Brott mot småföretagare
Interpellation 2025/26:175 av Ulrika Liljeberg (C)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-11-20
- Överlämnad
- 2025-11-21
- Anmäld
- 2025-11-25
- Sista svarsdatum
- 2025-12-05
- Svarsdatum
- 2025-12-17
- Besvarad
- 2025-12-17
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Sverige har en organiserad brottslighet på frammarsch. Vanligt förekommande brottsområden är handel med narkotika och vapen, svart arbetskraft och trafficking samt illegalt spel och id-kapningar. Bedrägerier, miljöbrott, välfärdsbrottslighet och beskyddarverksamhet ingår även det ofta i den brottsliga verksamheten.
Till detta har vi även stölder och andra mängdbrott som många gånger utförs som ett led i den organiserade brottsligheten. Småföretag i hela landet är drabbade av stölder av fordon, maskiner, verktyg, drivmedel och teknisk utrustning av olika slag. Flera branschorganisationer lyfter just brottsligheten som deras medlemmar utsätts för som ett stort problem som hämmar tillväxten och investeringsviljan, som gör att otryggheten växer och som gör att tilltron till rättssystemet minskar.
En bransch som är extra utsatt för stölder är livsmedelshandlare. En del av dessa mängdbrott begås av personer som agerar ensamma. Men en stor del av stölderna kan hänföras till den organiserade brottsligheten. Drabbade handlare beskriver ligor som stjäl kött och andra stöldbegärliga varor i stor omfattning. Totalt uppskattas värdet av stölderna i butik uppgå till cirka 10 miljarder per år. Handlarna beskriver dock hur polisen i stor utsträckning lägger ned deras polisanmälningar, trots att de lämnar in bevis. De berättar om att polisen ofta inte kommer till brottsplatserna för att säkra bevisning eller på annat sätt utreda och lösa brotten. De beskriver en situation där samhällskontraktet brister.
Centerpartiet har stått bakom de stora genomförda och planerade resurstillskotten till polis och övriga rättsväsendet. Men vi ser inte att småföretagarna i vårt land får del av dessa ökade medel i form av en närvarande polis med fokus på mängdbrott som beskrivits ovan.
Mina frågor till justitieminister Gunnar Strömmer är därför:
- Anser ministern att Polismyndigheten arbetar i enlighet med regeringens uppdrag avseende de så kallade mängdbrott som drabbar småföretagare?
- Om inte, avser ministern att vidta åtgärder för att lösa småföretagens problem med mängdbrott?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:175
Webb-tv: Brott mot småföretagare
Dokument från debatten
- Onsdag den 17 december 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:54
- Protokoll 2025/26:54 Onsdagen den 17 decemberProtokoll 2025/26:54 Svar på interpellation 2025/26:175 om brott mot småföretagare
Protokoll från debatten
Anf. 74 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Ulrika Liljeberg har frågat mig om jag anser att Polismyndigheten arbetar i enlighet med regeringens uppdrag när det gäller de så kallade mängdbrott som drabbar småföretagare. Om jag inte anser det undrar Ulrika Liljeberg om jag avser att vidta åtgärder för att lösa småföretagens problem med mängdbrott.
Jag vill börja med att tacka Ulrika Liljeberg för att hon lyfter en viktig fråga. Vi vet att brottslighet som drabbar företagare kan få, och alltför ofta får, väldigt stora negativa konsekvenser både för företagarna själva och för samhället i stort. Det rör förstås ekonomi och ekonomiska värden, men det handlar också om tilltron till rättsväsendet och tilliten i samhället i stort.
Konkret handlar det ofta om stölder och bedrägerier, men också om olika former av hot och utpressning. Arbetet med att förebygga och förhindra sådan brottslighet måste bli mer offensivt; det håller jag helt med om. Om brotten ändå äger rum måste de också i högre grad än i dag klaras upp för att ge brottsoffret upprättelse.
Konkurrenskraftiga svenska företag är förstås avgörande för Sveriges ekonomi och för vår gemensamma välfärd. Dessa företag bidrar till innovation och skapar arbetstillfällen, och de är en förutsättning för vårt välstånd. Det betyder att brott som drabbar företag och företagare inte bara drabbar näringslivet utan i förlängningen hela samhället.
