Förbud mot bisfenol A
Interpellation 2015/16:713 av Jesper Skalberg Karlsson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-06-08
- Överlämnad
- 2016-06-10
- Anmäld
- 2016-06-13
- Svarsdatum
- 2016-06-28
- Sista svarsdatum
- 2016-06-28
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Miljöminister Karolina Skog (MP)
I regeringens skrivelse 2015/16:169 Giftfri vardag skriver regeringen att ett förbud mot bisfenol A (BPA) i tvåkomponentsepoxi som används vid relining av dricksvattenrör är befogat. Skrivelser till riksdagen har som syfte att meddela hur regeringen ser på en viss fråga eller hur man planerar att arbeta med ett visst politikområde. Därför finns det skäl att granska förslagen, även om de inte är förslag till riksdagsbeslut i dagsläget.
När det gäller BPA i tvåkomponentsepoxi som används vid relining av dricksvattenrör har regeringens myndighet Kemikalieinspektionen, efter regeringsbeslut i april 2012, genomfört en kartläggning av just detta.
Granskningen, där också Boverket och Livsmedelsverket ingick, gjorde en riskbedömning på de halter som uppmätts i dricksvatten och konstaterade att ingen risk för människors hälsa föreligger.
Det bör också nämnas i sammanhanget att endast 3 000 lägenheter i Sverige har tappvattenrör relinade med epoxi. Det epoxi som avger BPA, om än i ofarliga doser, används inte längre vid relining i Sverige – detta har branschen själv kommit till rätta med.
En annan viktig aspekt är att Efsa, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, bedömer att det inte finns någon risk för negativa effekter om ett barn konsumerar varmvatten från ett tappvattenrör relinat med epoxi. Barn är särskilt känsliga för hormonstörande ämnen, och oaktat Efsas bedömning rekommenderar Livsmedelsverket redan i dag att föräldrar inte bör blanda mjölkersättning med varmvatten direkt från dricksvattenkranen.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:
- Anser miljöministern att ett förbud mot bisfenol A i tvåkomponentsepoxi som används vid relining av dricksvattenrör är befogat, trots att Kemikalieinspektionen och en rad andra aktörer gör riskbedömningen att de halter som uppmätts inte visar på någon risk för människors hälsa?
- Anser miljöministern att ett förbud mot bisfenol A i tvåkomponentsepoxi som används vid relining av dricksvattenrör är ett särskilt prioriterat område?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:713
Webb-tv: Förbud mot bisfenol A
Dokument från debatten
- Tisdag den 28 juni 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:127
- Protokoll 2015/16:127 Tisdagen den 28 juniProtokoll 2015/16:127 Svar på interpellation 2015/16:713 om förbud mot bisfenol A
Protokoll från debatten
Anf. 76 Miljöminister Karolina Skog (MP)
Fru talman! Jesper Skalberg Karlsson har frågat mig om jag anser att ett förbud mot bisfenol A i tvåkomponentsepoxi som används vid relining av dricksvattenrör är befogat samt om det är ett särskilt prioriterat område.
Användningen av kemikalien bisfenol A är omfattande, och ämnet har flera hälso- och miljöfarliga egenskaper. Dess klassificering som reproduktionstoxiskt, det vill säga att det har skadliga effekter på fortplantningsförmågan och foster, har nyligen skärpts till det näst högsta steget.
Studier har visat att bisfenol A är hormonstörande redan vid låga doser. Dessa egenskaper var för sig klassar bisfenol A som ett särskilt farligt ämne. Vidare visar nya studier som inte ingått i vare sig EU:s eller Sveriges tidigare bedömning att bisfenol A har effekter på immunsystemet. Detta har lett till att EU har tillsatt en ny arbetsgrupp för att undersöka dessa effekter.
Riksdagen har beslutat om ett etappmål för särskilt farliga ämnen som slår fast att dessa ska fasas ut. Åtgärder mot bisfenol A vidtas även på EU-nivå. Bland annat behandlas just nu ett förslag till förbud mot bisfenol A i termopapper som används till bland annat kvitton. Frankrike föreslår dessutom att bisfenol A ska tas upp på kandidatlistan till Reach.
Små barn är extra känsliga för hormonstörande ämnen. Det är därför angeläget att minska deras exponering för bisfenol A så långt som det bara är möjligt.
Kemikalieinspektionen, Boverket och Livsmedelsverket har gemensamt föreslagit ett nationellt förbud mot användningen av tvåkomponentsepoxi som innehåller bisfenol A. Myndigheternas rapport visade, som ledamot Jesper Skalberg Karlsson säger, att det inte föreligger några risker för dricksvatten om reliningen görs korrekt. Men av rapporten framgår också att reliningen i många fall inte görs på rätt sätt, och då läcker bisfenol A från rören till vattnet. Som dricksvatten definieras dessutom i de här testerna bara kallvatten, inte varmvatten eller avsvalnat varmvatten. Ett barn som får vällning eller gröt gjord på ljummet kranvatten utsätts för så stora mängder bisfenol A att det faktiskt föreligger en risk. Det framgår tydligt i rapporten.
