Åtgärder mot rasism inom polisväsendet
Interpellation 2008/09:313 av Kaplan, Mehmet (mp)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-02-06
- Anmäld
- 2009-02-09
- Besvarad
- 2009-02-17
- Sista svarsdatum
- 2009-02-23
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 6 februari
Interpellation
2008/09:313 Åtgärder mot rasism inom polisväsendet
av Mehmet Kaplan (mp)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
Det har uppdagats på en filmupptagning från oroligheterna i Rosengård i december 2008 att polisen i Malmö har använt rasistiska tillmälen som ”jävla apjävel” och ”blattejävel” mot ungdomar i Rosengård.
Denna filmupptagning som var ämnad som bevisning i en rättegång mot enskilda som står åtalade för förseelser med anledning av oroligheterna bekräftar återigen det vi vet från tidigare forskning om rättsväsendets alltför ofta diskriminerande inställning mot människor med minoritetsbakgrund.
Så sent som i förra årets rapport från Brottsförebyggande rådet, Diskriminering i rättsprocessen (Rapport 2008:4), understryks igen den bild som Diskrimineringsombudsmannen tidigare gett, nämligen att personer med utländsk bakgrund tenderar att av bli ”bemötta på ett nedvärderande, bryskt, respektlöst, arrogant eller föraktfullt sätt av poliser, åklagare, försvarsadvokater eller domare.” Enligt Brå upplevs inte attityden från rättsväsendet bara som kränkande utan påverkar även möjligheten att bli hörd, trodd och att få sin sak prövad av rättsväsendet på likvärdiga villkor som personer från majoritetsbefolkningen.
Miljöpartiet arbetar för lika rättigheter i rättsväsendet och föreslår bland annat:
- att regeringen omedelbart tillsätter en kommission för lika rättigheter inom rättsväsendet med uppdrag att komma med förslag till regeringen om hur rättsväsendets strukturer och aktörer kan respektera alla människors lika värde;
- att rättsväsendets statliga företrädare såsom polis, åklagare och domare genomgår obligatoriska utbildningar i mångfalds- och diskrimineringsfrågor;
- aktiv rekrytering av individer med utländsk bakgrund till rättsväsendet;
- att öka statusen för rättstolkarna i rättsväsendet.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till justitieminister Beatrice Ask:
1. Vilka åtgärder kommer justitieministern att vidta för att motverka rasistisk inställning hos polisen till individer med utländsk bakgrund?
2. Kommer justitieministern att ta initiativ till en kommission för lika rättigheter inom rättsväsendet för att regeringen ska kunna aktivt börja verka mot diskrimineringen där?
Debatt
(14 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2008/09:313
Webb-tv: Åtgärder mot rasism inom polisväsendet
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2008/09:71 Tisdagen den 17 februariProtokoll 2008/09:71 5 § Svar på interpellationerna 2008/09:313 och 321 om åtgärder mot rasism inom polisväsendet
Protokoll från debatten
Anf. 1 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Mehmet Kaplan har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att motverka rasistisk inställning hos polisen. Han har också frågat mig om jag kommer att ta initiativ till en kommission för lika rättigheter inom rättsväsendet. Luciano Astudillo har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder med anledning av polisens ordval i Rosengård. Jag har valt att besvara dessa interpellationer i ett sammanhang då de hör nära samman.
Inledningsvis vill jag understryka att det inte är acceptabelt att poliser har en diskriminerande attityd och använder sig av rasistiska tillmälen. Poliser ska alltid visa respekt för alla människors lika värde. Regeringens målsättning är att fler poliser ska arbeta i yttre tjänst och vara närvarande på tider och platser där de behövs bäst. Det arbetet handlar i allt större utsträckning om ömsesidig respekt och dialog med medborgare i samhället och inte minst med ungdomar. Kraven på att poliser ska kunna bemöta människor med olika erfarenheter och i alla sammanhang på ett professionellt sätt är därför höga. Jag är övertygad om att den stora majoriteten av alla poliser också lever upp till dessa krav.
När händelser ändå inträffar där enskilda polisers agerande uppenbart strider mot polisens uppdrag eller beslutade regler och riktlinjer är det viktigt att åtgärder vidtas. Jag är därför positiv till att rikspolischefen Bengt Svenson har tagit initiativ till en extern utredning med anledning av det inträffade. I uppdraget kommer bland annat att ingå att kartlägga hur arbetet med beteende- och attitydfrågor sker inom Polismyndigheten i Skåne och att föreslå hur arbetet kan förbättras och utvecklas. Utredaren ska också se över om polisutbildningen behöver förstärkas i dessa avseenden.
När det gäller den aktuella händelsen i Rosengård pågår en arbetsrättslig utredning vid Polismyndigheten i Skåne. Utredningen kommer att ta ställning till om ärendet ska överlämnas till polisens personalansvarsnämnd.
