Civilt försvar
Interpellation 2021/22:412 av Alexandra Anstrell (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2022-03-21
- Överlämnad
- 2022-03-21
- Anmäld
- 2022-03-22
- Sista svarsdatum
- 2022-04-05
- Svarsdatum
- 2022-06-03
- Besvarad
- 2022-06-03
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Kommunerna har tidigare inte fått någon del av resurserna gällande det civila försvaret som beslutades i totalförsvarspropositionen för perioden 2021–2025. Samtidigt finns förväntningar från Försvarsmakten och civila statliga myndigheter på vad kommunerna ska leverera. Inte minst nu i Försvarsmaktens budgetunderlag är det tydligt att deras analys visar att det civila försvarets förmåga att bidra till det militära försvaret vid höjd beredskap eller ytterst i krig behöver utvecklas.
Kommunerna får nu ett bra första tillskott av medel i överenskommelsen den 16 mars 2022 i Försvarsberedningen där Moderaterna var pådrivande för att få till stånd detta. Detta tillskott kommer att medföra en möjlighet till en nödvändig successiv förmågeökning inom civilt försvar enligt budgetförslag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Åtgärderna presenteras inom åtta områden: förstärka kommuners och regioners arbete med krisberedskap och civilt försvar, försvarsvilja och kommunikation, skydd av civilbefolkningen och räddningstjänst, informations- och cybersäkerhet, ledning och samverkan, personalförsörjning, internationellt samarbete samt försörjningsberedskap.
En särskild utredare, Barbro Holmberg, har haft i uppdrag att analysera och föreslå en struktur för ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar på central, regional och lokal nivå. Holmberg redovisade sitt uppdrag för drygt ett år sedan men inget har ännu hänt. På den så kallade propositionslistan inom området finns inga planerade propositioner på väg in till riksdagens utskott.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
- Varför finns det inte några planer på att genomföra hela eller delar av utredningens förslag?
- Avser ministern att initiera förslag för att förbättra strukturen för ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar på central, regional och lokal nivå?
- Hur länge anser ministern att det går att dra ut på tiden för planering av det civila försvaret utan att komma till beslut?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2021/22:412
Webb-tv: Civilt försvar
Dokument från debatten
- Fredag den 3 juni 2022Kammarens föredragningslistor 2021/22:124
- Protokoll 2021/22:124 Fredagen den 3 juniProtokoll 2021/22:124 Svar på interpellation 2021/22:412 om civilt försvar
Protokoll från debatten
Anf. 8 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Alexandra Anstrell har frågat mig varför det inte finns några planer på att genomföra hela eller delar av förslagen i betänkandet Struktur för ökad motståndskraft (SOU 2021:25). Vidare har Alexandra Anstrell frågat mig om jag avser att initiera förslag för att förbättra strukturen för ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar på central, regional och lokal nivå samt hur länge jag anser att det går att dra ut på tiden för planering av det civila försvaret utan att komma till beslut.
Betänkandet Struktur för ökad motståndskraft redovisades i mars förra året. Regeringskansliet har sedan dess arbetat intensivt med förslagen med utgångspunkt i remissinstansernas synpunkter. Det är en stor strukturell reform för myndigheternas arbete med krisberedskap och civilt försvar, vilket kräver ett gediget analysarbete och förankring med berörda myndigheter.
Den 19 maj beslutade regeringen om en ny struktur för statliga myndigheters beredskapsarbete. Den nya strukturen var planerad att träda i kraft den 1 januari 2023, men mot bakgrund av den säkerhetspolitiska situationen tidigareläggs ikraftträdandet till den 1 oktober 2022 i syfte att öka takten i arbetet med att stärka det civila försvaret. För att de myndigheter som kommer att få ytterligare uppgifter inom ramen för den nya strukturen ska kunna påbörja sitt arbete med dessa uppgifter, föreslår regeringen anslagsökningar om sammanlagt 65 miljoner kronor under 2022 i vårändringsbudgeten för 2022.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den därefter återstående delen i betänkandet som handlar om kommuner och regioner kräver ändringar i lag och tar därmed längre tid att implementera. Utredningens förslag som rör kommuner och regioner har dessutom mött remisskritik som till mångt och mycket handlar om att dessa frågor behöver analyseras i ett bredare perspektiv. Detta behöver noga analyseras, och vi får återkomma om vad som blir nästa steg i arbetet.
