationer och inom det västsahariska civilsamhället då det kan stärka den ekonomiska kontroll som Marocko utövar över det ockuperade området på bekostnad av det västsahariska folkets rätt till självbestämmande.
Med anledning av detta har jag ställt fyra frågor till bistånds- och utrikeshandelsminister Dousa: Hur ser den svenska regeringen på det interimsavtal som EU-kommissionen har undertecknat med Marocko och som omfattar Västsahara? Anser statsrådet att avtalet är förenligt med EU-domstolens praxis gällande Västsahara och principen om folkens självbestämmande? På vilket sätt avser Sverige att verka inom EU för att ett eventuellt slutgiltigt avtal mellan EU och Marocko inte ska omfatta Västsahara utan uttryckligt och dokumenterat samtycke från Polisario? Och vad anser regeringen om risken att EU:s agerande kan bidra till att legitimera ett ockupationsstyre och därigenom urholka internationell rätt?
Vad svarade då statsrådet på dessa frågor? Det finns några saker i svaret som jag skulle vilja ta upp. Bland annat lyfte statsrådet fram frågan om att det ska finnas en ursprungsmärkning på vissa varor från Västsahara. Vi vet att det ska stå Marocko, de södra provinserna i ursprungsmärkningen, men det lever knappast upp till det krav som finns på att separera varor från Västsahara från varor från Marocko och innebär i praktiken att vi accepterar att det är en del av Marocko. Det måste tydligt stå att varorna är från det ockuperade Västsahara.
Sedan lyfte statsrådet fram att en kontrollmekanism ska etableras för att säkerställa att fördelarna från avtalet kommer även det västsahariska folket till gagn. En kontrollmekanism som funnits på plats sedan 2020 är en digital plattform som Marocko självt har inrättat. Jag vet inte om den är så mycket att lita på.
När det gäller huruvida fördelarna från avtalet kommer det västsahariska folket till gagn kan vi ta 2022 som ett exempelår. Då uppgick värdet av varor som fisk, fosfater och grönsaker från Marocko till 590 miljoner euro. Det är en ofattbar summa. Frågan är: Hur mycket av dessa medel har egentligen gått till det västsahariska folket? Har de verkligen kommit det västsahariska folket till gagn?
Jag har heller inte fått svar på huruvida den svenska regeringen verkligen har sett till att det västsahariska folket haft inflytande över det nya avtalet genom Polisario.
Anf. 23 Lotta Johnsson Fornarve (V)
Fru talman! Jag tackar ministern för interpellationssvaret och Jacob Risberg för att han har ställt denna viktiga interpellation.
Det är uppenbart att EU-kommissionen återigen försöker kringgå både sin egen domstols beslut och folkrätten. Skillnaden den här gången är att Sverige inte stod upp för folkrätten och EU-domstolen på ett tydligt sätt. Detta är djupt beklagligt och mycket anmärkningsvärt.
I oktober 2025 undertecknade EU-kommissionen ett provisoriskt handelsavtal med Marocko. Avtalet omfattar Västsahara, trots att EU-domstolen slagit fast att Västsahara och Marocko är två separata territorier och att Marocko saknar rätt att företräda Västsahara i internationella avtal.
EU-domstolen har dessutom betonat att varje avtal som gäller Västsahara endast är giltigt om det finns ett fritt, informerat och förhandsgodkänt samtycke från det västsahariska folkets legitima representant, vilket enligt domstolen och FN är Polisario. Det finns det inte. Västsahara har inte gett sitt godkännande.
Genom interimsavtalet försöker man nu kringgå domslutet. Detta är minst sagt anmärkningsvärt och skadar allvarligt förtroendet för EU:s rättsordning och bidrar samtidigt till att legitimera Marockos illegala ockupation.
Marocko är en brutal ockupationsmakt, vilket även bekräftas av exempelvis Human Rights Watch, som dokumenterat flera fall av misshandel av aktivister på gatan eller i häkte och även rättegångar med falska anklagelser mot aktivister som lett till långa fängelsestraff.
