Bostadsföretag och diskriminering
Interpellation 2006/07:304 av Astudillo, Luciano (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-02-07
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Anmäld
- 2007-02-13
- Svar fördröjt anmält
- 2007-02-16
- Sista svarsdatum
- 2007-02-26
- Besvarad
- 2007-03-13
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
Interpellation
2006/07:304 Bostadsföretag och diskriminering
av Luciano Astudillo (s)
till integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp)
Hyresgästföreningen har nyligen genomfört en undersökning där man låtit fyra personer – David, André, Mohammed och Zirian – ringa upp 100 olika bostadsföretag, både privata och allmännyttiga. Bland dessa erbjöd 14 bolag endast lägenhet till personerna med de svenskklingande namnen. Dessutom förekom "diskriminerande inslag" i ytterligare 25 fall.
Avslöjandet av att det förekom diskriminering var möjligt tack vare metoden ”situation testing” . Denna typ av undersökningar har från borgerligheten flera gånger kritiserats. Man har kallat det för ”brottsprovokation”. Jag anser att denna metod skulle kunna användas mycket mer systematiskt och genomtänkt i Sverige.
Enligt DO Katri Linna är kriterier för uthyrning av bostäder otydliga och ger stort utrymme för godtyckliga bedömningar och diskriminering. DO anser att det behövs mer kunskap och åtgärder för att komma åt rådande situation.
Är statsrådet beredd att utreda hur ”situation testing”, i enlighet med MR-planen, skulle kunna användas för att motverka diskrimineringen?
Vilka andra åtgärder kan statsrådet tänka sig att vidta för att motverka diskriminering på bostadsmarknaden?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2006/07:304
Webb-tv: Bostadsföretag och diskriminering
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2006/07:73 Tisdagen den 13 marsProtokoll 2006/07:73 12 § Svar på interpellation 2006/07:304 om bostadsföretag och diskriminering
Protokoll från debatten
Anf. 111 Nyamko Sabuni (Fp)
Fru talman! Tack för svaret, Nyamko Sabuni!
Först och främst vill jag konstatera ett par saker. Jag vet att Nyamko Sabuni ser allvarligt på diskriminering. Det gör även jag. Jag vet också att det finns en lag som förbjuder diskriminering på bostadsmarknaden, men jag tycker inte att debatten ska handla om det utan om vilka politiska ambitioner Sabuni har för att göra något åt den diskriminering som finns trots lagstiftning och trots att vi tycker att det är ett allvarligt problem.
Om jag ska vara ärlig vet jag inte hur jag ska tolka Sabunis svar. Å ena sidan säger hon att hon noga kommer att följa utvecklingen på området. Det är inte precis något svar att glädjas åt, för Sabuni borde verkligen veta att det tillhör hennes roll. Integrationsministerns roll är att följa utvecklingen på till exempel diskrimineringsområdet. Å andra sidan säger Sabuni att hon kan tänka sig att överväga att ta initiativ till en utredning som använder
situation testing
som bevismedel i ärenden hos ombudsmännen mot diskriminering. Här finns eventuellt något att ta fasta på, något som åtminstone antyder ett litet steg framåt för den borgerliga regeringen i kampen mot diskriminering. Där är vi emellertid inte i dag, tyvärr. Så tolkar jag svaret.
Jag kan konstatera något som jag även konstaterat tidigare, nämligen att det faktum att man nu bara överväger det som vi var överens om när vi antog MR-planen, för övrigt i bred konsensus, är ett steg tillbaka i kampen mot diskriminering, att man växlat ned vad gäller ambitionerna att motverka diskriminering. Det går inte att tolka "överväga" på annat sätt.
Fru talman! Den undersökning som jag hänvisar till i min interpellation har gjorts av Hyresgästföreningen. Den kallas för Diskrimineringsbarometern och talar sitt tydliga språk. I 37 procent av samtalen till hyresvärdarna fanns diskriminerande inslag mot de personer som hade så kallade utländskt klingande namn. I 14 fall av 100 var diskrimineringen så tydlig att den med svenskklingande namn fick bostaden medan den med utländskt klingande namn inte fick bostaden. Undersökningen ledde i sin tur till att 15 företag fick en anmälan på sig av Diskrimineringsombudsmannen. Det är ett allvarligt problem. Den här metoden visar sig vara ganska effektiv.
DO beskriver undersökningens resultat som "alarmerande" i de kommentarer man gjort. Men här har vi en minister som säger att hon ska överväga saken och noga följa utvecklingen på området. Det är ganska stora skillnader i hur man beskriver verkligheten, tycker jag. Kan Sabuni utifrån det förstå att vi socialdemokrater kan känna viss oro inför framtiden?