Vi återuppbygger nu Sveriges totalförsvar. Genom regeringens proposition 2020/21:30 Totalförsvaret 2021-2025 görs den största satsningen på totalförsvaret i modern tid. Det är inte bara det militära försvaret som ges ökade anslag utan det sker även en stegvis förstärkning av det civila försvaret. Tillsammans med de medel som tillfördes i budgetpropositionen för 2018 uppgår ökningen av anslagen för det civila försvaret år 2025 till 4,7 miljarder kronor. Regeringen har i vårändringsbudgeten även föreslagit åtgärder som stärker det civila försvarets förmåga under 2022 och som innebär att berörda anslag ökas med cirka 800 miljoner kronor under 2022, varav 100 miljoner kronor ska gå till kommunerna och regionerna.
Sammantaget har regeringen vidtagit flera åtgärder i syfte att stärka det civila försvaret.
Anf. 9 Alexandra Anstrell (M)
Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.
När jag skrev interpellationen hade vi faktiskt inte fått något besked från regeringen om man hade för avsikt att börja jobba med ledning och styrning med det civila försvaret med utgångspunkt i Barbro Holmbergs rapport. Kanske mitt tjat och idoga lyftande av frågan har gett något resultat. Vem vet? Men det är bra att det nu kommer något som vi faktiskt kan bita tag i och inte bara ytterligare en utredning. Hatten av för det!
Sedan är det synd att förslaget som regeringen har beslutat om är ganska tandlöst vad gäller just styrning och ledning - det som var tanken med det hela. Jag tänker omorganisationer i all ära, men det måste också bli verkstad. Man kan inte bara flytta omkring till olika boxar.
Jaha, tänker ministern och ni som lyssnar: Oppositionen blir aldrig nöjd. Vi bara gnäller.
Om det inte blir som man har tänkt sig är vår roll som opposition att faktiskt kritiskt granska dem som styr. En viktig del av att stärka det civila försvaret är att skapa tydliga lednings- och ansvarsförhållanden för att åstadkomma samordning såväl inom det civila försvaret som mellan det civila och militära försvaret. Det här har vi sett fallera flera gånger. Jag tänker på branden i Västmanland, och jag tänker på skogsbranden i Kårböle med omnejd - ja, egentligen alla bränderna 2018. Jag tänker också på coronapandemin. I går fick vi resultatet från ett enigt konstitutionsutskott att regeringen har brustit i sin hantering av pandemin.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Här är det igen tydligt vad gäller ledning och styrning: Regeringen fattade inte något särskilt beslut om strategi, enligt konstitutionsutskottet. Det har inte heller varit regeringens avsikt att strategin skulle styra myndigheterna, samtidigt som det från myndigheternas håll har anförts att strategi var något man skulle arbeta utifrån.
Fru talman! I min värld låter detta otydligt. Ska man arbeta utifrån en strategi eller inte, och fanns det någon över huvud taget? Det blir otydligt. Ordföranden i konstitutionsutskottet, Karin Enström, sa i samband med att KU:s granskning blev klar i går att en strategi bör vara väl förankrad, och det går inte att klarlägga om den aktuella strategin var det.
Det här är egentligen ingen raketforskning. Alla behöver veta vem som har och kan ta ledning när det väl gäller. Är det en myndighetsövergripande fråga måste någon ta ledartröjan, men, fru talman, det går inte i dag. En myndighet får alltså inte säga till någon annan myndighet vad den ska göra. Det går bra; man kan samarbeta och ha det bra så länge man är överens. Men är man inte överens blir det ett problem. Då gör varje myndighet vad den tycker är det bästa. Det kan bli lite spretigt och ibland till och med lite motsägelsefullt.
I Barbro Holmbergs utredning fanns ett förslag som regeringen inte har tagit med i förslaget till en förbättrad styrning och ledning av det civila försvaret. Utredningen hade med ett förslag som bland annat innebar att en så kallad civilområdeschef ska verka för att största möjliga försvarseffekt ska uppnås. I detta syfte föreslog utredningen att civilområdescheferna under höjd beredskap ska ha föreskriftsrätt gentemot länsstyrelserna inom civilområdet. Enligt utredningens bedömning ska föreskriftsrätten tillämpas i situationer när annan samverkan inte ger önskvärt resultat eller när det kommer till tidskritiska beslut som är av betydelse för landets försvar och som måste få snabbt genomslag.
