Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Försäkringskassans service på lokal nivå

Interpellation 2011/12:172 av Ericson, Gunvor G (MP)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2011-12-14
Inlämnad
2011-12-14
Besvarad
2012-01-24
Sista svarsdatum
2012-01-25

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 14 december

Interpellation

2011/12:172 Försäkringskassans service på lokal nivå

av Gunvor G Ericson (MP)

till statsrådet Ulf Kristersson (M)

Förra våren beslutade Försäkringskassan att stänga sina lokala kontor för att kunna anpassa sin verksamhet till de ekonomiska resurser som regeringen gett dem. Men beslutet ledde till hård kritik.

En enig riksdag beslutade våren 2011 på socialförsäkringsutskottets initiativ att ”begära att regeringen återkommer med förslag som tillgodoser medborgarnas behov av Försäkringskassans tillgänglighet lokalt, personliga möten och som bidrar till ökad samverkan mellan statliga myndigheter”.

I en interpellation i april 2011 frågade jag hur regeringen avsåg att verkställa beslutet och vilken tidsplan som fanns och fick svaret:

”Regeringen beslutade den 12 maj 2011 (S2011/4945/SF). Beslutet innebär att Försäkringskassan ges i uppdrag att genomföra en djupgående analys av hur myndighetens olika kundgruppers och medborgarnas servicebehov av Försäkringskassans tjänster kan tillgodoses ändamålsenligt och långsiktigt. Behovet av tillgänglighet till Försäkringskassan lokalt ska analyseras särskilt liksom hur Försäkringskassan säkrar möjligheten till en viss grad av fysiska personliga möten med medborgare. Försäkringskassan ska senast den 16 april 2012 presentera en långsiktig lösning för hur myndigheten ska möta de försäkrade och medborgarna genom olika kanaler, såväl fysiskt som på elektronisk väg.”

Jag fick också svar att det nu inte ska läggas ned några ytterligare enheter innan analysen är klar. Av interpellationssvaret framgår:

”I avvaktan på att Försäkringskassan genomför den analysen och att den långsiktiga lösningen presenterats ges Försäkringskassan i uppdrag att avvakta med att verkställa den åtgärd i myndighetens handlingsplan som handlar om att dra sig ur den servicesamverkan som i dag sker vid de så kallade servicekontoren och serviceplatserna.”

Nu visar det sig att i Stockholmsområdet kommer flera lokalkontor att stänga den 31 januari 2012: Haninge, Nacka, Högdalen, Skärholmen, Täby, Sollentuna och Bromma.

Även i Nynäshamn är personalen varslad för omflyttning, men kommunen och Arbetsförmedlingen som också har verksamhet i de lokaler som Försäkringskassan hyr har inte fått någon information.

I Värmdö, Åkersberga och Upplands Väsby har Försäkringskassan kontor ihop med Arbetsförmedlingen och även där kommer Försäkringskassan att stänga sin verksamhet den 31 januari.

I stället hänvisas medborgarna in till servicekontor i centrala Stockholm, Kista, Sundbyberg och Hallunda–Botkyrka.

Men hur stor måste en ort vara för att Försäkringskassan ska kunna ge personlig service? Haninge har ca 78 000 invånare och ca 150 besök varje dag. De ska nu hänvisas in till Stockholms city eller Södermalm.

Stängning av Försäkringskassans lokala kontor sker alltså innan analys och förslag till långsiktig lösning har presenterats. Det görs knappast utan att regeringen är informerad.

Regeringen har själv sagt att förtroendet för sjukförsäkringen behöver öka. Men det sker inte genom att ta bort de lokala servicekontoren, ej heller genom att minska möjligheten till personliga möten så som nu i alla fall sker.

Att stänga Försäkringskassans verksamheter där de också samarbetar med kommunen och Arbetsförmedlingen är ett sätt att motarbeta en-dörr-in-tanken med bättre samverkan mellan myndigheter och där risken för människor att hamna mellan stolarna minskar.

För att socialförsäkringarna ska fungera krävs att människor har förtroende för dem.

I Försäkringskassans årsredovisning för 2010 kan man läsa rubriken ”Besök på servicekontor ger nöjda kunder”. Årsredovisningen visar på mycket goda resultat för servicekontoren. 96 procent av besökarna ansåg att de fick ett bra bemötande, 85 procent att de fick svar inom rimlig tid och 92 procent att de fick den hjälp de behövde. Servicekontoren hade under 2010 2,7 miljoner besök. Försäkringskassan anger dessutom att servicekontorens arbetssätt ger ett bra bemötande till alla besökare, men är särskilt betydelsefullt för personer med funktionsnedsättningar och för personer som inte talar svenska.

