Fiskekvoter i Östersjön
Interpellation 2022/23:420 av Beatrice Timgren (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-09-05
- Överlämnad
- 2023-09-06
- Anmäld
- 2023-09-12
- Svarsdatum
- 2023-09-14
- Besvarad
- 2023-09-14
- Sista svarsdatum
- 2023-09-20
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
EU-kommissionen föreslår ett totalstopp för fiske av sill och strömming i Östersjön från och med 2024. Jag är väl medveten om problemen med minskad förekomst av sill och strömming och står bakom ett minskat uttag ur Östersjön. Strömmingen spelar en central roll i ekosystemet i Östersjön. Många andra fiskarter och marina däggdjur är beroende av strömmingen, som en viktig del av deras föda. Det är därför av största vikt att verka för långsiktigt livskraftiga bestånd av sill och strömming, något Sverigedemokraterna helhjärtat stöder. Att verka för långsiktigt livskraftiga bestånd av sill och strömming är av största vikt för att värna ekosystem och fiskeindustri. En minskad fiskekvot är därför nödvändig, men ett totalstopp riskerar att drabba kustfisket oproportionerligt hårt.
Sverigedemokraterna välkomnar förslaget om minskat fiske men ser ett mycket svårt läge för de kustfiskare som bedriver ett småskaligt fiske där fisken går till humankonsumtion. Kustfiskarna har under en lång tid uppmärksammat minskande fångster och vikande lönsamhet, och kustfiskarna pekar ut det storskaliga trålfisket som en starkt bidragande faktor till krympande bestånd. Enligt SLU finns det flera bidragande orsaker till minskade bestånd, och det är ett komplext område. Mer forskning är avgörande för att på sikt kunna fatta kloka beslut avseende fiskekvoter som ger önskvärd effekt på bestånden.
I väntan på mer forskning ser dock jag det som angeläget att åtgärder vidtas för att om möjligt säkerställa att kustfisket inte drabbas oproportionerligt hårt, vilket riskerar att leda till att en hel näring går i konkurs. Det kommer att få mycket svåra konsekvenser för de samhällen där fisket är en viktig del av både ekonomin och identiteten. Kustfiskarnas kunskap om de lokala förutsättningarna är också oerhört värdefull, inte minst för att utvärdera effekterna av ett eventuellt stopp för trålfiske. Det är därför viktigt att detta beslut är välgrundat och att både fiskebestånd och fiskenäringens möjligheter att bedriva verksamhet beaktas.
Med anledning av detta vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att förslaget genomförs på ett välgrundat vis som garanterar bevarandet av strömmingsbeståndet i Östersjön utan att den svenska fiskenäringen påförs onödigt stora konsekvenser?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2022/23:420
Webb-tv: Fiskekvoter i Östersjön
Dokument från debatten
- Torsdag den 14 september 2023Kammarens föredragningslistor 2023/24:4
Protokoll från debatten
Anf. 26 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Herr talman! har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att man på ett välgrundat vis genomför det förslag som garanterar bevarandet av strömmingsbeståndet i Östersjön utan att den svenska fiskerinäringen påförs onödigt stora konsekvenser.
Kommissionen presenterade den 28 augusti 2023 ett förslag till reglering av fiskemöjligheterna för 2024 för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön och i vissa andra vatten. Fastställande och fördelning av fiskemöjligheter i Östersjön görs genom att fastställa maximal tillåten fångst och kvoter samt därtill knutna villkor. Förslaget reglerar i Östersjön arterna torsk, sill, skarpsill, lax och rödspätta. Kommissionens förslag omfattar ett förbud mot riktat fiske av torsk och sill i västra Östersjön, sill i centrala Östersjön och sill i Bottniska viken. Om inte bestånden återhämtas riskerar situationen att fortsätta att skapa negativa effekter för havsmiljön, bestånden och fiskerinäringarna.
Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. När det gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximalt hållbar avkastning, att den gemensamma fiskeripolitikens mål om landningsskyldighet möjliggörs, att den vetenskapliga rådgivningen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten och att den fleråriga Östersjöplanen för torsk, sill och skarpsill ska tillämpas för de bestånd som omfattas av planen.
