Information till skatteutskottet

Interpellation 2015/16:772 av Larry Söder (KD)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2016-09-01
Överlämnad
2016-09-01
Anmäld
2016-09-08
Sista svarsdatum
2016-09-15
Svarsdatum
2016-09-23
Besvarad
2016-09-23

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

OECD har arbetat fram rekommendationer för länder när det gäller skattebas och hur man ska förhindra vinster att flyttas mellan länder i syfte att undgå skatter. EU har tagit på sig ett arbete att göra dessa rekommendationer till en förordning för EU-länderna.

Detta kommer innebära att varje land inom EU kommer att bli tvunget att köpa hela det paket som EU kommer fram till.

I ett sådant arbete är det oerhört viktigt att beräkna effekterna för Sverige och hur detta kommer att slå mot svenska företag och den svenska skattebasen. Sverige har varit väldigt aktivt i arbetet, och mina farhågor är att ivern att stoppa skatteundandragande kommer att skada Sverige i form av dåligt underlag och att vi inte är medvetna om effekterna för Sverige.

Förändringen är den största på över 50 år. Regeringen väljer att inte redovisa vilka effekterna blir för Sverige. Finansministern hävdade i en offentlig utfrågning i skatte- och näringsutskotten i riksdagen den 16 juni att Sverige blir en vinnare på de nya skattereglerna.

Skatteutskottet har vid flera tillfällen påvisat bristen av information och konsekvensbeskrivningar som innebär att vi kan se hur de nya reglerna kommer att slå för svenska företag och Sverige.

Vid tillfällen har vi fått information om att Finansdepartementet har tagit fram beräkningar på hur de olika förslagen kommer att slå mot Sverige som nation och mot företag som verkar i Sverige. Vi som ledamöter i skatteutskottet har tyvärr inte fått ta del av detta material.

Mina frågor till finansministern är:

 

När beräknar finansministern att ledamöterna i skatteutskottet får ta del av Finansdepartementets beräkningar angående BEPS?

Står finansministern fast vid att svenska företag och Sverige som nation blir vinnare på de nya skattereglerna?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2015/16:772, Information till skatteutskottet

Interpellationsdebatt 2015/16:772

Webb-tv: Information till skatteutskottet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 8 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Larry Söder har frågat mig när jag beräknar att ledamöterna i skatteutskottet får ta del av Finansdepartementets beräkningar angående BEPS och om jag står fast vid att svenska företag och Sverige som nation blir vinnare på de nya skattereglerna.

Aggressiv internationell skatteplanering skadar ekonomin på flera sätt. Den minskar skatteintäkterna och försvårar därmed finansieringen av gemensamma åtaganden, såsom rättsväsen, utbildning och infrastruktur. Den kan också snedvrida konkurrensen genom att företag som ägnar sig åt sådan skatteplanering kan få en otillbörlig fördel jämfört med företag som inte gör det. Det är därför viktigt att arbetet med att motverka aggressiv internationell skatteplanering prioriteras.

En samordning på EU-nivå av vissa åtgärder innebär inte bara att åtgärderna blir mer effektiva utan även att spelplanen jämnas ut mellan multinationella och inhemska företag. Samordningen medför att samtliga medlemsländer kommer att behöva ha regler mot skatteflykt och skatteundandraganden, även de som inte är medlemmar i OECD.

Sverige har i dag flera regler för att motverka internationell skatteplanering medan andra EU-länder inte har det. Vi har till exempel en generell antimissbruksreglering i form av skatteflyktslagen, CFC-regler och regler för utflyttningsbeskattning. Därför kan det förväntas att andra medlemsstater kommer att behöva göra större skärpningar av sina skattesystem än Sverige.

Arbetet mot aggressiv internationell skatteplanering bör därmed stärka Sveriges relativa konkurrenskraft inom EU, vilket ökar Sveriges möjligheter att attrahera investeringar. Samtidigt kan denna positiva effekt på konkurrenskraften till viss del motverkas om EU går längre än tredjeland. Eftersom den aggressiva skatteplaneringen kommer att minska bedöms förslagen sammantaget vara positiva för Sverige och skatteintäkterna.

De delar som innebär förändring av vår lagstiftning kommer i sedvanlig ordning att åtföljas av en konsekvensanalys när den lagstiftningen kommer till riksdagen.


Anf. 9 Larry Söder (KD)

Fru talman! Jag är mycket tacksam för att finansministern ger mig möjlighet att uttrycka min oro över beslutsunderlag i allmänhet och konsekvensbeskrivningar i synnerhet i fråga om vår skattebas.

