Ekonomisk jämställdhet
Interpellation 2024/25:41 av Eva Lindh (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-09-24
- Överlämnad
- 2024-09-25
- Anmäld
- 2024-09-26
- Sista svarsdatum
- 2024-10-17
- Svarsdatum
- 2024-11-08
- Besvarad
- 2024-11-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Den budget som den SD-styrda regeringen har lagt på riksdagens bord ökar de ekonomiska skillnaderna mellan män och kvinnor. Det handlar om skattesänkningar där kvinnor får mindre än män, att stöd till de som har det särskilt tufft ekonomiskt minskas och tas bort, vilket särskilt drabbar kvinnor, samt att neddragningar inom välfärden också får störst konsekvenser för kvinnor.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande frågor till finansminister Elisabeth Svantesson:
- Kan ministern utveckla vilken jämställdhetsanalys som har varit styrande för statens budget för 2025?
- Avser ministern att agera för att ta fram en plan för en mer jämställd beskattning och finanspolitik?
- Vilka reformer för ökad jämställdhet vill ministern prioritera?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:41
Webb-tv: Ekonomisk jämställdhet
Dokument från debatten
- Fredag den 8 november 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:27
- Protokoll 2024/25:27 Fredagen den 8 novemberProtokoll 2024/25:27 Svar på interpellation 2024/25:41 om ekonomisk jämställdhet
Protokoll från debatten
Anf. 25 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Eva Lindh har frågat mig om jag kan utveckla vilken jämställdhetsanalys som har varit styrande för statens budget för 2025. Hon har också frågat om jag avser att agera för att ta fram en plan för mer jämställd beskattning och finanspolitik. Slutligen har hon frågat vilka reformer för ökad jämställdhet jag vill prioritera.
Jag välkomnar ledamotens engagemang i frågan. Regeringen arbetar aktivt för att nå målet om ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
Regeringen följer utvecklingen av den ekonomiska jämställdheten noga. Varje år redogörs för utvecklingen i budgetpropositionens bilaga Ekonomisk jämställdhet. I budgetpropositionen för 2025 redogjordes för effekten av regeringens ekonomiska reformer under mandatperioden till och med budgetpropositionen för 2025. Där framgår att den samlade effekten av reformerna hittills under mandatperioden ökar kvinnors disponibla inkomst mer än mäns procentuellt sett. I samband med beredningen av enskilda reformer som påverkar kvinnors och mäns ekonomi är effekten på den ekonomiska jämställdheten en viktig del av beslutsunderlaget.
Att stärka den ekonomiska jämställdheten är ett ständigt pågående arbete för regeringen. Det gäller finanspolitiken i allmänhet och inte minst reformer som berör skatte- och transfereringssystemet. Välfärdstjänster nyttjas i högre grad av kvinnor än av män och är därför också ett viktigt verktyg för att minska skillnader i ekonomiska resurser mellan kvinnor och män. Regeringen har under mandatperioden gett kommuner och regioner omfattande tillskott i flera omgångar.
Kvinnor har i genomsnitt lägre arbetsinkomster än män. Det har flera förklaringar. En viktig förklaring är att kvinnor i högre grad än män arbetar deltid. Kvinnor har också ett lägre arbetskraftsdeltagande än män. Lägre arbetsinkomster innebär på sikt lägre pensioner och mindre möjligheter att ha ett sparande. Reformer som bidrar till att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden är därför ett prioriterat område för regeringen. Det leder till högre arbetsinkomster och pensioner och i förlängningen ett högre sparande.
Anf. 26 Eva Lindh (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jämställdheten är otroligt viktig. Kanske är det så att jag är än mer besjälad av jämställdhet i dag än jag var när jag var yngre - just för att jag ser hur jämställdheten slår.
Vi vet att det i tider av kris alltid är kvinnor och barn som drabbas värst. Så har det även varit i Sverige. Den svåra tid vi har haft av inflation och lågkonjunktur har påverkat många, men allra mest dem som redan tidigare vände på varenda krona. Av dem är kvinnor i majoritet. Kvinnor har lägre löner, har osäkrare anställningar och jobbar oftare deltid. När allt blir lite dyrare blir det väldigt mycket dyrare för dem som redan vänder på varenda krona. Kvinnor som har gått i pension har det tuffast. De ser att det gör stor skillnad. När det gäller dem som nu har ökade skulder är också kvinnor de som drabbas.
