Det svenska stödet till UNRWA
Interpellation 2025/26:128 av Jacob Risberg (MP)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-11-05
- Överlämnad
- 2025-11-07
- Anmäld
- 2025-11-11
- Svarsdatum
- 2025-11-17
- Besvarad
- 2025-11-17
- Sista svarsdatum
- 2025-11-21
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M)
Den humanitära situationen i Gaza är extremt kritisk trots den bräckliga vapenvilan. FN-organet UNRWA är fortsatt den viktigaste aktören för att tillgodose grundläggande behov för civilbefolkningen, inte bara i Gaza utan också för palestinska flyktingar i hela regionen. Trots detta har Sveriges regering valt att stoppa det svenska stödet till UNRWA, vilket kraftigt försvårar möjligheten att nå fram med livsnödvändig hjälp.
Den 22 oktober 2025 presenterade Internationella domstolen i Haag (ICJ) ett rådgivande yttrande om Israels skyldigheter i relation till FN:s närvaro i de ockuperade palestinska territorierna. Domstolen konstaterar att Israel är folkrättsligt förpliktat att underlätta - inte hindra - FN:s och UNRWA:s humanitära arbete. I yttrandet understryker domstolen att UNRWA spelar en oumbärlig roll för att tillgodose de humanitära behoven i Gaza och att dess kapacitet inte går att ersätta i det nuvarande läget.
ICJ understryker också att påståenden om Hamas-infiltration eller bristande neutralitet inom UNRWA fortsatt är obekräftade. Domstolen slår fast att begränsningar av UNRWA:s verksamhet måste hävas omedelbart och att Israel inte ensidigt kan besluta om att förvägra FN-organ tillträde till de ockuperade områdena.
Europeiska unionen har nyligen valt att öka sitt stöd till UNRWA. Europaparlamentet har beslutat att höja anslagen till FN-organet i EU:s budget för 2026 med hänvisning till UNRWA:s "vitala roll" i att leverera humanitär hjälp och grundläggande tjänster som sjukvård och utbildning i både Gaza och regionen. EU:s medlemsstater har i ett gemensamt uttalande betonat att garanterat humanitärt tillträde till Gaza med ett centralt ansvar för UNRWA är en gemensam prioritering för EU.
Både biståndsminister Benjamin Dousa och utrikesministern understryker ofta vikten av att respektera de internationella domstolarna och att svensk utrikespolitik följer EU.
Mot denna bakgrund vill jag fråga bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa:
- Hur ser ministern på ICJ:s konstaterande att Israel är skyldigt att tillåta UNRWA:s verksamhet i Gaza?
- Vilken bedömning gör ministern av Europaparlamentets beslut att öka stödet till UNRWA samt EU:s uttalade stöd för dess centrala roll i regionen?
- Är ministern nu beredd att återuppta det svenska biståndet till UNRWA i ljuset av ICJ:s rådgivande yttrande och EU:s linje i frågan?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:128
Webb-tv: Det svenska stödet till UNRWA
Dokument från debatten
- Måndag den 17 november 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:34
- Protokoll 2025/26:34 Måndagen den 17 novemberProtokoll 2025/26:34 Svar på interpellation 2025/26:128 om det svenska stödet till UNRWA
Protokoll från debatten
Anf. 30 Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M)
Fru talman! Jacob Risberg har frågat mig hur jag ser på ICJ:s konstaterande att Israel är skyldigt att tillåta UNRWA:s verksamhet i Gaza samt vilken bedömning jag gör av Europaparlamentets beslut att öka stödet till UNRWA och EU:s uttalade stöd för dess centrala roll i regionen. Jacob Risberg har också frågat mig om jag är beredd att återuppta det svenska biståndet till UNRWA i ljuset av ICJ:s rådgivande yttrande och EU:s linje i frågan.