Inom polisen bedrivs ett aktivt arbete med mångfalds- och värdegrundsfrågor. Bland annat har polisen arbetat fram en gemensam värdegrund under 2008 som fastställdes av rikspolischefen i januari 2009. Av den framgår att poliser ska genomföra sitt uppdrag professionellt och skapa förtroende hos allmänheten genom att vara engagerade, effektiva och tillgängliga. I polisens grundutbildning är det polisiära bemötandet och etikfrågor centrala delar under hela studietiden. Dessutom ingår utbildning i mänskliga rättigheter och diskrimineringslagstiftning. Jag kommer att fortsätta att följa polisens arbete med mångfalds- och värdegrundsfrågor.
Anf. 2 Mehmet Kaplan (Mp)
Herr talman! Tack, Beatrice Ask, statsråd med ansvar för dessa så viktiga frågor.
När jag lyfte upp den här frågan inom Miljöpartiet de gröna var det ungefär samma reaktion som den som statsrådet ger uttryck för här. Det finns en stor samstämmighet hos dem som har att hantera den här frågan, däribland vi riksdagsledamöter i justitieutskottet, statsrådet Beatrice Ask och övriga statsråd som har uttalat sig i den här frågan.
Även statsminister Fredrik Reinfeldt har haft en mycket tydlig hållning i den här frågan. Det är något som vi välkomnar.
Ett problem kvarstår, nämligen hur man ska hantera de här problemen. Om vi nu är överens om att det finns ett problem och att problemet dessutom, med statsministerns ord, är strukturellt, måste det till strukturella åtgärder.
Från Miljöpartiets sida har vi lyft fram på vilket sätt man skulle kunna ta itu med den typen av argumentation som en del poliser har fört fram i den mediala debatten. Man talar bland annat om att det skulle kunna finnas fog för den här typen av uttalanden, att det faktiskt ser ut som det gör på våra gator och torg och så vidare.
Jag tror att det här bland annat är en ledningsfråga. Det är utifrån det jag kommer att adressera den första problemformuleringen.
Under de senaste åren har vi sett ett antal prov på hur befäl som jobbar inom polisen har uttryckt sig mycket olämpligt, väldigt grovt och vårdslöst, inte minst med mycket liten respekt för alla människors lika värde.
Jag syftar framför allt på den e-post som skickades till Ilmar Reepalu i Malmö och som syftade till att ta upp problemet och benämna det med sitt rätta namn.
När polisbefälet anmäldes fanns det en kollegial sammanhållning, som också kallas för kåranda, som gjorde att det inte blev något som helst utrymme att hantera frågan. Personen fick skadestånd - 80 000 kronor - av skattemedel. Av staten fick det här befälet dessa pengar.
Vad är det för typ av system som gör att åklagare och poliser, i det här fallet, faktiskt verkar samverka?
Anf. 3 Luciano Astudillo (S)
Herr talman! Jag vill också börja med att tacka justitieministern för svaret. Det är tyvärr ett både illavarslande och anmärkningsvärt svar.
Ministern hade här och nu en chans att meddela vad den moderatledda regeringen avsåg att göra för att möta den förtroendekris som nu drabbar polisen, men hon sade ingenting om det. I sitt svar har justitieministern i stället bara tagit avstånd från de senaste veckornas händelser. Det är bra, men det är det minsta man kan begära av landets justitieminister. Mer måste till.
Justitieministern hänvisar till de åtgärder som rikspolischefen Bengt Svenson har vidtagit. Vad jag kan se har han agerat föredömligt när det gäller den externa utredningen. Han har också åkt för att möta människor i Rosengård.
Min fråga handlade om vad justitieministern och den moderatledda regeringen avsåg att göra.
Justitieministerns svar är enkelt: Jag ska fortsätta följa utvecklingen.
Hur länge tänker justitieministern fortsätta att följa utvecklingen?
Apajävel, blattajävel, att man vill sterilisera - de uttryck som förekom i den här filmen räckte uppenbarligen inte.
Internutbildningar där Neger Niggersson används räckte uppenbarligen inte.
Knarkpåverkade som filmas som hälsningar till andra poliser räckte uppenbarligen inte heller.
Hur länge till tänker ministern passivt följa utvecklingen?
Det vi bevittnar visar att den moderatledda regeringen är på väg att fullständigt tappa greppet om svensk polis och rättsväsendet, precis som man redan har tappat greppet om jobbpolitiken.
Även om det inte går att försvara varje enskild handling från dessa individer som har kommit fram under den senaste tiden är det ett klart och tydligt uttryck för att vi har en poliskår som är hårt ansatt och pressad. Vi vet att underskottet växer. Man får ingen kompensation för de insatser som krävs för att klara ordförandeskapet, och det görs neddragningar av antalet civilanställda.
Jag håller med Beatrice Ask om att den stora majoriteten av alla poliser är oerhört professionell. Men det måste också ges förutsättningar att agera professionellt.