Dessa så kallade mängdbrott, alltså stölder, bedrägerier och skadegörelse, orsakar stora ekonomiska förluster, skapar otrygghet och riskerar att underminera tilltron till rättsväsendet. Dessutom är de numera inte sällan på olika sätt kopplade till den organiserade brottsligheten.
Det råder ingen som helst tvekan om att regeringen över tid har gett Polismyndigheten väldigt stora resurstillskott. Med det följer också mycket tydliga förväntningar på bland annat en ökad brottsuppklaring. Det gäller även när det kommer till de så kallade mängdbrotten. Detta framgår mycket tydligt i regleringsbrevet till polisen, men också av det uppdrag som rikspolischefen fick när hon tillträde sitt uppdrag för ungefär två år sedan.
Utifrån detta arbetar polisen också med att stärka sin lokala polisiära närvaro och att på olika sätt öka effektiviteten i den brottsutredande verksamheten. Myndigheten bedriver också ett aktivt brottsförebyggande arbete, bland annat för att förhindra stölder som begås av internationella stöldligor.
Regeringen arbetar för sin del även målmedvetet för att ge de brottsbekämpande myndigheterna ännu bättre och ännu effektivare verktyg. Den 1 september i år infördes brottet utförselhäleri. Det betyder konkret att det blir en kriminalisering av att föra ut stöldgods från Sverige. Det är ganska hårresande att det inte var kriminaliserat tidigare, men glädjande nog är det så nu.
Tullverket har för sin del fått utökade befogenheter att kroppsvisitera och söka igenom olika transportmedel i gränsnära områden både vid inresa till och utresa från Sverige. Lagen (2023:474) om polisiära befogenheter i gränsnära områden har gett polisen bättre möjligheter att göra inre utlänningskontroller och ingripa mot exempelvis smuggling eller utförsel av stöldgods i gränsnära områden. Till det kommer att både polisen och tullen har fått bättre möjligheter att bedriva kamerabevakning i dessa områden, bland annat med teknik för automatisk igenkänning av registreringsnummer.
Regeringen har även initierat en översyn av den lagstiftning om tillträdesförbud till bland annat butiker som infördes 2021. Med utgångspunkt i synpunkter från Svensk Handel och andra aktörer i branschen tillsattes i september i år en utredning i syfte att se över hur regelverket kring tillträdesförbud ytterligare kan skärpas. Utredaren ska presentera sina förslag i juli 2026.
Utöver detta har regeringen tagit emot förslag från en utredning som haft i uppdrag att se över straffskalorna och påföljdssystemet. Utredningen har bland annat föreslagit ändringar av reglerna om straffmätning av flerfaldig brottslighet. Poängen med det är att varje enskilt brott ska få större betydelse för det straff som döms ut. Detta vet vi är en fråga som har lyfts av många småföretagare. Man kanske är ett brottsoffer bland många, men just det brott man blivit utsatt för blir inte utrett och lagfört – och så får man ingen upprättelse. Till det kommer förslag på andra förändringar, till exempel skärpning av minimistraffen för grov stöld och grovt bedrägeri.
Regeringen följer utvecklingen noga. Vi har nära dialog med olika aktörer som antingen själva påverkas av problematiken eller företräder andra som påverkas av den. Vi överväger löpande behovet av ytterligare åtgärder för att motverka att företag utsätts för brott liksom åtgärder som är ägnade att bidra till ökad trygghet och konkurrens på lika villkor för svenska företag.
Anf. 75 Ulrika Liljeberg (C)
Fru talman! Jag vill tacka justitieministern för svaret.
Skälet till min interpellation är att Sverige har en organiserad brottslighet på frammarsch. Vanligt förekommande brottsområden är handel med narkotika och vapen, svart arbetskraft, trafficking, illegalt spel och id-kapningar. Även bedrägerier, miljöbrott, välfärdsbrottslighet och beskyddarverksamhet ingår ofta i den brottsliga verksamheten.
Till detta har vi stölder av olika grad och andra mängdbrott som många gånger utförs som ett led i den organiserade brottsligheten. Småföretag i hela landet är extra drabbade av stölderna. Det kan gälla fordon, maskiner, verktyg, drivmedel och teknisk utrustning av olika slag. Flera branschorganisationer lyfter just den brottslighet som deras medlemmar utsätts för som ett stort problem som hämmar den för landet så nödvändiga tillväxten och investeringsviljan. Det gör också att otryggheten växter och tilltron till rättssystemet minskar.