Regeringen anser således att fiske- och vattenbruksverksamheterna ska vara miljömässigt hållbara på lång sikt och förvaltas på ett sätt som är förenligt med målen om att uppnå nytta ekonomiskt, socialt och i sysselsättningshänseende. Därtill ska de bidra till att trygga livsmedelsförsörjningen som en del av ett hållbart livsmedelssystem, samtidigt som det hållbara småskaliga fiskets konkurrenskraft värnas. Särskilda insatser görs också för att flytta ut gränsen för storskaligt trålfiske i syfte att skapa bättre förvaltningsverktyg för sillen i Östersjön.
Kommissionens förslag är inte fullständigt, och kommissionen kommer att komplettera förslaget vad gäller sill i västra Östersjön, sill i centrala Östersjön, sill i Bottniska viken, skarpsill, rödspätta och torsk i västra Östersjön samt torsk i östra Östersjön. Att kommissionens förslag saknar dessa delar beror framför allt på att kommissionen har beställt ytterligare vetenskapliga råd från Ices för vissa arter. Dessa råd har ännu inte levererats.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen analyserar fortfarande detaljerna i kommissionens förslag, och i det ingår en djupare analys avseende förslagets effekter för bestånden och de svenska fiskerinäringarna. Jag kommer därför att återkomma om hur regeringen avser att agera i förhållande till förslaget.
Anf. 27 Beatrice Timgren (SD)
Herr talman! Jag vill tacka minister Peter Kullgren för svaret. Jag tycker att det är väldigt glädjande att höra att regeringen strävar efter hållbar avkastning som även vilar på vetenskaplig grund, att man har ett tydligt engagemang för sysselsättning och att man vill värna det småskaliga fisket. Där är Sverigedemokraterna och regeringen helt överens.
Dock råder det en viss osäkerhet kring var regeringen positionerar sig i frågan om EU-kommissionens förslag. Det framstår som högst anmärkningsvärt att EU-kommissionens ståndpunkt varierar så markant från år till år. Förra året föreslog man ökade kvoter, något som har ifrågasatts både från forskningen och inom fiskesektorn. Nu har kommissionen till slut uppmärksammat att det är ont om strömming i Östersjön, och då föreslår man plötsligt nollkvoter - detta utan klart forskningsstöd eller någon klar grund i vetenskapen, vilket är minst sagt förbryllande. I mina ögon är detta ett tecken på EU:s bristande förståelse för svenska förhållanden.
Herr talman! Låt mig fokusera på det som bekymrar mig allra mest, nämligen förslaget om att upphäva undantaget för småskaligt kustfiske. Detta är ett förhastat förslag som, om det blir verklighet, kommer att få stora negativa konsekvenser både för fiskerinäringen och för samhället i stort. I värsta fall riskerar familjeföretag som har funnits i generationer att behöva läggas ned i högre takt än vad som sker i dag.
Jag har haft dialog med kustfiskare och fått höra att kommissionens förslag beskrivs som "helt vansinnigt". De pekar på att förslaget, paradoxalt nog, skulle hindra dem från att fiska vuxen och lekmogen strömming som har haft möjlighet att reproducera sig, till förmån för dem som fångar mestadels liten strömming som inte har reproducerat sig. Detta riskerar också att antalet individer av strömming som fångas ökar, eftersom kvoterna mäts i viktenheter.
Jag delar fiskarnas oro. Förslaget är ogenomtänkt och symbolpolitiskt och riskerar att drabba fiskerinäringen hårdare än nödvändigt utan att för den skull gynna strömmingsbeståndet i Östersjön. Det är en inkonsekvent politik som bestraffar hållbart fiske, samtidigt som mindre hållbara metoder belönas.
Ytterligare en konsekvens av ett totalstopp för riktat fiske är förlorade arbetstillfällen, inte bara inom fiskeindustrin utan även i närliggande verksamheter, vilket hotar kustsamhällena. Det är viktigt att vi skyddar hållbara fiskemetoder som används av kustfisket i dag. För att undvika ekonomisk instabilitet behöver vi en politik som stöder stabila ekonomiska grunder och tar hänsyn till kustfiskarnas insatser och oro inför kommissionens förslag.