Herr talman! För mig är det oerhört viktigt att vara tydlig. Man ska vara varsam med ord som rasism och främlingsfientlighet. Man ska vara varsam när man angriper enskilda människor men också poliser för att vara just rasister eller fördomsfulla.
Däremot är det oerhört allvarligt att vi vid minst två tillfällen har haft chefer som har valt att inte vidta åtgärder när det har inträffat någonting - när det gäller Youtubefilmningen men också när det gäller den här internutbildningen. Det är chefer som har varit passiva och inte agerat. Det är allvarligt.
Min fråga blir återigen till statsrådet: Hur länge till tänker ministern passivt följa utvecklingen, och vad krävs för att ministern ska agera?
Anf. 4 Mahmood Fahmi (M)
Herr talman! Jag tackar justitieminister Beatrice Ask för svaret. Jag har två frågor till dig som jag gärna vill ha svar på.
Tror justitieministern att människors reaktionsmönster är relaterat till det bemötande som folk får i Rosengård eller i hela Sverige eftersom polisens bemötande kan se väldigt olika ut beroende på människors skiftande problematik?
Min andra fråga är: Hur gör ministern för att säkra bredden inom poliskåren? Med det menar jag att det behövs fler invandrargrupper inom poliskåren.
Slutligen vill jag säga att om man drar långtgående slutsatser av sådana dramatiska och spektakulära händelser och söker tillämpning på en hel grupp löper man stor risk att hamna fel. Med det menar jag att folk som är villiga att söka till polisutbildningen - svenskar som söker och vill bli poliser - kommer att tveka i framtiden. Denna händelse handlar om tre poliser.
Anf. 5 Thomas Bodström (S)
Herr talman! Även jag tackar för svaret. Däremot är det i linje med vad du, Beatrice Ask, har sagt så många gånger, nämligen: Jag följer utvecklingen.
Vi som har följt denna fråga noga är nog väldigt förundrade över att du återigen i någon enstaka intervju ser bekymrad ut i tv och säger att detta är förfärligt och bekymmersamt men att det handlar om några enstaka poliser. Sedan får polisen ta alla initiativ. Nu måste rikspolischefen, som har gjort ett utmärkt arbete här, åka till Skåne och ta tag i frågan och sätta i gång med en ordentlig utredning om vad som händer i Skåne och i andra polisdistrikt. Länspolismästare och andra polischefer i Skåne agerar. Men den person som borde agera mest av alla är lite bekymrad. Det är, Beatrice Ask, att inte ta sitt ansvar.
Jag brukar säga att det inte är det som du gör som jag kritiserar. Tvärtom är vi glada för alla socialdemokratiska förslag som du nu genomför. Det har vi ingen kritik mot. Men så fort det blir besvärligt sticker du huvudet i sanden och följer utvecklingen. Tror du att det är det som behövs för dessa ungdomar i Skåne, en justitieminister som säger att hon följer utvecklingen?
Vi vill att du ska agera, vi vill att du ska göra någonting, och vi vill att du ska se till att saker och ting blir bättre, så att det inte blir som jag har sagt, nämligen fyra års förlorad tid i det viktiga reformarbetet när det gäller polisen.
Nu har du lite tur här, eftersom det finns färdiga förslag liggande som vi socialdemokrater påbörjade och som nu kan genomföras. Det handlar till exempel om att införa det som det finns en klar majoritet för i riksdagen, nämligen att göra polisutbildningen akademisk. Det hade varit en verklighet i dag med stöd av majoriteten i riksdagen och med de andra borgerliga partierna om inte du hade tvekat och velat stoppa förslaget. Det var klart redan några månader efter att du tillträdde. I januari 2007 var den utredningen klar, och du gick inte vidare.
Du kan ta tag i frågan om en särskild myndighet som ska agera när poliser blir misstänkta för brott. Nu såg vi det återigen. Jag tog upp detta med dig för ett par år sedan. Varje gång som en polis blir misstänkt för brott blir det samma diskussioner om det har gått rätt till, varför åklagaren har lagt ned det och så vidare. Sedan blir det diskussioner i medierna, debatt och så vidare. Varför genomför man inte förslaget om en särskild myndighet så att vi slipper den typen av diskussioner?
Båda dessa förslag ligger på departementet och väntar. Vi ska inte behöva vänta tills det blir ett regeringsskifte 2010, 2014 eller när det nu blir. Vi måste ha en minister som agerar. Den passivitet som du nu visar är förödande för alla ungdomar men också för polisen, alla de duktiga poliser som jobbar så hårt för värdegrunden, alla de poliser som gör ett sådant fantastiskt arbete. De vill ha stöd för detta. De vill se att det sker ett reformarbete också på Justitiedepartementet. Det kan inte vara för mycket begärt att den person som har det högsta ansvaret också agerar och inte bara säger att Bengt Svenson har varit duktig - det tycker väl alla - eller att polisen har varit duktig. Vi vill att du agerar. Vi vill höra dina idéer. Vi vill höra dina förslag och dina reformer. Men vad blir svaret? Det blir: Jag följer utvecklingen.