Vi måste fortsätta att kämpa för jämställdheten, för det blir inte bättre. Jämställdheten stannar av, och med den här regeringen blir den sämre. Ojämställdheten i ekonomin och den orättvisa skillnaden mellan kvinnor och män ökar nu. Jag ska ge några exempel.
Budgeten för 2025 skulle slarvigt kunna sägas vara en budget för välbeställda män i större städer. Det har blivit enorma skattesänkningar för dem som redan har, och de allra flesta av dem är män. Jobbskatteavdrag och grundavdrag ökar inkomstgapet mellan könen. 300 000 fler män beräknas få del av skattesänkningen, och de får en större skattesänkning eftersom de har högre löner. Därutöver har regeringen tagit bort jobbskatteavdragets avtrappning. Det kostar ganska mycket pengar. Alla de som har arbetsinkomster över 65 000 kronor i månaden får sänkt skatt. 70 procent av dem är män. Bland dem som tjänar över dagens brytpunkt på 51 000 är det också fler män än kvinnor. Sammantaget innebär alla skattesänkningar att den ekonomiska ojämställdheten ökar.
Däremot tar regeringen under nästa år bort det stöd som gått till exempelvis ensamstående kvinnor, som har haft det otroligt tufft under den här tiden. Över 40 procent av de ensamstående föräldrarna har behövt låna för att sätta mat på bordet till sina barn, och de flesta är kvinnor.
Det bekymrar mig och gör väldigt ont i hjärtat att vi inte kan vara eniga om att man måste göra satsningar på både kvinnor och män och ta in de skillnader som fortsatt faktiskt finns mellan kvinnor och män i Sverige.
Anf. 27 Sofia Amloh (S)
Fru talman! Ekonomisk jämställdhet har uppmärksammats på flera sätt under de senaste åren, dels genom analyser från myndigheter och andra aktörer, dels genom 2023 års Nobelpris i ekonomi. Flera nya kunskapsunderlag och utredningar med fokus på ekonomisk jämställdhet har presenterats under de senaste åren. I flera av dessa har det också lämnats förslag på åtgärder som kan bidra till ökad ekonomisk jämställdhet. Men detta har inte resulterat i konkreta åtgärder. Ett undantag är dock området utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden. Där har åtgärder genomförts, och det finns fler föreslagna i en rad olika utredningar. Jag hoppas att dessa åtgärder kan bli verklighet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När det gäller det viktiga delmålet om ekonomisk jämställdhet har utvecklingen stannat av, exempelvis när det kommer till löne- och inkomstskillnader. Delmålet påverkas i hög grad av den övergripande politiken och rådande system, exempelvis skattesystemet.
I svaret vi har fått av finansministern hänvisas det till att välfärdstjänster nyttjas i högre grad av kvinnor än av män. Det är därför också ett viktigt verktyg för att minska skillnaderna i ekonomiska resurser mellan kvinnor och män.
Finansministern säger att regeringen under mandatperioden har gett kommuner och regioner omfattande tillskott i flera omgångar. Omfattande tillskott, fru talman, är det kanske för en moderat finansminister. Men för sjukvården som är i den största krisen på decennier är det en droppe i havet. Det som regeringen kallar för omfattande tillskott är just en droppe i havet.
Dessutom vill jag påpeka att bilden av hur politiska åtgärder påverkar jämställdheten är aningen snedvriden. De beräkningar som regeringen varje år tar fram i en bilaga till statens budget missar flera viktiga faktorer. Försvaret, rättsväsendet, polisen och näringslivsfrågor fördelas inte på kvinnor och män eftersom de bedöms vara kollektiva utgifter som motsvarar ett allmänt intresse. Samtidigt nyttjar män oftare än kvinnor till exempel kriminalvård och stöd till företag.