Det är välkommet och helt nödvändigt att det under fredsplanens första fas har skett vissa förbättringar i det humanitära tillträdet. Fortfarande kvarstår dock hinder för att den hjälp som behövs ska nå fram, och även om volymerna har ökat bedöms de fortsatt vara otillräckliga för att möta de mycket omfattande behoven. Det är av yttersta vikt att införseln av humanitär nödhjälp fortsätter att öka och att fler gränsövergångar öppnas.
Regeringen har sedan krigets början drivit frågan om obehindrat humanitärt tillträde i Gaza. Vi har framfört dessa tydliga krav i Sveriges egna kontakter med den israeliska regeringen och tillsammans med andra EU-länder. Vi deltar även aktivt i det omfattande arbete som pågår i EU och i FN.
I december förra året röstade Sverige för en generalförsamlingsresolution som begärde ett rådgivande yttrande av Internationella domstolen, alltså ICJ. Sverige stöder ICJ, FN:s främsta rättsliga organ, och respekterar domstolens oberoende och dess roll enligt FN-stadgan.
I sitt rådgivande yttrande konstaterar domstolen bland annat att civilbefolkningen i Gaza har varit otillräckligt försörjd och att Israel som ockupationsmakt har en skyldighet att acceptera och underlätta för hjälpinsatser, inklusive från UNRWA, för att tillgodose civilbefolkningens behov. Israel får inte heller hindra sådana insatser. Domstolen konstaterar även att Israel har en skyldighet att samarbeta med FN, inklusive UNRWA.
Regeringen har varit tydlig i sin kritik mot de lagar om UNRWA som trädde i kraft i januari i Israel och har påmint om Israels ansvar enligt den internationella humanitära rätten för att civilbefolkningens behov tillgodoses i Gaza. Vi har i våra egna kontakter, tillsammans med övriga nordiska länder och som del av EU uppmanat Israel att säkerställa fortsatt humanitärt tillträde för UNRWA och andra FN-organisationer.
Sett till den samlade bilden och de osäkerheter som präglar UNRWA:s verksamhet har regeringen valt att kanalisera det kraftigt ökade stödet till regionen genom andra aktörer. Regeringen har tydligt visat sitt starka engagemang för fortsatt humanitärt stöd till Gazas hårt drabbade civilbefolkning. Sedan krigets början har Sverige bidragit med över en och en halv miljard svenska kronor för att möta de akuta behoven.
Sverige har en nära dialog med andra EU-länder och likasinnade om utvecklingen på marken, och vi fortsätter att agera för samlade, tydliga EU-budskap. Det är viktigt att samarbeta med andra givare för att stärka den samlade responsen till Gaza, men det är upp till varje enskild givare att välja hur stödet bäst utformas.
Det är nu av största vikt att omvärlden håller trycket uppe för ett fullt genomförande av överenskommelsen samt för att steg tas i syfte att nå ett varaktigt slut på kriget och för att bana väg för en tvåstatslösning.
Anf. 31 Jacob Risberg (MP)
Fru talman! Jag tackar Benjamin Dousa för att han är här i dag och svarar på de frågor vi har om stödet till UNRWA.
Den humanitära situationen i Gaza är trots den bräckliga vapenvilan extremt kritisk. FN-organet UNRWA är fortsatt den viktigaste aktören för att tillgodose grundläggande behov hos civilbefolkningen – inte bara i Gaza utan också hos de palestinska flyktingarna i hela regionen. Trots detta har Sveriges regering valt att stoppa det svenska stödet till UNRWA, vilket kraftigt försvårar möjligheten att nå fram med livsnödvändig hjälp.
Den 22 oktober 2025 presenterade Internationella domstolen i Haag, ICJ, ett rådgivande yttrande om Israels skyldigheter i relation till FN:s närvaro i de ockuperade palestinska territorierna. Domstolen konstaterar att Israel är folkrättsligt förpliktat att underlätta och inte hindra FN:s och UNRWA:s humanitära arbete. I yttrandet understryker domstolen dessutom att UNRWA har en oumbärlig roll för att tillgodose de humanitära behoven i Gaza och att dess kapacitet inte går att ersätta i det nuvarande läget.