Med anledning av att det framkommit att den lokala servicen dras ned redan innan en analys och långsiktig plan har redovisats vill jag ställa följande frågor till statsrådet:

1. Vilka åtgärder kommer statsrådet att vidta för att tillgodose medborgarnas behov av Försäkringskassans tillgänglighet lokalt och av personliga möten som bidrar till ökad samverkan mellan statliga myndigheter?

2. Med anledning av det anförda, drar statsrådet fortfarande slutsatsen att det inte behövs ytterligare ekonomiska medel till Försäkringskassan med anledning av riksdagens beslut om tillgänglighet lokalt?

Debatt

(8 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2011/12:172, Försäkringskassans service på lokal nivå

Interpellationsdebatt 2011/12:172

Webb-tv: Försäkringskassans service på lokal nivå

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Ulf Kristersson (M)
Anf. 41 Statsrådet Ulf Kristersson (M)
Fru talman! Gunvor G Ericson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att tillgodose medborgarnas behov av Försäkringskassans tillgänglighet lokalt och av personliga möten som bidrar till ökad samverkan mellan statliga myndigheter. Gunvor G Ericson har samtidigt frågat mig om jag fortfarande drar slutsatsen att det inte behövs ytterligare ekonomiska medel till Försäkringskassan med anledning av riksdagens beslut om tillgänglighet lokalt. Frågan om tillgänglighet och service är viktig. Personer som har behov av att komma i kontakt med statliga myndigheter ska ha goda förutsättningar att på ett effektivt vis kunna få den kontakt de behöver. Kontakter med myndigheter kan ske på flera olika sätt. Det personliga mötet är ett sådant sätt. Men det är också mycket viktigt att det finns goda möjligheter att kommunicera med myndigheter på andra sätt, till exempel via telefon och internet. Möjligheterna till dialog med myndigheterna via telefon eller internet utvecklas hela tiden, men det betyder inte att det personliga mötet spelat ut sin roll. För många är detta fortfarande av mycket stor vikt. I interpellationsdebatten i april 2011 diskuterade vi dessa frågor. Att tillhandahålla service med en god tillgänglighet och kvalitet är ett ansvar som ligger på den enskilda myndigheten. Varje myndighet har ett ansvar att utforma service, produkter och tjänster som är användbara för alla och svarar mot olika villkor och behov. Som jag också nämnde i debatten förra året har regeringen gett Försäkringskassan i uppdrag att genomföra en djupgående analys om hur myndighetens olika kundgruppers och medborgarnas servicebehov av Försäkringskassans tjänster kan tillgodoses ändamålsenligt och långsiktigt. Statskontoret har även fått i uppdrag att ta fram ett underlag om myndigheternas service i samverkan. I uppdraget ingår att kartlägga medborgares och företags behov av service i samverkan samt hur myndigheters service i dag uppfyller dessa behov i hela landet. Regeringen avser att därefter återkomma i frågan om hur behovet av lokal närvaro kan tillgodoses långsiktigt. Vad avser frågan om ytterligare resurser till Försäkringskassan med anledning av riksdagens beslut om lokal tillgänglighet har Försäkringskassan fått 190 miljoner kronor för 2013 för att ges förutsättningar att kunna behålla befintliga servicekontor. Vad gäller Försäkringskassans förvaltningsanslag i övrigt för kommande år avser regeringen att återkomma i budgetpropositionen för 2013.
Gunvor G Ericson (MP)
Anf. 42 Gunvor G Ericson (MP)
Fru talman! Jag tackar för svaret. För att socialförsäkringarna ska fungera krävs att människor har förtroende för dem. Här har Försäkringskassan en central roll, och i regeringens regleringsbrev anges att Försäkringskassan ska ha medborgarnas fulla förtroende och att verksamheten ska präglas av god service och hög kvalitet i tillämpningen. Regeringen har dessutom gett Försäkringskassan i uppdrag att redovisa hur förtroendet ska kunna förbättras. Därför är det förvånande att socialförsäkringsministern inte kommenterar det faktum att det nu blir färre platser där människor kan besöka kassan. Internet kan inte alltid ersätta att man får träffa en person, och socialförsäkringsministern uttryckte att det personliga mötet är viktigt. För nästan ett år sedan beslutade riksdagen efter ett utskottsinitiativ från Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet