Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Åtgärder mot regionala klyftor
Interpellation 2009/10:384 av Hultqvist, Peter (s)
Interpellationen är besvarad
- Anmäld:
- 2010-05-19
- Inlämnad:
- 2010-05-19
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält:
- 2010-06-02
- Sista svarsdatum:
- 2010-06-02
- Besvarad:
- 2010-06-29
Interpellationen
den 19 maj
Interpellation
2009/10:384 Åtgärder mot regionala klyftor
av Peter Hultqvist (s)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
Klyftan mellan stad och land ökar. Antalet personer med arbete på landsbygden har minskat. Uppenbart är att de åtgärder som regeringen vidtar inte har avsedd verkan eller i grunden är för uddlösa för att i någon reell mening motverka den vidgade klyftan. Noterbart är att regeringen under den gångna mandatperioden som nu lider mot sitt slut inte lagt någon samlad regionalpolitisk proposition. Det är synnerligen anmärkningsvärt.
Min fråga till näringsministern är:
Avser näringsministern att före mandatperiodens slut vidta några åtgärder som kan leda till att den regionala obalansen på sikt minskar?
Debatt
(10 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2009/10:384
Webb-tv: Åtgärder mot regionala klyftor
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 1 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Peter Hultqvist har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att minska den regionala obalansen och Krister Örnfjäder har frågat mig om fortsatta möjligheter för "att hela Sverige ska leva" samt om de åtgärder som vidtagits under mandatperioden är tillräckliga.
Den regionala tillväxtpolitiken är inriktad mot att stärka den lokala och regionala konkurrenskraften. Det handlar om att skapa bättre förutsättningar för företagande, innovationer och investeringar i alla delar av landet.
OECD konstaterar i sin regionala studie av Sverige att regeringen för en framgångsrik och ambitiös regionalpolitik som kombinerar tillväxt och utjämning mellan olika delar av landet.
Regeringen har under mandatperioden format en kraftfull politik för tillväxt i alla delar av landet genom ett flertal propositioner och skrivelser. I mars 2009 presenterade regeringen "en strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder" som innebär ett nytt arbetssätt där samtliga politikområden tar ansvar för landsbygdens utveckling. Detta arbete har resulterat i 156 konkreta insatser som regeringen genomför för att stärka Sveriges landsbygder. I början av juni 2010 överlämnade regeringen en skrivelse till riksdagen om strategiskt regionalt tillväxtarbete.
Tillväxt och konkurrenskraft främjas framför allt av goda generella villkor för företagande och entreprenörskap. Regeringen genomför 172 insatser för jobb och företagsamhet under mandatperioden. Dessa insatser syftar till att det ska bli mer självklart, enklare och lönsammare att starta och driva företag i hela Sverige.
Genom regeringens ambitiösa klimat- och miljömål och kraftfulla satsningar på förnybar energi skapas förutsättningar för nya jobb och företag, inte minst i Sveriges landsbygder, något som OECD särskilt lyfter fram.
Infrastruktursatsningar binder samman Sverige och regeringen har under våren 2010 presenterat en satsning omfattande 482 miljarder kronor under perioden 2010-2021. Detta medför bland annat särskilda satsningar på väg- och järnvägsunderhåll i hela landet.
Tillgänglighet till grundläggande service för kvinnor, män och företag är en av många förutsättningar för hållbar tillväxt i alla delar av landet. Därför har regeringen beslutat om ett tillskott på ytterligare 50 miljoner kronor till insatser i områden där servicen är gles. Detta är medel utöver de ca 40 miljoner kronor som årligen avsätts till insatser i serviceglesa områden inom ramen för förordningen om stöd till kommersiell service.
Regeringen har också beslutat om satsningar på bredband inom ramen för landsbygdsprogrammet, omfattande 253 miljoner kronor. Syftet är att med utgångspunkt i lokala behov öka tillgängligheten till bredband i landsbygdsområden. För att ytterligare öka tillgängligheten till bredband har regeringen beslutat om 195 miljoner kronor för driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation samt ändrat villkoren för det så kallade kanalisationsstödet så att det ska kunna utnyttjas effektivare.