Domstolen understryker också att påståenden om infiltration från Hamas och bristande neutralitet inom UNRWA fortsatt är obekräftade. Det finns helt enkelt ingenting som bekräftar detta. Domstolen slår också fast att begränsningar av UNRWA:s verksamhet måste hävas omedelbart och att Israel inte ensidigt kan besluta att förvägra FN-organ tillträde till ockuperade områden.
Europeiska unionen har nyligen valt att öka sitt stöd till UNRWA. Europaparlamentet har beslutat att höja anslagen till FN-organet i EU:s budget för 2026 med hänvisning till UNRWA:s vitala roll i att leverera humanitär hjälp och grundläggande tjänster som sjukvård och utbildning i både Gaza och regionen. EU:s medlemsstater har i ett gemensamt uttalande betonat att garanterat humanitärt tillträde till Gaza med ett centralt ansvar för UNRWA är en gemensam prioritering för EU.
Både biståndsminister Dousa och utrikesministern understryker ofta vikten av att respektera de internationella domstolarna och att svensk utrikespolitik följer EU.
Svaret på de frågor jag ställt till Dousa lyfter absolut upp UNRWA:s alla fördelar och allt det bra som UNRWA gör. Man hänvisar till den samlade bilden, och den samlade bilden är ju väldigt positiv. UNRWA är det kanske mest genomlysta av alla FN:s organ, och ICJ slår fast att det inte finns bevisade kopplingar mellan UNRWA och Hamas.
När Dousa i samma svar säger ”sett till den samlade bilden och de osäkerheter som präglar UNRWA:s verksamhet” undrar jag vilka osäkerheter man då syftar på. Även svenska utredningar har gått igenom detta och sett att det inte finns några osäkerheter kring UNRWA:s verksamhet. Jag undrar fortfarande vad det är för osäkerheter man pekar på.
Regeringen hänvisar till ett kraftigt ökat stöd som den vill kanalisera till regionen genom andra aktörer. Jag undrar vilka andra aktörer det är. Utöver Gaza har UNRWA stor verksamhet på Västbanken, i Jordanien, Syrien och Libanon, där man driver flyktingläger. Har regeringen tänkt öka stödet till UNHCR, det vill säga FN:s flyktingorgan? Det kommer inte att hjälpa, för UNHCR har inte mandat att hjälpa de palestinska flyktingarna. Det är UNRWA:s sak att göra det.
Jag undrar därför: Hur tänker regeringen fortsätta stödja UNRWA, och vad är det för osäkerheter som statsrådet tycker finns och präglar UNRWA:s verksamhet?
Anf. 32 Lotta Johnsson Fornarve (V)
Fru talman! Jag tackar ministern för svaret på interpellationen. Jag tackar också återigen Jacob Risberg för en viktig interpellation.
Situationen i Gaza är bortom katastrofal, och hjälpbehoven är naturligtvis enorma. Det behövs mat, medicin, sjukvård, vatten, bostäder – med mera, med mera. Situationen på Västbanken är också svår.
UNRWA har funnits sedan 1949 och har FN:s mandat att skydda och stödja palestinska flyktingar. Det rör sig om flera miljoner palestinska flyktingar, och deras släktingar, som sedan Israel bildades har fördrivits från sina hem.
Det finns ingen annan organisation som kan göra det UNRWA, med sina 12 000 personer på plats i Gaza, gör. Det är UNRWA som har FN:s mandat att ta till vara de palestinska flyktingarnas intresse och förse dem med service på bred front, såsom hälsovård, utbildning, tält, rent vatten och sanitet. Det finns ingen annan organisation som kommer i närheten av att kunna göra detta arbete. Befolkningen har också ett stort förtroende för UNRWA. Man litar på UNRWA:s personal och känner dem väl eftersom de har funnits på plats i decennier.
