Elstöd till kommuner och regioner
Interpellation 2022/23:328 av Eva Lindh (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2023-04-25
- Överlämnad
- 2023-04-26
- Anmäld
- 2023-04-27
- Sista svarsdatum
- 2023-05-22
- Svarsdatum
- 2023-06-21
- Besvarad
- 2023-06-21
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Kommuner och regioner möter just nu en kostnadskris på grund av höga elpriser, höjda räntor och den höga inflationen. Genom att inte tillskjuta tillräckliga statsbidrag i budgeten för 2023 och inte heller ha förmått lämna besked om eventuella tillskott för 2024 lämnar Sverigedemokraterna och regeringen den kommunala sektorn i sticket. På det här sättet låter Sverigedemokraterna och regeringen välfärdens verksamheter bli krockkuddar i mötet med lågkonjunkturen. Välfärdens verksamheter försämras och personal riskerar att sägas upp. Det är 17 av 21 regioner som kommer att gå med underskott redan i år.
Sverigedemokraternas och regeringens hantering av elstöd till enskilda och företag har på goda grunder ifrågasatts. Frågan om elstödet har hanterats både oskickligt och oärligt. Löften om när och hur elstöden skulle betalas ut har inte hållits.
Nu verkar det som att kommuner och regioner i södra Sverige kan förvänta sig att få elstöd som kompensation för de höga kostnader för el som de haft. Det finns dock fortsatt några oklarheter. Taket för stödet är begränsat till 20 miljoner vilket innebär att ersättningen sannolikt blir betydligt lägre än den som utlovats. Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, gör bedömningen att större kommuner och nästan samtliga regioner skulle slå i taket och menar att taket totalt sett kan innebära att stödet halveras. Kommunerna i norra Sverige får inget stöd alls. Tidpunkten för utbetalningen är dessutom fortsatt oklar.
En fungerande välfärd är kärnan i det starka samhället. Tryggheten att få en god äldreomsorg, att alla barn ska få en god utbildning och start på livet och att få vård efter behov. Resurser till välfärden är redan i dag otillräckliga, och situationen skulle förvärras ytterligare om kompensationen för höga elkostnader blir betydligt lägre än regeringen aviserat.
Det är orimligt att Sverigedemokraterna och regeringen i detta läge väljer att underkompensera kommunsektorn för ökade elkostnader. Pengar spelar roll. Politik gör skillnad. När vården, skolan och omsorgen inte får de resurser som krävs innebär det nedskärningar och otrygghet i välfärden.
Med anledning av detta vill jag fråga energi- och näringsminister Ebba Busch:
- Kommer det att bli ett tak för utbetalningarna av elstöd till kommuner och regioner?
- När beräknas elstödet till kommuner och regioner betalas ut?
- Står ministern och regeringen fast vid att kommuner och regioner i norra Sverige inte ska få något elstöd?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2022/23:328
Webb-tv: Elstöd till kommuner och regioner
Dokument från debatten
- Onsdag den 21 juni 2023Kammarens föredragningslistor 2022/23:129
- Protokoll 2022/23:129 Onsdagen den 21 juniProtokoll 2022/23:129 Svar på interpellation 2022/23:328 om elstöd till kommuner och regioner
Protokoll från debatten
Anf. 36 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Herr talman! Eva Lindh har frågat mig om det kommer att bli ett tak för utbetalningarna av elstöd till kommuner och regioner och när det beräknas att betalas ut. Hon har även frågat mig om regeringen och jag står fast vid att kommuner och regioner i norra Sverige inte ska få något stöd.
Sedan den 30 maj 2023 kan kommuner och regioner, i enlighet med förordningen (2023:233) om elstöd till företag, ansöka om elstöd hos Skatteverket. Storleken på stödet beräknas utifrån mängden el som förbrukats under oktober 2021 till och med september 2022 och vars kostnad överstiger ett visst referenspris. Detta görs för att hitta en modell för hur elstödet ska beräknas. Det baseras på den förbrukning man redan har haft men är framåtsyftande.