Utredningen föreslog också att de sektorsansvariga myndigheterna får en inriktande och ledande roll inom beredskapssektorn, just för att de ska kunna göra prioriteringar och omfördelningar av resurser. De föreslår att föreskriftsrätten även ska omfatta fredstida krissituationer.
Men det här föreslår alltså inte regeringen, utan regeringen vill att alla ska samarbeta och vara sams. Det är en fin tanke, men ibland är det någon som träter och man tycker inte lika. Då behöver man veta vet man ska hålla i när det blåser. Håller inte ministern med om det?
Anf. 10 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! På ett allmänt plan håller jag naturligtvis med om det, och det är precis det som den här reformen syftar till.
Det är en stor strukturreform som vi nu har beslutat om. Vi delar upp Sverige i sex civilområden med sex ansvariga länsstyrelser. Vi delar upp samhället i tio sektorer med områdesansvariga myndigheter för varje sektor. Det kan handla om hälso- och sjukvården, transporter, energiförsörjning, livsmedel, vatten och annat.
Var och en av dessa sektorer får alltså en ansvarig myndighet. Det beror på att vi anser att det finns en risk när man säger att alla har ansvar för allting. Det brukar sluta med att ingen tar ansvar för någonting. Därför är det viktigt att man pekar ut den myndighet som har ansvar för varje samhällssektor och den länsstyrelse som har ansvaret för sitt område. Det är precis det som det här beslutet handlar om.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sedan tar Alexandra Anstrell upp två frågor.
Den ena handlar om hur man ska se på styrningen av kommuner och regioner. Där ska jag först säga att Barbro Holmberg inte uttryckligen hade uppdraget att utreda den frågan. Hon lade ändå fram ett förslag, som har fått ganska skarp remisskritik - inte minst från SKR, som menar att det är felaktigt utformat eller menar att det är fel väg att gå. Därför bör vi ha en längre diskussion, eller en längre process, med kommunsektorn för att se hur vi ska kunna lösa den frågan. Det kommer vi att återkomma till.
Det vi stannar vid nu är att vi fattar strukturbeslut som handlar om statens myndigheter, det vill säga länsstyrelserna och våra centrala myndigheter. I den delen kommer vi att återkomma. Men att beskriva det här som tandlöst är helt fel, vill jag påstå. Det här är en stor och verkningsfull reform.
När det gäller föreskriftsrätten fick också den väldigt skarp remisskritik. Det beror på att det finns en problematik i att en myndighet ska få föreskriftsrätt över en annan myndighet. Om till exempel polisen skulle få föreskriftsrätt över Säkerhetspolisen skulle man så småningom hamna i ganska svåra avvägningar. Därför har vi sagt att om man behöver ändringar i hur en myndighet ska hantera olika frågor får man gå till regeringen, som får utfärda de eventuella nya beslut som behövs. Det handlar i så fall framför allt om förordningsbeslut. Det är en bättre väg att gå än att sätta en myndighet ovanför en annan genom föreskriftsrätt.
Däremot får vi tio sektorsansvariga myndigheter. Är det då så att någon av de sektorsansvariga myndigheterna säger att något inte funkar i förhållande till en annan myndighet på ett område, då får man gå till regeringen och begära en ny föreskrift och ett nytt beslut. Det tror vi är det riktiga sättet att agera på här.
Sedan är detta som sagt bara ett led i återuppbyggnaden av det civila försvaret. Vi genomför ju en historisk sådan återuppbyggnad. Från 2025 handlar det om 4,7 miljarder kronor ytterligare som går ut. Bara i år tog vi loss 800 miljoner kronor till, varav 100 miljoner kronor gick till kommuner och regioner.
Det pågår också en process på MSB för att ge underlag till regeringen för ytterligare satsningar som behöver göras. Man kom in med ett förslag som uppgår till sammanlagt 6,2 miljarder kronor till för 2023. Det förslaget kommer vi förstås att hantera i budgetprocessen till hösten för att se hur vi ska prioritera i detta. Men det här är en del av den stora återuppbyggnaden av den civila beredskapen och ett viktigt strukturbeslut.