Detta är några av de saker som vi har föreslagit. Det finns andra saker också. Man kan till exempel se över brottet tjänstefel för att se om det inte ska gälla också när det inte bara är myndighetsutövning mot enskild utan att det också kan gälla i andra situationer varje gång som en polis har en uniform. Det kan du göra.
Det skulle nog bli jättefin respons på det om du bara påbörjade något arbete. Men framför allt, Beatrice Ask: Gör någonting så vore vi tacksamma.
Anf. 6 Henrik von Sydow (M)
Herr talman! Jag tackar justitieministern för svaret och för mycket tidiga och tydliga kommentarer angående dessa händelser. Det var viktigt. Det var också, precis som miljöpartisten Mehmet Kaplan påpekade, viktigt att statsministern gjorde så skarpa och tydliga kommentarer här i kammaren under statsministerns frågestund. Det var viktigt för att det politiska ledarskapet skulle skicka tydliga signaler.
Sedan ska också det polisiära ledarskapet i form av Bengt Svenson ha en eloge. Han har i sin roll visat det polisiära ledarskap som tidigare i den här processen så tydligt har brustit. Men nu tar rikspolischefen det ansvaret på ett mycket tydligt sätt. Han besöker Rosengård och för en direkt dialog på chatter på Sydsvenskans forum och annat. Det tycker jag att han också ska ha en eloge för.
Jag tycker också att det är viktigt att vara tydlig med ett par utgångspunkter i denna diskussion, nämligen att det är få platser som i högre utsträckning än just Rosengård har behov av både fler poliser och bättre och mer effektivt arbetande poliser. Detta är en tendens och en utveckling som Brottsförebyggande rådet har varit mycket tydligt med att beskriva, nämligen hur trygghetsklyftorna mellan storstadsregionernas stadsdelar har ökat kraftigt under 2000-talet. Uppgifter från Brottsförebyggande rådet visar på ett brutalt sätt hur bostadsinbrott och skadegörelse ökar i de mest utsatta områdena medan de minskar i andra stadsdelar än Rosengård. I detta ligger en viktig insikt, och det är att brottsligheten påverkar alla, men det blir störst börda för dem som har de allra minsta marginalerna. Därför är polisens arbete och polisens insatser i stadsdelar som Rosengård ohyggligt angelägna därför att de jämnar ut livsvillkor och ökar förutsättningarna för en lyckad integration.
Jag tror att polisen måste se sig själv som en ohyggligt viktig del i arbetet med att minska utanförskapet.
Sociala utmaningar i utsatta stadsdelar ska mötas med bättre skolor och jobb till unga människor och med att tryggheten i stadsdelarna ökar. Just att tryggheten ökar är en nyckel för att jämna ut när det gäller livsvillkor och andra förutsättningar.
Polisen måste se sitt uppdrag som ett försvar för demokrati, som ett försvar för lika rättigheter, och inse att det arbetet börjar med ett nästan ohyggligt korrekt bemötande.
Justitieministern har ett stort engagemang i de här frågorna - det vet jag - och får gärna utveckla hur hon ser på just det sistnämnda, alltså på bemötandet.
Anf. 7 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Det är många frågor, och det är bra eftersom detta är viktigt.
Jag ska börja med att säga att jag håller med Luciano Astudillo som lite grann var inne på det här med chefs- och ledarskap och på hur viktigt det är. Jag tror att det är otroligt centralt. Där kan man konstatera att det var en olycka att Socialdemokraterna lade ned chefsutbildningen inom polisen; så var det under många år. Det har verkligen inte gjort att vi har chefer på första nivån som reagerar. Den fråga som man kan ställa sig med anledning av det som hänt är ändå, tycker jag: Hur snabbt reagerade de närmaste cheferna?
Det är lätt att göra som Thomas Bodström som är mer intresserad av att synas i medier än av att se till att ledarskapet fungerar genom organisationen. Jag var bekymrad över att man inte omedelbart reagerade i Skåne. Rikspolischefen har gjort ett bra jobb. Eftersom han aviserade ett mer genomtänkt arbete kände jag inget behov av att omedelbart hitta på något annat.
Jag tycker att det är bra att den utredare som rikspolischefen tillsätter ska kartlägga hur arbetet med bemötande- och attitydfrågor sker inom Polismyndigheten i Skåne län och inom några andra myndigheter och att man ska lämna förslag om hur arbetet ska förbättras. Det handlar också om att utredaren ska föreslå en struktur för hur medborgare som känner sig dåligt bemötta eller utsatta från polisens sida ska kunna anmäla och få så att säga ett tillrättaförande genomarbetat. Jag tycker att detta är bra.