Eftersom elstödet syftar till att lindra konsekvenserna av exceptionellt höga elpriser har ett referenspris på 75 öre per kilowattimme bestämts, vilket är ungefär 25 procent högre än det högsta medelvärde som har noterats under det senaste decenniet. Under den aktuella period som vi talar om här nådde elpriserna i norra Sverige inte upp till nivån för referenspriset, och därmed är det endast kommuner och regioner som tagit ut el i elområdena 3 och 4 som har rätt till elstöd, förutsatt att de inte prissäkrat sin el under perioden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sverige har som bekant fyra elprisområden: 1, 2, 3 och 4. När jag talar om elprisområdena 3 och 4 handlar det om områden i de sydligaste delarna av landet.
Kommuner och regioner får del av elstödet till företag på samma villkor som andra juridiska personer och företag. Stödet har anpassats till EU:s statsstödsregelverk, vilket medfört en begränsning av stödbeloppet till högst 20 miljoner kronor.
Vad gäller frågan om när elstödet till kommuner och regioner beräknas att betalas ut öppnade ansökningsförfarandet enligt tidsplan den 30 maj 2023, och Skatteverket har påbörjat utbetalningarna.
Anf. 37 Eva Lindh (S)
Herr talman! Kommuner och regioner möter just nu en kostnadskris på grund av höga elpriser, höjda räntor och hög inflation. Genom att inte tillskjuta tillräckliga statsbidrag i budgeten för 2023 och eftersom den inte heller har förmått lämna besked om eventuella tillskott för 2024 lämnar den SD-styrda regeringen den kommunala sektorn i sticket.
På detta sätt låter Sverigedemokraterna och regeringen välfärdens verksamheter bli krockkuddar i mötet med lågkonjunkturen. Välfärdens verksamheter försämras, och personal riskerar att sägas upp. I Sverige är det nämligen kommuner och regioner som ansvarar för den viktiga välfärden i landet. När de inte får resurser kommer människor att märka det när de möter sjukvården eller när eleverna kommer tillbaka till skolan i höst.
Just nu går alla regioner mot ett underskott redan i år. Det är ju regionerna som har ansvar för sjukvården - den sjukvård som Kristdemokraterna sa sig värna före valet. Nu syns det tydligt att det bara var ord.
Herr talman! Sverigedemokraternas och regeringens hantering av elstöd till enskilda och företag har på goda grunder kritiserats från många håll. I fråga om elstödet kan jag inte ge annat än icke godkänt.
Löften om när och hur elstöden skulle betalas ut har inte hållits. Man satte inget tak vid utbetalningen till hushållen, vilket innebar att en enskild elabonnent i södra Sverige lyckades få ut drygt 700 000 kronor. I vissa fall hamnade elstöden även hos företag. Haveriet med sekretessen innebär att ingen kan granska detta. Antalet varsel och konkurser har ökat i hög takt på grund av regeringens oförmåga. Från början skulle elstöd gå till hushåll enbart i södra Sverige och inte i norra Sverige. Sedan ändrade man sig, och det är väl bra.
Så till den fråga som jag vill fokusera på i den här debatten: stödet till kommunsektorn, som står för vår viktiga välfärd. Nu verkar det som att kommuner och regioner i södra Sverige kan förvänta sig att få elstöd som kompensation för de höga kostnader för el som man haft. Men det finns lite oklarheter som jag också tagit upp i mina frågor. Det gäller bland annat taket. Det fanns inget tak för hushållen, men det finns ett tak för företagen. Framför allt finns det ett tak som är begränsat till 20 miljoner för regioner och kommuner. Sveriges Kommuner och Regioner räknar med att det berör alla regioner och de största kommunerna.