Jag vill därför fråga ministern: Hur tänker regeringen säkerställa att dessa röster inte bara hörs utan verkligen tas på allvar i diskussionen framöver? Vilka konkreta besked kan regeringen ge de yrkesfiskare som i dag är oroliga och som dagligen arbetar för att vi ska ha levande kustsamhällen?
Anf. 28 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Den 28 augusti presenterade kommissionen förslaget till reglering av fiskemöjligheterna för vissa bestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön. Som jag nämnde tidigare analyseras det här förslaget fortfarande, men som vi ser det nu innebär det ett förbud mot riktat fiske av sill i västra Östersjön, sill och strömming i centrala Östersjön, sill och strömming i Bottniska viken och torsk i hela Östersjön och att endast oundvikliga bifångster är tillåtna av dessa bestånd.
Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärderna ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. När det gäller fiskemöjligheter anser regeringen att det är angeläget att nå mål om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximalt hållbar avkastning.
Det är också viktigt att den gemensamma fiskeripolitikens mål om landningsskyldighet möjliggörs, att den vetenskapliga rådgivningen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten och att den fleråriga Östersjöplanen för torsk, sill och skarpsill ska tillämpas för de bestånd som omfattas av den här planen.
Givet att kommissionen har föreslagit ett förbud mot riktat fiske av torsk och sill i alla vatten, med undantag för sill i Rigabukten, kommer förslaget dock att leda till potentiellt stora negativa ekonomiska effekter för såväl fisket som beredningen och kustsamhällena i alla medlemsstater runt Östersjön.
Vi ska också vara medvetna om att strömmingsfrågan är komplicerad och att det fortfarande saknas stor kunskap. Det är först under de senaste åren som det rapporteras om en ökad andel småvuxen strömming, samtidigt som den storvuxna strömmingen minskat i de provfisken som nyligen genomförts i vissa områden av Östersjön. Det finns många faktorer som kan påverka beståndet och kustfiskets fångster, samtidigt som samma utveckling inte rapporteras från våra grannländer.
Med tanke på beståndssituationen för strömming har Sverige tydliggjort att vi önskar se försiktigt satta fiskemöjligheter för sill och strömming. Regeringen önskar finna ändamålsenliga och vetenskapligt välgrundade förvaltningsverktyg som ska kunna återhämta bestånden av sill och strömming i Östersjön. Regeringen har sedan tidigare meddelat att den står beredd att vidta åtgärder med utgångspunkt i att förvaltningen måste baseras på välgrundade vetenskapliga underlag.
Anf. 29 Beatrice Timgren (SD)
Herr talman! Tack, ministern, för svaret!
Jag kan börja med att säga att jag håller med om att det här med fisken i Östersjön är en väldigt komplex fråga, att det behövs mer vetenskap och att strömmingen är otroligt viktig för Östersjön liksom för andra fiskar och det marina djurlivet.
Jag förstår att kommissionens förslag i nuläget är under arbete och att man planerar att komplettera det med ytterligare vetenskapliga råd från Ices till exempel gällande vissa fiskarter. Däremot är jag djupt bekymrad över att det initiala förslaget inte verkar vara grundat på vetenskap. Ices har inte rekommenderat några nollkvoter, vilket gör det nuvarande förslaget svårt att förklara, speciellt med tanke på de negativa konsekvenser som det här kan få.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill också understryka vikten av att regeringen agerar proaktivt i engagemanget i ministerrådet så att ett sådant ogenomtänkt förslag inte blir verklighet. Det är därför uppmuntrande att vi nu har en regering på plats som prioriterar genomtänkta och forskningsbaserade förslag framför symbolpolitik, något som vi har sett alltför mycket av tidigare.
Jag ser fram emot att regeringen även i den här frågan agerar klokt och genomtänkt. Inför kommande diskussion i ministerrådet undrar jag om ministern ser möjligheter att argumentera för en mer balanserad lösning som både bevarar strömmingsbeståndet och säkerställer en ekonomisk stabilitet för den svenska fiskesektorn, vilket är absolut nödvändigt för att upprätthålla välfärd och sysselsättning i våra kustsamhällen.