Fru talman! En kategori som är extra utsatt för stölder är livsmedelshandlare. En del av dessa mängdbrott begås av personer som agerar ensamma, men en stor del av stölderna kan hänföras till den organiserade brottsligheten. Drabbade handlare beskriver ligor som stjäl kött och andra stöldbegärliga varor i stor omfattning. Totalt uppskattas värdet av stölderna i butik uppgå till 10 miljarder kronor per år.
Handlarna beskriver dock i sin egen redovisning hur polisen i stor utsträckning lägger ned deras polisanmälningar, trots att de lämnar in bevis. De berättar att polisen ofta inte ens kommer till brottsplatserna för att säkra bevisning. De beskriver en situation där de anser att samhällskontraktet brister.
Uppe på åhörarläktaren har vi i dag med oss ett antal livsmedelshandlare, bland annat Icahandlaren Robert Larsson från Stenungsund. Han var med i Uppdrag granskning för några veckor sedan och omnämndes även i Agenda i söndags när rikspolischefen frågades ut om just mängdbrotten.
Centerpartiet har stått bakom de stora genomförda och planerade resurstillskotten till polis och övrigt rättsväsen. Vi ser inte att småföretagarna i vårt land får del av dessa ökade medel i form av en närvarande polis med fokus på mängdbrott, som det har utlovats och som det sägs ska prioriteras.
Vi har nu tagit del av ministerns svar. Vi ser såklart positivt på att rättsväsendet måste bli mer offensivt och klara upp mängdbrott i större omfattning samt att polisen arbetar utifrån regeringens uppdrag att stärka den lokala närvaron. Men när jag träffar Maskinentreprenörerna, Fastighetsägarna, Företagarna, Svenskt Näringsliv, LRF Entreprenad, Livsmedelshandlarna och enskilda företag säger de att detta inte stämmer. Det här är aktörer som säger att de egentligen inte vill engagera sig i partipolitiken men att de är oförstående till att inte mer händer. De är här för att de värnar Sverige och sina företag.
Jag vill ställa frågan till ministern igen, för jag känner inte att jag får svar: Tycker ministern att polisen arbetar i enlighet med de uppdrag de får? Det sägs att de måste göra det här, att det behöver göras och att det är höga förväntningar. Men anser justitieministern att polisen tar dessa brott på det allvar som det sägs att den ska göra? Och tänker han vidta några ytterligare åtgärder, förutom lagstiftning, för att se till att myndigheten gör sitt jobb?
Anf. 76 Anders Ådahl (C)
Fru talman! Jag har precis tagit över den näringspolitiska portföljen i Centerpartiet och tänkte utgå från ett näringsperspektiv. Jag bor dessutom i det valdistrikt där Stenungsund ligger, så det är extra angeläget för mig att kunna delta i debatten här i dag.
Stenungsund ligger i ett valdistrikt som heter Västra Götalands län västra. Det är elva kommuner som omringar Göteborg österut och norrut, ett slags Sverige i miniatyr med stad, landsbygd, skogar, hav och ett globalt forskningsintensivt näringsliv där bland annat Astra Zeneca ingår.33
Där finns också många mindre orter med ett lokalt näringsliv. Vi har till exempel Skärhamn på Tjörn, Gråbo i Lerum, Öjersjö i Partille och Lindome i Mölndals kommun. Det är orter som måste fungera. Det är orter där det lokala näringslivet är samhällets själva pulsåder. Det är orter där livsmedelsbutiken blir som kyrkan mitt i byn. Hotas det lokala näringslivet hotas hela den lokala gemenskapen.
Vi hade i går en näringspolitisk debatt i kammaren. Där pekade jag på fyra perspektiv för svensk näringspolitik som vi i Centerpartiet utgår från. Ett av dem är att vi måste jämna ut geografiska skillnader och orättvisor för att sätta hela vår näringslivspotential i rörelse. Vi ska ha tillväxt på lika villkor.
Just de geografiska orättvisorna blir särskilt tydliga när det kommer till mängdbrott, inte minst mot livsmedelshandlare. Om vi går och handlar i affären och spenderar en hundralapp har jag förstått att ungefär 2,8 procent går till vinst men 5,1 procent till kostnader kopplade till brott. Det är inte kloka siffror, om man tänker efter.