Sabuni fortsätter i sitt svar att föra fram en del andra saker kring det extra stödet till DO, som jag noterar numera kallas för "kraftigt ökat anslag". Tidigare var det "13 miljoner", men nu definieras det som "kraftigt ökat anslag". Hon nämner beredningen av Diskrimineringskommittén. Det är bra saker och politik som vi också tyckte det var bra att förstärka. Men vad mer? Vad händer inom bostadspolitiken i övrigt? Vad har ministern att säga om kommunala bostadsförmedlingar? Hur vill ministern samarbeta med allmännyttan? Eller vill man framför allt sälja ut allmännyttan? Och hur blir det med hyresgarantin som ni lovade?
Anf. 112 Luciano Astudillo (S)
Fru talman! 13 miljoner för en mindre myndighet
är
en kraftig ökning av anslaget, oavsett hur jag har beskrivit det tidigare.
Mitt svar till Luciano Astudillo är tydligt. Jag tycker att det här är en intressant metod och säger återigen: Innan jag har alla fakta på bordet kommer jag inte att fatta beslut om huruvida vi ska fortsätta eller inte. Jag väntar på slutsatserna från den mindre undersökning på arbetsmarknaden som ILO hade ansvar för. Jag tror att det är ganska förnuftigt att göra så. Det går inte att handla i panik. Vi vet att diskriminering förekommer, och vi vet att vi ska göra vad vi kan för att beivra den, men vi kan inte handla i panik med åtgärder som eventuellt strider emot grundlagen.
Jag följer vad som händer på området. När jag har fått slutsatserna kommer jag att överväga om vi eventuellt ska kunna använda oss av samma metoder på andra marknader och framför allt om de kan användas som bevismedel. Vi måste se till de etiska och juridiska aspekterna av det hela. Arbetet bereds inom Regeringskansliet. Innan vi är klara med det kan jag inte ge dig något annat svar än att det är intressant och att det är därför vi ser över det.
Anf. 113 Nyamko Sabuni (Fp)
Fru talman! Jag tror att det är första gången jag får höra tydlighet definieras som ett svar där man säger: Jag avser att överväga detta och kommer noga att följa utvecklingen. Det är inte alls tydligt! Det handlar inte heller om att handla i panik, utan om att följa den MR-plan som antagits av Sveriges riksdag. Regeringen har inte tagit tillbaka den, utan vad jag har förstått gäller den på det här området. I den är det tydligt sagt att vi ska tillsätta en utredning kring
situation testing
. Den är tydlig på den punkten.
Låt mig återigen påminna ministern - vi har haft en generell debatt om diskriminering - om vilka fördelar som finns med
situation testing
som metod. Den kan ge oss kvantitativa mätningar på hur omfattande diskrimineringen är; det är en kunskap som vi oftast saknar i Sverige. Den kan användas av myndigheter för att utveckla policyer genom att jobba förebyggande. Den kan också användas för att tillämpa lagstiftningen, till exempel om DO skulle använda den för att testa olika branscher och områden. Den kan dessutom användas för att påverka opinionen; det blir tydligt när diskriminering sker av någon som har ett annorlunda utseende eller ett annat namn. Det blir konkret, och man kan verkligen mäta detta.
Återigen: DO kallade resultatet av Diskrimineringsbarometern för "alarmerande". Detta ledde som sagt till att 15 bostadsföretag i Sverige fick anmälningar om diskriminering. Tyvärr måste jag säga att jag inte tycker att svaret är konkret. Att tala om att "överväga" och "följa utvecklingen" är inte ett konkret svar. Dessutom är hela syftet med en utredning att kolla på de fördelar och nackdelar som finns med en sådan metod, på problem kontra grundlagen - allt som ministern hänvisar till. Hela poängen med den utredning som jag frågar om är att se hur vi kan använda metoden och var den stöter på patrull. Jag hade önskat att jag kunde få ett tydligare besked om en utredning. Sabuni tycker ju att metoden är intressant. Att kolla på de eventuella fallgroparna hade varit ett litet steg framåt, kan jag tycka.
Apropå det ökade anslaget till Diskrimineringsombudsmannen: Det enda jag sade är att i de debatter vi har haft tidigare - vi har haft en del nu - har ministern pratat om "13 miljoner kronor", medan hon nu säger "kraftigt ökade anslag". Jag bara noterar de olika sätten att beskriva samma fenomen. Jag tror att det bådar för att DO och de andra ombudsmännen mot diskriminering inte kommer att få så mycket mer resurser under en längre period. Jag ser det framför mig. Eventuellt kommer man att få en förstärkt apparat om man får en samlande organisation, vilket både Sabuni och jag tycker vore en positiv inriktning på det framtida diskrimineringsombudsmannaämbetet.