att regeringen ska återkomma med förslag som tillgodoser medborgarnas behov av Försäkringskassans tillgänglighet för personliga möten och som bidrar till ökad samverkan mellan statliga myndigheter. Bakgrunden till initiativet var att Försäkringskassan beslutat att lägga ned servicekontoren för att uppfylla det besparingsbeting man fått av regeringen. I april förra året ställde jag frågor till ministern om hur riksdagens beslut om lokalservice ska uppfyllas. Efter en fördröjd svarstid fick jag i maj svaret att det inte ska läggas ned några ytterligare servicekontor eller serviceplatser innan analysen, som ministern nu ännu en gång hänvisar till, är klar. Av interpellationssvaret framgick: "I avvaktan på att Försäkringskassan genomför den analysen och den långsiktiga lösningen presenterats ges Försäkringskassan i uppdrag att avvakta med att verkställa den åtgärd i myndighetens handlingsplan som handlar om att dra sig ur den servicesamverkan som i dag sker vid de så kallade servicekontoren och serviceplatserna." Den 31 januari stänger dock Försäkringskassan kontor runt om i landet. Jag har låtit riksdagens utredningstjänst sammanställa hur den lokala tillgängligheten har förändrats. När de regionala försäkringskassorna gjordes om till den statliga myndigheten Försäkringskassan 2005 och fram till omorganisationen 2008 fanns det möjlighet till fysiska möten för försäkrade på omkring 300 orter. I december 2011 fanns möjlighet till spontana fysiska möten på 124 orter. Därtill fanns informationsmaterial och möjlighet till blankettmottagning i Arbetsförmedlingens lokaler genom 124 så kallade serviceplatser. Det har skett en halvering, och Försäkringskassan stänger nu ytterligare 7 lokalkontor och 48 serviceplatser. Försäkringskassan säger att detta inte berörs av det regeringsuppdrag myndigheten har fått. Antingen har ministern inte varit tydlig mot kassan eller så har kassan missförstått. Har underhandskontakter tagits som har signalerat att det är okej att stänga dessa enheter trots riksdagens beslut, är min fundering efter att ha hört ministerns svar.
Finn Bengtsson (M)
Anf. 43 Finn Bengtsson (M)
Fru talman! Jag tackar för Gunvor G Ericsons visade intresse för att ha det personliga mötet. Det är viktigt för alla statliga myndigheter. Detta belyser också tacknämligt statsrådet i sitt svar, nämligen att regeringens huvudinriktning är att se till att den personliga servicen tillhandahålls. Just därför har man givit uppdrag till två myndigheter att både kort- och långsiktigt utreda detta, och det har diskuterats tidigare. Jag vill lyfta upp två frågor som jag har haft lite problem med i samband med Gunvor G Ericsons brinnande engagemang i denna fråga. Hur trovärdigt är det från Miljöpartiets sida att man verkligen vill värna de resurser som man säger fattas på Försäkringskassan? Tittar man på svaret som statsrådet avgivit är 190 miljoner avsatta för att förbättra och garantera servicen i samband med att utredningsförfarandet pågår för att långsiktigt kunna fastställa vad det egentliga behovet kan vara. Vänsterpartiet har i sin budget satt av 125 miljoner kronor för att behålla servicekontoren som en markering. Det är den beräkning man har gjort från Vänsterpartiet, som förvisso ofta har spenderbyxorna på mer än någon annan. Här sätter Miljöpartiet av 50 miljoner kronor. Men hör och häpna! Det är enbart till viss del till förbättrad tillgänglighet och service. Huvuddelen går till ökat ansvar för sjuklöner. Min fråga är: Hur trovärdiga är de uppgifter som Gunvor G Ericson har fått från RUT om man vill bevara vartenda befintligt servicekontor intakt? Räcker verkligen den budgetpost som aviseras i skuggbudgeten från Miljöpartiet? Jag betvivlar det. Gunvor G Ericson är också gruppledare för sitt parti i riksdagen och borde därför kunna påverka summan och utöka den eller åtminstone förhandla med Vänsterpartiet om vad som är en rimlig ersättning om man vill ha upp den och ta ansvar för kostnadsfördyringen. Den andra frågan som interpellanten tar upp är nog så viktig. Det gäller förtroendet för myndigheten Försäkringskassan och för socialförsäkringarna på lång sikt. I detta perspektiv undrar jag lite grann. Naturligtvis är det viktigt med den personliga servicen, och regeringen har också ambitionen att se till att det finns en god