Infranord
Interpellation 2020/21:56 av Ali Esbati (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-10-13
- Överlämnad
- 2020-10-14
- Anmäld
- 2020-10-15
- Sista svarsdatum
- 2020-11-04
- Svarsdatum
- 2020-11-06
- Besvarad
- 2020-11-06
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Det helstatligt ägda bolaget Infranord är en av alla verksamheter som resulterat från avregleringen och uppstyckningen av den svenska järnvägssektorn, närmast ur Banverket Produktion. De anställda på bolaget omfattas i dag av ett branschavtal för infrastruktur, vilket bland annat innebär att arbetare och tjänstemän åtnjuter samma pensions- och övriga avtalsvillkor. Det medför rimliga tjänstepensioner samt möjligheter att gå i pension enligt villkor som tidigare gällde personer i statlig tjänst, med slitsamma yrken. Detta tillgodoses genom en avtalad, privat tecknad pensionsförsäkring, till vilken pengar avsatts genom åren.
Ledningen vid Infranord har nu meddelat att man avser att byta arbetsgivarorganisation, från Almega tjänsteföretagen till Byggföretagen (BF). Effekten av detta skulle vara ett byte av kollektivavtal. Det är i sig inte särskilt anmärkningsvärt. Men i det här fallet skulle ett sådant byte, utan justeringar i det aktuella företagsavtalet, innebära kraftigt försämrade villkor för i första hand arbetarkollektivet vid Infranord. BF har olika avtal för tjänstemän och arbetare, med olika och helt andra lösningar för tjänstepension och avtalad pensionsavgång.
Detta är med andra ord i praktiken en aggressiv form av strategisk avtalsshopping. Det är dyrare för Infranord att vara med i BF, men man vill uppenbart minska avsättningarna till tjänstepensioner och komma åt de avsättningar som har gjorts tidigare. Det är något som riskerar att leda till konflikt om företagsavtalet.
Regeringens generella ägarpolicy för de statliga bolagen anger bland annat att man ska ”agera långsiktigt, effektivt och lönsamt samt ges förmåga att utvecklas”, samt ”agera föredömligt inom området hållbart företagande och i övrigt agera på ett sådant sätt att de åt njuter offentligt förtroende”.
Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:
- Tolkar ministern ägarpolicyn för statliga bolag så att det är lämpligt för ledningar i dessa bolag att gå i bräschen för avtalsshopping som får till följd att medarbetarnas pensionsvillkor kraftigt försämras?
- Är det ministerns bedömning att tillfället för en omfattande och potentiellt konfliktfylld omläggning av avtalsvillkoren är lämpligt valt i Infranord, med tanke på dels coronapandemin, dels stundande stora processer runt järnvägsunderhållets organisation?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:56
Webb-tv: Infranord
Dokument från debatten
- Fredag den 6 november 2020Kammarens föredragningslistor 2020/21:31
- Protokoll 2020/21:31 Fredagen den 6 novemberProtokoll 2020/21:31 Svar på interpellation 2020/21:56 om Infranord
Protokoll från debatten
Anf. 22 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Herr talman! Ali Esbati har frågat mig dels om jag tolkar ägarpolicyn för statliga bolag så att det är lämpligt för ledningar i dessa bolag att gå i bräschen för avtalsshopping som får till följd att medarbetarnas pensionsvillkor kraftigt försämras, dels om det är min bedömning att tillfället för en omfattande och potentiellt konfliktfylld omläggning av avtalsvillkoren är lämpligt valt i Infranord med tanke på dels coronapandemin, dels stundande stora processer runt järnvägsunderhållets organisation.
Herr talman! Vi värnar den svenska modellen där arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer träffar avtal om villkoren på arbetsmarknaden. Den har förbättrat villkoren för såväl arbetstagare som arbetsgivare och bidragit till att stärka svensk konkurrenskraft.
Bolag med statligt ägande ska agera långsiktigt, effektivt och lönsamt samt ges förmåga att utvecklas. Vidare ställer regeringen i statens ägarpolicy krav på att bolagen agerar föredömligt inom området hållbart företagande och i övrigt agerar på ett sådant sätt att de åtnjuter offentligt förtroende. I det arbetet är det för regeringen av särskild vikt att de statligt ägda bolagen bland annat arbetar för en sund och säker arbetsmiljö samt goda och anständiga arbetsvillkor. Regeringen följer löpande upp de statliga bolagens arbete på området, bland annat genom ägardialoger.