Den huvudsakliga anledningen till den brutala ockupationen är Västsaharas rika tillgång på råvaror och naturresurser, främst fosfat och fisk men även mineral, tomater och solenergi. Västsahara har en av världens största tillgångar av fosfat, och fiskevattnen utanför Västsaharas kust är bland de fiskrikaste i världen. Inkomsterna från dessa råvaror går i huvudsak direkt ned i marockanska fickor och bidrar till att finansiera den illegala ockupationen av landet.
Marocko har ingen rätt till Västsaharas råvaror och naturtillgångar av den enkla anledningen att landet inte tillhör Marocko. Trots tydliga domar har EU valt att nonchalera sin egen domstols beslut vid flera tillfällen och låter därmed den olagliga stölden av Västsaharas varor fortgå och europeiska fiskebåtar att fortsätta att länsa den västsahariska kusten på fisk.
Nu försöker EU-kommissionen alltså återigen kringgå sin egen domstol och folkrätten. Då menar jag att det är oerhört viktigt att Sverige står fast vid sina tidigare principfasta och tydliga ställningstaganden om att EU inte ska ingå avtal med Marocko som inkluderar det ockuperade Västsahara.
Anf. 24 Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M)
Fru talman! Regeringen välkomnar att EU och Marocko förra månaden kunde enas om handelsdelarna inom ramen för ett uppdaterat associeringsavtal. Sverige röstade ja till avtalet.
Marocko är en viktig partner för EU, och Sverige värdesätter EU:s breda och djupgående strategiska partnerskap med landet. I detta partnerskap ingår, utöver handelsområdet, samarbete inom bland annat rättssektorn, grön omställning, energi, miljö och klimat, säkerhet och migration. Associeringsavtalet mellan EU och Marocko utgör ramverket för denna relation.
EU är den största exportmarknaden för västsahariska jordbruks- och fiskeprodukter. Export från Västsahara är beroende av tullförmåner för att vara konkurrenskraftiga på EU:s marknad, något som det nya avtalet också stipulerar.
Det är regeringens tydliga politik att folkrätten måste värnas i alla lägen. Här ingår stöd till de internationella domstolarna liksom vikten av att deras domar respekteras.
Regeringen har därför stött EU:s arbete med att få till stånd ett handelsavtal med Marocko som respekterar EU-domstolens krav samtidigt som man värnar handelsrelationen med landet.
Det är EU-domstolen som har att avgöra om avtalet är förenligt med de krav som EU-domstolen ställer. Polisario har möjlighet att få frågan prövad. Enligt domstolen kan ett samtycke från Västsaharas folk också ges underförstått under vissa villkor. Bland annat måste fördelar med avtalet komma det västsahariska folket till godo.
Anf. 25 Jacob Risberg (MP)
Fru talman! Jag vet inte om jag blev speciellt mycket klokare av statsrådets svar.
Vi kan backa lite och se tillbaka på Västsaharas historia. Redan i FN-stadgans artikel 73 talade FN om rätten för icke självstyrande territorier i ljuset av att Västsahara och många andra territorier fortfarande var kolonier. Flera FN-resolutioner under 60-talet uppmanade Spanien att avkolonisera Västsahara, och 1975 kom en dom från Internationella domstolen som slog fast att det är två separata territorier och att Marocko inte på något vis har suveränitet över Västsahara.
Det är alltså domar som går långt tillbaka i tiden som slår fast detta. Det har varit en självklarhet. Ändå har man börjat inleda förhandlingar med Marocko om handel med varor som kommer från det territorium som folkrätten slår fast att Marocko inte har suveränitet över. Marocko har enligt folkrätten inte suveränitet över Västsahara.
Det finns också flera domar från 2000-talet från Europeiska domstolen som slår fast detta. Men det är någonting historiskt med domen från oktober 2024. Det är första gången domstolen, som tidigare kritiserat mycket av det som EU beslutat om, upphäver EU-lagstiftning. Det har tidigare förekommit kritik mot vissa saker som EU har gjort, men att man nu upphäver det handelsavtal som har funnits med Marocko är unikt. Det ger en fingervisning om hur pass allvarliga övergreppen mot folkrätten är i det handelsavtal som har funnits med Marocko sedan tidigare.