personlig service när det handlar om Försäkringskassans uppdrag. När det gäller den långsiktiga trovärdigheten har Gunvor G Ericsons parti tillsammans med de röda varit negativa till den reformering av sjukförsäkringen, bland annat, som vi har iscensatt just för att den ska få en långsiktig trovärdighet. Såväl den tidigare socialdemokratiske statsministern Göran Persson som den tidigare socialdemokratiska socialministern och utredaren av sjukförsäkringen Anna Hedborg kom fram till att det behövde göras något rätt radikalt eftersom trovärdigheten stod på spel. Som det såg ut tidigare hade vi helt enkelt inte statsfinanser att klara ut sjukförsäkringen. Min fråga till Gunvor G Ericson är: Hur kan det komma sig att ni å ena sidan lyfter fram den viktiga aspekten av trovärdigheten som handlar om personliga möten, där ni egentligen har en samsyn med regeringen även om regeringen vill utreda detta långsiktigt för att få en ännu säkrare grund för sin finansiering, och samtidigt enträget spjärnar emot de förändringar som vi har gjort med stöd av bland annat de myndigheter som fått titta på oppositionens förslag om att återgå till det gamla och där de inte säger att rättssäkerhet eller annat förefaller vara bättre i den tidigare ordningen, allra minst när det gäller vad man prövas mot för arbetsmarknadsbegrepp när man är långtidssjukskriven? I det arbetet tycker jag inte att Miljöpartiet i så fall ska visa en större trovärdighet att stå för en långsiktig trygghet hos medborgarna att veta att bland annat sjukförsäkringen är långsiktigt hållbar.
Ulf Kristersson (M)
Anf. 44 Statsrådet Ulf Kristersson (M)
Fru talman! Jag tror att vi i grund och botten är överens om att det behövs en kombination av olika former för kontakt och att vi går i en riktning där telefonin och nätet kan fylla flera av de funktioner som förr enbart personliga möten kunde fylla. Däri tror jag att vi är ganska överens och att vi når människor på de sätt som de själva tycker är bäst. Det utesluter inte på något sätt det personliga mötet. Det gäller bara att se till att rätt saker kommer i rätt form. Det gäller förstås dessutom att ha rätt resurser för allt detta. Inget är lättare än att kräva att vi ska ha ett fysiskt kontor i varenda stadsdel i varje kommun i hela Sverige. En annan sak är att tycka att det är värt de pengar som det skulle kosta. Här tycker jag att Miljöpartiet ska fundera över relationen mellan åsikt och budget. Statskontoret har precis det uppdrag som vi diskuterar. De ska återkomma inte bara om Försäkringskassan utan om den samlade statliga servicen till medborgarna. Statens ena hand måste rimligen veta vad statens andra hand gör. Här var vi tydliga, och regeringen och riksdag hade exakt samma uppfattning i frågan. Statskontoret ska återkomma med en bild av hur det samlade serviceutbudet ska se ut och hur vi bäst hjälper medborgarna. Har man sagt detta måste man vara lite noga med de byråkratiska begreppen. Det är servicekontoren, som är en formaliserad samverkan mellan Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten, som inte i förtid får läggas ned eller urholkas till följd av Försäkringskassans ensidiga beslut. Vårt beslut är mycket tydligt, och jag har inga indikationer på att Försäkringskassan inte följer det. De gamla lokalkontoren, den kontorsstruktur som fanns i länskassorna, har lagts ned kontinuerligt och bland annat övergått i servicekontor. Varken regeringen eller, såvitt jag vet, utskotten har haft några explicita synpunkter på hur Försäkringskassan ska organisera sitt eget kontorsnät. Det har inte heller varit avsikten. Det finns inget skäl att misstänkliggöra Försäkringskassan för att kringgå de tydliga beslut som är fattade. Tvärtom anstränger de sig för att hjälpa till i Statskontorets arbete att återkomma med en samlad bild av hur vi bäst hjälper medborgarna också i den digitala tidseran.
Gunvor G Ericson (MP)
Anf. 45 Gunvor G Ericson (MP)