Allmänheten måste uppmärksammas på att man alltid ska spola fram kallt vatten i kranen, men vi behöver även av försiktighetsskäl förbjuda vissa användningar av farliga ämnen. Bisfenol A är ett exempel på detta.
Den svenska branschen har helt riktigt, som framkommer i interpellationen, fasat ut denna användning. Men metoden med tvåkomponents-epoxi förekommer fortfarande i andra länder, bland annat i vårt grannland Danmark. Det finns således en risk att en dansk firma skulle kunna anlitas och att den använder bisfenol A i tvåkomponentsepoxi vid relining av dricksvattenrör i Sverige.
Kemikalieinspektionens rapport har remitterats, och en klar majoritet av remissinstanserna är positiv till ett förbud mot användning av bisfenol A vid relining med tvåkomponentsepoxi. Regeringen har till kommissionen anmält avsikten att införa ett nationellt förbud. Det har inte inkommit några allvarliga invändningar. Med andra ord är förslaget berett både i Sverige och inom EU. Beredning pågår just nu i Regeringskansliet.
Mitt svar är därför: Ja, det är både befogat och prioriterat att förbjuda bisfenol A i tvåkomponentsepoxi vid relining av dricksvattenrör.
Anf. 77 Jesper Skalberg Karlsson (M)
Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Kemikaliepolitiken är i allt väsentligt gemensam inom Europeiska unionen. Det tycker jag är glädjande.
I ett betänkande som kammaren behandlade för några veckor sedan, Miljöbalken och EU:s kemikalielagstiftning m.m., slår miljö- och jordbruksutskottet fast att kemikalielagstiftningen i allt väsentligt nu finns i gemensamma EU-förordningar. Om det är utskottet enigt, och det är bra. På makronivå är kemikaliepolitiken på väg åt rätt håll. Många länder jobbar aktivt med Reachförordningen, och Sverige är ett av de länder som ingår i Reach up-arbetsgruppen som syftar till att utveckla Reach ytterligare.
Med en gemensam kemikaliepolitik ges den inre marknaden bättre förutsättningar att fungera på ett tillfredsställande sätt. Det är önskvärt. Det gör att handel mellan länder blir enklare. Vi kan ta en svensk möbeltillverkare som exempel. Företaget kanske vill exportera ett matsalsbord till Italien. Ska detta förhindras av att vi har olika regler för till exempel flamskyddsmedel i unionens länder när eld fungerar på samma sätt överallt? Nej, det är precis sådana här trösklar vi ska jobba för att slipa ned. På samma sätt som att EU är vår i särklass bästa miljöorganisation är det också vårt bästa verktyg för att främja frihandel.
Dessutom är det bra för hela unionens tillväxt och miljöarbete när Sverige kan exportera miljösmarta lösningar till andra länder. Jag har besökt flera företag i Sverige som tillverkar plast som innehåller betydligt lägre halter av farliga ämnen än de utländska motsvarigheterna. Det vore beklagligt om den miljönyttan inte kan tillgodoräknas även i andra länder inom unionen.
Fru talman! Som statsrådet Skog nämner finns flera initiativ på EU-nivå för att begränsa bisfenol A. Det är bra. Internationella samarbeten som EU är helt avgörande för att komma till rätta med begränsningar av farliga ämnen. Varför? Jo, för att även om vi förbjuder ett ämne i Sverige når det oss. Kemikalier bryr sig sällan om landgränser. Så länge vi delar vatten med andra länder kommer deras utsläpp att påverka oss negativt.
EU är rätt nivå för att reglera farliga ämnen när globala överenskommelser som till exempel Minamatakonventionen inte når hela vägen.
Jag vill passa på att tydligt säga att farliga ämnen ska begränsas. Vissa av dem ska förbjudas, och barn ska skyddas särskilt. Men när europeiska expertmyndigheter som Efsa slår fast att nuvarande exponeringsgrad av BPA är ofarlig för alla åldersgrupper är jag tveksam till om nationella förbud kommer att leda till att EU sedan följer efter.
Jag vill därför fråga statsrådet: Varför går regeringen fram med nischade, små och principiellt tvivelaktiga förbud med ganska liten påverkan när man i stället skulle kunna arbeta gentemot hela EU för att få till kraftfulla begränsningar inom hela unionen? Skulle man ha valt det senare alternativet hade man haft ett resolut stöd över blockgränsen. Som ministern själv nämner i sitt interpellationssvar vore det här förbudet mer verksamt om det infördes i Danmark.