Det handlar om att kraftsamla och samordna resurser för att anta de utmaningar och tillvarata de möjligheter som vi står inför. På så vis stärker vi utvecklingskraften och stimulerar en hållbar tillväxt i hela landet.
Regeringen avfärdar därmed olika förslag från oppositionen om införande av kilometerskatt, ensidiga höjningar av bensinskatten, höjningar av elskatten, höjningar av arbetsgivaravgiften för unga och avskaffande av reformen om hushållsnära tjänster, då vi anser att detta mycket kraftfullt kommer att drabba landsbygdens företag.
Anf. 2 Peter Hultqvist (S)
Herr talman! Tack för svaret! Antalet arbetstillfällen på landsbygden minskar. Klyftan mellan stad och land ökar. Särskilt intressant är det att se att man i regeringens egen broschyr om 156 insatser för utvecklingskraft i Sverige, alltså regeringens eget material, konstaterar att antalet sysselsatta på landsbygden minskar. Jag tycker att det är intressant och bra att den uppgiften kommer fram och att regeringen själv bekräftar den.
Vi har högtryckszoner i storstäderna och lågtryck i många glesbygdskommuner. Sverige klyvs mellan storstadsregioner och det övriga landet. Det finns ingen samlad regionalpolitik i Sverige. Det har inte lagts fram en enda samlad proposition där man tar ett helhetsgrepp över hur regionerna ska utvecklas. Man har presenterat en skrivelse till riksdagen, men en skrivelse är inget förslag. En skrivelse är inget starkt dokument. Det är en sammanfattning av läget och av vad många olika aktörer runt om i landet försöker göra.
Det som är tydligt under den här regeringsperioden är att staten har abdikerat. Man styr inte ens över de verk, myndigheter och bolag man har till sitt förfogande.
I Sollefteå har man avvecklat skattekontorets växel, distansapoteket och Krisberedskapsmyndigheten, arbetstillfällen som förlades dit just för att kompensera regementsnedläggningar. Nu vill man ta bort de sista 14 jobben på Försvarets hundavelsstation som man ska privatisera. Verksamheten ska läggas över på privata kennlar. De sista 14 jobben som ingick i kompensationspaketen ska nu bort från Sollefteå. Vad är det för typ av regionalpolitik?
I Ludvika fick man en gång i tiden punktskatteenheten med 80 arbetstillfällen som en del i att bygga upp något nytt efter gruvkrisen. Nu ska man ta bort 13 ½ tjänst där och flytta dem till Solna. Vad är det för typ av regionalpolitik?
Trafikverket har inrättats genom att man har slagit samman Banverket och Vägverket. Nu genomför man en stor utredning och det sägs att 300 jobb är hotade i Borlänge.
När Banverket och Vägverket skulle bolagiseras inrättade man Svevia, Vectura och Infranord. Varför har de huvudkontoren hamnat i Solna och Sundbyberg? Varför är det på det sättet? Varför kunde de inte ha legat kvar i Borlänge? Varför fanns det inget regionalpolitiskt perspektiv på de sakerna?
Regeringen slåss inte för att behålla utvecklingskraften i utlokaliseringarna. Utlokaliseringarna var ett sätt att arbeta för att hela Sverige ska leva. Nu tillåter man en centralisering till storstadsregionerna.
Vad är det för fördel för landsbygden med att Bilprovningen nu avregleras och kommer, enligt regeringens egen utredning, att bli ungefär 170 procent dyrare? Vad är det för fördel med dyrare bilprovning? Vad är det för fördel med avreglering av apotek? Det första som har hänt är i stort sett att människor som tidigare har fått medicin på dagen har fått beskedet: Ni får vänta ett dygn. Vad är det för fördel?
Infrastrukturfrågorna nämnde ministern. År 2012-2021 har den rödgröna oppositionen lagt 100 miljarder mer än regeringen. Vi vill också ta bort den tvångströja som regeringen lägger på kommunerna och regionerna: Det blir inga projekt om ni själva inte är med och betalar stora belopp. Det gör att de stora kommunerna, de rikaste landsdelarna, får en fördel.