Jag fick inga besked om den generella politiken på bostadsmarknaden, om hur man ska se till att det finns bostadsköer, bostadsförmedlingar och hyresgarantier. Jag fick inte heller något besked om hur man kan använda allmännyttan som ett effektivt verktyg för att vara förebild i ett icke-diskriminerande sätt att jobba.
Anf. 114 Luciano Astudillo (S)
Fru talman! Jag överlåter till min kollega statsrådet Mats Odell att svara på bostadsfrågor. Jag måste be Luciano Astudillo att interpellera till honom om han vill diskutera bostadsmarknaden på det viset. Jag är här för att debattera
situation testing
.
Du kan få ett tydligt svar. Jag ska tillsätta en utredning för att se om detta kan användas som bevismedel. Därmed inte sagt vad vi kommer fram till. Jag överväger som sagt att använda de här metoderna på andra marknader, men jag kan inte fatta ett konkret beslut förrän jag har fått slutsatserna av den mindre undersökning vi har gjort på arbetsmarknaden.
Som du vet försvåras de här undersökningarna på arbetsmarknaden genom att det inte är tillåtet att förfalska betyg och intyg i Sverige. Där har vi ett problem. Jag tycker inte heller att det ska vara tillåtet. Det gör att det är väldigt begränsade branscher vi kan undersöka. Vi får också se vilka hinder vi finner på andra marknader. Bostadsmarknaden skulle kunna vara en marknad där man kan använda denna typ av testningar. Men låt mig återkomma med ett konkretare svar när jag har fått slutsatser från ILO i frågan.
Anf. 115 Nyamko Sabuni (Fp)
Fru talman! Jag måste säga att jag blir upprymd och glad. Det är första gången under alla de debatter jag och integrationsministern har haft som jag kan stå här och glädjas åt ett tydligt konkret besked. Det blir en utredning kring
situation testing
, som förhoppningsvis syftar till att vi ska kunna använda metoden mer effektivt och aktivt i Sverige. Det är ett bra besked, och jag hoppas att någon snappar upp det.
Det blir alltid problematiskt att debattera med integrationsministern. Förvisso är hon ansvarig för flera olika politikområden - samtidigt som hon inte är det. När det gäller bostadsmarknaden hamnar man mellan stolarna - antingen ska man debattera med Sabuni eller så ska man debattera med Odell. Likadant med arbetsmarknaden: Antingen ska man debattera med Sabuni eller så ska man debattera med Littorin. Det är svårt att hitta gränsdragningen. Det måste Sabuni förstå. Den generella politiken kan många gånger användas i ett icke-diskriminerande syfte. Jag hoppas att vi kan vara överens om det också. Man kan till exempel ha en lagstiftning som gör det tydligt hur bostäder förmedlas i kommunerna. Det är väldigt få kommuner som har det så nu. Ett annat sätt att komma åt diskrimineringen skulle kunna vara en hyresgaranti, någonting som för övrigt er regering har lovat och som vi också hade lovat tidigare.
Det finns alltså mycket att göra. Men jag är glad åt integrationsministerns besked - och det är första gången jag kan glädjas åt ett besked från integrationsministern - om att det ska tillsättas en utredning på detta viktiga område. Jag tackar för svaret.
Anf. 116 Luciano Astudillo (S)
Herr talman! Jag är glad över att jag kan glädja Luciano. Alla svar han får gläder honom inte. Han tycker inte ens om de lösningar jag lägger fram, men i detta svar finner vi äntligen varandra.
Jag förstår problemet när det gäller vem man ska interpellera. Ska man tala generellt om bostadsmarknaden tycker jag att man ska prata med Mats Odell och också se till att han har ett integrationsperspektiv i det hela. Alla sakministrar ska se till att ha ett jämställdhets- och integrationsperspektiv - det är inte jag som ska komma och tala om deras politikområden så fort det gäller integration eller jämställdhet. Jag hoppas att Luciano Astudillo interpellerar och får svar på sina frågor också av andra ministrar.
Anf. 117 Nyamko Sabuni (Fp)
Herr talman! Carina Hägg har ställt ett antal frågor till mig som utgår från Europarådets kampanj mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, men som också i allra högsta grad handlar om det arbete som regeringen gör och i fortsättningen avser att göra vad gäller mäns våld mot kvinnor och barn. Jag tackar för frågorna och ser detta som ännu ett bra tillfälle för att tala om denna viktiga fråga.
De första tre frågorna berör den nationella handlingsplanen för att motverka mäns våld mot kvinnor som regeringen just nu arbetar med att ta fram. Dessa frågor lyder: När kommer statsrådet att presentera den aviserade handlingsplanen mot mäns våld och därtill hörande frågor?