Ulrika Liljeberg skriver i sin interpellationstext: ”Handlarna beskriver dock hur polisen i stor utsträckning lägger ned deras polisanmälningar, trots att de lämnar in bevis. De berättar om att polisen ofta inte kommer till brottsplatserna för att säkra bevisning eller på annat sätt utreda och lösa brotten. De beskriver en situation där samhällskontraktet brister.”
Fru talman! Jag undrar vad regeringen och justitieministern gör, när det kommer till mängdbrott och sådana frågor, för att jämna ut de geografiska orättvisorna så att vi kan få ett blomstrande lokalt näringsliv.
Anf. 77 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Tack till både Ulrika Liljeberg och Anders Ådahl för möjligheten att diskutera de här viktiga frågorna i dag! Särskilt stort tack också till tillresta och berörda av de frågor som vi nu talar om här!
Jag vill gärna upprepa det jag sa i min inledning. Jag tror att alla som tänker efter fattar att detta utöver de förfärliga konsekvenser det får för den enskilda handlaren, det enskilda brottsoffret – vilka i sig är skäl nog för att gå på offensiven mot denna brottslighet – medför en väldigt stor kostnad för hela vårt samhälle.
Bara genom att tänka på de svindlande summor det handlar om – både värdet av brottsvinsterna, om vi till exempel talar om butiksstölderna, och alla de pengar som det privata näringslivet får plöja ned i olika säkerhetsåtgärder – förstår vi att det uppkommer en stor ekonomisk kostnad i samhället.
Till det kommer det som ni vittnar om här och som vi tagit del av genom olika vittnesbörd i medier liksom genom egna möten med och besök hos olika butiksägare runt om i Sverige, nämligen vad detta gör – hur det äter på tilliten till rättssystemet och till samhället i stort.
Jag var i Uppsala och tog en promenad tillsammans med polisen för inte så länge sedan. Vi besökte en Icahandlare. Vi besökte personalen i en klädbutik. Vi besökte en franchisetagare till en Pressbyrånbutik på Centralen. Vi tog del av deras vittnesbörd. Det de sa underströk vikten av att det måste hända saker och att det måste ske skyndsamt.
Så vad gör vi då? Det första man ska ta med sig är att när vi nu investerar rekordstora summor i polisens verksamhet återspeglar det såklart utvecklingen i den organiserade brottsligheten, gängen, skjutningarna, sprängningarna och så vidare. Men det är också ett uttryck för att vi vill både klara den uppgiften och säkerställa att det finns medel att investera i att bekämpa all annan brottslighet.
Om jag blickar framåt skulle jag säga att nästa stora front är mängdbrotten. Där vet vi att med den fantastiska resa polisen har gjort när det gäller till exempel den organiserade brottslighetens grövsta brott – våldet – har brottsuppklaringen skjutit i höjden. Det är otroligt positivt.
I det uppdrag vi gett till rikspolischefen är det väldigt tydligt att vi måste få se samma utveckling för mängdbrotten som när det gäller brottsuppklaringen av det grova gängvåldet – inte minst de brott som drabbar företagare i vardagen. Det följer vi upp i vår styrning till polisen på en rad olika sätt.
En annan viktig sak som också lyftes fram här är att polisen inte kommer när man ringer. Först och främst måste ju polisen svara i telefonen om man ringer. Därför har vi satt en mätpunkt på svarstiderna på telefon. Man ska veta att om man lyfter luren ska man inte hamna i en lång telefonkö utan få svar direkt.
Vi har sett till att det blir enklare att anmäla brott, exempelvis digitalt, för medborgaren eller företagaren som drabbas av det. Polisen har infört en ny regel som säger att 85 procent av alla nya poliser ska ut till lokalpolisområdena, för vi vet att det är nära butiken man både förebygger och förhindrar brottsligheten och har en rimlig chans att klara upp den.
Vi har också sett till att polisen har suttit ned med Svensk Handel och gått igenom alla de här frågorna tillsammans. Man har identifierat ett antal olika punkter som rör hur handeln kan bli ännu mer effektiv i sitt sätt att rapportera in brottslighet men även vad polisen kan göra för att möta behovet på ett ännu bättre sätt än i dag.
Låt oss återkomma till den här frågan varje dag och varje månad under resten av mandatperioden! Vi måste verkligen vända utvecklingen.