Vår samhällsservice betalas genom skatter. Vår samhällsservice betalas av våra medborgare, vilket också förutsätter att de betalar rätt skatt och att de, precis som Maria Malmer Stenergard tidigare talade om, har hög skattemoral. Människor måste vilja bidra, och då är transparensen oerhört viktig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi kan konstatera att arbetet mot aggressiv skatteplanering och skatteundandragande bedrivs utifrån en gemensam grund och åsikter från riksdagens partier, där finansministern har fått stöd i arbetet genom riksdagens utskott.

Däremot finns det inslag i BEPS-arbetet som oroar mig och borde oroa svenska skattebetalare, då den största förändringen inte kommer att bli skatteundandragande utan skattebasen och var man som företag ska beskattas.

Självklart är det bra att man som företag inte dubbelbeskattas, vilket vi alla utgår från inte sker. Men i fråga om var ett företags skatt ska betalas kommer det att bli en stor förändring enligt de nya reglerna.

Sverige är ett litet land i EU, ett litet land i sammanhanget och ett land som är exportberoende. Det borde innebära att om regeln blir att skatt ska betalas där värdet skapas förlorar vi en hel del av vår skattebas, då skatt kommer att betalas i de större EU-länderna.

Finansministern har vid flera tillfällen hävdat att det kommer att bli en vinst för Sverige med anledning av BEPS-arbetet. Den enda orsaken till vinst kan inte vara att den aggressiva skatteplaneringen ska minska i sådan omfattning att det ger så stora skatteintäkter att det uppväger förlusten av skatt när det gäller den generella skattebasen för företag.

Precis som jag skrev i min interpellation saknar jag en genomgripande konsekvensbeskrivning, och finansministern har vid flera tillfällen hävdat att detta blir en vinst för Sverige. Det är inte så att jag misstror finansministern, utan säkerligen har hon grund för det som hon säger. Men det skulle vara mycket enklare för mig att konstatera det om jag hade samma eller liknande underlag.

Det är inte bara Alliansen i riksdagen som har reagerat på bristen på offentliga konsekvensbeskrivningar utan även intresseorganisationer och Riksrevisionen.

Jag tycker att det är oerhört viktigt att vi så snart som möjligt får ta del av konsekvensbeskrivningarna, så att vi med samma information kan konstatera om regeringen gjort rätt bedömning eller fel bedömning. Att sända iväg regeringen till Bryssel vid flera tillfällen utan att få konsekvensbeskrivningar känns oerhört skakigt och kan inte vara riktigt ansvarsfullt, även om finansministern med all säkerhet har mer information än vad ledamöterna i riksdagen har.


Anf. 10 Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Jag tackar Larry Söder för en oerhört angelägen interpellation. När man framställer en fråga eller en interpellation kan man ibland känna att man inte får ett så utförligt svar som man hade hoppats på. I detta fall fick Larry Söder ett ganska utförligt svar på sin ena fråga. Men med all respekt har finansministern glömt att svara på Larry Söders andra fråga: När får skatteutskottets ledamöter ta del av Finansdepartementets beräkningar gällande BEPS?

Torsdagen den 16 juni höll skatteutskottet och näringsutskottet en öppen utfrågning om konkurrenskraften hos svenska multinationella företag i ljuset av nya regler inom internationell beskattning. Mycket kom naturligtvis att kretsa kring BEPS och implementeringen av BEPS på EU-nivå. Det som jag då framhöll gäller fortfarande i dag:

Bekämpning av olovlig kapital- och skatteflykt är en internationellt prioriterad fråga, och det är viktigt att Sverige deltar aktivt i det arbetet. Men vår utgångspunkt måste vara att värna svenska skattebaser och svensk konkurrenskraft. Inom Moderaterna har vi därför varit kritiska till kommissionens förslag, som vi tycker har utarbetats för fort, utan konsekvensanalys och landat för långt från OECD:s slutsatser. Det riskerar därmed att slå mot vår konkurrenskraft. Det inkräktar också på Sveriges suveränitet gällande skattelagstiftning, och vi är inte ensamma om att arbeta utifrån den ståndpunkten. Riksrevisionen har beslutat att granska regeringens deltagande i arbetet mot internationell skatteplanering. EU-kommissionens arbete med att ta fram ett förslag till europeisk skattelag har gått ovanligt fort, och mot bakgrund av att det kan få omfattande effekter på det svenska skattesystemet har Riksrevisionen funnit skäl att granska regeringens deltagande i EU-arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När jag sa detta på utfrågningen svarade finansministern följande:

Vad gäller arbetet i EU med att ta BEPS vidare till EU-lagstiftning har vi från den svenska regeringens sida fört fram att vi tycker att det går väl fort och att kommissionen borde göra en grundligare analys av de förslag man lägger fram. Det har inte hörsammats från kommissionens sida, och i brist på en analys från kommissionen har vi från regeringens sida gjort en egen analys av vad det här direktivet kan få för konsekvenser för Sverige.

