Åtgärder för cykling
Interpellation 2016/17:124 av Nina Lundström (L)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2016-11-14
- Överlämnad
- 2016-11-15
- Anmäld
- 2016-11-16
- Sista svarsdatum
- 2016-11-29
- Svarsdatum
- 2016-12-16
- Besvarad
- 2016-12-16
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anna Johansson (S)
Att cykla är klimatsmart. Cyklister minskar annan trafikträngsel i städer och påverkar luftkvaliteten positivt. Cyklister möter många utmaningar sommar som vinter. Trafikrytm, trängsel, osäkerhet, vägvisning och många andra faktorer påverkar intresset för cykling. I dag saknas infrastruktur för att ta till vara den potential som finns ifall fler skulle välja cykeln som transportalternativ. Varje person som väljer cykeln är en person mindre i bussen, på tåget eller i bilkön.
I dag saknas det dels ett nationellt kunskaps-och erfarenhetscenter, dels en aktör som kan bidra till utvecklingen av regelverk på nationell nivå. Det finns ett ökat behov av att samordna strategier, sprida goda exempel och underlätta samverkan mellan olika huvudmän – såväl statliga som lokala. Det behövs stöd i frågor som rör utvecklingen av vad bra standard är vid nyanläggning av cykelinfrastruktur. Där ser vi att det finns en stor okunskap på många håll, även bland statliga aktörer. Statsbidrag behöver kombineras med kunskap om utformning och anläggning av infrastruktur. Exemplen är många på hur nyanlagda stråk kan ha hinder mitt i vägbanan eller hur stråk plötsligt tar slut. Det behövs åtgärder för att underlätta kombinationsresor.
Det behövs även riktlinjer för vägarbeten. Hur underhållsåtgärder för exempelvis potthål påverkar cyklister beroende på val av material och metod. Det behövs kunskap om hur cykling ska prioriteras vid målkonflikter. Sverige behöver en nationell kunskapshub – ett cykelkansli – med en nationell cykelsamordnare eller ”ambassadör”. Kunskapen om hur man bäst vidtar åtgärder finns inte samordnad i dag. Kunskapen om lyckade åtgärder behöver mot denna bakgrund samlas och spridas. Kommuner behöver bollplank liksom andra aktörer. Det är också viktigt att samla in erfarenheter som sedan kommer till nytta i samband med nya nationella beslut.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anna Johansson:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att förbättra cykelinfrastrukturen och cykelplaneringen?
Hur ställer sig ministern till förslaget om att inrätta ett nationellt cykelkansli – ett kunskapscenter – med en cykelambassadör för att samla kunskap om hur man exempelvis utvecklar cykelinfrastrukturen och vidtar åtgärder på bästa möjliga sätt?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:124
Webb-tv: Åtgärder för cykling
Dokument från debatten
- Fredag den 16 december 2016Kammarens föredragningslistor 2016/17:48
- Protokoll 2016/17:48 Fredagen den 16 decemberProtokoll 2016/17:48 Svar på interpellation 2016/17:124 om åtgärder för cykling
Protokoll från debatten
Anf. 97 Statsrådet Anna Johansson (S)
Herr talman! Nina Lundström har frågat mig vilka åtgärder som jag och regeringen avser att vidta för att förbättra cykelinfrastrukturen och cykelplaneringen. Nina Lundström har även frågat mig hur jag ställer mig till ett förslag om att inrätta ett nationellt cykelkansli.
Regeringen arbetar för att stimulera långsiktigt hållbara transportlösningar där cykling är en prioriterad del. Med en överflyttning av resor till cykel och gång blir det relativt sett mindre utsläpp av klimatgaser och därmed mindre påverkan på klimatet. Ett ökat cyklande kan även minska trängseln i tätorter och bidra till en bättre folkhälsa.