Anf. 78 Ulrika Liljeberg (C)
Fru talman! Det var välkomna besked från justitieministern, trots risken att man låter raljant när man säger att polisen ska svara i telefonen. Vi instämmer och ser samma bakgrund. Vi vill att det här ska fungera.
Det är välkommet att det fokuseras alltmer på mängdbrotten. Det jag hör från livsmedelshandlare och andra i branschen är ju att man inte får den uppmärksamhet man vill ha. Man säger också att man anmäler allt mindre. Anmälningsbenägenheten har minskat.
Rikspolischefen säger att stölder som anmälts i anslutning till brott nu har en högre uppklaringsgrad. Men många upplever att uppklaring inte betyder att brottet är löst eller lagfört. Det kan i stället innebära att det är avskrivet mot andra brott eller nedlagt. Vi tycker alltså fortfarande att det är alldeles för låga nivåer.
Varför är det då extra viktigt att fokusera på mängdbrotten, kanske just mot livsmedelshandlare? Jo, förutom att vi köper vår julmat där nu finns de i hela vårt land och är en viktig del av våra lokalsamhällen.
En aspekt som gör att jag blir extra upprörd över de 10 miljarder som stjäls är att de tas från företag som är stora arbetsgivare för barn och unga. Det är en bransch där många får sitt viktiga första jobb och kan ta ett första steg som kan vara helt avgörande.
Vi – justitieministern, jag och andra rättspolitiska talespersoner – har tidigare i dag haft samtal om gängkriminaliteten. I en värld där gängkriminella rekryterar unga behöver vi i det goda samhället, i det rätta samhället, aktivt rekrytera barn. Ett jobb med en liten lön kan vara ett första viktigt steg för att rekryteras in till det samhälle vi vill bygga – det goda samhället. Det är viktigt att polisen finns på plats både för att se till att ingen stjäl och för att värna de här arbetsplatserna.
I höstas beslutade Högsta domstolen att värdegränsen för ringa stöld skulle höjas till 1 500 kronor. Det betyder att upp till det beloppet är gärningen inte att betrakta som stöld utan ringa stöld. Jag kan nu inför julen säga att i Centerpartiets Sverige är 1 500 kronor inte ringa. Det är inte en försumbar summa. I Centerpartiets Sverige tar vi 1 500 kronor på allvar. Det är domstolarna som sätter praxis, men min fråga är ändå hur justitieministern ser på höjningen och om regeringen planerar att vidta någon åtgärd med anledning av den höjningen i närtid.
Centerpartiet har motionerat om att om någon vanemässigt begår ringa stölder, oavsett beloppsgräns, ska det kunna ses som stöld av normalgraden med andra tillgängliga påföljder. Vi vill dels att gränsen ska kunna sänkas, dels att ett vanemässigt agerande ska kunna ge strängare straff. Det skulle vara intressant att höra, med det stora fokus som finns på mängdbrotten, hur justitieministern ser på de lösningarna.
Anf. 79 Anders Ådahl (C)
Fru talman! Jag noterade justitieministerns respons på Ulrika Liljebergs interpellation och att svaret bland annat lyder att Polismyndigheten arbetar med att stärka sin lokala närvaro, på olika sätt ökar effektiviteten i den brottsutredande verksamheten och även bedriver aktivt brottsförebyggande arbete, bland annat för att förhindra stölder som begås av internationella brottsnätverk. Gott så, så långt.
Ulrika Liljeberg ställde dock sina frågor mot bakgrund av konstaterandet att Centerpartiet har stått bakom de stora genomförda och planerade resurstillskotten till polis och det övriga rättsväsendet, men att vi inte ser att småföretagarna i vårt land får del av dessa ökade medel i form av närvarande polis med fokus på mängdbrott.
Fru talman! Man kan fråga sig om det bara är Centerpartiet som noterar hur det ser ut. Det är det inte. I dagens ledare i Dagens industri konstaterar man precis samma sak och uppvisar en djup indignation över situationen. Det är klart att det finns en väldigt stor besvikelse hos Centerpartiet, som å ena sidan stöttar regeringen i dess ambitioner om en utbyggd polisverksamhet, å andra sidan noterar att resultaten för det lokala näringslivets del lyser med sin frånvaro.