Det finns mycket övrigt att önska, men jag konstaterar att regionalpolitik saknas. Det är dags att den återupprättas i Sverige.
Anf. 3 Krister Örnfjäder (S)
Herr talman! Anledningen till min interpellation är att jag faktiskt är mycket orolig för att klyftorna ökar i Sverige. Det sker mellan människor och det sker också mellan regioner. Jag är därför mycket intresserad av näringsministerns svar.
Sverige är, som jag tog upp i min interpellation, ett långsträckt land med få invånare om man jämför med många andra länder. Förutsättningarna att leva i detta glesbefolkade land är på många sätt olika. För att ha någorlunda likartade förutsättningar finns därför bland annat regionalpolitiken. Ansvaret för en fungerande regionalpolitik ligger ytterst på regeringen. Tanken bakom principen att hela Sverige ska leva måste genomsyra regeringens arbete så att levnadsvillkoren är rimliga och rättvisa oavsett om man lever på landsbygden eller i staden.
Statens budget har en avgörande betydelse för den regionala ekonomiska utvecklingen. Statliga investeringar i utbildning och infrastruktur är med och skapar de grundläggande förutsättningarna för regional tillväxt. Om regeringen saknar intresse för att vara med och ta detta ansvar kommer exempelvis landsbygden att halka efter i utvecklingen gentemot våra tätorter.
Alla partier säger sig stå bakom principen att hela Sverige ska leva. Politiken ska ha en aktiv roll för att möjliggöra en positiv utveckling i hela Sverige. Många beslut som den nuvarande borgerliga regeringen har fattat har försvårat levnadsvillkoren i många delar av landet. Jag ställde därför frågan till näringsministern vilka möjligheter ministern ser framför sig vad gäller att hela Sverige ska leva. Jag fick nu ett antal svar, men jag är lite frågande inför flera av svaren.
Ministern sade att regeringen har genomfört 156 konkreta insatser för att stärka Sveriges landsbygd. Men om vi tittar på insatserna är det inte sådant som regeringen alla gånger har genomfört utan det är verksamheter som är mer eller mindre självgående eller som andra genomför, till exempel EU, och där Sverige är med och fyller på. Jag ser inte att regeringen har flyttat fram positionerna med hjälp av de insatserna. Däremot tillämpar man det regelsystem som EU många gånger är tillskyndare av. Jag skulle gärna vilja att regeringen vässar förslagen i stället för att bara komplettera dem.
Vidare påpekar regeringen att man har genomfört 172 insatser för jobb och företagsamhet under mandatperioden. Men när jag pratar exempelvis med Företagarna säger de att det inte räcker. De viktiga sakerna återstår fortfarande att göra. Även i det fallet har näringsministern själv intygat att hon vill ha ytterligare förtroende för en ny mandatperiod därför att de saker som är nödvändiga att genomföra inte är genomförda.
Jag tog själv upp infrastruktursatsningen. Jag frågar därför ministern direkt: Är det offensivt från regeringens sida att överlämna till regioner och kommuner att ta ett ökat ansvar för infrastruktursatsningarna?
Anf. 4 Maud Olofsson (C)
Herr talman! I mitt tidigare liv innan jag blev partiordförande var jag mycket aktiv i landsbygdsrörelsen. Jag åkte runt på byakongresser och landsbygdsriksdagar och klistrade lappar om än det ena, än det andra. Det var mer pengar till enskilda vägar, mer pengar till skötsel och underhåll av vägnätet, mer pengar till bredband, förbättrat strandskydd, lättare att sätta upp skyltar för turistföretag - det var otroligt många förslag.
När jag blev minister bestämde jag mig för att ta dessa lappar och göra något av dem. Det var så många som hade klistrat lappar under alla dessa år där ingenting hade hänt. Jag har varit på landsbygdsriksdagar och lyssnat på tidigare statsministern Göran Persson och andra som har lovat och lovat men aldrig levererat något.
