Höjda anslag till Regeringskansliet
Interpellation 2025/26:151 av Eva Lindh (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-11-11
- Överlämnad
- 2025-11-13
- Anmäld
- 2025-11-14
- Sista svarsdatum
- 2025-11-28
- Svarsdatum
- 2026-01-15
- Besvarad
- 2026-01-15
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsminister Ulf Kristersson (M)
De stora anslagsökningarna till Regeringskansliet fortsätter. Mellan 2022 och 2026 ökar anslagen med omkring 2,3 miljarder kronor, motsvarande nästan 30 procent av det totala anslaget.
Samtidigt som kommuner och regioner tvingas till kraftiga besparingar i vård, skola och omsorg väljer regeringen att kraftigt öka sina egna resurser. Det är svårt att förstå hur regeringen kan motivera en sådan prioritering i ett ekonomiskt läge där välfärden pressas hårt, personal varslas och kvaliteten riskerar att försämras.
Regeringen hänvisar till ökade säkerhetskrav och allmän kostnadsutveckling. Det är givetvis viktiga aspekter, men de förklarar inte en ökning av denna omfattning. Det handlar snarare om en regering som ställer andra krav på sig själv än på resten av den offentliga sektorn.
När regeringen kräver återhållsamhet av kommuner, regioner och statliga myndigheter men samtidigt låter de egna utgifterna växa kraftigt uppstår en tydlig förtroendeklyfta. Det handlar inte bara om kronor och ören utan om ledarskap och trovärdighet.
Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till statsminister Ulf Kristersson:
- Hur motiverar statsministern en anslagsökning med nära 30 procent till Regeringskansliet under innevarande mandatperiod?
- Avser statsministern att vidta några åtgärder för att dämpa kostnadsutvecklingen inom Regeringskansliet och visa återhållsamhet?
Debatt
(6 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:151
Webb-tv: Höjda anslag till Regeringskansliet
Dokument från debatten
- Torsdag den 15 januari 2026Kammarens föredragningslistor 2025/26:58
- Protokoll 2025/26:58 Torsdagen den 15 januariProtokoll 2025/26:58 Svar på interpellation 2025/26:151 om höjda anslag till Regeringskansliet
Protokoll från debatten
Anf. 128 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Jag ska nu besvara en interpellation från en flitig och mycket kompetent ledamot som skriver interpellationer på ett mycket bra sätt.
Eva Lindh har frågat statsministern hur han motiverar anslagsökningen till Regeringskansliet under innevarande mandatperiod samt om han avser att vidta några åtgärder för att dämpa kostnadsutvecklingen och visa återhållsamhet. Interpellationen har överlämnats till mig.
Regeringskansliets uppgift är att bereda ärenden åt regeringen och bistå statsråden i deras arbete. Regeringskansliet ska vara ett effektivt och kunnigt stöd för regeringen i uppgiften att styra landet och genomföra sin politik.
Såväl det försämrade säkerhetspolitiska läget med krig i vårt närområde som Sveriges medlemskap i Nato innebär nya uppgifter och ställer nya krav på Regeringskansliets arbete, inte minst vad gäller utrikesförvaltningen. Det kräver stärkt beredskap, stärkt säkerhetsarbete och stärkt samordningsarbete.
Alla anslagsökningar till Regeringskansliet under mandatperioden redovisas i budgetpropositionerna och bedöms vara nödvändiga för att upprätthålla ett robust och effektivt regeringsarbete.
Regeringen vill ha ett starkare och mer handlingskraftigt Sverige. Genom att ge Regeringskansliet rätt förutsättningar kan vi genomföra viktiga reformer, möta nya säkerhetskrav och skapa stabilitet som gynnar hela samhället.
Anf. 129 Eva Lindh (S)
Herr talman! De stora anslagsökningarna till Regeringskansliet fortsätter. Mellan 2022 och 2026 ökar anslagen med omkring 2,3 miljarder kronor. Det motsvarar nästan 30 procent av det totala anslaget.
Detta sker samtidigt som kommuner och regioner tvingas till kraftiga besparingar och har det tufft. Då väljer regeringen att kraftigt öka sina egna resurser. Det är väldigt svårt att förstå hur regeringen kan motivera en sådan prioritering i ett ekonomiskt läge där välfärden pressas hårt, personal varslas och kvaliteten riskerar att försämras.
Regeringen hänvisar till ökade säkerhetskrav och allmän kostnadsutveckling. Ökade säkerhetskrav är naturligtvis en viktig aspekt, men de förklarar inte en ökning av den här omfattningen. Det handlar snarare, säger jag, om en regering som ställer andra krav på sig själv än på resten av den offentliga sektorn.