En förutsättning för att bolagen med statligt ägande ska bidra till ekonomisk effektivitet och konkurrenskraft i hela landet är att staten tillämpar god bolagsstyrning, så även i en period av osäkerhet orsakad av exempelvis coronapandemin. Mot den bakgrunden är det bolagets styrelse och ledning som ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter samt den löpande förvaltningen av bolagets operativa verksamhet. I detta ansvar ingår val av arbetsgivarorganisation liksom tidpunkten för detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen har genom statens ägarpolicy skärpt kraven på de statligt ägda bolagen inom flera viktiga områden för att bolagen ska visa vägen mot långsiktigt hållbart värdeskapande, bland annat genom ökade krav på sjysta villkor i leverantörsledet. Det är ett arbete som vi kommer att fortsätta att följa.
Anf. 23 Ali Esbati (V)
Herr talman! Jag tackar näringsministern för svaret - på sätt och vis ett ganska tydligt svar som tyvärr illustrerar ett ointresse från regeringens sida för att ta ansvar för ett aktivt och kompetent statligt ägarskap. Av svaret att döma är ministern tyvärr inte heller villig att diskutera, eller ens ha en uppfattning om, en del viktiga utvecklingstendenser i det svenska närings- och arbetslivet. Det tycker jag är beklagligt.
Herr talman! Min fråga handlade alltså om, eller tog sin utgångspunkt i, det helstatligt ägda bolaget Infranord. Det är ett bolag som i sig är en produkt av den avreglering och uppstyckning av den svenska järnvägssektorn som - tyvärr, skulle jag säga - har ägt rum de senaste decennierna och som har gett upphov till en hel del problem med samordning och effektivitet. Dagens diskussion handlar om villkoren för de anställda, men jag tror att det är viktigt att också belysa det bredare sammanhanget eftersom detta är en typ av verksamhet där politik och samhällsintressen spelar en stor roll hur man än vrider och vänder på saken.
Infranords ledning - som alltså sitter på uppdrag av ägaren, staten, genom Näringsdepartementet - meddelade för en tid sedan att man avsåg att byta arbetsgivarorganisation, från Almega Tjänsteföretagen, till Byggföretagen, BF, och därmed då också byta kollektivavtal. Sedan jag skrev interpellationen och fram till nu när ministern med viss fördröjning besvarar den har bytet också genomförts.
Byte av arbetsgivarorganisation är, som jag också påpekar i interpellationen, inget som behöver vara anmärkningsvärt i sig. Det skulle också kunna vara något bra. Men i det här fallet handlar det ganska tydligt om ett beslut som är fattat för att i första hand försämra kommande pensionsvillkor för en stor del av företagets arbetsstyrka, och det med en ganska drastisk metod. Jag ska inte gå in på alla detaljer här, men det handlar i princip om att det under nuvarande avtalsförhållande finns gemensamma lösningar för både LO-grupperna och tjänstemännen, medan man under en ny regim kommer att få sämre villkor för arbetarkollektivet - om inte detta uttryckligen regleras på nytt i ett särskilt medarbetaravtal, något som inte finns i dag som konstruktion hos arbetsgivarorganisationen, BF.
Jag kan naturligtvis förstå att näringsministern säger att det är föreningsfrihet i Sverige och att det är upp till ledningen för bolaget att fatta beslut i den här frågan. Det är korrekt i sak. Men poängen här är att detta inte bara är ett ordinärt ledningsbeslut om vilken förening man gillar att vara med i utan ett strategiskt beslut för att sänka framtida kostnader genom försämrade pensionsvillkor och dessutom genom att i praktiken slå in en kil mellan olika yrkesgrupper inom samma bolag som tidigare har tillkämpat sig gemensamma avtalsvillkor i det här avseendet.
Det handlar alltså om en ganska tydligt principiell syn på hur bolag och verksamheter bör agera i denna typ av frågor. Sett i det ljuset blir det ganska anmärkningsvärt och i ärlighetens namn kanske lite nedslående att höra en socialdemokratisk minister svara med byråkratiska ord om hållbart företagande, att åtnjuta offentligt förtroende och löpande uppföljning genom ägardialoger.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag får därför lov att upprepa i alla fall min första fråga i interpellationen för att ministern ska få möjlighet att utveckla sitt svar lite närmare, bortom de här ganska fluffiga orden. Om dessa ord inte ska vara helt tomma på innehåll behövs det nog att ministern försöker förklara om han anser att ägarpolicyn för statliga bolag ska tolkas så att det är lämpligt för ledningar i dessa bolag att gå i bräschen för avtalsshopping som får till följd att medarbetarnas pensionsvillkor kraftigt kan försämras.