Däremot räknar regeringen in höjda generella bidrag från staten till kommuner och regioner och satsningar på hälso- och sjukvården i sådana som gynnar kvinnor mer än män. Risken är att bilden av hur statens offentliga resurser gagnar kvinnor och män då blir en aning förenklad. För att få en helhetsbild behöver vi väga in flera aspekter.
Det är också tveksamt om satsningar på sjukvården verkligen ska räknas som att de gynnar kvinnor mer än män, eftersom skillnader i kostnader till största del beror på att kvinnor föder barn. Om vi räknar bort de kostnader som finns för att nya samhällsmedborgare föds minskar kostnadsskillnaden markant.
Min fråga till finansministern är: Varför vill inte regeringen minska de ekonomiska klyftorna mer mellan män och kvinnor? Varför minskar man inte dem?
Anf. 28 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Tack till interpellanten för en väldigt viktig fråga! Jag vet att det är en hjärtefråga för Eva Lindh, och det är en hjärtefråga för mig, att kvinnors ekonomiska frihet men också kvinnors trygghet ska stärkas i Sverige.
Jag vet att jag har nämnt min mormor väldigt många gånger här i kammaren. Jag ska göra lite variation och ta min farmor. Hon föddes nämligen 1902, hette Matilda och föddes i Uppland. Hon hade ett rätt tufft liv med många barn under en kort tid, och farfar var borta väldigt mycket.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är ändå intressant att reflektera över att när hon föddes fick inte kvinnor rösta i alla val. Det var fortfarande rätt så fattigt i landet. Kvinnor drog ett tungt lass på väldigt många sätt, som min farmor gjorde.
Sedan dess har det ändå hänt fantastiskt mycket som vi kan glädja oss över. Många har gått före och gjort ett fantastiskt jobb inom olika områden. Men precis som interpellanten var inne på finns det mer att göra både vad gäller ekonomisk jämställdhet och vad gäller andra delar av samhället.
Vi ser till exempel väldigt mycket otrygghet. De resurser som läggs på polis och försvar och särskilt på rättsväsen och polis ska såklart också stärka kvinnors trygghet. Jag vill att våra barn och barnbarn ska ha ett ännu tryggare Sverige och inte bara rikare åren som kommer.
Så till ekonomin och jämställdhet. Det är ändå så att man kan tycka på många sätt om hur budgetpropositionen presenteras. Det är på det här området inte alls stora förändringar mot när Socialdemokraterna presenterade detta.
Faktum är att under dessa tre år är effekten av de reformer vi gör att vi procentuellt sett ökar de disponibla inkomsterna mer för kvinnor än för män. Det är inte en stor skillnad, men det är en skillnad. Det är fakta. Sedan kan man tycka att det räknas på fel sätt eller annat. Men det är så vi gör, och det är så det är.
Med det sagt vill jag, vi och troligtvis alla här att den ekonomiska jämställdheten ska bli mycket större. Vad har vi för utmaningar där? Det är ägandet. Kvinnor i Sverige äger hälften av det som män äger år 2024.
Det finns väldigt mycket att göra vad gäller ägande. Det handlar om skog, fastigheter och aktier. ISK-sparandet är det uppenbarligen inte alla som gillar. Men svenskarna gillar det. Många från vänster till höger oavsett vad de röstar på sparar.
Många kvinnor sparar för att kunna ha en buffert och en egen självständighet. De sparar en liten del av sin lön även om det inte är många kronor för att få avkastning och kunna ha en slant så att de vet att de har ett eget kapital som är bara just den kvinnans.
Dessvärre är för många kvinnor både ägande och livsinkomster lägre än för män. Då är frågan: Är det skattesystemet och pensionssystemet som det är fel på? De är i sig könsneutrala. Saken är den att kvinnor har lägre inkomster. Här finns det mycket mer att göra när det gäller en segregerad arbetsmarknad men också när det gäller lägre pensioner på grund av den lägre arbetsinkomsten.