Anf. 78 Miljöminister Karolina Skog (MP)
Fru talman! Det finns en tydlig gemensam bild av att kemikaliepolitiken framför allt ska drivas på EU-nivå, och fokus för regeringens arbete är att den ska gå ständigt framåt. Men det europeiska harmoniserade regelverket tillåter nationella undantag när det finns nationellt specifika anledningar till detta.
Just vad gäller relining är problemet unikt för Sverige, eftersom vi har ett system med central uppvärmning av vatten i flerbostadshus, vilket gör att vattnet färdas betydligt längre genom rören och mer bisfenol A på så sätt hinner läcka ut från rör till vatten. I andra länder har man varmvattenberedare i varje lägenhet, och därmed uppstår inte detta problem. Detta är den anledning som vi har framfört till kommissionen och som motiverar ett nationellt förbud. Det är också skälet till att vi avser att gå fram med ett sådant.
Vi har fått ta del av nya rapporter som inte legat till grund för tidigare beslut inom EU eller våra egna beslut och som har så allvarliga implikationer att vi anser att vi måste agera eftersom det handlar om skyddet av små barn, vilka ledamoten verkar hålla med mig om är särskilt viktiga att skydda.
Att utsätta små barn för hormonstörande ämnen kan få mycket stora effekter på deras hälsa och livskvalitet genom hela livet. Därför anser vi att det är viktigt att gå fram med det här förbudet.
Den svenska branschen har varit lyhörd mot konsumenterna och har därför fasat ut det här ämnet. Den förutsättningen leder till att frågan inte finns på dagordningen och alltså inte heller hos dem som upphandlar och köper in den här typen av produkter. Jag ser därför en tydlig risk för att man, när man handlar från något annat land, inte tänker på att kontrollera och ställa frågor om just bisfenol A. I Sverige ses det i allmänhet som en fråga som är hanterad. Därför finns det risk för att man ovetandes köper in den produkten från ett utländskt företag och sätter in den i svenska hus. Det vore verkligen olyckligt.
Jag ser det också som att vi etablerar ett skydd för den svenska branschen, som har gått före och som inte ska utsättas för osund konkurrens med företag i andra länder som har varit mer passiva i frågan. Därför ser jag det också som god näringspolitik att gå fram med det här förslaget.
Anf. 79 Jesper Skalberg Karlsson (M)
Fru talman! Tack för det svaret, ministern!
Sverige har under lång tid gått före när det gäller begränsningar av farliga ämnen. Det gäller inte minst frågan om kvicksilver, som vi drev ända till Minamatakonventionen. Sverige har även varit drivande i EU för att kommissionen ska ta fram kriterier för hormonstörande ämnen. Alliansregeringen stämde kommissionen i juni 2014 för att man skulle komma till skott.
Därför har Sverige också högt anseende i frågor som rör kemikalier. När alla andra verktyg är uttömda och möjligheterna inte längre finns är det bra att vi kan gå före för att EU ska införa vissa begränsningar. Jag är däremot tveksam till om EU kommer att gå fram med ytterligare förstärkningar i sina förordningar, när de egna expertmyndigheterna har gjort en annan tolkning.
Fru talman! Det ska också sägas att ett förbud mot bisfenol A inte är den enda heltäckande lösningen. I många fall kan kemikalien ersättas av bisfenol B, bisfenol F eller bisfenol S. Det finns många elaka kusiner i bisfenolsläkten. Ändå väljer regeringen att ensidigt fokusera på just den här.
En annan väg som man skulle kunna gå inom kemikaliepolitiken är att i stället välja att till exempel utreda hur ämnen kan behandlas i grupp, vilket miljö- och jordbruksutskottet föreslog förra året. Om vi kan få fram ett vetenskapligt belagt sätt för att begränsa ämnen i grupp kan kemikaliepolitiken bli mer effektiv.
Låt mig ta ett mer konkret exempel från verkligheten. Nätdrogen spice är ett paraplybegrepp för vissa cannabisliknande substanser som man röker. När Sverige förbjuder en substans modifieras drogen på kemisk väg för att man ska undslippa det specifika förbudet. Lagstiftningsapparaten måste då starta om från ruta ett, trots att det kanske bara är en fenylgrupp eller liknande som har flyttats på kolvätekedjan.
På samma sätt agerar i vissa fall plasttillverkare som fasar ut BPA. Man ersätter det med andra bisfenoler.
Ett förbud av bisfenol A i tvåkomponentsepoxi, som används vid relining av vattenrör, är en ganska smal lösning. Jag tror inte att det är att ta ett grepp om helheten. Men det är en lösning på bekostnad av den harmoniserade kemikalielagstiftningen. Det finns goda skäl för att fundera på om den svenska kemikaliepolitiken är effektiv i det här avseendet, på om det är det bästa sättet på vilket regeringen kan arbeta för en bättre miljö.