Anf. 11 Alexandra Anstrell (M)
Fru talman! Tack, ministern, för det utvecklade svaret!
Jag tänker fortfarande att det beslut som regeringen fattat innebär en väldigt stor omorganisation eller omstrukturering men egentligen inte ger svar på vem som tar ledartröjan när det blåser.
När det gäller föreskriftsrätt tänker jag på vad man kan göra i stället för att säga att det inte funkar. Behöver man ändra lagar är det just det vi gör i den här kammaren, och då hade man haft tid på sig under året sedan den här utredningen kom att ta fram förslag på det. Alternativt kan man bara erkänna att man inte vill ha föreskriftsrätt och är nöjd som det är.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Ministern är ganska duktig på att slå sig för bröstet för de satsningar som görs på det civila försvaret just nu. Men man får inte missa att Försvarsberedningen, som sammanträtt nu under våren, från början inte hade något uppdrag om det civila försvaret. Det har en väldigt pådrivande opposition arbetat fram för att vi ska få till satsningar på det civila försvaret i år.
En fråga som regeringen inte arbetat med alls under mandatperioden är skyddsrum och befolkningsskydd. Detta trots det allvarliga säkerhetsläge som vi har i vår omvärld.
Vi har i Sverige ungefär 64 000 skyddsrum. I dessa beräknas 7 miljoner människor få plats. Vi är ju några fler. Många skyddsrum är eftersatta och har inte renoverats eller kontrollerats på länge.
Även om det är fastighetsägaren som ansvarar för skyddsrummen är det staten som ska kontrollera att de håller rätt standard. Det har alltså inte skett. En majoritet av skyddsrummen har inte kontrollerats på tio år. Evakueringsplanerna är inte heller uppdaterade.
Detta inger inte trygghet. Det medför en påtaglig risk för svensk totalförsvarsförmåga, då vi inte har full kontroll över vår beredskapssituation och befolkningsskyddet.
Det ska komma en utredning i höst som ska komma fram till nya saker. Men vilket arbete sker på området under tiden? Hur många nya skyddsrum har ministern sett till att det byggs, och hur står det till med kontrollerna av de befintliga skyddsrummen? Man har avsatt pengar, men har man sett till att de verkligen har gått till det man har bestämt?
Så till min favoritfråga just nu, fru talman: det utlovade näringslivsrådet.
Ministern lovade i en tidigare debatt att det skulle komma till sommaren, och nu - efter tre utredningar - har regeringen aviserat att det ska startas. Statssekreteraren berättade i går att det nu bara är ett almanacksproblem innan det kan dra igång.
Gott så! Problemet är bara att ministern har startat ett näringslivsråd utan näringsliv. Vad ska ministern med ett näringslivsråd utan näringsliv till? Är det bara för syns skull?
Anf. 12 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Med all respekt verkar Alexandra Anstrell vara väldigt dåligt påläst om vad vi gör.
Alexandra Anstrell säger att vi inte har arbetat alls med skyddsrumsfrågan. Herregud, vi har ju tillsatt en utredning för att titta på skyddsrumsfrågan. Det gjorde vi förra året. Britt Bohlin sitter på det uppdraget nu. Jag fick en föredragning av henne så sent som för ett par veckor sedan om hur långt hon kommit hittills. Hon kommer som sagt att lämna sitt betänkande i höst. Att påstå att regeringen inte har jobbat alls med skyddsrumsfrågan när det är precis tvärtom tycker jag faktiskt är rätt anmärkningsvärt.
Vi har hittills identifierat ett antal brister. Vi behöver lägga in mer pengar i detta. Det har inte byggts skyddsrum i Sverige på kanske 20 år. Det statliga anslag som vi hade för skyddsrumsbyggande avskaffades ju i början av 2000-talet, och det är klart att det finns en eftersläpning. Vi har också ett renoveringsbehov. Bara att rätta till de brister som man hittills har sett när det gäller skyddsrummen kommer nog att kosta uppemot 1 miljard kronor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det har inte varit okänt tidigare heller att vi har sådana brister. Men jag kan konstatera att när Moderaterna styrde det här landet gjorde man ingenting på det civila området. Man startade inga utredningar och satsade inga pengar i den här sektorn, så jag tycker nog att Alexandra Anstrell ska sänka tonläget lite grann. Om det är någon som har jobbat med de här frågorna är det den nuvarande regeringen.