Finansministern hänvisade alltså till att regeringen låtit göra en egen analys av vad direktivet kan få för konsekvenser för Sverige. Det är också den som ligger till grund för Sveriges ståndpunkt. Det är viktigt material, och den analysen är vi många som under sommaren har försökt att få ut. Jag fick nej med hänvisning till att den utgör arbetsmaterial. Jag begärde då att regeringen skulle pröva frågan om begäran att få ut allmän handling. Men jag fick nej även av regeringen, som alltså inte vill dela med sig av sitt underlag.

Därför är Larry Söders interpellation oerhört angelägen. Jag hoppas att finansministern här i dag i kammaren i alla fall kan svara på när hon bedömer att ledamöterna i skatteutskottet kommer att få ta del av Finansdepartementets analys gällande BEPS.


Anf. 11 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! I detta ärende liksom i alla andra ärenden följer regeringen de regler som finns för offentlig handling och dessutom den arbetsordning som vi har gällande när vi lämnar handlingar till riksdagen.

Svaret på Maria Malmer Stenergards fråga finns i interpellationssvaret när jag säger:

De delar som innebär ändringar i vår lagstiftning kommer i sedvanlig ordning att åtföljas av en konsekvensanalys.

När detta blir lagstiftning kommer det alltså i sedvanlig ordning att åtföljas av en konsekvensanalys, precis som i fråga om andra propositioner som regeringen lämnar till riksdagen. Det är då som denna konsekvensanalys kommer till skatteutskottet.

När det gäller detta ärende, precis som när det gäller alla andra ärenden, följer vi de regler som finns om handlingar och om när man lämnar ut handlingar. Det är alltså inget konstigt med detta. Det finns inte någon handling på Finansdepartementet som är en färdig handling, utan detta är ett arbetsmaterial. Det kommer att finnas en färdig konsekvensanalys i samband med att vi kommer med dessa förslag till riksdagen - helt i sin ordning. Vill man ändra denna ordning handlar det om att ändra den lagstiftning som finns om offentlighetsprincipen och om vilka handlingar som ska lämnas ut från offentliga myndigheter.


Anf. 12 Larry Söder (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Finansministerns svar var givetvis korrekt utifrån den interpellation som jag har framställt men berörde egentligen inte den oro som jag försökte uttrycka när det gäller den svenska skattebasen. Jag tror att BEPS-arbetet kommer att innebära att den svenska skattebasen urgröps med anledning av att svenska företag kommer att betala skatt någon annanstans, eftersom värdet skapas någon annanstans i EU. Det är faktiskt en stor förändring när det gäller våra möjligheter att ta in skatt från de svenska företagen.

Jag tycker att vi som riksdag ska vara tydligare med att vi vill värna den svenska skattebasen, inte bara när det gäller skatteundandragande utan även för att vi ska ha en legitim möjlighet att ta in skatter från de företag som faktiskt är svenska. Jag tycker kanske att finansministern inte berörde detta i sitt svar till mig nu. Jag skulle vilja att finansministern säger antingen att jag har alldeles fel, det vill säga att den svenska skattebasen inte kommer att påverkas, eller att jag har alldeles rätt i min oro och att vi kan jobba gemensamt för att skydda den svenska skattebasen.

Jag tycker nämligen att detta har försvunnit i den debatt som uppstår när vi bara talar om skatteundandragande och om att sätta åt dem som inte betalar rätt skatt. Men den delen är vi ju överens om; det är den här delen jag tror är den största förändring som vi måste ta tag i och som blir den svåraste biten att komma överens om när det gäller att få igenom det i riksdagen.


Anf. 13 Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Oavsett vilken regering vi har är det oerhört angeläget att vi värnar svenska skattebaser och svensk konkurrenskraft. Utan företag som går bra drabbas jobben och välfärden. Därför ska vi naturligtvis inte gå med på ett internationellt regelverk som missgynnar oss och riskerar våra skattebaser. Frågan om beskattning är nationell och bör så förbli. Vi ska inte gå med på att flytta över makt till EU om det inte är så att det är bra för Sverige.

Finansministern säger att hon kommer att redovisa konsekvenserna för riksdagen när lagstiftningspaketet redan är klart. Men lagstiftningspaketet bygger ju på förhandlingar i EU där det svenska folket har gett regeringen mandat att förhandla, och då måste vi förvissa oss om vad regeringen har för underlag för sin ståndpunkt i förhandlingarna i EU. Det är oerhört bekymmersamt att man inte vill dela med sig av det. I Sverige har vi en fin tradition, fru talman, av att försöka komma överens över blockgränserna när det gäller frågor som rör internationell beskattning. Jag tycker att det vore väldigt tråkigt om regeringen övergav den.