Regeringen har inte under hela denna mandatperiod på ett trovärdigt sätt kunnat motivera de stora ökningar av anslaget som den har föreslagit. Anslaget är inte på en rimlig nivå.
I början angavs det att ökningen behövdes på grund av det svenska EU-ordförandeskapet. Det kunde man ju tänka sig var rimligt, för det kostade väl lite. Men när det väl var genomfört minskade inte anslaget utan fortsatte att ligga på en hög nivå.
Min poäng är: När regeringen kräver återhållsamhet av kommuner, regioner, statliga myndigheter och en del människor och samtidigt låter de egna utgifterna växa kraftigt uppstår i min värld en tydlig förtroendeklyfta. Det handlar inte bara om kronor och ören. Det handlar om ledarskap. Det handlar om trovärdighet.
Jag ställde några frågor till statsminister Ulf Kristersson: hur statsministern motiverar de stora anslagsökningarna under mandatperioden, om statsministern tycker att det är rimligt att Regeringskansliet ökar sina kostnader med nära 30 procent samtidigt som välfärden tvingas till besparingar samt om statsministern avser att vidta några åtgärder för att dämpa kostnadsutvecklingen inom Regeringskansliet och visa samma återhållsamhet som regeringen kräver av andra.
Nu är inte statsministern här och svarar på mina frågor. Men finansministern står här, och jag hör faktiskt inga svar. Regeringskansliet ska vara effektivt, säger hon. När regeringen pratar om effektivitet på andra områden brukar det betyda: Gör mer med mindre resurser! När det gäller regeringens eget ansvarsområde Regeringskansliet verkar det vara tvärtom.
Finansministern svarar också att det försämrade säkerhetspolitiska läget och Sveriges medlemskap i Nato medför nya uppgifter. Vad i detta kostar? Ingen gång har regeringen kunnat redovisa vad det innebär rent konkret och mer detaljerat än de här svävande svaren. Det svaret tycker jag att inte bara jag utan alla väljare är värda. Hur har Regeringskansliet tillåtits att svälla så mycket?
Anf. 130 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Jag tackar Eva Lindh för en mycket bra interpellation.
Är det någonting jag delar med ledamoten är det insikten om vikten av att använda varje skattekrona på rätt sätt och inte ta in mer skatt eller använda mer pengar än vad som behövs. Därför är den här frågan för mig inte särskilt svår.
Att vi nu har ett större regeringskansli beror på att den förra regeringen lämnade efter sig ett Sverige i förfall vad gäller trygghet – barn som skjuter barn, gängskjutningar och en enorm otrygghet. Vi stärker nu rättsväsendet – domstolarna, Åklagarmyndigheten, polisen och så vidare. Framför allt ser vi till att skärpa straffen. Allt det arbetet, där olika delar av myndigheterna växer väldigt kraftigt – vi har exempelvis fördubblat anslagen till försvaret på bara fyra år – kräver en motpart, både när det gäller att ta fram utredningar och när det gäller att leda och styra. Kriminaliteten adderat med säkerhetsläget kostar pengar.
Sveriges medlemskap i Nato har också verkligen ställt nya krav på Regeringskansliet. Oavsett vem som är statsminister eller finansminister behövs motparter i olika delar av Regeringskansliet för att vi ska kunna leva upp och göra det vi ska som Natomedlem.
Fru talman! Jag tycker att frågan är viktig; den är central. För mig är det inte svårare än att det ser ut så här på grund av ett lågt reformtempo tidigare. Det är enormt högt nu för att vi ska få ordning på Sverige och samtidigt kunna möta upp det säkerhetspolitiska läget, och det kostar pengar.
Det kostar pengar att bygga kriminalvård. Det kostar pengar att ha fler poliser. Och det kostar också pengar att ha motparter, att kunna styra och leda och att se till att uppdragen i Regeringskansliet både ges och följs upp.
Anf. 131 Eva Lindh (S)
Fru talman! Även jag brinner för att vi ska använda de skattemedel effektivt som människor betalar. Exakt den åsikten delar vi. Men då tycker jag att man också ska kunna redovisa vad de 2,3 miljarderna har gått till. En 30-procentig ökning är väldigt mycket pengar. Det är en väldigt stor ökning. Ingen gång har regeringen kunnat redovisa vad det innebär, mer än genom allmänna, svulstiga förklaringar.