Framför allt blir det inget elstöd till norra Sverige. Återigen nonchaleras förutsättningarna för den övre halvan av vårt land. Det är förbluffande och oroande. Jag tolkar inte svaret från statsrådet på något annat sätt än att det inte blir något elstöd till kommuner och regioner i norra Sverige.
Anf. 38 Peder Björk (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! När regeringen och Sverigedemokraterna presenterade sin budget i höstas valde de att göra en tydlig prioritering. De valde att sänka skatterna för dem med höga inkomster med 13 miljarder kronor och samtidigt att inte skjuta till de resurser som behövs till kommuner och regioner för att dessa ska kunna klara sitt uppdrag.
Så sent som i går kom det nya ekonomiska prognoser från Sveriges Kommuner och Regioner som visar på att alla regioner i Sverige nu bedömer att de kommer att gå med underskott under det här året, till den svindlande summan 20 miljarder kronor. Samtidigt bedömer kommunerna att nästan hälften av dem kommer att gå med stora underskott det här året. Det här innebär att man nu - trots att politiker från höger till vänster under hela våren har påtalat bristen på resurser till kommunerna - får förbereda uppsägning av viktig personal i vår gemensamma välfärd. Det handlar om varsel av lärare, undersköterskor och många fler yrkesgrupper som är oerhört viktiga för vår välfärd.
I ljuset av allt detta hade ett elstöd till kommuner och regioner kunnat vara ett välkommet tillskott för att lindra den svåra situation man är i. Men i det läget väljer regeringen att sätta ett tak för elstödet. Man väljer dessutom att se till bara delar av landet. Man väljer att bortse från mer än hälften av landets geografi när man föreslår det här elstödet. I de norra delarna av landet kommer inte kommuner och regioner över huvud taget att få ta del av elstödet. Det är fråga om kommuner och regioner som kanske är lite extra utsatta i den här situationen. Man befinner sig oftast i glesbygd. Man har ett klimat som gör att det är kallare på vintern, och man har andra förutsättningar som gör att det är lite extra utmanande där. Då väljer regeringen att bortse från att även de kommunerna behöver elstöd.
Min fråga till energi- och näringsministern är givetvis: Varför har regeringen valt att inte ge elstöd till kommuner och regioner även i norra Sverige?
Anf. 39 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Herr talman! Det tycks vara en strategi från Socialdemokraterna att gång på gång i kammaren och i återkommande interpellationer upprepa uppgifter som inte stämmer. Men de blir inte mer sanna för att man upprepar dem fler gånger.
Jag ska dra detta igen. Det kanske har missats av Eva Lindh, som jag faktiskt inte haft möjlighet att ha någon interpellationsdebatt med tidigare. Jag var väldigt tydlig förra året: Vi kommer inte att kunna garantera att det kommer att finnas några pengar på kontot hos svenska hushåll före jul. Men vi lovade att det skulle finnas besked på plats. Vi skulle kunna ha modellen för allt detta på plats till den 1 november. Men det stod till och med på vår hemsida - och jag sa det i flera intervjuer, i tal och i möten med medborgare, gång på gång på gång - att vi inte skulle kunna garantera när pengarna skulle finnas på kontot.
Även vad gäller elstöd till företagen var vi väldigt tydliga med att det skulle vara föremål för vidare prövning, vilket innebar att vi inte kunde sätta ett datum. Det är jag den första att beklaga. Men det är viktigt att vara ärlig från politikens sida. När det inte går att sätta ett datum går det inte. Vi har hela tiden gett den information som gått att ge. Det här behöver prövas enligt konstens alla regler. När det gick att sätta en tidsplan gjorde vi det. Vi har också hållit den tidsplanen. Detta är fakta som jag tycker att det är viktigt för dem som lyssnar i kammaren och dem som lyssnar hemmavid att känna till.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det andra som jag tycker är viktigt att veta är att när Socialdemokraterna gjorde en elpriskompensation förra gången fick företagen noll. Nu får de en rejäl slant, som kommer både i form av elstöd till elintensiva företag och i form av ett generellt stöd till företagen om de haft ett pris över en viss nivå.