Det finns mycket att göra på breda och många fronter. Regeringen tar sitt ansvar. Under åren med hög inflation har jag haft många av dessa ensamstående kvinnor inför mina ögon när vi till exempel höjde bostadsbidragsnivån ytterligare. Vi har haft det under en tid, och fortfarande är nivån förhöjd för att det är tufft och ett annat tryck.
Vi fortsätter att sänka skatten. Det har vi gjort två år i rad. Det är någonting som Socialdemokraterna inte så ofta gör. Som jag sa höjer man den i Stockholm. Det blir inte så mycket enklare för kvinnor till exempel.
Detta är i grund och botten en väldigt viktig fråga för regeringen. Jag tackar för interpellationen och får återkomma. Den samlade effekten av reformer i budgeten hittills under mandatperioden är att kvinnors disponibla inkomster procentuellt sett ökar mer än mäns.
Anf. 29 Eva Lindh (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! När man sitter och lyssnar kan man tro att allt det som finansministern säger är sant, och det mesta är sant. Men vissa saker används precis som om det vore en sanning fast det inte är sant.
Vi har inte höjt skatten. Vi sänkte också skatten i vår budget. Vi gjorde det för vanligt folk. Vi valde att inte särskilt sänka skatten för dem som redan har. Det gör en skillnad. Det skulle också göra en skillnad för kvinnor.
Sänker man skatten för vanligt folk kommer det också mer särskilt till kvinnor. Vi tycker att det är rimligt att jämna ut de förutsättningar som finns i Sverige, det vill säga att öka jämställdheten trots att vi på många sätt har gått före i jämställdheten.
Många länder tittar på Sverige, eller har åtminstone tittat på Sverige, som en förebild i att man har tagit steg framåt. Några av de saker som man verkligen har höjt Sverige för är nu borttagna.
Det gäller till exempel den feministiska utrikespolitiken. Det var ett tydligt framgångsrecept att vi arbetade särskilt med feministisk utrikespolitik. Jag kan dra en massa exempel. Men det hör inte till ekonomisk politik, så jag ska bara koncentrera mig på det.
När det gäller välfärden vet vi att erfarenheter och forskning från hela världen visar att neddragningar i offentliga utgifter drabbar kvinnor oproportionerligt med långsiktigt negativa konsekvenser för jämställdheten och tillväxten som följd.
Nu vet vi att resurserna till välfärden är otillräckliga. Det innebär att det naturligtvis påverkar patienter, personal och alla oss som bor i Sverige. Men vi vet att kvinnor drabbas särskilt.
När det handlar om den finansiella ekonomin, det vill säga när man gör satsningar på det vi kallar hushållens ekonomi, har regeringen också tappat. Det är precis som jag sa i mitt första inlägg. Alla dessa satsningar innebär att det är män som får mest.
Alltså går den största delen av de satsningar som regeringen gör i sin budget till män i större städer och inte till kvinnor. Det innebär att ojämställdheten ökar.
När det gäller kvinnors frihet och självständighet tappar kvinnor nu. När det gäller satsningar på välfärden, som framför allt kommer kvinnor och barn till del, tappar jämställdheten nu. När det gäller värderingar om jämställdhet tappar jämställdheten nu. Det vet vi också genom forskning. Inte bara i Sverige utan i hela världen är jämställdheten på väg att minska. Därför måste vi för att motverka det göra extra satsningar för att stärka kvinnors självständighet, frihet och möjligheter till samma goda liv som män - inte alla män - har i Sverige. Förutsättningarna ska vara likvärdiga. Det är det som jämställdheten handlar om.
Därför frågar jag igen: Är finansministern nöjd med detta?
Anf. 30 Sofia Amloh (S)
Fru talman! Jag tänkte börja med att påminna och tipsa regeringen om de saker jag inledde med i mitt tidigare inlägg: Det finns en massa nya kunskapsunderlag på området. Det finns utredningar, och inte minst finns det en Nobelpristagare som har forskat om och ägnat sitt liv åt ekonomisk jämställdhet. Det finns alltså konkreta förslag på åtgärder som går att vidta för att minska klyftorna och öka den ekonomiska jämställdheten mellan män och kvinnor.