Jag förväntar mig att det kommer att finnas en detaljerad redovisning när jag vill se den. Annars kan människor, till exempel jag, börja tolka det som händer i Regeringskansliet lite som en del ministrar tolkar utgifter som kommuner och regioner har – att det har anställts en massa fler kommunikatörer eller något annat – och det vore synd om Regeringskansliet verkligen har uppgraderats med de välbehövliga saker som finansministern anger.
Finansministern säger också att man genom att ge Regeringskansliet rätt förutsättningar kan genomföra viktiga reformer. Men regeringen är inte beredd att ge rätt förutsättningar till andra, som regioner och kommuner. Därför känns detta lite som dubbelmoral.
Framför allt handlar det här för mig också om bristen på transparens. Vem kan säga om det är rätt budgeterat eller inte när ingen, i varje fall inte utanför Regeringskansliet, vet vad som ingår i det ökade anslaget om 2,3 miljarder?
Gång på gång har vi socialdemokrater skrivit detta i yttranden om det utgiftsområde där detta ingår, men vi har inte fått svar. Jag tycker därför inte att det är mer än rimligt att vi kan få det.
Förutom transparens handlar det för mig också om det faktum att regeringen kräver återhållsamhet hos andra men samtidigt låter de egna kostnaderna öka kraftigt. Det man säger till andra blir inte trovärdigt om man dessutom inte kan precisera vad pengarna har gått till.
Återigen: Finns det en detaljerad lista över vad som ingår i de 2,3 miljarderna och den 30-procentiga ökningen av anslaget under en mandatperiod som det handlar om?
Anf. 132 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Kortfattat satsar regeringen i år ungefär 300 miljarder – jag tror att det är 297, om jag ska vara exakt – på Sveriges kommuner och regioner i riktade och generella statsbidrag. Det är enormt mycket pengar och utgör den största sammantagna budgetposten i budgeten. Trots att kommuner och regioner har ett eget beskattningsansvar är det självklart för oss att stötta dem – så var det sagt.
Eva Lindh vill se en lista. Det kommer bland annat en propositionslista – den kanske redan har kommit? – med ungefär 200 planerade propositioner bara under våren. Vi har haft 500 propositioner. Vad är då en proposition, kan man undrar om man tittar på debatten och inte håller på med politik varje dag. Det är lagförslag. Då handlar det inte bara om att det kommer många nya lagar, utan om många av dem är också väldigt genomgripande.
Det handlar bland annat om straffskärpningar, så att vi för en gångs skulle kan låsa in dem som våldtar och misshandlar kvinnor och genomföra utvisningar. Vi har ett enormt tempo beträffande straffskärpningar och mycket annat inom kriminalpolitiken. Men det kostar pengar att ta fram utredningar och bygga ut.
Som jag sa finns det en motpart, och denna motpart måste vara Regeringskansliet.
Avslutningsvis konstaterar jag att vi har fördubblat försvarsanslagen på bara några år. Vi har med kraft slagit till mot kriminaliteten och gjort det som Eva Lindh och hennes parti borde ha gjort för länge sedan.
Vi genomför ett paradigmskifte i både kriminalpolitiken och migrationspolitiken. Allt detta kräver resurser, men det kommer också att leda till väldigt mycket positivt. Det kommer att leda till många nya jobb inom försvaret och försvarsindustrin. Det kommer att leda till många nya jobb nu när man börjar bygga fängelser. Det kommer också att leda till många jobb när mer järnväg ska läggas och vägar ska byggas och lagas. Allt detta skapar en dynamik. Offentliga investeringar på 6 procent i år kommer att göra att Sverige blir betydligt säkrare och tryggare, vilket är den väg vi går. Men Sverige kommer också att bli starkare och rikare.
Anf. 133 Eva Lindh (S)
Fru talman! Jag hör vad finansministern säger, men jag håller inte i alla delar med om hennes beskrivning. Hon tar upp mycket som rör justitieområdet. En hel del av de straffskärpningar och förändringar som gjorts låg redan på bordet. Den S-ledda regeringen hade tagit fram dem, och därför krävdes kanske inte att man behövde ta ökade anslag i anspråk.
Jag fortsätter att fundera över detta, för jag tycker inte att de svar som jag har fått i debatten förklarar den 30-procentiga ökningen av anslaget till Regeringskansliet. Jag får fortsätta leta.
Jag vill skicka med den tanke som finansministern också tar upp om att vi ska vara rädda om de skattepengar som vi har ansvar för och fördela dem rätt. Det låter helt orimligt att Regeringskansliet har tillåtits att svälla med så mycket som 2,3 miljarder kronor.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.