Anf. 30 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Herr talman! Vi har kommit en bit in i den förhandlingsprocess som leder till nästa års fiskemöjligheter. Ices vetenskapliga råd för fisket i Östersjön för 2024 publicerades den 31 maj i år, och den 28 augusti kom som sagt förslaget till reglering.
Presentation och meningsutbyte avseende kommissionens förslag sker, som varje år, i rådsarbetsgruppen för fiskeripolitik. Kommissionens förslag analyseras ju inte bara i Sverige, utan analys pågår parallellt i samtliga medlemsstater runt Östersjön.
Det är också viktigt att påpeka att kommissionens förslag inte är fullständigt, och kommissionen kommer att komplettera förslaget i stora delar - vilket i sig är en ovanlig omständighet. Det gäller samtliga sill- och torskbestånd i Östersjön, skarpsill och rödspätta.
Kommissionens ofullständiga förslag beror framför allt på att kommissionen har beställt ytterligare vetenskapliga råd från Ices för vissa arter, som ännu inte har levererats. Det som vi vet hitintills analyseras fortfarande av regeringen. Därför är det svårt att redan nu komma fram till en exakt ståndpunkt om kommissionens förslag eftersom vi inte anser det vara fullständigt.
En slutlig diskussion om ställningstagande samt politisk överenskommelse kommer att göras vid jordbruks- och fiskerådet den 23-24 oktober 2023. Innan det kommer ledamoten Timgren att få möjlighet att i miljö- och jordbruksutskottet, och senare också i EU-nämnden, diskutera frågan innan den slutgiltiga svenska ståndpunkten antas.
Anf. 31 Beatrice Timgren (SD)
Herr talman! Jag tackar minister Peter Kullgren för svaret.
Jag medger att förslaget inte är fullständigt färdigt. Därför är det otroligt viktigt, som ministern säger, att man analyserar råden som kommer från Ices samtidigt som det görs en konsekvensanalys. Vad kommer det att innebära att sätta nollkvoter, som vi hoppas att det inte blir? Kan man hitta en annan lösning som gynnar både strömmingsbeståndet och fiskerinäringen?
Torsken har inte återhämtat sig, och där har man satt en nollkvot. Det är därför viktigt att titta på och dra lärdom av åtgärderna. Precis som jag sa tidigare är strömmingen otroligt viktig för Östersjön. Den är grunden för större rovfiskar, marina däggdjur och även fiskeindustrin. Därför ser jag fram emot att få höra regeringens ståndpunkt i miljö- och jordbruksutskottet och i EU-nämnden.
Anf. 32 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag anser att fiske- och vattenbruksverksamheterna ska vara miljömässigt hållbara på lång sikt och förvaltas på ett sätt som är förenligt med målen om att uppnå nytta ekonomiskt, socialt och sysselsättningsmässigt. Detta är förutsättningen för att de ska kunna bidra till och trygga livsmedelsförsörjningen som en del av ett hållbart livsmedelssystem samtidigt som det hållbara, småskaliga fiskets konkurrenskraft värnas.
Jag säger återigen att kommissionens förslag fortfarande analyseras i Sverige och i andra medlemsstater runt Östersjön. Men det är bara att konstatera att så som vi vet hittills är det fråga om ett förbud mot riktat fiske av torsk, sill och strömming. Om det skulle bli verklighet skulle det troligen medföra stora negativa konsekvenser för den svenska fiskerinäringen.
Östersjöns ekosystem påverkas utöver fiske också av en rad andra olika faktorer, exempelvis övergödning, salthalt, förekomst av konkurrerande arter till strömming och inte minst förekomsten av predatorer som säl, skarv och annan fisk. Det krävs ett helhetsgrepp i frågan, och därför genomför regeringen också parallella och kompletterande insatser.
Jag kommer att återkomma med hur regeringen avser att agera i förhållande till förslaget efter det att djupare analys avseende förslagets effekter för bestånden och de svenska fiskerinäringarna har genomförts.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.