När jag ändå är inne på att tipsa regeringen kan jag dessutom tipsa om Kommissionen för jämställda livsinkomster, som våren 2022 lämnade förslag i ett betänkande som heter Minska gapet. Förslagen syftar till att långsiktigt öka den ekonomiska jämställdheten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vill man göra något går det alltså att göra skillnad här i stället för att låta det hela stanna av. Jämställdhetsmyndigheten varnar nu för att vi kanske till och med backar när det kommer till de jämställdhetspolitiska målen, inte minst när det handlar om den ekonomiska jämställdheten.
Fru talman! Skattesänkningar som gynnar män, och rika män i synnerhet, är aldrig bra för den ekonomiska jämställdheten - hur mycket finansministern än försöker släta över det här.
Anf. 31 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Jag fick en fråga av Eva Lindh om huruvida finansministern är nöjd. Svaret på den frågan är väldigt enkelt: nej. Hur skulle vi kunna vara nöjda så länge vi inte är fullt jämställda? På många sätt har vi kommit långt, som jag sa, i jämförelse med hur det var när min farmor föddes. Men på andra ställen undrar man varför det har tagit så lång tid. Varför äger Sveriges kvinnor bara hälften av det som män äger? Varför är det betydligt färre kvinnor som startar och driver företag?
Och om vi lämnar det ekonomiska området lite grann - men det hänger ändå ihop - kan man undra varför det är så många flickor och kvinnor som lever under ett hedersförtryck som gör att de inte ens får gå till jobbet eller läsa på sfi för att de har en man som hindrar dem. I värsta fall kan hedersförtrycket inte bara leda till psykisk och fysisk misshandel utan också till död.
Självklart kan vi och jag inte vara nöjda i Sverige 2024. Det är därför vi alla här är politiskt aktiva och vill förbättra. Från min första dag på det här jobbet har ni hört mig säga många gånger att det har varit en prioritet att bekämpa inflationen. Det är inte bara ett slags slagord, utan vi vill trycka ned inflationen så att priserna inte fortsätter att stiga.
Nu ser regeringen till att kompensera dem som har det tuffast, män och kvinnor, genom olika indexeringar. När det gäller välfärdens sektorer skjuter vi det här året till 22 miljarder kronor, och nästa år blir det ytterligare 9 miljarder. Vi vet att regioner och kommuner kommer att ha 50 miljarder lägre i pensionskostnader nästa år eftersom inflationen har dämpats, vilket är väldigt bra. Där ser vi också vikten av att få ned inflationen.
Tilläggsbidraget som vi har haft till barnfamiljer med bostadsbidrag förlänger vi nu. Det går först och främst till ensamstående mammor och kvinnor.
Fru talman! Nöjda ska vi vara den dag Sverige är jämställt. Det är när livsinkomsterna är lika och när både män och kvinnor kan hoppa av bussen klockan ett på natten när de har varit på fest. Man ska inte behöva vara man för att kunna ta bussen.
Regeringen kommer att fortsätta, och vi gör det i den här budgeten. Jag tycker att det är viktigt att komma tillbaka till det den första delen av debatten handlade om: att göra saker på både kort och lång sikt, att här och nu se till att få igång ekonomin, att stötta ekonomin så att den får fart och att se till att den även växer på sikt. Ökad tillväxt ger mer resurser till välfärden. Bara en halv procent i ökad bnp ger 15 miljarder mer i reformutrymme. Ekonomin behöver växa, och där gör regeringen en mängd saker. Det handlar bland annat om sänkt marginalskatt, men vi sänker också samtidigt skatten för alla.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Bara för att ha det sagt: Jag kom in i riksdagen 2006. 90 procent av alla undersköterskor i Sverige är kvinnor. Om vi adderar - vilket jag inte har gjort men absolut ska gå hem och göra - alla de skattesänkningar för låg och medelinkomsttagare som jag har varit med om att göra under de här åren, både i regeringen och i riksdagen, ser vi att många undersköterskor, det vill säga oftast kvinnor, har fått en ordentlig förstärkning av sin inkomst.