Anf. 24 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Herr talman! Jag har den djupaste respekt för riksdagens granskningsmakt. Jag har också stor respekt för Ali Esbati. Det är en seriös person. Likväl tycker jag att det är anmärkningsvärt att Ali Esbati försöker ta partipolitiska poäng genom att sprida saker som faktiskt inte har hänt och faktiskt inte heller är sanna.
Sant är att bolaget Infranords ledning vill byta till en annan arbetsgivarorganisation. Man känner att det är mer naturligt med Byggföretagen då det inte finns så många bolag av denna art i Almega Tjänsteföretagen. Men Ali Esbati borde som erfaren riksdagsledamot vid det här laget veta att när man ska göra en sådan sak måste man förhandla med arbetstagarparten, i det här fallet Seko. Seko och dess fack, som naturligtvis också har skrivit till Näringsdepartementet, gör precis vad de ska göra: De ska företräda sina medlemmar, och det gör de på ett bra sätt.
Därefter vidtar en förhandling, och den förhandlingen har inte ens börjat. Då står Ali Esbati i riksdagens talarstol och sprider uppgifter om att man redan har beslutat om sämre villkor. Så är det inte. Det är viktigt att fakta är rätt. Jag tror att det är väldigt många som lyssnar på oss, och då är det viktigt - särskilt i sådana här viktiga frågor - att man inte för partipolitiska ändamål försöker sprida saker som inte är sanna. Processen har inte börjat.
Låt mig dessutom vara väldigt klar: Nej, det är inte fluffiga eller byråkratiska meningar. Det är en faktisk ägarpolicy som bygger på de direktiv som riksdagen utfärdat för hur vi ska styra de statliga bolagen. Det är dessutom någonting som vi har skärpt under den S-ledda regeringens tid. Man ska inte bara agera föredömligt utan också ställa större krav för att garantera sjysta villkor för dem som jobbar i företagen.
Detta har vi gjort inte bara utifrån en ideologisk övertygelse om att det är viktigt att ha starka parter på arbetsmarknaden som jobbar fram sjysta villkor därför att det är bra för arbetstagarna, för det är det ju. Jag är också helt övertygad om att det är bra för företagen i vårt land att vi har denna ordning och att människor när de har det bra och tryggt också jobbar mycket bättre. Högersidans idé om sämre villkor, hungriga-vargar-jagar-bäst-teorin, tror jag inte på.
Så för att vara väldigt tydlig, herr talman: Statens ägarpolicy gäller. Vi ställer ganska höga krav, både på att man ska vara ett föredöme och på att man ska bidra till sjysta villkor. Och nej, jag skulle aldrig medverka till att man, som Ali Esbati påstår, ägnade sig åt någon form av avtalsshopping i akt och mening att försämra de anställdas villkor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi ställer de här kraven och för en ganska kontinuerlig dialog med det fyrtiotal statligt ägda företag som vi har, för att kunna hjälpas åt och fortsätta att utveckla sjysta villkor - inte bara utifrån det som finns i företagen utan också utifrån det som jag här har nämnt om att agera föredömligt. Det är klart att det också är en viktig signal till den övriga arbetsmarknaden.
Anf. 25 Ali Esbati (V)
Herr talman! Det är möjligt att näringsministern hade skrivit sitt första inlägg utan att ha hört vad jag faktiskt sa i mitt inlägg. Jag sa, apropå vad som är fakta, att detta är något som kommer att hända om det inte uttryckligen regleras på nytt i ett särskilt medarbetaravtal, som inte finns som konstruktion i dag hos den arbetsgivarorganisation som Infranords ledning har anslutit sig till.
Det är förstås möjligt att diskutera varför man har gjort detta. Min bedömning sammanfaller med många fackliga intressenters bedömning, nämligen att man har gjort det just i syfte att ändra på konstruktionen för medarbetaravtal och tjänstepensioner. Det är detta det finns en konflikt runt.