Det är viktigt att samhällsplaneringen främjar en hållbar samhällsstruktur och ett hållbart transportsystem med goda möjligheter att använda cykeln som färdmedel. Regeringen främjar en samhällsstruktur med goda möjligheter att resa kollektivt, till fots eller med cykel bland annat genom ramverket för stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter i städer, som från och med 2017 även ska innefatta insatser för ökat cyklande.
Det är, såsom Nina Lundström nämner, angeläget att det fortsatta arbetet för en ökad och säker cykling främjar en mer funktionell och användarvänlig infrastruktur. Det handlar både om att förbättra den befintliga infrastrukturen och om att skapa nya cykelförbindelser med utgångspunkt i olika cyklistgruppers behov. Samtliga berörda aktörer behöver verka för att förbättra möjligheterna att välja gång och cykling. Staten har ansvar för gång- och cykelvägar i det statliga stamvägnätet. Kommunerna och länen har ansvar för den lokala respektive regionala infrastrukturen, men staten bidrar till lokal och regional cykelinfrastruktur genom medfinansiering via stadsmiljöavtal och länsplaner. Detta framhålls i regeringens infrastrukturproposition 2016/17:21 Infrastruktur för framtiden - innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling, som lämnades till riksdagen den 6 oktober 2016.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I infrastrukturpropositionen föreslår regeringen en ökad ram för utvecklingsåtgärder. Efter riksdagens behandling av infrastrukturpropositionen följer åtgärdsplanering. Regeringen avser att uppdra åt Trafikverket och samtliga län att lämna förslag till nya tolvåriga infrastrukturplaner på nationell respektive regional nivå. I planförslagen redovisas Trafikverkets och länens förslag till prioritering av olika åtgärder, som bland annat kan inkludera investeringar och förbättringar i bland annat statliga gång- och cykelvägar samt medfinansiering av kommunala gång- och cykelvägar.
Regeringen arbetar för en ökad och säker cykling. Ett led i arbetet är att, i dialog med berörda aktörer, ta fram en nationell cykelstrategi. Det har under 2016 inneburit en bred dialog med kommuner, cykelorganisationer och andra intressenter.
Den nationella cykelstrategin är början på ett gemensamt arbete. Den ska ge uttryck för regeringens ambitioner och insatser som rör cykling. Den ska ha inriktningen att hjälpa alla aktörer att ta sitt ansvar och syftar till att bidra till ett ökat cyklande.
Ökad och mer samordnad kunskap inom cykelområdet är viktigt. Avseende Nina Lundströms fråga om ett nationellt cykelkansli hänvisar vi till att den nationella cykelstrategin och de frågor som hanteras inom denna för närvarande bereds i Regeringskansliet. Regeringens ambition är att återkomma till riksdagen i närtid.
Anf. 98 Nina Lundström (L)
Herr talman! Jag tackar för svaret. Den fråga som infinner sig är: Är det prioriterat att förbättra förutsättningarna för cykling?
Det är lite svårt att tyda ambitionsnivån i det svar som har getts. Samtidigt är det glädjande att vi är många som känner ett stort engagemang för att förutsättningarna för cykling ska förbättras. Men när vi ser på de konkreta besluten kan vi väl säga att det är mer vackra ord än konkreta förslag. Regeringen har ännu inte återkommit med denna nationella cykelstrategi, trots ett tillkännagivande från riksdagen i våras. Det är en av många åtgärder som behövs för förbättrade villkor för cyklingen.
Jag ska räkna upp några faktorer som jag tror påverkar planeringen, inte minst för dem som cyklar. Det behövs bättre och många fler åtgärder för förbättrad infrastruktur. Det är en faktor. Den andra är att det finns stora kunskapsbrister och att den kunskap som finns ofta ligger ute i öar på lokal nivå.