UNRWA finns som sagt inte bara i Gaza utan tillhandahåller humanitärt bistånd, utbildning och hälsotjänster även på Västbanken och i de palestinska flyktinglägren i regionen, som i Jordanien och Libanon. Det handlar om att UNRWA har det övergripande ansvaret för de palestinska flyktingarna. Vi får inte heller glömma bort den stabiliserande roll som UNRWA spelar i regionen. Det får inte underskattas.
Det finns ingen annan organisation som kan ta över och göra det UNRWA gör, förutom en palestinsk stat. UNRWA är helt oumbärligt.
Sverige är faktiskt det enda land i Europa som har dragit tillbaka sitt stöd till UNRWA. Vad grundar sig beslutet att dra tillbaka stödet till UNRWA på? Det är svårt att förstå. Uppenbarligen lyssnar man inte på etablerade forskare och oberoende undersökningar. Är det så att Sveriges regering hellre lyssnar på Israels smutskastningskampanj än på seriösa forskare? Det är nämligen uppenbart att Israel försöker göra sig av med det palestinska flyktingproblemet genom att misskreditera UNRWA. Det här måste naturligtvis förhindras med all kraft och tillbakavisas.
Sverige borde i stället lyssna på Internationella domstolen, som slår fast att begränsningarna av UNRWA:s verksamhet måste hävas omedelbart och att Israel inte ensidigt kan besluta om att förvägra FN-organet tillträde till de ockuperade områdena. Varför följer inte regeringen EU:s beslut, som säger att UNRWA har en vital roll i både Gaza och regionen och är en gemensam prioritering för EU?
Tänker regeringen följa Internationella domstolens och EU:s beslut och återuppta stödet till UNRWA?
Anf. 33 Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M)
Fru talman! Sverige och regeringen är Europas näst största givare till den humanitära responsen i Gaza. Vårt stöd har kanaliserats genom organisationer som Unicef, World Food Programme och UNFPA, det vill säga tre olika FN-organisationer, och dessutom ICRC, alltså Internationella rödakorskommittén.
Det här är fyra organisationer som bedriver ett mycket viktigt arbete i Gaza. De har logistik på plats inne i Gaza och lyckas dessutom få in lastbilar i Gaza. Vad gör vårt stöd för nytta om stödet inte kan ta sig in i Gaza och hela vägen fram till den mycket djupt behövande civilbefolkningen i Gaza? Jag förstår faktiskt inte hur det kan vara viktigare att stötta en enskild FN-organisation i stället för att stötta andra FN-organisationer, som faktiskt får in lastbilar och når befolkningen.
Jag fick frågan vilka osäkerheter som fortfarande finns. Ja, bland annat vet vi inte vilken roll UNRWA kommer att ha det här året, nästa år och kommande år. Man hör tydliga rykten och inspel från FN-systemet om att organet kommer att behöva göras om därför att lagstiftningen från Israel kommer att förbli det den är. Detta har Sveriges regering varit mycket tydlig i sin kritik av, och vi fortsätter att kritisera det, men vi måste ju fatta våra beslut utifrån hur läget faktiskt ser ut just nu.
Vi vet dessutom att påståendet att det inte ska ha funnits några kopplingar mellan UNRWA och Hamas – eller andra terroristorganisationer och den typen av grupperingar – och att det inte ska ha förekommit antisemitiska uttryck och extremistiska uppfattningar inte stämmer. UNRWA har fått kritik för bristande neutralitet i decennier. Det har handlat om allt från antisemitiskt innehåll i skolböcker till att ledaren för UNRWA:s personalfack fick en ledande position i Hamas. Det här fortsätter, och det har funnits under väldigt många år.
Vi har alltså kanaliserat stödet till andra organisationer som vi vet dels inte har kopplingar till extremism, antisemitism eller i värsta fall terrorism, dels faktiskt får in lastbilar och når den djupt behövande befolkningen.