Ett mer effektivt arbete än att förbjuda bisfenol A i tvåkomponentsepoxi i vattenrör som inte avger stora mängder BPA skulle kunna vara att driva på för begränsningar på EU-nivå. Det skulle kunna vara att få upp fler ämnen på kandidatlistan. Det skulle kunna vara att agera inom Reach up. Det skulle kunna vara att ta fram ett sätt att förbjuda ämnen i grupp. Det skulle kunna vara många saker, på unionsnivå.
Varför väljer regeringen att gå fram med en nationell kemikaliepolitik när man har goda förutsättningar för en bred förankring för en evidensbaserad, gemensam och effektiv kemikaliepolitik i EU? Är små nationella förbud rätt sätt att använda tiden för en regering som redan är halvvägs genom mandatperioden?
Anf. 80 Miljöminister Karolina Skog (MP)
Fru talman! Jag tror att ledamoten har missförstått syftet med förbudet. Vi har inga förhoppningar om att andra medlemsstater eller EU i stort kommer att följa efter om vi går före. Vårt syfte är att åtgärda ett problem som är specifikt för Sverige, baserat på de tekniska förutsättningar som finns i Sverige, på hur vi värmer och leder vatten i Sverige. De förutsättningarna finns inte i andra medlemsländer. Därför finns det inte heller något behov av ett förbud i dessa stater.
Vårt syfte är att hantera ett dokumenterat problem, en risk som just svenska barn utsätts för. Denna risk har konstaterats av Kemikalieinspektionen, Boverket och Livsmedelsverket i ett gemensamt uppdrag. De pre-senterade resultatet av detta för regeringen i december 2013. Notera att det skedde innan denna regering tillträdde. Men vi vill inte låta detta ligga utan plockar upp denna viktiga rapport som har uppmärksammat oss på en risk som svenska barn utsätts för. Vi agerar nu.
Det finns inget motsatsförhållande mellan att vi agerar i Sverige och samtidigt agerar kraftfullt för en stark gemensam politik. Jag har svårt att se den oro med vilken ledamoten motiverar rädslan för det här beslutet.
Ett sådant här beslut innebär också att den svenska branschen, som har varit aktiv och fasat ut ämnet, skyddas från osund konkurrens från företag i andra länder som inte har varit lika aktiva utan fortsätter att använda osäkra produkter. Vi vet inte minst att det, baserat på okunskap, förekommer felaktig användning och felaktiga installationer av reliningprodukterna, vilket riskerar att utsätta människor i Sverige för risk.
Jag håller med ledamoten om att det är en liten åtgärd. Men den åtgärdar ett specifikt problem.
När vi tittar på EU-systemet kan vi också se att länder själva agerar när de upptäcker ett problem. Det tynger inte på något sätt positionen i debatten att man ställer krav på gemensam politik. Länder som är aktiva på hemmafronten tenderar tvärtom att vara framgångsrika också i den gemensamma europeiska diskussionen.
Anf. 81 Jesper Skalberg Karlsson (M)
Fru talman! Tack för det svaret, ministern!
All väsentlig kemikalielagstiftning finns i gemensamma EU-förordningar. Det är bra. Med gemensamma regler för farliga ämnen kan vi på ett effektivt sätt reglera kemikalier som lätt rör sig över landgränser och i vattendrag. Samtidigt ges lika villkor för företag i unionen, vilket stärker den inre marknaden.
Sverige har under lång tid haft stort förtroende i frågor som rör begränsningar av farliga ämnen. Och unionen vore mer välmående om vi kunde dela med oss av bra lösningar i stället för att som i det här specifika fallet vända blicken inåt.
Jag vill avsluta debatten med att säga att jag hoppas att regeringen när man har genomfört detta lägger allt sitt fokus på den gemensamma EU-politiken. Eftersom vi har en ganska unik röst i EU bör vi ta till vara att man lyssnar på oss när det gäller dessa frågor. Om inte vi lyfter upp dem är frågan vem som gör det. Den svenska rösten behövs i EU.
Anf. 82 Miljöminister Karolina Skog (MP)
Fru talman! Jag kan garantera ledamoten att regeringens arbete och fokus i den europeiska kemikaliepolitiken är kraftfullt och konstant. Vi arbetar mycket aktivt med och har en aktiv dialog med de medlemsstater som liksom vi vill se en väl fungerande och progressiv kemikalielagstiftning. Vi lägger mycket arbete på att få det att fungera bättre, inte minst inom initiativet Reach up.
I det arbetet ser vi det som positivt att vi tar med oss bevis på att vi också, om det behövs och när vi har fakta på bordet, agerar på hemmaplan och bemöter problem när våra medborgare utsätts för risk på grund av farliga kemikalier. Det kommer vi också att göra när det gäller bisfenol A i relining.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.