Det är därför som allt detta har gjorts. Jag bestämde mig för att det inte räcker med att ett departement är ansvarigt för landsbygdens utveckling utan alla departement, det vill säga hela regeringen, måste vara ansvariga. Det är därför vi för första gången i historien har gjort ett sektorsövergripande arbete där vi tittar på landsbygden utifrån alla delarna. Det spelar roll om det finns 20 000 poliser i Sverige eftersom landsbygden då också har möjlighet att få poliser. Det spelar roll om infrastruktursatsningarna har ett fokus mot enskilda vägar och det finmaskiga vägnätet. Det spelar roll vilken miljölagstiftning vi har. Det spelar roll vad man gör på Jordbruksdepartementet, Utbildningsdepartementet och Socialdepartementet. Det är precis det som finns i åtgärdsplanen när det gäller landsbygden.
Till skillnad från tidigare har vi genomfört förslagen. Det här är genomfört. En del är EU-relaterat. Ja, vi använder naturligtvis de verktygen. En del är saker som vi själva har fattat beslut om. Det är fråga om 156 åtgärder för att stärka landsbygden.
Det intressanta uppstår när man tittar på Socialdemokraternas eget program som handlar om hur ni tänker förbättra den regionala tillväxten. Vad föreslår ni? Införande av kilometerskatt, ensidig höjning av bensinskatten, höjning av skatten på kärnkraft och vattenkraft, höjning av handelsgödselavgiften på 300 miljoner, införande av ungdomsskatt, borttagande av RUT-tjänster. Ni är emot all förnyelse vad gäller välfärden, barnsomsorgspeng, apoteksmonopolets avskaffande, lagen om valfrihet, fri etableringsrätt inom primärvården. Allt detta är ni emot. Allt detta säger ni ska rädda landsbygden.
Ett åkeriföretag har en kostnad på ca 170 000 per lastbil. Det är det ni ska lägga på. Skogsnäringen finns inte i våra tätorter. Den finns ute på landsbygden. Det är dessutom en fantastisk möjlighet om vi kan använda skogen som energikälla för att ställa om vårt energisystem. Det ska ni straffbeskatta bort. Ni nämner inte ens detta i ert eget program. Varför gör ni inte det? Det är ett dråpslag mot landsbygden.
Vem slår det emot när ni höjer skatterna på energiproduktionen? Svensk basindustri finns inte i våra storstäder. Den finns ute på landsbygden. Snart ska jag debattera elpriser. Ni säger en sak men gör något helt annat.
Den sänkning av arbetsgivaravgiften som vi har genomfört för ungdomar har naturligtvis gynnat turistföretagen. Det är där som ungdomarna finns. Här vill ni höja skatterna på ungdomar med 10 miljarder kronor trots hög ungdomsarbetslöshet och ge dem till arbetslösa. Det är vad ni gör. Ni säger att ni vill rädda landsbygden.
Ni lånar pengar till infrastrukturen. Det är inga riktiga pengar. Ni har satt i gång sedelpressen igen.
Kära vänner! Ni är inte trovärdiga. Det här har ni sagt förut, och landsbygden avfolkades. Jag och den här regeringen vidtar åtgärder, och vi ser också konkreta resultat.
Anf. 5 Peter Hultqvist (S)
Herr talman! Jag kan bara konstatera att hushållsnära tjänster används till absolut övervägande största delen i storstadsområden. I exempelvis Härjedalen hade under ett år elva gjort avdrag för hushållsnära tjänster. I Djursholm var det 800. Det är en viss skillnad. Jag tror att ministern bör göra en bättre analys av hur åtgärderna slår.
Det här är en av de stora bristerna i den här regeringens politik. Man genomför en fastighetsskatteomläggning som innebär jättesänkningar för stora villor i storstädernas förorter och högre fastighetsavgifter i större delen av skogslänen. Så ser det ut när man inte sköter analysen av hur olika förslag slår regionalpolitiskt.