På vilket sätt kommer statsrådet att se till att riksdagen och den svenska delegationen i Europarådet involveras i arbetet med att ta fram handlingsplanen? Och: Kommer statsrådet att verka för att handlingsplanen omfattar de delar som Europarådet pekar på?
Jag vill börja med att säga att regeringen ser frågan om mäns våld mot kvinnor som ett prioriterat område under denna mandatperiod. Regeringen har nyligen lämnat en proposition till riksdagen om socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor och deras barn. Lagstiftningen skärps så att kommunernas ansvar framgår tydligare.
Jag håller med Carina Hägg i problembeskrivningen och att det finns mycket kvar att göra när det gäller att motverka mäns våld mot kvinnor. Därför har regeringen också påbörjat arbetet med en övergripande handlingsplan för att motverka mäns våld mot kvinnor. Ambitionen är att efter ett brett samrådsarbete, där organisationer med erfarenhet inom området kommer att höras, presentera den under hösten 2007. Handlingsplanen ska vara en nationell handlingsplan.
Regeringen avser också att under 2007 presentera en handlingsplan för att motverka människohandel för sexuella ändamål och prostitution.
Regeringens syn på frågan om mäns våld mot kvinnor är helt i linje med Europarådets kampanj.
Carina Hägg har också ställt följande tre frågor. På vilket sätt kommer jag att se till att regeringen bidrar till Europarådets kampanj, till exempel i form av bidrag med goda exempel? Vilka ekonomiska medel kommer jag att arbeta för att regeringen avsätter för kampanjen, och vilka kommer att få ta del av de ekonomiska medel som avsätts? På vilket sätt kommer jag att verka för att regeringen samverkar inom Norden och Baltikum kring kampanjen?
På detta vill jag svara följande: Kampanjens syfte är att få staterna att intensifiera sitt arbete runt mäns våld. I Sverige har vi under en lång tid arbetat med dessa frågor, och vi har också haft ett antal olika kampanjer. Detta arbete sker inte isolerat från internationellt arbete, inte minst när det gäller övriga Norden eller de baltiska staterna. Vi har ett gott samarbete med dessa länder, och det hoppas jag verkligen att vi också fortsättningsvis kommer att ha. Jag tänker bland annat på Women and Democracy-konferenserna som är ett nordisk-baltiskt samarbete och som också inbegriper frågor som har med mäns våld att göra. Vi har också ett gott samarbete när det gäller frågor om människohandel och prostitution. Självklart kommer jag att vid mina möten med ministrar från andra länder också ta upp frågor som rör Europarådets kampanj.
Regeringen har inte avsatt några riktade medel till Europarådets kampanj, men på förslag av regeringen har resurserna inom jämställdhetsområdet förstärkts med 400 miljoner kronor för att bland annat förstärka arbetet med att minska mäns våld mot kvinnor. Den handlingsplan som nu tas fram är tänkt att ta ett samlat grepp om arbetet för att motverka mäns våld mot kvinnor, och skapa förutsättningar för ökad samverkan mellan olika aktörer på central och lokal nivå. Arbetet ligger alltså helt i linje med Europarådets kampanj.
Sverige har under maj till november 2008 ordförandeskapet i Europarådet. Diskussioner pågår om Sverige under den perioden också ska stå som värd för den avslutningskonferens som planeras inom ramen för Europarådets kampanj. Arbetet mot mäns våld mot kvinnor och barn har hög prioritet för regeringen som också lyfter fram dessa frågor i internationella sammanhang. Men vi får inte glömma att Europarådets kampanj i första hand är till för att uppmana Europas länder att nationellt arbeta för att motverka mäns våld mot kvinnor.
När det gäller Carina Häggs sista fråga om när Sverige kommer att ratificera konventionen mot människohandel och hur jag kommer att driva på för att även EU och andra länder ska ratificera konventionen mot människohandel vill jag svara på följande sätt.
Sverige har varit aktivt i förhandlingsarbetet och var dessutom ett av de första länderna som undertecknade konventionen den 16 maj 2005, vilket var samma dag som konventionen öppnades för undertecknande. Sverige ser konventionen som ett mycket viktigt steg i medlemsländernas arbete för att förebygga och motverka människohandel, och självklart tycker jag att det är positivt att alla stater undertecknar och ratificerar konventionen.
En utredare har just nu i uppgift att bland annat göra en översyn av människohandelsbrottet. Utredaren ska enligt direktiven också analysera frågan om Sveriges tillträde till Europarådets människohandelskonvention och vilka lagändringar som i så fall kan krävas och ge förslag på sådana lagändringar. Utredningen ska vara klar den 31 oktober i år.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.