Det sker inte tillräcklig kraftsamling för att samla ihop de goda exempel som finns, så att man kan lära av dem. Det är också så att misstag ofta upprepas; när man skapar ny infrastruktur blir det fortfarande ibland undermåliga lösningar. Cyklingen betraktas inte som ett eget trafik- eller transportslag, vilket får genomslag i alla beslut och i uppföljningen av hur medel används. Statens eget forskningsinstitut VTI har påtalat behovet av att kraftsamla kring kompetensfrågorna. De har också faktiskt varit delaktiga i att ta fram en lösning för detta, men saknar finansiering. Det saknas samverkansplattformar för cyklingen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är lite intressant att de enda som just nu bedriver forskning för att utveckla säkerhetsfrågorna för cyklister är försäkringsbolag. Det är de som känner det engagemanget. Det saknas ett sätt att kraftsamla kring best practice, kunskap och kompetens på nationell nivå.
Det är här det blir lite intressant med statsrådets svar, för det går inte riktigt att uttyda om statsrådet och regeringen kommer att ställa sig bakom införandet av ett kompetenscenter på nationell nivå. Man skulle också kunna tolka det svar som har getts här i dag, där man hänvisar till länsplaner och det arbete som sker på lokal nivå, som att det fortfarande är de lokala aktörerna som ska bära ansvaret.
Min första följdfråga till statsrådet är: Ser statsrådet behov av att det sker en kraftsamling på nationell nivå med ett kompetenscenter och ett kansli där man samlar de erfarenheter som finns och kan bidra till att ta fram ny kunskap, eller är detta uteslutande en regional och lokal fråga?
Den andra fråga som infinner sig är vilken roll cyklingen har som trafik- och transportslag. Finns det en ambitionsnivå från regeringen att verkligen se till att det blir ett eget trafikslag? Det skulle kunna påverka både redovisningen och anvisningen av medel och övriga insatser.
Jag skulle också vilja veta när cykelstrategin kommer. Kommer den här typen av inslag att finnas i cykelstrategin, eller är det andra typer av åtgärder som avses?
Anf. 99 Statsrådet Anna Johansson (S)
Herr talman! Som jag försökte uttrycka i mitt svar ser regeringen att det är väldigt viktigt att utveckla en ökad och säker cykling och att cykling är ett hälsofrämjande, klimatfrämjande och dessutom platsskapande sätt att ta sig fram, framför allt i städer, men också på andra ställen.
Jag vill påminna om att den gällande nationella planen, som sträcker sig från 2014 till 2025 och inte innehåller de efterfrågade särskilda satsningarna på cykling, beslutades av den tidigare regeringen 2014. Nu har vi här i riksdagen fattat beslut om en ny infrastrukturproposition, som ska ligga till grund för nästa åtgärdsplan. Den innehåller väsentligt mer pengar än vad den nu gällande planen gör.
Vilka åtgärder som ska prioriteras är en fråga för nästa steg. Jag hänvisade till den cykelstrategi som regeringen just nu arbetar med och som vi har för avsikt att presentera inom kort. Där kommer flera av följdfrågorna att besvaras. Jag kommer naturligtvis inte att föregripa presentationen av den strategin i den här interpellationsdebatten. Men strategin är ett uttryck för att regeringen ser att det finns behov av ett samlat grepp kring cyklingen. Det behöver inte nödvändigtvis betyda att staten tar på sig ett nytt och större ansvar för cyklingen, för det är ett delat ansvar mellan många olika aktörer. Men behovet av en samlad syn på cykling och en samlad strategi för vad som behöver göras ser även regeringen, och därför har vi tagit fram en cykelstrategi som kommer att presenteras inom kort.
Anf. 100 Nina Lundström (L)
Herr talman! Med anledning av att statsrådet nämner infrastrukturpropositionen kan vi konstatera att något helhetsgrepp på så sätt inte finns. Låt oss börja med finansieringsfrågan. Statsrådet hänvisar till att de så kallade stadsmiljöavtalen kan användas - i vilken utsträckning är ett frågetecken - till cykelåtgärder från och med 2017. Det här kommer i princip att gälla bara under ett par år, för i infrastrukturpropositionen finns det inte några avsatta medel eller några tydliga förslag om att stadsmiljöavtalen ska finnas till 2029.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Min första följdfråga till statsrådet är: Menar statsrådet att det ändå är så att stadsmiljöavtalen kommer att finnas ända till 2029? Var finns det beslutet? Det beslutet har i varje fall inte riksdagen tagit ställning till under veckans omröstningar.