Katalogen över åtgärder, kommunalt vårdnadsbidrag, ökad mångfald av företag inom barnomsorgen, barnsomsorgspeng, LOV, lagen om valfrihet, vårdval i primärvården och så vidare, är inte åtgärder som har vidtagits med ett landsbygds- och glesbygdsperspektiv utan det är generella ideologiska frågor från borgerligheten för att driva fram ett systemskifte i familjepolitiken. Så enkelt är det. Det ska bli mycket intressant att så småningom se var barnomsorgspengen har fått genomslag. Ett gott tips kan vara invandrartäta förorter i storstadsregionerna.
Varför finns huvudkontoren inom Svevia, Infranord och Vectura i Solna och Sundbyberg? Varför styrde inte näringsministern upp detta med sin påstådda handlingskraft? Varför ligger Svevias huvudkontor på Hemvärnsgatan 15 i Solna? Där hade ministern haft en möjlighet att gå in och göra någonting rent konkret.
Varför ser vi en löpeld över landet där man avvecklar statliga arbetstillfällen runt om och där gamla kompensationer bara försvinner? Varför ser vi den utvecklingen? Där skulle ministern kunna göra en insats. Varför sker det som sker i Sollefteå? Jag skulle vilja ha svar på det.
Och det här med punktskatteenheten i Ludvika: Där borde det göras ett ingripande. Gäller det gamla löftet till Ludvika, eller gäller det inte? Är det så att den ska smygavvecklas? Finns det en medvetenhet i att statliga arbetstillfällen runt om i landet ska avvecklas och centraliseras?
Oavsett den skimrande bild som ministern försöker ge av hur mycket man arbetar med landsbygdsfrågor ökar klyftan. Antalet arbetstillfällen på landsbygden minskar, enligt regeringens eget material.
Jag tycker att det är dags att slå hål på diskussionen om bensinskatt. Här är det så att regeringens klimatberedning har föreslagit 70 öre i höjd bensinskatt. Centerns förtroenderåd har sagt 105 öre. Sedan står ministern här och försöker ge sken av att det kommer att bli någonting annat än höjd bensinskatt med fortsatt borgerligt styre. Det blev höjd bensinskatt den här valperioden också även om flera partier i Alliansen gick ut med något annat i förra valet.
Det här är en bluff. Det kommer inte att bli någon sänkt bensinskatt. Det kommer inte ens att bli en likvärdig bensinskatt som i dag, utan det blir höjd bensinskatt. Problemet är att ni inte ger något besked före valet. Jag tycker att det är fegt att mörka på den här punkten. Jag tycker att man borde tala ut och försöka ge besked. Vi har gett ett klart besked.
Varför säger regeringen aldrig någonting när bensinbolagen höjer? Nej, då är det marknaden som sköter det, och då är det väl helt okej, antar jag.
Jag tycker att det finns mycket som regeringen borde svara på här. När ska ni börja styra de egna statliga verken och myndigheterna från ett regionalpolitiskt perspektiv?
Anf. 6 Krister Örnfjäder (S)
Herr talman! I motsats till näringsministern tänkte jag försöka besvara några av de påståenden som ministern gav uttryck för.
Hon pratade bland annat om hur svårt och hårt drabbad skogsindustrin blir av att vi har lämnat ett förslag om en kilometerskatt. Men varför säger ministern ingenting om att regeringen inte har gjort någonting åt den höjning av skatter som kommer att drabba sjöfarten? Skogsindustrin och den inhemska näringen säger att det kommer att innebära kostnadsfördyringar på ca 28 miljarder. Där sitter regeringen tyst och har inte gjort någonting. Men skogsnäringen och de som bor längst ut kommer att få betala det kalaset.
När det gäller kilometerskatten, som vi kallar det, varför säger inte ministern någonting om att åkarna själva räknar med att 40 procent av alla tyngre fordon som åker på de svenska vägarna kommer från något annat land än Sverige? I dagsläget betalar de inte ett enda öre för att använda den svenska infrastrukturen, betalar inte ett enda öre i någon form av skatt över huvud taget för att finansiera de kostnader som vi har i Sverige.