Det är samma sak när det gäller näringslivsrådet. Vi har ju beslutat att inrätta ett näringslivsråd. Då säger Alexandra Anstrell att det inte ska sitta något näringsliv där. Vi håller just nu på att ta fram en lista på vilka som ska sitta i näringslivsrådet från näringslivets sida. Vi kommunicerar med de organisationerna just nu och kommer som sagt att utse personer i närtid, så där kan jag också säga att vi kommer att leverera.
Jag vill ha företrädare från arbetsgivarsidan i det här. Jag vill också ha in arbetstagarorganisationerna i detta eftersom jag vill ha bred uppslutning i hela samhället kring den civila beredskapen, som vi nu behöver bygga upp.
Det är väl lite grann så att världen ibland består av två sorters människor. Den ena är de som jobbar, och den andra är de som står bredvid och klagar på dem som jobbar. Ibland kan det vara så att de som klagar mest över att en kris inte har hanterats på rätt sätt är precis samma personer som själva aldrig någonsin har varit med om att hantera en kris. Så kan det vara ibland.
Anf. 13 Alexandra Anstrell (M)
Fru talman! Jag håller med om att det finns två olika sorters människor. Det kan också vara de som utreder och de som har handlingskraft.
När det gäller skyddsrummen hänvisar ministern till just en utredning. Men jag tänker att under tiden den utredningen pågår finns det faktiskt 64 000 skyddsrum som har ett behov. Då kan man också göra saker som man redan vet behöver göras medan utredningen pågår. I min värld är det skillnad på att hålla på och utreda och att faktiskt ha handlingskraft. Det är en helt annan sak.
Fru talman! Generaldirektören för MSB sa i går att man förespråkar en ökning av budgeten för 2023 med 6,2 miljarder, för 2024 med 8,8 miljarder och för 2025 med 10 miljarder. Bara för den del som handlar om att stärka kommuner och regioner skulle det krävas 1,6 miljarder 2023. Är detta summor som regeringen och ministern ställer sig bakom och har för avsikt att arbeta vidare med?
Jag tänker också på målen. Det är en fråga som jag tycker är jätteviktig. Hur ska detta bli som man har tänkt sig? Man måste sätta upp mål - det finns inga tydliga mål för kommuner och regioner. Inte heller finns det utskrivet vad de ska uppnå när det gäller det civila försvaret. Vad är kommunernas och regionernas ansvar, och vad går staten in med?
Om man inte vet vart man ska, hur ska man då veta när man har kommit dit?
Anf. 14 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Alexandra Anstrell sluggar vilt här, tycker jag. Man kan inte komma ifrån att den här regeringen när det gäller civil beredskap har gjort mer än någon annan regering har gjort i modern tid. Vi går alltså in med 4,7 miljarder kronor från 2025. Vi trappar upp efter hand under de år som kommer. Redan i år tar vi loss ytterligare 800 miljoner kronor till detta. Vi genomför strukturreformen med de sex civilområdena och de tio sektorerna. Och vi gör en översyn vad gäller både skyddsrummen och försörjningsberedskapen. Vi har ett tätt och utökat samarbete med Finland kring beredskapsfrågan och frågan om att återuppbygga en del av de lager som vi behöver ha, som ju dessvärre avvecklades för ungefär 20 år sedan. Och vi återkommer också till finansieringsfrågan framöver.
MSB har, på regeringens uppdrag, lämnat in underlag för hur vi ska göra de kommande åren. Där kommer vi förstås att återkomma när vi hanterar budgeten. Men vi måste nu gå igenom och prioritera; vi har inte oändliga resurser.
Det stora hotet mot våra möjligheter att fortsätta att upprusta både det militära och det civila försvaret är om vi skulle få en regering som i stället går in för stora skattesänkningar. Då kommer vi så småningom inte att ha några pengar över till det som samhället verkligen behöver satsa på. Det får vi hoppas att vi ska slippa.
Regeringen fortsätter alltså att jobba aktivt med att bygga upp det civila försvaret. Vi gör det i större skala än någon regering har gjort i modern tid.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.