Socialdemokraterna har inte lagt något förslag på bordet om någon annan nivå. Det är det tredje som jag tycker att man bör ha koll på. Socialdemokraterna står nu här i kammaren och har synpunkter. Har då Socialdemokraterna haft något annat förslag för hur modellen skulle se ut vad gäller hur högt pris man ska ha varit drabbad av och vilken gräns det ska vara när uträkningen görs och elstödet fastställs? Svaret är nej. Man har inte haft något annat förslag.
Det blir direkt felaktigt att ställa norr mot söder. Det handlar inte om att säga att norra Sverige får stöd men inte södra Sverige. Det var inte upplägget i omgång ett av elstödet till hushållen och inte heller i omgång två. Modellen har varit densamma: Har man varit exceptionellt drabbad får man stöd. Det var två elprisområden som gick över den här nivån i första omgången. I andra omgången var det fyra elprisområden som hade gått över gränsvärdet och därför fick ta del av stödet.
För att ge ett räkneexempel: I SE2 hade en vanlig villa ett elpris på ungefär 15 000 kronor per år, om man räknar med 20 000 kilowattimmar, medan det var 30 000 kronor i SE4. Detta är också direkt överförbart på välfärdssektorn. Det är en enorm skillnad på 15 000 och 30 000. Då kan man fråga sig: Hade S något elprisstöd till kommuner och regioner när de styrde? Svaret är nej. Men det har vi. Det är inte perfekt, men det är avsevärt mycket större, bättre och tryggare.
Anf. 40 Eva Lindh (S)
Herr talman! Jag ska precis som statsrådet börja med att tala om tiden. Jag tror att ganska många väljare liksom jag uppfattade ett datum under hela valrörelsen: den 1 november. Det hördes ofta och väldigt tydligt. Man pratar nu om svek. Jag tror inte att jag och mina partikollegor är de enda som tycker att det här är märkligt. Och de som utlovade detta visste ju förutsättningarna.
Det är orimligt att Sverigedemokraterna och regeringen väljer att inte kompensera kommunsektorn i det här läget. De står inför en mycket svår tid - en kostnadskris som drabbar välfärden otroligt hårt.
Jag har uppfattat att Kristdemokraterna talar sig varma om framför allt sjukvården men också om äldreomsorgen. Nu ger man inte tillräckliga resurser för att välfärden ska hålla den höga kvalitet som vi har och naturligtvis inte heller för att utveckla det som skulle behövas. Det är snarare tvärtom. Många kommuner och även regioner står inför att de måste säga upp personal. På det kommer att man heller inte kompenserar för de höga elpriser som de har haft.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är märkligt att man inte har infört ett tak för hushåll när man har infört ett tak för kommuner och regioner. Sveriges Kommuner och Regioner bedömer att flera regioner kommer att slå i taket och att många stora kommuner också gör det.
Den stora orättvisan känns när det gäller hela landet. För oss socialdemokrater är en stark välfärd i hela landet otroligt viktigt. Redan nu kämpar särskilt många mindre kommuner hårt för att klara den välfärd som de vill kunna erbjuda och som människor också har rätt till för att man ska få en jämlik välfärd i hela landet.
Många av de kommunerna finns i norra Sverige. De blir underkompenserade när det gäller statsbidragen. De får heller inte kompensation för det höga elpriset. Det drabbar naturligtvis välfärden. Därför är det märkligt att det heller inte blir en kompensation just till kommuner och regioner eftersom man kunde ändra sig när det gäller hushållen.
Anf. 41 Peder Björk (S)
Herr talman! Det är uppenbart så att energi- och näringsministern inte vill svara på varför regeringen aktivt har valt att prioritera bort kommuner och regioner i norra Sverige. Det går självklart bra att gömma sig bakom referenspriser och olika tidsperioder. Men faktum är att både referenspriser och olika tidsperioder där man tar hänsyn till elförbrukningen är politiska konstruktioner för att man ska ha ett system som man kan använda för att utbetala stödet.