Ett av de mål som vi vill nå med kilometerskatt är att komma åt den verksamheten, så att de också får vara med och betala. Nej, i stället säger man att det är ett dåligt förslag. Hur ser då ministerns lösning ut för att se till att de utländska åkerierna är med och betalar kostnaderna för att använda svensk infrastruktur?
Ministern står här och säger att man har sänkt arbetsgivaravgiften. Ja, men man har inte sänkt den för små och medelstora företag i största allmänhet. Den 1 januari 2007 höjde ministern den med 5 procent. Sedan har man sänkt den med någon procent. Men jag förmodar att man pratar om den sänkning av arbetsgivaravgiften som man har gjort i första hand för ungdomar upp till 26 år som är en generell sänkning. Vi ställde inte upp på den, av den enda anledningen att vi då ansåg att det inte fanns, och finns inte i dag, någon anledning att vara med och betala för de ungdomar som redan är inne på arbetsmarknaden. Vi vill i stället använda de pengarna för att satsa på de ungdomar som fortfarande inte har fått in en fot på arbetsmarknaden därför att vi tycker att behovet är störst där.
Men ministern pratar inte om dem. De som befinner sig i ett verkligt utanförskap får klara sig själva.
Landsbygden avfolkas med vår politik, säger ministern - det är bara att gå in och titta på hur verkligheten ser ut i dag. Var sker inflyttningen? Varifrån kommer den befolkningen? Då har nog ministern svaret själv: Med hjälp av den här politiken har det inte skett någon förbättring. Jag vill inte påstå att vi hade världens bästa regionalpolitik, men jag tycker inte heller att ministern ska slå sig för bröstet i den frågan.
Jag fick inte något svar om kommunernas och regionernas ökade ansvar för medfinansiering för att över huvud taget kunna få en infrastruktursatsning. Jag tycker att det är fel. De regioner och de kommuner som har sämst utgångsläge kommer också sämst ur det sättet att arbeta.
Anf. 7 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Det är en lite blandad bild av hur det ser ut på landsbygden. Under lång tid har det varit en avfolkningspolitik som har letts av Socialdemokraterna i regeringsställning, och att vända den trenden kommer att ta lite tid.
Det finns en del positiva tecken i skyn. Antalet nya företag på landsbygden har ökat den senaste tiden. Den största ökningen redovisades 2007. Driftsresultatet för företag på landsbygden har ökat över tid, och det tycker jag är intressant. Grunden för en landsbygdsutveckling är ju att det finns företag och att man kan ha lönsamma företag. Antalet övernattningar när det gäller turistföretag har också ökat på landsbygden. Antalet livsmedelsföretag på landsbygden ökar.
Det finns alltså en hel del positiva saker. Det jag kan se framför mig är också att hela energiomställningen kommer att ge ökade möjligheter för företagsamhet på landsbygden. Bioenergin kommer från landsbygden, och vindkraften byggs på landsbygden, så mycket av resurserna finns just där.
Jag tycker att det är intressant att ta infrastrukturdebatten. När vi tillträdde fattades det 100 miljarder i infrastrukturplanen. Ni lovade att en massa saker skulle hända och ske, men ni hade inga pengar. Nu gör ni favorit i repris: Nu lånar ni 100 miljarder till. Ni har inte ens pengarna när ni börjar, och ni har mage att stå här och säga att ni kommer att satsa på det ena och det andra och att ni aldrig kommer att behöva någon medfinansiering.
Vem tror er? Prata med Lennart Holm i Umeå! Han har väntat på Umeåpaketet i 20-25 år, och det har alla vi andra också gjort. Ni har bara lovat, lovat och lovat.
Prata med alla de byutvecklingsgrupper som har krävt mer pengar till enskilda vägar! Det första som jag kan göra i en proposition i en närtidssatsning är att ge extra resurser till enskilda vägar som är det absolut mest finmaskiga nätet. Ni har bara dragit ned de anslagen under alla dessa år. Prata med alla dem som har velat ha upprustning av det finmaskiga vägnätet! Där har ni också dragit ned under alla de år som ni har varit ansvariga.