Anf. 34 Jacob Risberg (MP)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
Man måste kolla på vad Internationella domstolen säger i sitt yttrande. Den slår fast att begränsningarna av UNRWA:s verksamhet måste hävas omedelbart. Indraget stöd till FN-organet UNRWA är en sådan begränsning. UNRWA har under de senaste två åren förlorat en tredjedel av sin finansiering – mitt under kriget – på grund av att Sverige och USA drog tillbaka sitt stöd. 90 procent av UNRWA:s anläggningar har helt eller delvis förstörts, och mer än 360 av organets 12 000 anställda har dött under bombningarna.
UNRWA är fortfarande den största primärvårdsleverantören i Gaza. Över 1 000 medlemmar av UNRWA:s sjukvårdspersonal driver olika typer av kliniker. Man träffar 13 000 Gazabor varje dag. Sedan januari i år har UNRWA levererat 675 miljoner liter dricksvatten och hushållsvatten, vilket når 1,4 miljoner fördrivna människor. UNRWA har mitt under brinnande krig tillhandahållit utbildningstjänster i Gaza och nått över 290 000 barn genom sitt distansundervisningsinitiativ. Sedan kriget började har UNRWA också gett 520 000 barn psykosocialt stöd för att hjälpa dem hantera trauma.
Allt det här gäller bara Gaza. Vi känner också till allt arbete som sker på Västbanken, i Libanon, i Syrien och i Jordanien – arbete som statsrådet över huvud taget aldrig nämner när han talar om UNRWA. Han återgår hela tiden till Gaza. Jag skulle vilja veta hur man ska hjälpa de palestinska flyktingarna i andra områden när man har dragit bort stödet till UNRWA, men när jag ställer den frågan hänvisar statsrådet hela tiden tillbaka till den humanitära situationen i Gaza.
Sedan är det lite märkligt, för i EU:s budgetresolution inför nästa år slås fast att man måste ”öka finansieringen till UNRWA med hänsyn till dess viktiga roll när det gäller att tillhandahålla humanitärt bistånd och grundläggande tjänster såsom hälso- och sjukvård och utbildning till palestinska flyktingar i Gaza och regionen i stort, stödja återuppbyggnaden i Gaza och stärka det humanitära och ekonomiska biståndet i Syrien med stödprogram för återuppbyggnad av infrastruktur, mekanismer för ansvarsutkrävande, förstärkning av det civila samhällets utrymme och den sociala stabiliteten i landet samt stöd till etniska och religiösa minoriteter i Mellanöstern”.
Regeringen talar ofta om att Sveriges utrikespolitik ska vara enig med EU:s utrikespolitik. Men hur pass enad är utrikespolitiken när EU bestämmer sig för att öka stödet till UNRWA och Sverige beslutar sig för att dra in stödet?
Statsrådet säger också att han inte förstår varför det är så viktigt att stödja ett enskilt FN-organ. Men vi kan ju gå tillbaka till vad Internationella domstolen säger, nämligen att det inte finns någon organisation som kan ersätta UNRWA i dag. Det finns många som kan komplettera UNRWA när det gäller det arbete som behöver göras i Gaza, men det finns fortfarande ingen organisation som kan ersätta UNRWA. Alla de initiativ och organisationer som statsrådet nämnde är beroende av UNRWA:s infrastruktur inne i Gaza. Utan denna infrastruktur skulle de inte klara sig över huvud taget.
Dousa hänvisade till bristande neutralitet, men varje gång någonting sådant har uppdagats har UNRWA varit noga med att rätta till det. Jag undrar vad man tycker att det finns frågetecken kring när det gäller UNRWA:s neutralitet.
Anf. 35 Lotta Johnsson Fornarve (V)
Fru talman! Jag tackar ministern för ytterligare svar.
Ministern verkar inte ha förstått UNRWA:s unika roll. UNRWA är själva navet för biståndsverksamheten och biståndsarbetet i Gaza och i hela regionen när det gäller de palestinska flyktingarna och är utan jämförelse den organisation som har mest personal på plats. UNRWA som organisation har ingen koppling till Hamas; det har oberoende forskare – inklusive personer från vår egen myndighet Sida och från det oberoende Raoul Wallenberg-institutet – kommit fram till vid flera olika tillfällen. Så är det.