Fru talman! För oss är en given politisk vision att det ska vara lika bra att leva var man än bor i landet, att skolorna ska vara lika bra, att det lokala näringslivet ska ha likadana förutsättningar och att tryggheten ska vara lika stor. Samtidigt ser vi nu ett samhälle som slits itu. Vi ser inte att de geografiska orättvisorna minskar.
För Sveriges bästa hade jag uppriktigt sagt önskat mer från regeringens sida och att man kunde ägna mer kraft åt att jämna ut orättvisorna och ha större fokus på mängdbrotten som drabbar det lokala näringslivet. Återigen – vad gör regeringen för det lokala näringslivet när det kommer till mängdbrott?
Anf. 80 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Vi kan ägna oss åt lite partipolitik, eftersom ledamoten ville spela bollen på det sättet.
Problemen nu – att det inte har varit någon polistillväxt ute i landet, att polisen inte har svarat i telefon när folk ringer och att polisen inte har haft en tydlig styrning från regeringens sida när det gäller att ta mängdbrotten på allvar – är alltså sådana vi ärvde av en regering som ärligt talat möjliggjordes av Centerpartiets aktiva stöd.
Om man ska fördela skuldbördan vågar jag nog ändå säga att allt regeringen nu tar itu med är sådant vi ärvt av tidigare regeringar vars existens vilade på Centerpartiets mandat. Jag efterlyser alltså en viss ödmjukhet när det gäller hur problemen byggts upp.
Nåväl, nu är vi där vi är. Nu ska vi blicka framåt. Vad gör vi? Vi gör flera saker.
För det första: Vi säkerställer nu att polistillväxten inte sker på midjan eller på toppen genom att polisen har fått fatta beslut om att 85 procent av alla nya personer ska ut till Stenungsund, Uddevalla, Orust eller var vi nu befinner oss i geografin. De kan också hamna i Örnsköldsvik, Nordmaling eller Umeå, för att tala om min landsända. Det här är helt centralt för att förebygga och förhindra brottsligheten och för att snabbt vara på plats om någonting händer.
För det andra: Vi har ett tydligt uppdrag till polisen, det första i sitt slag om jag inte är helt ute och cyklar. Nu måste mängdbrotten vara nästa kliv. I ljuset av det tycker jag att det är väldigt bra att polisledningen nu har suttit ned med Svensk Handel för att gemensamt inventera vad som kan ske på handelns sida och vad som kan ske på polisens sida för att få ett bättre tryck i det förebyggande och det brottsuppklarande arbetet.
Jag håller helt med Ulrika Liljeberg om att om anmälningarna går ned ska vi inte ta det som ett uttryck för att brottsligheten går ned. Mycket talar för att det handlar om trötthet hos handlarna. Man känner inte att det ger något, och då avstår man.
Däremot är det väldigt viktigt att se det man kan göra. Rikspolischefen lyfter fram att uppklaringsgraden för sådant som anmäls i nära anslutning till brottet ligger på 50–60 procent. Det är ändå ett uttryck för att man i samspelet mellan polis och handel kan se till att brott anmäls direkt, för då är sannolikheten att klara upp det mycket bättre.
Det finns en annan fråga som jag vet att man har talat om. Jag hör handlare säga att de lämnar över bevisning utan att någonting händer. I en del fall borde nog något hända som inte händer. I en del andra fall verkar man till exempel ha bevisning i form av kameror som fångar när någon stoppar in entrecoten på insidan av kavajen. Men man har inte något bildmaterial som visar när personen i fråga går ut genom kassalinjen. Därmed går det inte bevisa att det verkligen var en stöld.
Det är naturligtvis otroligt viktigt att handlarna hittar ett gemensamt sätt. Nu tror jag att de flesta handlare gör rätt, men det här förekommer.
Det är viktigt att polis och handel nu sätter sig ned och jobbar operativt. Det gör de som en följd av den styrning som vi nu äntligen har fått på plats.
Vad betyder det att ett brott är uppklarat? Där har Ulrika Liljeberg en viktig poäng: Bara för att något är uppklarat och man vet vem som har begått brottet är det inte självklart att den personen också blir ställd inför rätta och fälld, får betala skadestånd och så vidare. Så kan det vara med den så kallade flerfaldiga brottsligheten. Det kan handla om en person som har stulit kött på flera ställen och sedan döms för den första och den andra stölden men inte för den tredje, den tionde, den tjugonde eller den trettionde. Det är naturligtvis helt otillständigt.