Det andra är varför man inte kan tänka sig att inrätta ett tydligt anslag som för övriga transportslag. Vi från Liberalerna har till exempel föreslagit att man inrättar ett anslag för just det nationella kompetenscentret och att man avsätter tydliga pengar.
För vår del handlar det inledningsvis om 75 miljoner kronor i budgeten i ett tydligt anslag för infrastrukturåtgärder och 1 miljard fram till år 2029. Regeringen har anslagit 622,5 miljarder i planeringen vad gäller infrastrukturåtgärder, och Liberalerna har föreslagit 623,5 miljarder.
Nu är det regeringens budget och infrastrukturpropositionens ramar som har vunnit. Men där vill vi tydliggöra att vi här behöver göra en tydlig satsning som för övriga trafikslag så att vi kan följa åtgärderna. Det ger också en signal till alla lokala aktörer som ska medfinansiera, att medlen finns.
Det är svårt att förstå varför man inte kan ha den tydlighet för cykelåtgärder som vi har för alla andra typer av transportslag som finns så att man kan följa hur pengarna används. Att luddigt baka in vissa medel i stadsmiljöavtal som dessutom är väldigt kortsiktiga på ett par års basis ger ingen möjlighet att planera långsiktigt.
När man bygger täta städer och utvecklar bostadsbyggande och övrig infrastruktur borde det vara viktigt att också möjliggöra för gående och cyklister att förflytta sig i samhället - av det skälet att det är både klimat- och miljösmart att medverka till det.
Det är här som det blir väldigt konstigt. Å ena sidan verkar det som att vi är överens om att cyklingen är viktig. Å andra sidan saknas verktygen i verktygslådan för att möjliggöra detta.
Alla som jobbar med infrastrukturfrågor, inte minst i täta städer, vet att det är väldigt svårt att vidta åtgärder i efterhand. Hade man planerat från början så hade man fått plats med infrastrukturen.
Det förutsätter också att det finns medel, pengar, för att kunna ta det gemensamma ansvaret. Det är också för att en del av stråken inte bara är för kommunerna. Människor pendlar mellan kommunerna, och ibland ganska många kommuner. Där behövs de regionala stråken.
Frågan infinner sig igen. Varför är det inte möjligt att ha tydliga anslag för cykelåtgärder? Varför inte ett anslag för att inrätta ett kompetenscenter, så att inte allting står och faller med att det inte finns en finansiering? Regeringen har gjort det för kollektivtrafikinsatser och också gett ett uppdrag till VTI, men det har den inte gjort för cyklismen. Varför?
Anf. 101 Statsrådet Anna Johansson (S)
Herr talman! Jag skulle kunna återbörda den frågan till Nina Lundström. När Liberalerna var i regeringsställning när den nu gällande nationella planen beslutades 2014: Varför avsatte inte den dåvarande regeringen särskilda insatser för cykling? Varför inrättade man inte ett cykelkansli? Varför nämner man knappt cykling alls i den åtgärdsplan som nu gäller?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den här regeringen kommer att uppmärksamma cyklingens betydelse i samhället. Vi har i bred samverkan med många olika aktörer arbetat fram en cykelstrategi som snart kommer att presenteras. När det gäller vilka åtgärder som identifieras där kommer det inte att vara en väldigt konkret katalog över enskilda åtgärder. Det är snarare en strategi och en plattform för ett fortsatt arbete. Där kommer vi att ge uttryck för de ambitioner som regeringen har på området.
Åtgärdsplaneringen som Trafikverket inom kort kommer att påbörja kommer också så småningom att utmynna i särskilda satsningar på cykling, vilket det tyvärr inte gjorde 2014.