UNRWA är den organisation som har bäst möjlighet att nå ut till det hårt drabbade palestinska folket. Lyssna till er egen expertmyndighet Sida, som säger att det inte finns någon annan humanitär aktör som har möjlighet att rädda liv och lindra nöd i den utsträckning som UNRWA gör! Lyssna till Internationella domstolen, som slår fast att begränsningar av UNRWA:s verksamhet måste hävas omedelbart och att Israel inte ensidigt kan besluta om att förvägra FN-organet tillträde till de ockuperade områdena! Lyssna till EU, som säger att UNRWA har en vital roll i både Gaza och regionen och är en gemensam prioritering för EU!
UNRWA är det palestinska folkets trygghet i hela regionen. UNRWA kan inte ersättas av något annan än en framtida palestinsk statlig institution. Ingen annan organisation kan fylla det tomrummet. Det här slås fast av Internationella domstolen. Detta är inte vilken organisation som helst, utan UNRWA har FN:s mandat.
Använd vårt svenska bistånd klokt och effektivt! Ge stöd till den organisation som är själva navet i biståndsverksamheten i Gaza och i regionen och som finns på plats med 12 000 medarbetare! Tänk om, och gör det snabbt! Återuppta stödet till UNRWA!
Anf. 36 Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M)
Fru talman! Både riksdagsledamoten Risberg och riksdagsledamoten Fornarve har uppmuntrat regeringen och mig att lyssna på de internationella domstolarna. Regeringen har, som jag sagt flera gånger i den här debatten och i tidigare interpellationsdebatter, varit mycket skarp i kritiken mot de lagar om UNRWA som trädde i kraft i Israel i början av året. Vi har påmint om Israels särskilda ansvar, enligt den internationella humanitära rätten, för att civilbefolkningens behov tillgodoses i Gaza. UNRWA måste, i likhet med andra FN-organisationer, skyddas och respekteras i linje med internationella förpliktelser. Detta har regeringen varit mycket tydlig med, och jag har personligen tagit upp det med officiella israeliska företrädare.
Riksdagsledamoten Risberg frågade om vi inte ska vara helt eniga med Europeiska unionen. Jag tycker att det är intressant att just det argumentet anförs i denna debatt, givet att Sveriges politik i många frågor som gäller Mellanösternpolitiken har varit mycket tuffare än den EU-gemensamma politiken. Sanktioner mot våldsamma bosättare och extrema israeliska ministrar är inte något som EU driver på för med den officiella EU-politiken, men det är definitivt något som den svenska regeringen driver på för. Att vi ska hålla oss inom ramen för EU-samarbetet och försöka hitta likheter där betyder ju inte att vi slaviskt ska följa exakt allting som det fattas beslut om i Bryssel.
Båda riksdagsledamöterna använde argumentet att Unicef, World Food Programme, UNFPA, ICRC och andra skulle vara helt beroende av UNRWA:s logistik. Jag uppmuntrar ledamöterna att prata med Unicef, World Food Programme, UNFPA med flera. Så sent som för bara någon vecka sedan träffade jag Unicefs ledning, som berättade hur viktigt deras arbete i Gaza just nu är. Tycker riksdagsledamöterna från Vänsterpartiet och Miljöpartiet att vi ska skära ned på Unicefs viktiga arbete i Gaza? Ska vi skära ned på World Food Programme? Vilka tiotusentals barn, kvinnor och andra människor i Gaza ska nu inte få matpaket på grund av att Miljöpartiet och Vänsterpartiet i stället vill ge medel till en organisation som inte får in några lastbilar över huvud taget?