Jag tycker också att det är bra att rikspolischefen vill att utredaren ska kartlägga vilka rutiner som finns inom myndigheter om misstanke uppkommer om att någon inte har de värderingar, eller inte arbetar med de värderingar, som är en del av polisens grundläggande värderingsarbete. Det är alltså ett ganska brett utredningsarbete som rikspolischefen sätter i gång. Jag tycker att det är bra.
I Sverige har vi ju ordningen att vi har självständiga myndigheter som själva ska klara så mycket som möjligt av den direkta verksamheten. Det är inte ministrarnas sak att varje gång direkt gå in.
Jag kan berätta för Thomas Bodström att jag, även om jag har den här grundinställningen, mer än en gång har varit i Rosengård. Så sent som i mellandagarna var jag där, och jag har pratat med människor både inom och utanför polisorganisationen. Jag har även pratat med församlingsmedlemmar och med folk på gatorna där nere och i bostadsområdet om hur läget är och om hur det är att leva där.
Det som upprör mig mest är den otrygghet och den osäkerhet som många av medborgarna upplever. De har inte samma trygghet som vi anser att vi vill ha i vårt samhälle. Men de här människorna är precis som alla andra medborgare värda bra mycket bättre förhållanden i sin omedelbara närhet och hembygd. Det är ju en hembygd också i Skåne, i Malmö och Rosengård.
Man måste ta itu med de attityder som finns av en vi-och-de-känsla och annat. Där är det lokala polisarbetet oerhört centralt. Vi har fått börja öppna polisstationer som Thomas Bodström lade ned just för att det ska finnas lokalt förankrade poliser som känner människorna.
Till Mahmood Fahmi vill jag säga att vi jobbar med rekryteringsfrågorna, för det är för dåligt i det avseendet. Vi har i dag alldeles för få poliser med förortskompetens. Vi kan se i statistiken att här finns mer att göra. Det ligger också i regleringsbrevet till polismyndigheterna att redovisa vad man gör, hur arbetet går och vilka resultat som kommer i den delen.
Äntligen har vi fått ett break-even när det gäller rekrytering av kvinnor till polisyrket, vilket är oerhört bra. Men beträffande detta med invandrarbakgrund och andra erfarenheter är det fortfarande ganska klent, och så har det varit i väldigt många år. Men här gör vi faktiskt en del.
Vi är också väldigt tydliga i våra regleringsbrev till myndigheterna när det gäller värderingsfrågorna. Ett arbete pågår inom polisen, hos åklagarna och inom domstolarna kring hur man ska försöka se till att all personal innefattas och är förankrad i den grundinställning som vi politiskt faktiskt är överens om ska gälla.
Anf. 8 Mehmet Kaplan (Mp)
Herr talman! Först vill jag rikta ett tack till statsrådet. Det här ämnet är, tycker jag, lite för viktigt för att fastna i ett polemiserande. Det handlar om människor som ute i vår verklighet i dag har att föra sig på ett sådant sätt att alla människors lika värde hela tiden är i främsta rummet.
Poliser har vi pratat om. Någon sade att det i sammanhanget handlar om kanske bara tre, fem eller tio poliser. Om vi i Sverige är på väg mot ca 20 000 poliser och, lågt räknat, tycker att ungefär 1 procent av dessa 20 000 hyser nämnda typ av uppfattning innebär det att det handlar om 200 poliser. Det är inte rätta sättet att räkna, men det handlar inte om tre, fyra, fem eller tio poliser.
Problemet är också att det här inte gäller bara Malmö och Rosengård. Nu råkade detta komma fram just där. I morgon kommer det kanske fram här i Stockholm och nästa gång i Göteborg och också i Norrbotten. Ingen tror väl att den här typen av problematik finns i Norrbotten. Där finns ju inte särskilt många personer med den bakgrund som de i Rosengård har. Men faktum är att jag har blivit kontaktad av personer från hela landet. Poliser av utländsk härkomst och ungdomar som är av utländsk härkomst eller som är adopterade har blivit utsatta för denna grova generalisering. Brutala och helt oacceptabla attitydproblem är vad det handlar om.
Vi kan inte säga att ledningsproblematiken går att lösa enbart med en ledarskapsutbildning. En sådan är oerhört viktig, men här handlar det om sunt förnuft. Polisen har det våldsmonopol som vi ju bestämt att bara staten kan utöva. Polisen har att ute i vårt samhälle ge uttryck för det när så behövs - mycket restriktivt, men fortfarande är det fråga ett våldsmonopol. När enskilda poliser visar nämnda grad av otakt och av total förnuftsförvirring måste vi verkligen ta itu med problemet.
En del av debattörerna, bland annat Luciano och Thomas, har tagit upp frågan om en akademisering av polisutbildningen. Också i stora delar av polisväsendet finns det i dag ett tydligt stöd för denna tanke.