Jag ber att få återkomma till de här frågorna. Vi är helt överens om att cykling är viktigt. Det är roligt att Liberalerna har upptäckt cyklingen efter två år i opposition. Jag ser fram emot ett fortsatt gott samarbete om att öka cyklingen och inte minst säkerheten för cyklister i Sverige.
Anf. 102 Nina Lundström (L)
Herr talman! Det är lätt att gå in och läsa på riksdagens hemsida vilka förslag om cykelåtgärder som har lagts fram från ledamöter i Liberalerna men också från Liberalerna i sig självt. Vi kan diskutera bakåt i tiden och vad som borde ha gjorts. Det intressanta är att det nu finns möjligheter att fatta nya och bättre beslut.
Det tillkännagivande som avser just en nationell cykelstrategi fanns i en av mina egna motioner som blev välvilligt behandlad. Jag är väldigt glad över att det blev ett tillkännagivande. Det är riksdagen som har gett ett uppdrag och skickat en signal till regeringen om att detta är viktigt.
Det är på grund av att det finns ett så stort engagemang i riksdagen. Det finns ett cykelnätverk. Många ledamöter från olika partier känner också ett varmt engagemang. Det handlar inte minst om att bidra till folkhälsan, om klimat- och miljöfrågan och om att kunna fortsätta att bygga ut infrastrukturen. Förväntningarna är också höga på att få till konkreta åtgärder.
Alla väntar otåligt på denna cykelstrategi. Men när det togs fram var det vissa saker som inte var tydligt accentuerade, exempelvis detta med kompetenscenter. Statens olika egna verk och myndigheter kan se en stor fördel av att man samlar kompetensen. Varje gång som vi hör aktörer och lokala företrädare som säger "vi behöver råd", och det inte finns någonstans att vända sig för att få de bästa råden är det en stor brist.
Herr talman! Med tanke på denna otålighet - även om vi närmar oss jul- och nyårshelgerna, och det inte är så helt lätt att cykla just nu - tror jag att många väntar på ett svar. När kommer cykelstrategin? Kan ministern tänka sig att ta med de viktiga komponenterna som inte är tydligt accentuerade, kompetenscenter och ett tydligt anslag för cykling som trafikslag?
Anf. 103 Statsrådet Anna Johansson (S)
Herr talman! Den cykelstrategi som regeringen hade gjort alldeles oavsett tillkännagivande eller inte, eftersom det är en prioriterad fråga för regeringen, kommer att presenteras så fort den är färdig, vilket kommer att ske i närtid. Jag har svarat det flera gånger, och jag svarar det igen. Den kommer att presenteras när den är färdigberedd i Regeringskansliet, och det kommer att ske inom kort.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När det gäller stadsmiljöavtalen är det på samma sätt med dem som med alla andra specifika åtgärder i infrastrukturpropositionen. Det kommer att framgå av åtgärdsplaneringen så småningom vilka resurser som kommer att avsättas och över vilken tidsperiod.
Det är också viktigt att komma ihåg att stadsmiljöavtalen bygger på att det är kommunernas kostnader och att staten går in och medfinansierar för hållbara trafiklösningar i städer. Det gäller bland annat kollektivtrafik men nu också möjligheter till cykelåtgärder. Det ska bygga på det som efterfrågas från städerna.
Där kan behoven se lite olika ut. Detta är ett bra sätt för staten att påskynda och understödja en positiv utveckling i städer runt om i Sverige. Stadsmiljöavtalen har hittills varit väldigt framgångsrika. Det hade varit roligt om det hade funnits en bredare uppställning från fler partier kring stadsmiljöavtalen och det sättet att arbeta.
Vi kommer att återkomma med åtgärder. Jag håller med om behovet av att kunna dela best practice och att ha en tydlig uppföljning och kunskap om cykling. Men vilken form det kommer att ha ber jag att få återkomma till.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.