Jag förväntar mig inte att näringsministern ska vara avtalspart här och gå in och förhandla med facket på marken. Men jag förväntar mig faktiskt att näringsministern ska ha mer än väldigt till intet förpliktande synpunkter om hur statligt ägarskap ska bedrivas. Det är, tror jag, viktigt att staten har tydliga synpunkter om principer för det statliga ägandet och hur det ska yttra sig i verkligheten - principer som går bortom att säga att ägandet ska vara ett föredöme utan att komma med några synpunkter när ledningen för en konkret verksamhet beter sig på ett sätt som kan vara allt annat än ett föredöme för andra bolag.
Jag noterar också att ministern, både i det svar han läste upp och i sitt första inlägg, diskuterar detta som om det var frågan om vilket bolag som helst. Det är det ju inte, utan det rör sig i praktiken om en del av möjligheten att bedriva järnvägsunderhåll på ett bra sätt i Sverige.
Jag tycker att detta är ett av de mer uppenbara exemplen, utanför vård, skola och omsorg, där man ser problem som kan uppstå om samhällsinfrastruktur styckas upp och delvis kommersialiseras. Det har funnits gott om vittnesmål om hur problematiskt det har varit att viktig kompetens och erfarenhet sprids på ett sådant sätt att den inte kommer till mest effektiv användning, och det uppstår situationer med ett ansvarsfrånskrivande i stället för ett gemensamt agerande för att se till att järnvägstrafiken och det viktiga underhållet av järnvägen fungerar.
Allt detta skulle man kunna diskutera vid ett annat tillfälle, men jag noterar att det under förra mandatperioden fanns ett ganska begränsat intresse från Socialdemokraterna av att uppfylla vallöftet om förstatligande av järnvägsunderhållet. Nu har detta utretts, och rimligen väntar stora förändringar på området - eller i alla fall diskussioner och dragkamper om hur det ska gå till.
Då kommer vi till min andra fråga: Är det ministerns bedömning att tillfället för en omfattande och potentiellt konfliktfylld omläggning av avtalsvillkoren för ett av de centrala bolagen, Infranord, är lämpligt vald, mot bakgrund av den stundande processen som ju också har komplicerats av coronapandemin?
Anf. 26 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Den som vill se exakt vad Ali Esbati eller för den delen jag själv säger kan ju alltid läsa protokollet. Det var faktiskt så att Ali Esbati påstod att det redan hade hänt. Och det har det inte gjort; han föregriper en process som är väl etablerad. Även om Ali Esbati inte har bedrivit den typen av förhandlingar har jag själv gjort det, på marken - dock naturligtvis innan jag blev skolminister, på den tiden, och sedermera näringsminister.
Vi har den ordningen att när ett företag, i det här fallet en ledning, vill göra en förändring måste man bedriva fackliga förhandlingar. Då är det också naturligt - och i detta fall tycker jag att man gör ett bra arbete på arbetstagarorganisationen - att man hävdar sina medlemmars villkor; det ska man göra.
Om syftet vore, som vi diskuterar här, att så att säga försämra arbetstagarnas villkor vore det en sak. Om syftet är ett annat är det klart att det kommer att visa sig i de förhandlingar som man nu kommer att bedriva men som inte ens har börjat. Det är mot den bakgrunden jag reagerar kraftfullt när man i denna kammare försöker sprida andra bilder. Detta är naturligtvis väldigt viktiga frågor. Pensionsvillkor och andra villkor är naturligtvis oerhört centrala för arbetstagarna, och därför är det viktigt att fakta är riktiga.
Nej, Ali Esbati, jag tror att var och en som tittade på mig såg att jag inte ens tittade ned på mitt papper. Det var inget förskrivet. Jag tror att detta är mina i grund och botten djupt kända värderingar och uppfattningar: Jag skulle aldrig, baserat på statens ägarpolicy, medverka till någon form av avtalsshopping i akt och mening att försämra för de anställda.
Däremot kan man alltid diskutera det som Ali Esbati frågar om: tidpunkten. Vi har en pågående coronapandemi, med allt vad det innebär. Det pågår en hel del diskussioner kring järnvägsunderhållet. Man kan konstatera att det inte funnits någon regering i landets historia som i modern tid har satsat så mycket på just järnvägsunderhåll och på att stärka den svenska järnvägen. Det kommer vi att fortsätta göra därför att det behövs.
Det är klart att det också finns problem med hur detta är organiserat. Det är mot den bakgrunden vi har tillsatt utredningen, och det jobbas också vidare med detta på Infrastrukturdepartementet. Vill Ali Esbati diskutera detta djupare kan jag med glädje hänvisa honom till en diskussion även med infrastrukturministern.