När det gäller hur vårt stöd till resten av regionen ser ut uppmuntrar jag Risberg att ta fram en karta och peka på valfritt land i Mellanöstern. Vi kan ta Syrien, Libanon, Jordanien eller egentligen vilket land som helst – jag kan lova att Sverige är en av de största givarna i hela världen till det humanitära arbetet och, ofta, det långsiktiga utvecklingssamarbetet i regionen.
Den svenska regeringen och det svenska folket tar sitt ansvar. Vi är som sagt Europas näst största givare till den humanitära responsen i Gaza. Nu behöver fler länder i Europa och i världen ta sitt ansvar för civilbefolkningen.
Anf. 37 Jacob Risberg (MP)
Fru talman! Det är inte alltid lätt att begripa hur den svenska regeringen ser på UNRWA. Ibland kritiserar man Israel för att hindra UNRWA, och i EU säger man att bidraget till UNRWA ska höjas. Här i Sverige säger man att bidraget bör minskas på grund av att det finns osäkerheter kring UNRWA:s verksamhet. Vad är det som är viktigt? Är det att höja bidraget och se UNRWA som någonting positivt, eller är det osäkerheten kring det hela? Jag förstår inte riktigt det. Varför fortsätter man att kritisera Israel för lagarna mot UNRWA om det är så att det råder osäkerheter och om man inte tycker att UNRWA är en bra organisation?
Sedan är det detta med övriga områden. Det var jättebra att statsrådet Dousa nämnde de övriga områdena. Han nämnde också det ökade humanitära stöd som man ger till Libanon, Syrien och Jordanien, men hur kommer detta de palestinska flyktingarna till del? Hur ska UNRWA kunna driva skolor i dessa länder och på Västbanken? Hur ska man kunna fortsätta att driva sina kliniker och så vidare?
Unicef, World Food Programme och övriga organisationer är jätteviktiga för Gaza, men de är – återigen – beroende av UNRWA:s logistik. För att den som lyssnar ska förstå hur stort Sveriges stöd till UNRWA har varit kan jag säga att det rör sig om tre månaders löner till UNRWA-personal. Det är detta stöd vi har dragit bort. Jag kan förstå om någon är kritisk och vill minska stödet, men i så fall bör det göras år för år. Då har man en möjlighet att ersätta det.
Man avslutar stödet tvärt. Tre månaders löner försvinner för dem som upprätthåller logistiken och för dem som driver skolor på Västbanken, i Libanon, i Jordanien och i Syrien. Poff – borta!
Anf. 38 Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M)
Fru talman! Jag tycker att vi är väldigt noggranna och tydliga med varför vi principiellt försvarar UNRWA:s rätt att verka i Gaza och principiellt kritiserar Israels regering, oavsett vad vi tycker om kvaliteten på organisationens verksamhet. På samma sätt står både den svenska regeringen och, hoppas jag, Miljöpartiet principiellt upp för yttrandefriheten, även om partierna inte håller med varandra i sak. Det är därför vi står här i riksdagens kammare och debatterar.
Det är det principiella som gör att vi kritiserar Israel och att vi, alldeles oavsett vad vi tycker om organisationens kvalitet och inriktning, står upp för UNRWA:s rätt att obehindrat verka i Gaza. Sedan har vi synpunkter på UNRWA:s verksamhet, framför allt i relation till de andra organisationerna.
Det är precis så det är att vara biståndsminister – världens behov är närmast oändliga, men den svenska biståndsbudgeten är ändlig. Därför måste vi varje dag göra tuffa bedömningar. Det handlar om var vi tror att skattepengarna kan användas mest effektivt så att vi hjälper så många människor som möjligt.
Vår bedömning är att stöd till Unicef, World Food Programme, UNFPA, ICRC med flera är det som just nu är bäst lämpat för att få in så mycket stöd som möjligt till Gaza. Om man tittar på regionen i stort ser man att vi stöttar precis den typ av verksamheter som ledamoten Risberg nämnde – till exempel skolor och hälsocentraler – i Syrien, Libanon och flera andra länder i Mellanöstern.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.