Fru talman! Genom att redovisa hur utvecklingen har sett ut kan vi konstatera att Försäkringskassans lokala kontor har förändrats väldigt mycket trots att man, när man fattade beslut om att förstatliga myndigheten, hade ambitionen att göra det möjligt med lokala möten på ganska många orter. Jag delar uppfattningen att det ska gå att nå Försäkringskassan och myndigheter i allmänhet på flera sätt. Jag tror att det är viktigt, men det får inte utesluta det fysiska mötet. Miljöpartiet vill se en gemensam myndighet för arbetslösa och sjuka och tror att det är mycket bättre med den här samordningen. Det var ju två syften med det beslut som riksdagen fattade. Det handlade både om tillgängligheten för den enskilda individen och om samverkan mellan olika myndigheter. Miljöpartiet ser en vinst med att Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och skattemyndigheten ligger på samma ställe så att man kan få hjälp med att snabbare komma tillbaka i arbete. I interpellationsdebatten i maj sade man: I avvaktan på att Försäkringskassan genomför analysen handlar det om att dra sig ur den servicesamverkan som i dag sker vid de så kallade servicekontoren och serviceplatserna. Det handlade alltså inte bara om servicekontoren utan också om serviceplatserna. Det är helt riktigt att man stänger lokalkontor, men man stänger också 48 serviceplatser. Det är anledningen till min interpellation i dag. Det finns en oro hos oss i Miljöpartiet när vi ser att Försäkringskassan går lite för snabbt fram. Vi vill invänta den utredning som nu är på gång och som ministern hänvisar till. Det är 55 kontor som försvinner - 7 lokalkontor och 48 serviceplatser. Miljöpartiets ambition är att det ska kunna ges bra service på flera olika sätt. I vår budget har vi skjutit till pengar. Enligt Försäkringskassan är det framför allt för 2013 som det behövs ytterligare medel. Om Finn Bengtsson läser Miljöpartiets budget ser han att det där finns ytterligare medel för att Försäkringskassan ska kunna säkerställa den lokala tillgängligheten. Det som gör mig bekymrad är att Försäkringskassan tillåts stänga kontor trots att utredningen pågår. I ministerns svar berörs inte det faktum att 48 servicekontor stänger. Jag hade tyckt att det hade varit logiskt att avvakta utredningen. Man kan ju fundera på hur stor en ort måste vara för att Försäkringskassan ska kunna ge personlig service. I Haninge, till exempel, som har 78 000 invånare har man 150 besök varje dag. De kommer nu att hänvisas till Stockholms city eller Södermalm. I Nynäshamn har man haft ett gemensamt kontor för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Det ska nu läggas ned och individerna hänvisas till Södermalm. Det är en dryg timmes resa till närmaste möjliga plats för ett fysiskt möte.
Finn Bengtsson (M)
Anf. 46 Finn Bengtsson (M)
Fru talman! En del av mina frågor till Gunvor G Ericson berörde just trovärdigheten i att man har en finansiering för det behjärtansvärda syfte som man säger sig vilja uppnå. Ministern redogjorde för att regeringen har en trovärdig politik för att långsiktigt titta på detta. Ministern säger också i sitt svar att man anvisar 190 miljoner för 2013 och att man efter det att utredningen har landat får återkomma i nästa budget om förvaltningsanslagets storlek i denna del. Det är så man ansvarsfullt måste förhålla sig till skattebetalarnas pengar, nämligen att få ett riktigt behov utrett. Det vill inte Miljöpartiet. De vill genast återställa allt och anvisar 50 miljoner kronor. Hör och häpna: Huvuddelen av detta går till ett utökat sjuklöneansvar. Inställningen till Försäkringskassan, sjukförsäkringen och annat i socialförsäkringsprocessen är något som Miljöpartiet och Vänsterpartiet har kunnat diskutera. Nu säger Vänsterpartiet att man avsätter 125 miljoner kronor enbart för att behålla servicekontoren. Då kvarstår mina frågor till Gunvor G Ericson: Har ni samtalat om detta? Har ni kommit fram till summan 125 miljoner? Har ni en liten del, 50 miljoner, för att uppnå samma etablerade service? Skiljer ni er åt på något sätt? Vill Vänsterpartiet mer? Är det helt enkelt så att regeringen har den mer korrekta bedömningen, givet det faktum att man har en pågående utredning som landar i ställningstagandet om ett nytt förvaltningsanslag där man kan överväga hur det personliga mötet värnas allra bäst genom att resurser tillförs Försäkringskassan? Det är lätt att stå här och säga att man ska spendera skattebetalarnas pengar, men när det är så stor skillnad som att ett parti har yrkat på 125 miljoner kronor för en sak och ett annat parti har yrkat på bara en bråkdel, 50 miljoner kronor, för i stort sett samma sak, tycker jag att det är Gunvor G Ericson som ska läsa på.