Det är väldigt bra att också Socialdemokraterna nu börjar prata sänkta skatter. Det gläder mig verkligen, för det underlättar för människor. Man kan göra både och, och man kan prioritera. Man kan till exempel sänka bistånd, som regeringen har gjort. Sverige är ett av världens mest generösa länder, men vi har sänkt biståndet och sett till att försvaret, polisen, rättsväsendet och välfärden får mer pengar. Man kan alltså göra både och. Och vill man göra någonting för kvinnor, som regeringen har gjort under de här åren, kan man till exempel se till att sänka skatt på arbete så att människor får behålla mer av sin lön och kanske kan spara en slant.
Anf. 32 Eva Lindh (S)
Fru talman! Med förlov sagt, finansministern: Jag skulle inte heller vara nöjd. Jag tycker att det är bedrövligt att ojämställdheten nu ökar i Sverige, för det gör den faktiskt. Den ökar därför att resurserna till välfärden blir mindre. Det innebär att alla de som är utsatta för mäns våld mot kvinnor inte får det stöd som de behöver. Det innebär att skolan inte får de resurser som den behöver för att stärka jämställdheten.
Välfärden är så otroligt viktig på många sätt, och nu får den inte tillräckligt med resurser. Det är det ena. Det här är verkligen en avgörande del för att öka jämställdheten i ett land.
Det andra är att den ekonomiska jämställdheten nu minskar i ekonomin eftersom kvinnor missgynnas i den budget som den SD-styrda regeringen lägger fram. Det innebär att rika män blir rikare och att kvinnor som kämpar med att sätta mat på bordet till sina barn får mindre resurser nästa år. De som redan har får ännu mer. Klyftorna ökar.
Samtidigt har vi nu en kraft i hela världen som också påverkar Sverige. Jämställdheten motarbetas. Då måste vi arbeta hårdare för att stärka jämställdheten i Sverige och i hela världen. Det är något som inte görs just nu.
Nej, vi behöver göra något verkligt och något stort för att öka jämställdheten på alla plan och göra kvinnor mer ekonomiskt jämställda, fria och självständiga. Kvinnor ska kunna leva ett gott liv.
Anf. 33 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! De sista meningarna i Eva Lindhs inlägg kan jag stryka under med en bra penna, så att de syns extra mycket. Det finns betydligt mer att göra, och det här är ett fokus som regeringen har. Förra året, till exempel, när vi inte höjde brytpunkten som i alla andra indexeringar utan lät den ligga kvar valde vi i stället att göra en bred skattesänkning. Det var viktigt för många kvinnor. Det är också viktigt att vi har marginalskatter som inte är alldeles för höga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Man kan göra många saker samtidigt för att se till att kvinnors ekonomi växer. Det är ett fokus vi har.
När det gäller välfärden är det bra att påminna om att det är kommuner och regioner som har huvudansvaret. Vi har dock tagit ett stort ansvar under den här tiden. De 22 miljarder i årets budget som jag nämnde var alltså 40 procent av budgetutrymmet. Vi vet att det räddar många arbetstillfällen, särskilt för kvinnor.
I den tuffa tid vi nu är i ser vi ändå ljuset i tunneln. Det kommer att vända. Men arbetet för mer ekonomisk jämställdhet fortsätter på alla plan, både i ägande och i företagande.
Något jag också tycker är viktigt att påpeka är att vi har en stor bolagsportfölj som vi förvaltar. Där har vi en helt unik och världsledande jämställdhet. Det kan man känna glädje över. Jag talar alltså om de statliga bolagen, som jag ansvarar för. De är världsunika, och vi har sett till att de är världsunika, när det gäller jämställdhet. De är en förebild för andra stora portföljer och för börsen.
Det går att se till att även positioner på den nivån är jämställda. Det handlar om förebilder i ledande ställning. Det är både omodernt och osmart, brukar jag säga, att inte ha jämställda bolagsledningar på både vd och ordförandenivå. Detta är en viktig del som visar vägen för andra kvinnor och unga tjejer som pluggar vidare att ta den typen av befattningar. På alla nivåer behöver kvinnors ekonomi stärkas.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.