Nu rustar vi upp, och det är vägarbeten på gång runt om i hela Sverige, företrädesvis på landsbygden. Då står ni och säger att ni kommer att göra det bättre. Nej! Ni har satt i gång sedelpressen - ni har inte ens egna pengar. Ni är inte beredda att prioritera just detta.
Det är intressant med kilometerskatten. Det är hedrande att Krister Örnfjäder försvarar den egna reformen, men jag tror inte att den är så välkommen ute på landsbygden. Om åkeriföretag som ska köra varor till småbutikerna ute på landsbygden får en ökad kostnad på 170 000 blir det ganska tufft. Mejeriföretagen som ska hämta mjölken ute på gårdarna får en ökning av kostnaderna med 170 000 per år. Det är klart att det slår mot landsbygden. Vad tror ni?
De här åkeriföretagen gräver inte guld i sina verksamheter, utan det är en ganska tuff verksamhet, och ni smäller till med ökade kostnader. Det har inte en miljöstyrande effekt.
Då säger Krister Örnfjäder: Vi behöver de här pengarna till infrastrukturen. Men ni använder dem inte till det. Ni lånar ju pengar där. Om ni åtminstone tog de pengarna och lade på infrastrukturen! Men det gör ni inte.
När det gäller välfärdssatsningarna och öppnandet av välfärden vill jag säga att barnomsorgspengen är en absolut perfekt reform för landsbygden. Nu behöver man inte längre åka in till tätorten för att ordna barnomsorg, utan man kan ordna den själv. Den valfriheten har aldrig funnits och kommer aldrig att finnas med era alternativ. Det gäller lagen om valfrihet, den fria etableringsrätten, apoteksmonopolets avskaffande och de hushållsnära tjänsterna. Det är perfekta reformer för landsbygden.
Det är så vi tänker. Vi tänker med landsbygdsglasögon på när vi föreslår reformer, till skillnad från vad ni gjorde under er tid. Strandskyddet är också ett sådant exempel. Det har ni aldrig klarat att göra något av. Nu kan man bygga strandnära på landsbygden.
Anf. 8 Peter Hultqvist (S)
Herr talman! Jag tycker inte att näringsministern ska ta till så stora ord om att låna pengar. Den här regeringen lånar pengar för välbeställda, rika människors skattesänkningar. Det är Ebberöds bank. Det är att göra hål i statsbudgeten.
Att låna pengar till vägnät och järnvägar kan man se som en framtidsinvestering. Det har skett många gånger, och vi har mycket bra täckning i vår budget för det som vi ska göra.
Sedan måste man ha ordning på siffrorna. Maud Olofsson säger att kilometerskatten ska kosta 170 000 för en åkare. I förra veckan var budet 350 000 från Anders Borg. Ni har ju inte ordning på de här beräkningarna. Ni står bara här och hugger till.
Däremot skulle det vara intressant att veta hur ni ska ha det med bensinskattehöjningen. 105 öre har ditt parti sagt, Maud Olofsson. 70 öre har regeringens klimatberedning sagt. Vad blir budet nu då? Har ni något att säga före valet, eller är ni för fega för att ge ett besked?
Det finns en skatteutjämningskommitté som jobbar nu. För att hålla ihop Sverige är det väldigt viktigt att vi får en skatteutjämning som fungerar. Börje Hörnlund, före detta centerminister, skrev så här i Dagens Nyheter: "Regeringen rövar pengar från fattiga landsorts- och högskattekommuner och överför dem till rika lågskattekommuner. Med berått mod har statsministern tillsammans med näringslivsministern och centerledaren Maud Olofsson beslutat att låta de allra svagaste kommunerna betala 100 000 kronor extra per invånare. Dessutom har de förhindrat kommunministern att ens skicka på remiss ett utredningsförslag som i stället förordar att de utsatta kommunerna skulle kompenseras ekonomiskt. Detta är rena maffiametoder på högsta politiska nivå."