Ulf Kristersson (M)
Anf. 47 Statsrådet Ulf Kristersson (M)
Fru talman! Vissa saker ska kunna skötas digitalt. Man ska kunna nå rätt information, fylla i rätt blankett och kanske skicka in saker via nätet. Vissa saker ska kunna göras per telefon om det krävs förklaringar vid ett samtal. Vissa saker ska kunna göras vid fysiska möten där man träffas och ser varandra i ögonen. Allt har sin giltighet. Både tekniken och människors förväntan när det gäller vad man kan göra själv utvecklas. Riksdagen bör inte skriva i sten hur mötet mellan myndigheter och människor ska ske. Jag tror att svenska myndigheter är hyggligt välkända runt om i världen för ett väsentligt mått av kundanpassning, en vilja att vara i framkant och anpassa sig och inte vara orimligt byråkratiska och svårkommunicerade. Det är en styrka i den svenska myndighetstraditionen. Det bygger på en vilja att snabbt ta till ny teknik och vara effektiv. Man ställer minst lika stora krav på myndigheter som på privata företag. Detta är många länder avundsjuka på när de tittar på hur svenska myndigheter fungerar. Om vi blickar framåt utan att föregripa den pågående utredningen kan man fråga sig om det verkligen bara är den statliga servicen som då och då kan kräva fysiska samtal. Är det självklart att det gäller just Pensionsmyndigheten, Försäkringskassan och skattemyndigheten? Man kan väl tänka sig att det också gäller Arbetsförmedlingen och kommunala och landstingskommunala myndigheter som har blanketter som kräver förklaringar vid samtal. För de allra flesta människor är ju inte den organiserade staten väsensskild från det man möter hos en kommun. Jag tycker att vi ska tänka större och friare, men med en grundläggande respekt för att det fortfarande finns ett minskande men legitimt behov av att ibland träffas och se varandra i ögonen. Det finns nu 61 serviceplatser där man bara lämnar ut blanketter. Vecka 49 år 2011 gjorde man en mätning. Varje serviceplats hade mellan 0 och 19 besök. Varje blankett eller besök kostar i snitt 2 000 kronor. Man behöver inte ha obegränsat med pengar för att tycka att det finns bättre sätt att spendera 2 000 kronor på en enskild persons besök än att ha kvar serviceplatser som allt färre använder till allt högre kostnad.
Gunvor G Ericson (MP)
Anf. 48 Gunvor G Ericson (MP)
Fru talman! Om man från början fyller i en blankett på rätt sätt kan det spara resurser både för Försäkringskassan och för den enskilda individen. Låt mig ge ett exempel: En person skulle ansöka om att få stöd för att man hade tagit hand om fosterbarn och därmed hade rätt till underhållsstöd. Man går in på Försäkringskassans hemsida och kollar vilken blankett man ska fylla i. Det finns enbart en för separerade föräldrar. Personen ringer till Försäkringskassan och blir efter en stund kopplad till rätt person och får beskedet att man kan använda den blankett som gäller för separerade föräldrar även när man ansöker om särskilt underhållsstöd då barnet inte har någon förälder. Bra! Det tar ungefär en halvtimmes arbetstid. Personen i fråga fyller i blanketten, skickar in den till Försäkringskassan, och Försäkringskassans handläggare använder arbetstid för att konstatera att blanketten inte är ifylld på rätt sätt. Blanketten skickas tillbaka, individen får fylla i den en gång till, komplettera uppgifter och skicka tillbaka blanketten till Försäkringskassan. Handläggaren måste göra ytterligare en bedömning och konstatera att det inte ska vara denna blankett utan en annan. Om denna individ i stället hade fått information från början och kunnat fylla i rätt blankett hade arbetstid sparats, och arbetstid är också pengar. Jag tycker inte heller att man ska kräva att alla servicekontor ska finnas kvar. Men det måste finnas en möjlighet att också få fysiska möten. På en ort där det är nästan 80 000 invånare och 150 besök varje dag är det inte så få. Jag tror att det finns möjlighet att se effektiviseringsmöjligheter mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Vi har kommit ganska långt med vissa myndigheter. Kommunerna har också haft möjligheter, bland annat med tanken om 24-timmarsmyndigheter. Låter man invänta detta förslag utan att dra ned på kassans verksamhet direkt tror jag att vi kan nå en bättre lösning än vi har i dag.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.