En annan fråga som här tagits upp och där vi i Miljöpartiet varit väldigt tydliga är den om vem som granskar polisen. Är det rimligt att polisen granskar sig själv? Vi har sett tecken på att inte ens den lilla kollegiala samverkan fungerar vilken ju är till för att kunna hantera problemen när sådana uppstår. Det kan vara i utbildningsrummet och när man ger sådana exempel som de Luciano Astudillo tog upp och när man använder namn på personer som är mycket förnedrande för en stor grupp av människor men även vid fikabordet, i piketbussen och vid kommenderingen. Hela tiden handlar det om vad sunt förnuft är ett uttryck för.
Jag känner många poliser, en del av utländsk härkomst. De är trygga i sitt yrke, i sin yrkesroll, och jobbar stenhårt. Det som hänt är ett svek mot dem.
Anf. 9 Luciano Astudillo (S)
Herr talman! Jag vill börja med att meddela att jag inte kommer att kunna stanna här till mitt sista inlägg, vilket jag tidigare meddelat ministern. Jag har nämligen en annan debatt ute.
Tyvärr kan jag konstatera att statsrådet inte svarat på det jag frågat om. Var går gränsen, och hur länge avser statsrådet att passivt följa utvecklingen? Det här är oroväckande. Uppenbarligen går inte gränsen där vi nu sett den. Vi är överens om att rikspolischefen har agerat på ett bra sätt, men det var inte det som efterfrågades.
Det här är oroväckande också i ett vidare perspektiv. I sitt jultal i december meddelade statsministern själv svenska folket att det var brottsbekämpningens tur.
Vi som till vardags sysslar med jobbpolitiken anar oråd när moderater går ut och lovar att det är någons tur. Vi har ju sett hur jobbkrisen har hanterats och hur utanförskapet bara växer och skenar. Där är jag den första att hålla med Henrik von Sydow om att vi måste vara hårdare i bekämpningen av brott men också vara lika tuffa och målmedvetna i kampen mot orsakerna till brott. Det handlar om arbete, skola, likabehandling, icke-diskriminering. Där har vi haft en borgerlig regering som i två och ett halvt år passivt har låtit utanförskapet öka och inte agerat. Sveriges rika välmående villakommuner har fått ta del av insatserna, som generöst delats ut av den borgerliga regeringen.
Nej, det är illavarslande, för nu är det som sagt polisens tur.
Jag hade hoppats på att vi hade en justitieminister som meddelade två saker. Det första är: Ja, jag är beredd att ge polisen rimliga förutsättningar att också framöver agera professionellt. Jag är beredd att göra något åt underskottet som vi ser växa. Jag är beredd att se över kompensationen som polisen eventuellt behöver för ordförandeskapsåret. Jag ska se över vad som händer nu med alla de kraftiga neddragningarna av antalet anställda. Polisen är hårt ansatt och pressad.
Det var det första.
Det andra är: Jag avser att vidta aktiva åtgärder och inte bara titta på.
Tyvärr fick inga sådana besked. Jag tror inte att vi kommer att få sådana framöver heller. Det är olyckligt. Vi lär ha all anledning att återkomma till den här debatten.
Anf. 10 Thomas Bodström (S)
Herr talman! Det är fantastiskt, Beatrice Ask, hur du helt iklär dig oppositionsrollen. Det är inte det vi vill höra. Vi vill höra hur du ska agera. Vi tar gärna diskussionen om hur Socialdemokraterna har gjort saker. Vi påstår inte att vi har gjort allting rätt, absolut inte. Vi gjorde också fel, och det kan vi diskutera. Men man är evinnerligt trött på att höra dig prata om Socialdemokraterna. Vi vill höra vad du gör nu. Det kan vara så att du bara har drygt ett år kvar, och då kan du inte ägna hela din tid som minister åt att prata om vad Socialdemokraterna borde ha gjort.
Din totala passivitet gör dig till Sveriges tydligaste oppositionspolitiker. Det är inget gott betyg till en minister.
Ägna dig i stället åt att svara på alla de frågor som kommer från mig, som kommer från Luciano, många poliser och ungdomar om vad ni ska göra för att förbättra situationen. Vi lägger inte hela skulden på dig. Det är klart att du inte kan vara ansvarig för varje enskild polis, och det är ingen som har sagt det heller. Men vi anklagar dig för din totala passivitet, att inte vidta en endaste åtgärd, att gömma dig bakom rikspolischefen och andra poliser och säga att det här inte är en fråga för en minister. Det är klart att det är en fråga för en minister. Det är du som kan ta initiativ till att göra förändringar i utbildningen, i fråga om en särskild myndighet för poliser som misstänks för brott, i polisförordningen så att värdegrundsfrågorna finns med. Det är du som är den person som kan ta de initiativ som behövs i stället för att gömma dig bakom rikspolischefen.