Det är politiska konstruktioner som går att ändra, göra tillägg till och utöka. Det visade faktiskt regeringen när den efter starka påtryckningar, inte minst från oss i oppositionen, ändrade sig och gav elstöd inte bara till hushållen i södra Sverige utan senare också till hushållen i norra Sverige.
Då gick det att ändra både tidsperiod och referenspris. Faktum är, herr talman, att referenspriset för den period som man bestämde att man skulle ge stöd till hushållen i norra Sverige under var 165 öre. Det var ett högre referenspris än för den period som regeringen valde att ge stöd till kommuner och regioner i södra Sverige under.
Det hade alltså helt enkelt varit möjligt att ändra och tillföra resurser till kommuner och regioner i norra Sverige på samma sätt som man gjorde för hushållen i norra Sverige. Alltså återstår frågan: Varför väljer regeringen att inte stötta kommuner och regioner i norra Sverige?
Anf. 42 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Herr talman! Jag börjar i den senare änden som Peder Björk är inne på. Vi utgår fortfarande från huruvida man har varit över en viss prisnivå eller inte. Under hela den period som det första elstödet utgick ifrån låg inte elområde 1 och 2 över den prisnivån. Hade man gjort det hade man också fått elstöd i första omgången.
Nu har Socialdemokraterna, som i sina förslag inte ens var i närheten av att ge elstöd på de nivåer som vi betalar ut, mage att klaga på att det kom en andra elstödsomgång. Den utgick också ifrån huruvida man var över en viss nivå eller inte. Vi konstaterar att i den omgången hade priset stuckit iväg även för elområde 1 och 2, och därför var man med.
Elstödet utgår från hur höga elpriser man har haft. Alla har haft det tufft i Sverige. Men vi har utgått ifrån huruvida man har haft elpriser som har legat över en viss nivå eller inte. Under vissa perioder har man i elområde 1 och 2 legat betydligt lägre i pris än i södra Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
För en vanlig villa i elområde 2 har man haft hälften så höga elpriser som i elområde 4. Det är direkt överförbart på kommuner och regioner, på förskolorna, sjukhusen och våra äldreboenden. Har man drivit ett äldreboende i Skåne har det äldreboendet generellt sett haft dubbelt så höga elpriser som det i norra Sverige. Men alla har haft det tufft.
Jag fortsätter att värja mig mot det som sägs. Det stämmer helt enkelt inte. Det är inte så modellen är konstruerad. Återigen: Socialdemokraterna har inte lagt fram något annat förslag på någon annan prisnivå.
Så till frågan om kommuner och regioner i stort. Man kan notera i höstbudgeten att den högsta prioriteten var att stötta kommunerna och regionerna i det här läget. Det är den största enskilt samlade budgetposten i budgeten. Vi har också varit tydliga med att vi i den budget som kommer för nästa år kommer att fortsätta att prioritera kommuner och regioner.
Skillnaden i utfall under tiden S hade ansvar för till exempel sjukvården och tiden KD hade ansvar för sjukvården visar tydligt att det inte bara är mer pengar som är det viktiga. Det är också huruvida man vågar styra välfärden eller inte. Eva Lindh talade om behovet av nationell styrning i hela landet och om jämlikhet. Faktum är att vårdköerna mer än fördubblades när S tog över ansvaret för sjukvården. De orkade inte styra från nationell nivå. De förlitade sig för mycket på 21 olika regioner.
Ojämlikheten är väldigt stor. Det är till och med skillnader i överlevnad beroende på i vilken region man blir vårdad. Det försöker vi nu komma åt. Det gör vi genom att prioritera kommuner och regioner i vår budget men också genom att våga styra från nationell nivå.