Denna fråga kommer att läggas på riksdagens bord under våren, och jag ser fram emot ett samspel. Hela poängen med reformen är att fler brott ska räknas så att fler brottsoffer får upprättelse och att samhället får ett ännu bättre skydd mot personer som systematiskt ägnar sig åt till exempel stölder eller bedrägerier.
Anf. 81 Ulrika Liljeberg (C)
Fru talman! Jag instämmer i att vi ibland behöver fördela skuldbördan, men ibland måste vi också se på ansvarsbördan. Justitieministern och koalitionen av partier har fått makten och befogenheten över våra svenska myndigheter. För ett år sedan hade vi en liknande diskussion, och då sades att småföretagarna skulle se resultat av dessa satsningar efter ett år. Vi kommer att fortsätta följa upp det här.
Fru talman! Med hopp om att jag inte ska bli anklagad för ämnesflykt vill jag säga några avslutande ord om julen och det kommande året. Vi avslutar snart inte bara den här debatten utan även höstens riksdagsarbete. Jag antar att regeringen jobbar på, men jag hoppas att justitieministern kommer att hinna med lite ledighet.
Nästa år kommer först en intensiv vår för både regering och riksdag. Sedan går vi in i en valrörelse med allmänna val i september. Vi vet att det politiska samtalet många gånger är hårt, och många gånger utsätts vi för hat och hot. Vi politiker har här ett stort ansvar. Vi har tidigare haft möten om detta, men i intervjuer pekar vi ofta på våra olikheter. Men jag vill passa på att lyfta fram vår gemensamma bakgrund.
Förutom att vi är politiker, jurister och hockeysupportrar har justitieministern och jag en andlig bakgrund, och båda är uppvuxna med orgelmusik, tramporgel och psalmer. Vi är många som i sociala medier har hört justitieministerns spela och sjunga vackra julpsalmer. Jag ska erkänna att jag gör detsamma på min mammas tramporgel i källaren där hemma.
Även om mycket skiljer oss åt finns det alltid saker som förenar. Jag vill därför överlämna en julgåva, som är under mutgränsen. Jag har för säkerhets skull kört den genom metalldetektorn hos vakten. Det är ett julgransornament i form av en tramporgel, som förenar oss, med en önskan om en god jul och ett gott valrörelseår. Var så god!
Anf. 82 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Jag är naturligtvis väldigt rörd över gåvan, som jag hoppas också kommer att klara säkerhetskontrollen i Rosenbad så att den inte blir kvar i Stockholm när kosan i närtid styr norrut mot Ångermanland. Där väntar för övrigt en nätinhandling som gjordes häromdagen. Det gör att det ligger en beställning på runt 4 000 spänn hos en handlare i Umeå. Åtminstone denna handlare får del av vårt bidrag till julhandeln.
Jag vill också ta fasta på att det är otroligt bra att frågorna lyfts upp och bekräftar villigt att Ulrika Liljeberg och några av hennes kollegor i Centerpartiet gärna lyfter dem. Det tycker jag är utmärkt. Det återspeglar en verklighet som är väldigt kännbar för handlare som drabbas av denna problematik. Det medför dessutom stora kostnader för vårt samhälle i stort.
Jag hoppas att de resultat som vi har talat om ska visa sig redan när vi summerar detta år. Det kan till exempel gälla en bättre brottsuppklaring för brott som anmälts i anslutning till stölden. Men som vårt meningsutbyte har bekräftat är det bara toppen av isberget. Det är en siffra som inte nödvändigtvis återspeglas i en upprättelse för det enskilda brottsoffret. Där måste vi jobba med andra frågor.
Under hösten har jag ändå tagit fasta på något som i alla fall jag sett som ett väldigt löftesrikt samspel mellan handelns organisationer å ena sidan och polisledningen å den andra. Det uppfattar jag som en bekräftelse också från polisens lednings sida. I det breda grepp som nu tas i fråga om den mängdbrottslighet som drabbar medborgarna i stort ska särskilt fokus läggas på den brottslighet som drabbar företagare i vardagen. Det kommer att bli bättre för dem, och det kommer bli bättre för oss alla.
Låt oss ta med oss denna insikt i julen och börja där när vi återses på det nya året.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.