Då är frågan: Har man levt upp till det som EU-domstolen säger i avtalet? Nej, man har ju inte det, för det västsahariska folket har inte varit inblandat i framtagandet av det nya avtalet.
Jag undrar fortfarande om Benjamin Dousa har varit i kontakt med Polisario och pratat om vad de tycker om det nya avtalet. Känner Dousa till huruvida Polisario över huvud taget har tagit del av förhandlingarna mellan kommissionen och Marocko under hela det här året?
Finns det några garantier över huvud taget att västsaharierna har sagt ja? Nej, det gör inte det. Man hänvisar till någon form av undersökningar som har gjorts bland västsaharier som lever i Västsahara. Men domstolen slår fast att det är Polisario som ska föra det västsahariska folkets talan. De som lever under förtrycket i Västsahara lever ju under enorm press att acceptera det Marocko säger åt dem att acceptera, annars riskerar de att hamna i fängelse.
Statsrådet nämner att det kan finnas ett underförstått samtycke från det västsahariska folket. Men då är det en mängd kriterier som måste vara uppfyllda, bland annat kriteriet att det västsahariska folket ska ta del av fördelarna från avtalet. Hur tillser vi det? Som jag nämnde tidigare är handeln från det västsahariska området bara under ett år värd 590 miljoner euro. Hur mycket av det har kommit det västsahariska folket till gagn? Hur mycket har Marocko betalat ut till de västsahariska flyktinglägren, till exempel? Inte en enda euro.
Däremot har EU under samma tid gett ungefär 9 miljoner euro per år i bistånd till det västsahariska folket. Men folket får inte ta del av de fördelar som finns genom det här avtalet.
Anf. 26 Lotta Johnsson Fornarve (V)
Fru talman! Tack för ytterligare svar, ministern! Men jag instämmer med Jacob Risberg – man blev tyvärr inte mycket klokare.
Jag uppfattar och beklagar kursändringen i Sveriges tidigare tydligare ställningstagande. Man har tidigare röstat nej till EU:s avtal med Marocko som inkluderar Västsahara.
När vi ser hur folkrätten hotas och är under attack inom flera områden i vår omvärld är det viktigare än någonsin att länder som Sverige försvarar och på ett tydligt sätt står upp för folkrätten. Därför måste Sverige säga nej till EU:s handelsavtal med Marocko som det ser ut i dag. Vi kan inte stillatigande se på medan Marocko fortsätter sin illegala ockupation och plundring av Västsaharas råvaror. Ockupation får aldrig löna sig, hur länge den än pågår.
Det är en ockupation som är oerhört brutal. Stephen Zunes, professor i statsvetenskap vid University of San Francisco, sa efter sitt besök: Jag har varit i många länder men aldrig sett en värre polisstat än Marocko-ockuperade Västsahara.
Västsaharierna har rätt till sitt land och till sina naturtillgångar. Trots tydliga domar har EU valt att nonchalera sin egen domstols beslut vid flera tillfällen. Därmed har man låtit stölden av västsahariska varor fortgå och på det sättet bidragit till att upprätthålla och finansiera ockupationen. Nu försöker EU-kommissionen återigen kringgå sin egen domstol och folkrätten.
Det västsahariska folkets legitima representant Polisario har inte godkänt avtalet. Det här är helt grundläggande. Det är viktigt att Sverige försvarar folkrätten och står fast vid sina tidigare principfasta och tydliga ställningstaganden om att EU inte ska ingå avtal mellan EU och Marocko som inkluderar det ockuperade Västsahara.