Det är ganska intressant att Börje Hörnlund går ut och talar klarspråk på det här sättet. Det vittnar väl om att det regionalpolitiska perspektivet är obefintligt?
Anf. 9 Krister Örnfjäder (S)
Herr talman! Det är ändå lite tragiskt att ministern inte vill svara på någon enda av de frågor som jag har ställt utan hela tiden kommer med nya påståenden om olika saker. Ta till exempel det som Peter Hultqvist påpekade, att regeringen har räknat in vartenda kommatecken och tagit med allt långt ut i periferin för att få en så hög siffra som möjligt när det gäller en kilometerskatt och hur hårt det kommer att drabba. Men ministern ville inte svara på att man inte har reagerat på att vi ska få 28 miljarder i konkurrensnackdel när det gäller sjöfarten, som ju också är regeringens ansvarsområde.
Enligt vår egen utredningstjänst kan man konstatera att mycket av det som regeringen har gjort har drabbat landsbygd och glesbygd på ett negativt sätt, oavsett vad ministern säger här. Jag var inledningsvis intresserad av att få veta hur vi tillsammans skulle kunna vara med och ändra på det här, men jag förstår att det är ideologiskt betingat. Ministern säger här att man inför hushållsnära tjänster för att det räddar landsbygden. Hemma hos mig, i den del av Sverige som jag har någorlunda bra koll på, ser man inte detta som en räddning. Skulle man göra det skulle det användas i mycket större utsträckning än i dag. Jag har dessutom fördelen av att i min egen hemkommun ha den skattemyndighet som behandlar just den frågan, så jag har ganska bra kontroll på vilka utgifter som det här medför från statens sida och vilka intäkter det ger.
Jag kan inte se att någon som bor i Spanien ska kunna få en fördel av det här.
Anf. 10 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Jag tror att vi har olika ingångar när vi ser på landsbygdspolitiken. Jag menar att det handlar om att skapa bra grundförutsättningar för landsbygdens tillväxt. Grunden för det är en bra företagspolitik. Vi har sänkt skatterna med 50 miljarder för företagen. Det är klart att det spelar roll, för småföretagen är grunden - nya tjänsteföretag, turistföretag och annat.
Den andra viktiga delen är infrastrukturen, att det finns en basinfrastruktur runt om i hela Sverige. Där finansierar vi varje projekt som vi lovar. Men ni lovar projekt för 100 miljarder som ni har lånat upp. Det finns inga sådana pengar. Vi har sett resultatet av er politik. Ni lovade en massa program - det var som sovjetiska femårsplaner - men ni hade inga pengar.
Den tredje delen är att öppna upp välfärden så att vi får fler företag också inom välfärdssektorn som kan utveckla barnomsorg, äldreomsorg, sjuk- och hälsovård runt om i hela vårt land. Det är det som nu sker. Apoteksmonopolets avskaffande är en fantastisk reform. Jag har fått lunchöppet i Robertsfors, till exempel, och i Norsjö har man precis öppnat ett apotek. Det är en fantastiskt bra reform.
Utbildningssatsningar är också grunden. Det handlar om att se till att vi har en hög utbildningsnivå runt om i hela landet. Vi har förstärkt högskolorna på de mindre orterna, i Dalarna till exempel, för att stärka utbildningsnivån.
Det handlar om stöd till kommersiell service, där vi hittar samverkanslösningar mellan det privata och det offentliga, så att vi kan få en väl fungerande service över hela landet.
Det handlar också om att stärka turistnäringen, så att vi kan få mer av företag.
Det handlar om att fortsätta omställningen av energipolitiken med de förnybara energikällorna. Landsbygden har fantastiska förutsättningar, men det gäller att den här politiken får fortsätta.
Det är inte mer bidrag och mer stöd som behövs. Och det är inte kilometerskatt och ensidiga bensinskattehöjningar eller energiskattehöjningar som kommer att rädda landsbygden - tvärtom.
Övrigt om interpellationen
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.