Det skulle betyda så enormt mycket om vi hade en justitieminister som gick ut och sade: Nu går vi vidare, nu tar vi initiativ. Nu gör vi de och de sakerna, och vi kan göra det tillsammans med oppositionen, med alla partier. Men framför allt gör någonting! Din passivitet börjar bli alltmer besvärande för oss alla.
Anf. 11 Henrik von Sydow (M)
Herr talman! Det var synd att Luciano Astudillo inte hade tid att stanna kvar i kammaren för att diskutera rötterna till brottsligheten, de sociala problem som är så tydliga i Malmös förorter och i Göteborgs förorter. Jag tror att det är ohyggligt viktigt att långsiktigt satsa på kunskaper i skola som ett sätt att hålla unga människor borta från brottslighet. Det är otroligt viktigt att unga människor kan få jobb. Det är sociala problem som den här regeringen har ärvt. De är mycket tydliga i socialdemokratiskt styrda Malmö och i socialdemokratiskt styrda Göteborg. Där ser vi hur brottsligheten blomstrar på ett omfattande sätt.
De uttalanden som vi här har diskuterat är klara bakslag, minst sagt, och dränerar tilltron till polisen. Men det finns också det som ger framtidstro och som lyfter en, och det är det faktum att det nu faktiskt blir fler poliser och att många av de poliserna är unga, höggradigt motiverade poliser med ett särskilt engagemang för utsatta stadsdelar.
Dagens Nyheter redovisade ett reportage så sent som den 23 november om Mostafa Alshawi, född i Irak, uppvuxen i Rosengård och nu närpolis på Järvafältet. Han sökte sig till polisen, för han ser polisen som ett försvar för vår demokrati. Han bär med sig en tydlig insikt från uppväxttiden i Rosengård i sitt jobb nu som närpolis, och det är att i alla lägen mota en vi-och-de-känsla i grinden. Han vill bygga bort en osund kategorisering och få alla att känna sig som starka individer. Det är den sortens engagemang och bakgrund och erfarenheter som svensk polis behöver just nu. Det står i bjärt kontrast till de här Skånepolisernas agerande.
Anf. 12 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Först vill jag säga till Mehmet Kaplan att jag är helt överens om att poliser är människor med väldigt speciella befogenheter. De ska också möta människor i väldigt speciella situationer. Vi har rätt att ställa tydliga och höga krav.
Där kan man fundera över hur man åstadkommer det, men den von oben-attityd och den elakhet som hela tiden präglar Thomas Bodström gör mig rätt irriterad, och det är väl också meningen. Jag gömmer mig inte bakom rikspolischefen, och jag gömmer mig inte bakom någon annan chef heller. Men jag har den uppfattningen att om man ska få alla poliser, 20 000 så småningom, i hela Sverige att agera med sunda värderingar och professionellt kan de inte stå och hänga upp allting på att varje gång någonting händer är det just en minister som agerar. Det måste sitta i hjärtat och själen på dem.
Därför inleddes 2007 och slutfördes 2009 ett arbete om värdegrunden. Där har i princip 20 000 medarbetare - vi har faktiskt fler civilanställda i dag än vad vi hade under Bodströms tid, oavsett vad Luciano säger - deltagit i ett arbete kring värdegrund och den här typen av frågeställningar i dialogform. Jag medger att det inte är så macho att samtala om hur man bemöter andra människor, men långsiktigt står polisens förtroende och faller med att var och en där ute i vardagen, vare sig det är i Rosengård, i Stockholms innerstad eller i Jokkmokk, agerar professionellt och utifrån en riktigt sund och bra syn på andra människor.
Då måste man arbeta långsiktigt, och det är mitt mål. Därför har jag inga problem med att delegera eller att se till att saker sköts i rätt ordning. Jag tycker att den rikspolischef som regeringen har utsett gör ett utomordentligt arbete och tar det här på allvar. Utöver att han också har patrullerat i Rosengård, har satt sig ned med chefer och gått igenom det hela och dessutom är på väg att tillsätta en fristående utredning har han alldeles särskilt kallat in alla länspolismästarna för att diskutera igenom hur man arbetar.
Det är inte enstaka händelser, jag vill gärna säga det, som ger uttryck för en skev syn, utan listan är tyvärr lång även om det procentuellt är ganska få poliser som beter sig fel. Men det är viktigt att man agerar och att man gör det på rätt grund, att det finns regler och att det fungerar ordentligt hela vägen. Jag tycker att det är utomordentligt. Det är inte för att jag är mesig när sådant här händer. Självklart engagerar jag mig, men man måste se till att rätt person agerar i rätt sak och att vi faktiskt får det moderna synsättet att sjunka in i verksamheten.