Anf. 27 Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M)
Fru talman! I samband med det nya handelsavtalet kom man även överens om en gemensam deklaration. I deklarationen anges i huvudsak att produkter från Västsahara ska ha samma tullförmåner som övriga produkter i associeringsavtalet, att en utvärderingsmekanism ska inrättas och att parterna är överens om kraven för ursprungsmärkning. Också detta är välkommet. EU har även antagit en separat deklaration, enligt vilken finansiella bidrag ska ges till regionen Västsahara för vissa sektorer. EU har också tagit på sig att utöka sitt humanitära stöd till de västsahariska flyktingarna i södra Algeriet samt att utforma stöd till diasporan inom utbildning och kultur. En kontrollmekanism ska etableras för att säkerställa att det västsahariska folket verkligen kan tillgodogöra sig fördelarna.
Jag vill i sammanhanget också nämna att Sverige är en av de största givarna av kärnstöd till FN:s flyktingorgan UNHCR och FN:s livsmedelsorgan WFP. Dessa är de två största FN-organen med verksamhet i de västsahariska flyktinglägren i södra Algeriet.
Med anledning av de frågor som riksdagsledamoten Jacob Risberg har ställt kopplade till om allt det här är förenligt med EU-domstolens krav: Det är upp till EU-domstolen att fatta beslut om det. Vi har ju oberoende domstolar här i Europa. Det gäller till exempel om ursprungsmärkningen är förenlig med de krav EU-domstolen ställer liksom om domstolen tycker att det underförstådda och indirekta samtycket från Västsaharas folk under vissa villkor är tillgodosett med avtalet. Det är alltså upp till domstolen att fatta den typen av beslut.
Anf. 28 Jacob Risberg (MP)
Fru talman! Sverige har en lång historia av stöd till det västsahariska folket. När jag besökte de västsahariska flyktinglägren utanför Tindouf i Algeriet för bara någon månad sedan fick vi höra om och om igen hur pass viktigt Sverige har varit i västsahariernas kamp om ett fritt och rättvist självbestämmande över det västsahariska landet.
År 2013, under den förra moderatledda regeringen, röstade man nej till fortsatta förhandlingar med Marocko om fiske- och handelsavtal. Det här stödet har alltså tidigare genomsyrat svensk utrikespolitik även under moderatledda regeringar, men någonting har hänt nu.
Någonting har hänt efter att EU-domstolen slog fast det den slog fast i oktober förra året. Man kan säga att EU i lönndom inledde förhandlingar med Marocko, för det var nästan ingen som kände till att dessa förhandlingar pågick över huvud taget. Framför allt visste inte västsaharierna själva om att förhandlingarna pågick. Vi här i riksdagen fick fem dagar på oss att säga bu eller bä till det förslag som kom gällande nytt interimshandelsavtal – fem dagar!
Det statsrådet låter bli att svara på är om han över huvud taget har varit i kontakt med Polisario om detta avtal. Man hänvisar hela tiden till Marocko och EU, men Sverige har som land ett eget ansvar enligt internationell rätt. Man kan inte skylla ifrån sig på EU. Sverige är enligt Internationella domstolen förpliktat att leva upp till domstolens utlåtande. Det handlar inte om Sverige som en del av EU – Sverige ska som ett enskilt land och medlem i FN leva upp till Internationella domstolens utlåtande.
Jag skulle gärna vilja ha en enda fråga besvarad under den här debatten, och det är om handelsministern har varit i kontakt med Polisario – eller om handelsministern i närtid tänker prata med Polisario – om detta handelsavtal.
Anf. 29 Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M)
Fru talman! Konflikten i Västsahara har pågått i ett halvt sekel, och de internationella ansträngningarna för att hitta en lösning har varit väldigt många. Regeringen har varit tydlig angående vikten av en förhandlingslösning i enlighet med folkrätten, inklusive FN:s säkerhetsråds resolutioner.
Det är välkommet att säkerhetsrådet genom den resolution som antogs i oktober ger sitt uttryckliga stöd för förhandlingar. Resolutionen inger hopp om att en process mot en politisk lösning kan ta fart. Regeringen fortsätter att i linje med resolutionen stödja FN-sändebudet Staffan de Misturas arbete med att få till stånd en förhandlad lösning som accepteras av båda parter.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.