Det är faktiskt ren hyfs att riksdagen får ta del av det underlag som ligger till grund för Sveriges ståndpunkt i internationella beskattningsfrågor. För att kunna säkerställa att vi tryggar vår konkurrenskraft och agerar för Sveriges bästa i internationella förhandlingar måste vi ha underlag. Regeringen höll med om att underlaget från kommissionen var bristfälligt och skapade ett eget. Det är faktiskt fel av regeringen att mörka det, och det väcker tyvärr frågor om varför det hemlighålls samt om vilken kvalitet det håller. Jag tror att jag kommer att få anledning att återkomma i den här frågan inom kort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill passa på att önska trevlig helg.


Anf. 14 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Larry Söder sa att jag inte talade tillräckligt om skattebasen och den oro som finns för den. Det är helt korrekt.

BEPS-arbetet har pågått under en lång tid, och det fanns ju en period för - vad kan det vara - ett och ett halvt år sedan där det även från min sida fanns en ganska stor oro för vad detta skulle innebära för den svenska skattebasen. I slutet av BEPS-arbetet skedde sedan en hel del förändringar som var till gagn för länder som Sverige. Sverige var väldigt drivande i det arbetet, och vi kunde även bilda allianser med andra inflytelserika länder. Resultatet av BEPS-arbetet blev därmed från svenskt perspektiv väldigt mycket bättre än det såg ut att kunna bli för ungefär ett och ett halvt år sedan. Vår bedömning är därför att det som ligger i BEPS-överenskommelsen i dag kommer att vara till gagn för Sverige.

Samtidigt är det givetvis så att det i BEPS-arbetet finns en del paragrafer som är till gagn för oss och andra paragrafer som kan vara på minussidan. När det gäller formuleringen "där värde skapas" är det inte så att värde skapas där saker säljs utan till exempel där saker plockas fram och där forskning, utveckling och marknadsföring sker, och det handlar om mycket annat av det värde som skapas på de svenska huvudkontoren.

Vad gäller de underlag som lämnas ut och inte lämnas ut följer vi precis den ordning som finns mellan regering och riksdag. Vill man ändra den ordningen är det i så fall den principfrågan man ska ta upp och diskutera. Vi följer helt den ordning som finns och som vi har att hålla oss till.


Anf. 15 Larry Söder (KD)

Fru talman! Jag tackar finansministern. Jag vill först säga att jag delar finansministerns uppfattning att det för ett och ett halvt år sedan såg skakigare ut och att det har blivit mycket bättre.

Just formuleringen "där värde skapas" har dock skapat en diskussion. Jag och finansministern kan ha samma uppfattning om hur man ska se på de orden, men jag tror att de andra EU-länderna kanske har en annan uppfattning om hur man ska se på dem. Det är det som skapar min oro: Vi är ett litet land som ska försöka hävda oss i andra änden, men varje land kommer att se till sin egen skattebas. Jag tror kanske inte att Tyskland eller Frankrike tycker att det är så intressant att värna den svenska skattebasen, utan det måste vi göra.

Därför är jag kanske mer orolig än finansministern när det gäller just formuleringen "där värde skapas". Jag tror att det kommer att betyda att en del av den svenska skattebasen kommer att hamna någon annanstans. Jag håller med finansministern om att BEPS-arbetet har gått i en positiv riktning - men inte i detta fall. Vi i utskottet har vid flera olika tillfällen diskuterat just den här formuleringen, och vi har kommit fram till just den benämning finansministern använder. Jag tror dock att detta kommer att skapa ett stort problem för den svenska skattebasen, och det kommer vi kanske inte att se förrän om tre fyra år, då svenska företag kommer att betala skatt på en del av sin försäljning någon annanstans.

Svar på interpellationer

Jag tror att det är någonting vi kommer att lida av. Det svenska samhället behöver alla skattemedel det kan få in. Vi har mycket att ta hand om, och vi har många som behöver hjälp och stöd i vårt land. Att värna den svenska skattebasen tror jag är en del i att kunna hjälpa dem så mycket som möjligt.


Anf. 16 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Jag förstår naturligtvis Larry Söders oro. Det är därför jag är väldigt glad över att vi nådde en så stor framgång i slutet av BEPS-arbetet och att detta ser betydligt bättre ut än det gjorde för ett och ett halvt år sedan. Regeringens samlade bedömning är som sagt att detta kommer att kunna vara till gagn för Sverige. Det gäller inte minst det faktum att den relativa konkurrensen för svenska företag kommer att förbättras när möjligheterna till aggressiv skatteplanering minskas i andra länder.

När det gäller vad som har sagts i talarstolen här tycker jag att det är viktigt att påpeka att de positioner i detta arbete som regeringen har drivit i Bryssel har varit förankrade i EU-nämnden, där alla partier - även Moderaterna - har stått bakom dem. Alla partier utom Sverigedemokraterna har stått bakom den ståndpunkt regeringen har drivit i Bryssel och tyckt att den är bra.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.