Ta exempelvis detta att möta många ungdomar - ungdomsproblematik var ju uppe här. Tidigare var det sköldar och det ena med det andra som skulle ut så fort det var en demonstration eller stök. Nu arbetar polisen mer och mer med en dialogmodell, där man söker samarbete, sänker aggressiviteten och jobbar på ett helt annat sätt polisiärt. Det har visat sig väldigt framgångsrikt. Även här är det naturligtvis trögt, för det finns enskilda poliser som säger att det inte fungerar om man inte får göra si eller så. Men man jobbar för att arbeta tillsammans med de medborgare man tjänar i stället för mot dem. Jag tycker att det är riktigt, och jag tänker inte be om ursäkt för att det inte alltid står på löpsedlarna.
Sedan tror jag att när vi i slutet av mandatperioden kan räkna propositioner, svar på interpellationer och annat kanske jag och Thomas Bodström kan göra listningen av vem som arbetar mest. Men för mig är det viktigt att göra saker ordentligt. Jag tror också att det ger betydligt bättre resultat. Det ger i alla fall fler poliser och fler civilanställda.
Anf. 13 Mehmet Kaplan (Mp)
Herr talman! Det pratas om att det utbildas fler poliser med bland annat utländsk härkomst. Det utbildas generellt sett fler poliser, påstår företrädarna för regeringen. Vi får se vad som händer med det, om de har pengar att faktiskt kunna hantera sin totala budget så småningom. Vi har ju lite oroväckande hört, vilket oroar även oss från Miljöpartiet, att rikspolischef Bengt Svenson lyfter upp frågan om att närmare 1 miljard kronor saknas, pengar som är till för att kunna hantera polisväsendet på ett bra sätt. Det ska vi titta närmare på. Det hoppas jag att också statsrådet kommer att kunna göra.
Brottsförebyggande rådet kom med en rapport förra året under våren. Det var en beställning från den förra regeringen, som Miljöpartiet men också Vänsterpartiet stöttade, till Brottsförebyggande rådet om att de skulle titta närmare på hur det stod till med diskrimineringen inom rättsväsendet. Tyvärr var själva förfrågan inte utformad på ett sådant sätt att vi har sett en kvantitativ studie utan snarare en kvalitativ studie. Där konstateras bara att det faktiskt förekommer diskriminering inom rättsväsendet. Nu finns det en jättestor risk, Beatrice Ask, att denna utredning kommer att bli en hyllvärmare och inte användas till någonting annat än till att stötta upp andra utredningar.
Vi tror att med hjälp av denna utredning går det att göra saker. Det går att på ett mycket konkret sätt komma åt en stor del av problematiken inom exakt det område som statsrådet faktiskt har ansvar för. Statsrådet har ju möjligheten i dag att utan att hänge sig åt ministerstyre lyfta upp viktiga frågor.
Jag skulle vilja att Brottsförebyggande rådets rapport om diskriminering inom rättsväsendet blir en bok som statsrådet kommer att ha på sitt nattduksbord framöver.
Anf. 14 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Det är bra att Mehmet Kaplan tar upp Brås rapport om diskriminering i rättsprocesser. Rapporten kom under våren 2008, om jag kommer ihåg det rätt. I rapporten drar man slutsatsen att tidigare forskning, rättsliga aktörers erfarenheter och mångas upplevelser samstämmigt ger en bild av att det finns faktorer som missgynnar personer med utländsk bakgrund i rättsprocesser, och det är väldigt allvarligt.
I rapporten ger Brå också ett antal förslag till åtgärder. Man pekar på vikten av att rekrytera fler med annan härkomst till olika institutioner, man förutsätter att statusen för rättstolkar ökas, man vill ha utbildning för rättsväsendets aktörer och en rad liknande saker. Och det vidtas faktiskt en del åtgärder nu som är viktiga att ta med sig.
Domstolsverket arbetade förra året fram en policy och riktlinjer som ska användas som stöd för att utveckla mångfalden inom domstolsväsendet. Jag tror att det är väldigt bra att man har gjort det. Man har fortlöpande en fortbildning i frågor kring mångfald, diskriminering och bemötande. Över tusen anställda - vi kanske vill att det ska vara fler - gick förra året en mångfaldsutbildning inom domstolsväsendet, vilket i vart fall är ett steg framåt, tycker jag. Inom Åklagarmyndigheten har man också arbetat fram och gått med i ett nätverk för likabehandlingsfrågor. Där har man mångfalds- och likabehandlingsansvariga vid sju myndigheter och bolag.
Det genomförs nu utifrån den här rapporten en hel del åtgärder. På grund av tidsbestämmelserna här i riksdagen hinner jag inte redovisa dem alla.
Jag tycker att det här är oerhört väsentligt. Jag tror att det är steg framåt. Men vi har också i våra regleringsbrev och annat en noggrann uppföljning av detta. Det är det som menas med att jag följer resultaten noggrant.
Utbildning, rekrytering och annat är centralt, precis som framgick av Brårapporten. Vi kommer att arbeta vidare i den riktningen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.