Det går inte att fullt ut kompensera kommuner och regioner för ökade elpriser när man har monterat ned 3 000 megawatt i södra Sverige och därmed också minskat överföringskapaciteten. Det kan vi bara lösa genom att bygga ut kraftproduktionen. Vi har levererat beslut om två havsbaserade vindkraftsparker på åtta månader, jämfört med S som levererade ett på åtta år. Vi banar nu väg för ny kärnkraft. Det är vad som kommer att göra skillnad och göra att vi på sikt kan få stabila elpriser och lägre elpriser i hela Sverige igen.
Anf. 43 Eva Lindh (S)
Herr talman! Jag kommer nu att bryta mot praxis och säga någonting direkt till statsrådet. Kom igen nu, Ebba Busch! Det är ingen som håller på med välfärd eller intresserar sig och brinner för välfärden som tycker att ni satsar på den. Ärligt talat: Ni återkommer hela tiden till det, men nominellt är det ingen ökning.
Vi socialdemokrater lade dubbelt så mycket resurser på välfärden för att vi kämpar för den och för att den är viktig. Ni lägger otillräckligt med resurser i grunden.
Herr talman! Regeringen lägger otillräckligt med resurser samtidigt som inflationen gör det svårt för kommuner och regioner. Räntorna höjs, och dessutom säger man till kommuner och regioner i norra Sverige att de inte ska få någon kompensation för de höga elpriser de har. Till alla regioner och de större kommunerna säger man: Nej, ni får bara upp till ett tak.
Varför fattar ni den typen av beslut när ni vet hur det påverkar välfärden, Ebba Busch? Politik och pengar gör skillnad rätt ut i den verklighet som finns. När nu kommunerna börjar behöva säga upp personal påverkar det människor. Det påverkar eleverna, som får mindre resurser i skolan, och det påverkar sjukvården när man behöver säga upp personal. Det är ingen som håller med om att regeringen satsar på välfärden.
Anf. 44 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Det stämmer inte. Återigen: Det går att läsa budgeten. Det var den största prioriteringen vi gjorde i höstbudgeten, och vi kommer att återkomma till kommuner och regioner.
Men det handlar också om vad man gör med medlen. När Kristdemokraterna hade ansvar för sjukvården införde vi en kömiljard. Det halverade vårdköerna. När Socialdemokraterna tog över ansvaret efter 2014 gick man med kirurgisk precision in och plockade bort de åtgärder som hade kapat vårdköerna, och vårdköerna växte kraftigt långt före pandemin. 163 000 patienter hade väntat olagligt länge på att få den vård de behövde när vi tog över i höstas. Det var 163 000 patienter som sveks i Socialdemokraternas Vårdsverige för att man ville värna ett system från mitten på 1800-talet i stället för att styra mot en mer jämlik och nationell sammanhållning av vården.
Det är riktigt tuffa tider nu. Varför har vi inte dundrat på med mer pengar? Jo, därför att vi inte vill göra det i detta läge - utöver de 55 miljarder som det nu kan landa på som slutnota för elstöd i två elstödsomgångar till hushållen där hela landet har behandlats lika och man har utgått från hur höga priserna har varit, även om alla har haft det tufft. Vi har ett elstöd till företagen som inte fanns med hos S, ett elstöd till gaskunderna som inte fanns med hos S och ett elstöd i en andra variant till just elintensiva företag. Det är historiskt.
Anledningen till att vi inte har tryckt på med ännu mer är det svåra ekonomiska läget. Om vi i det här läget driver på lågkonjunktur och hög inflation riskerar vi att få en situation där hushållen får detta uppätet av höga räntor.
I stället har vi valt att i budgeten säga nej till S förslag om att människor med lönenivåer som min ska få mer i barnbidrag. Vi har i stället lagt mer till särskilt utsatta familjer, som får uppemot 2 100 kronor i månaden i ett förhöjt och förlängt bostadsbidrag. Det är prioriteringar för de allra mest utsatta och för välfärden i hela Sverige - inte bara i de starka kommunerna och regionerna.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.