Herr talman! Vi befinner oss i en ganska svår tid. Man kan naturligtvis alltid fråga sig om allt annat ska läggas åt sidan medan vi bekämpar pandemin. Jag tror att det vore ett misstag. Vi ska bekämpa pandemin och göra vårt yttersta för att se till att de anställda är trygga och verksamheten fungerar.
Men samtidigt får vi inte stå still som samhälle. Vi måste också se till att kunna ta oss an frågor som vi kommer att behöva lösa långsiktigt. Och vi behöver naturligtvis också fortsätta genomföra de gängse processer som man enligt lag och förordning har som skyldighet att genomföra och som vi också vill ha, nämligen att man, innan man genomför denna typ av stora förändringar, måste diskutera, förhandla och komma överens mellan arbetsgivar- och arbetstagarparter. Detta gäller vanligtvis, och min signal till det svenska näringslivet i allmänhet är att vi måste fortsätta jobba på. Vi får inte låta oss lamslås av denna pandemi.
Anf. 27 Ali Esbati (V)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag tror att både jag och näringsministern i grunden är medvetna om det vi är överens om, nämligen att förhandlingar mellan parterna ska skötas just av parterna, när det gäller det mesta på arbetsmarknaden - som detaljfrågor om hur man reglerar saker i avtal. Vi vet också båda att de avtalen alltid sluts i en kontext, i ett spänningsförhållande med olika krafter som drar i olika riktningar.
I detta fall är den ena parten ett statligt ägt företag, och där spelar det roll vilka signaler som kommer från ägaren och vilka tolkningar ägaren gör av de principer som man själv sätter upp för den statliga verksamheten - därav också min interpellation och denna diskussion.
Jag har tidigare haft diskussioner med näringsministerns företrädare om just de saker som han själv nämnde som framsteg på detta område, exempelvis en sjystare policy när det gäller underleverantörer. Det är bra om det kan ske framsteg på det området, och jag är gärna med och bidrar till detta även om det förstås oftast är de fackliga organisationerna som går i bräschen när det gäller att påpeka den typen av problem i verkligheten och jobba för att de får olika typer av politiska uttryck.
Detta handlar för mig om hur man ser på möjligheten att bedriva ett effektivt arbete i statligt ägda företag och var man så att säga satsar krutet för att spara pengar och effektivisera. Vi får kanske återkomma till detta.
Jag är helt överens med näringsministern om en sak: Vi ska inte stå still som samhälle medan pandemin rasar, utan vi ska på alla områden där vi är med göra så gott vi kan för att förbättra samhället och arbetsvillkoren för de människor som är ute i samhället och gör jobbet i dag.
Anf. 28 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Herr talman! Tack, Ali Esbati! Om detta är vi helt överens. Jag tror också att vi i grund och botten är överens om att vi ska ha ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden och sjysta villkor. Det är mot den bakgrunden jag reagerar, för hela frågan är ju prematurt ställd, särskilt om man ger sken av att det redan skulle ha tagits beslut om försämringar för löntagarna eller att bytet av arbetsgivarorganisation skulle ha gjorts i akt och mening att försämra för de anställda.
Ledningen för Infranord aviserade den 22 oktober, för några veckor sedan, att man avser att göra detta. På svensk arbetsmarknad har vi den ordningen att man då ska förhandla med arbetstagarorganisationerna om hur villkoren ska se ut därefter. När man är överens om detta vet vi också hur det ser ut.
Detta är inte bara fluff, som Ali Esbati hävdar, eller byråkratiska ord, utan det är faktiska instruktioner: De statliga bolagen ska föregå med gott exempel. De ska jobba för att både bedriva verksamhet så effektivt som möjligt, för det handlar ju om skattebetalarnas pengar, och göra det på ett sätt som bidrar till ordning och reda och sjysta villkor på den svenska arbetsmarknaden. Så är det i dag, och om det är något vi har sett under de senaste fem sex åren med den S-ledda regeringen är det att det snarast har skett skärpningar och framsteg här.
Detta är viktigt, för vi vet alla hur det ser ut i vår omvärld. Då är det viktigt att vi visar att detta inte bara är bra och rättvist för löntagarna utan också bra för hur det svenska arbetslivet och den svenska modellen fungerar: Våra företag blir mer konkurrenskraftiga för att de har sjysta villkor för de anställda.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.