Artskyddsutredningen och EU:s fågeldirektiv
Interpellation 2024/25:175 av Helena Lindahl (C)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-10-30
- Överlämnad
- 2024-11-01
- Anmäld
- 2024-11-05
- Sista svarsdatum
- 2024-11-15
- Svarsdatum
- 2024-12-06
- Besvarad
- 2024-12-06
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Sverige har flera hundratusen skogsägare, de allra flesta små familjeskogsbruk, och det är den stora styrkan i svenskt skogsbruk. Bara det att skogen vårdas, brukas och hanteras av så många individer är en garant för mångfald i hanteringen. Det ska vi vara stolta över.
Dessutom är skogen en strategisk resurs för att den genererar den råvara som behövs för att fasa ut fossiltunga produkter. Att vi som nation äger och utvecklar skogsbruket är också ett sätt att stå fria från osunda beroenden av import. Ett närtida exempel är rysk gas och olja till energisystemet, som vi knappt haft någon exponering mot – tack vare skogen och bioenergin.
Ändå blir signalen från staten, med nuvarande artskyddsregelverk och tolkningar, att skogsägare får räkna med en påtaglig risk att bli indragna i allt fler juridiska processer i domstol som en naturlig del av skogsägandet. Det beror till stor del på att helt vanligt förekommande arter i dag stoppar många skogsavverkningar. Dessutom, som om inte detta vore nog, blir skogsägare utan ersättning från staten och marken osäljbar. Så kan vi faktiskt inte ha det.
Till följd av dessa problem pågår det nu en utredning på statsrådet Pourmokhtaris departement som ska lämna förslag på i vilken omfattning nationellt fridlysta arter ska kunna hindra pågående markanvändning och föreslå hur markägare ska ersättas när pågående markanvändning avsevärt försvåras. Utredningen är något som välkomnas av många och förväntas vara klar strax innan årsskiftet.
Men utredningen väcker också oro, och frågan om den också kommer att omfatta fåglar är oklar. I ett pressmeddelande från regeringen säger landsbygdsminister Peter Kullgren:
”Vi anser att bara de allra mest skyddsvärda arterna och där den samlade nationella populationen kan påverkas märkbart, ska kunna hindra ändamålsenligt markutnyttjande. Den uppmärksammade knäroten är ett exempel på art som inte ska kunna utgöra ett sådant hinder mot skogsbruk när utredningen är klar.” (regeringen.se den 7 juni 2024)
Här nämns ingenting om att utredaren ska lämna förslag på lättnader kring de förbud som rör fåglar, vilket är en konsekvens av överimplementering av EU:s fågeldirektiv, vilket i sig väcker farhågan att det inte blir ett balanserat och rättssäkert artskydd. Om inget görs åt även detta riskerar skogsägare att fortsatt drabbas av orimliga förbud som dessutom går betydligt längre än vad EU kräver. Också här följer frågan om statlig ersättning.
Med tanke på det som anförs ovan vill jag fråga statsrådet Romina Pourmokhtari:
- Avser statsrådet agera för att lättnader kring implementeringen av EU:s fågeldirektiv ska inkluderas i artskyddsutredningen?
- Avser statsrådet agera för att skogsägare ska garanteras statlig ersättning om en fågelart hindrar avverkning?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:175
Webb-tv: Artskyddsutredningen och EU:s fågeldirektiv
Dokument från debatten
- Fredag den 6 december 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:45
- Protokoll 2024/25:45 Fredagen den 6 decemberProtokoll 2024/25:45 Svar på interpellation 2024/25:175 om artskyddsutredningen och EU:s fågeldirektiv
Protokoll från debatten
Anf. 95 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Herr talman! Helena Lindahl har frågat mig om jag avser att agera för att lättnader kring implementeringen av EU:s fågeldirektiv ska inkluderas i artskyddsutredningen och om jag avser att agera för att skogsägare ska garanteras statlig ersättning om en fågelart hindrar avverkning.
Den dåvarande regeringen gjorde i juni 2022 en ändring i artskyddsförordningen baserat på förslag från den tidigare artskyddsutredningen (SOU 2021:51). Ändringen trädde i kraft i oktober 2022 och syftade till att bestämmelsen i artskyddsförordningen, som genomför förbudsbestämmelserna i EU:s fågeldirektiv, ska vara i linje med motsvarande bestämmelse i direktivet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det finns även andra relaterade frågor som regeringen har bedömt behöver genomlysas. Till exempel har den pågående utredningen En robust skogspolitik som ser skogen som en resurs (dir. 2024:16) bland annat i uppdrag att se över det så kallade kunskapskravet, som innebär att det är nödvändigt att inventera skogsmark med avseende på bland annat förekomst av arter som ska skyddas enligt fågeldirektivet. Utredningen har i uppdrag att analysera och vid behov föreslå åtgärder för att kunskapskravet och bevisbörderegeln i miljöbalken inte ska leda till oproportionerliga kostnader för markägaren. Syftet är att värna brukanderätten och pågående markanvändning. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2025.
När det gäller frågan om jag avser att agera för att skogsägare ska garanteras statlig ersättning i de fall då en fågelart hindrar avverkning är det precis vad jag har gjort genom att tillsätta den utredning som just nu pågår på Klimat- och näringslivsdepartementet.
Bakgrunden till utredningen är bland annat att regeringen anser att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande och brukanderätten i den utsträckning som de har rätt till och att skyddet för äganderätten ska vara vägledande i fråga om ersättning vid inskränkningar i pågående markanvändning till följd av artskyddet. Villkoren för ersättning ska vara tydliga och förutsägbara på samma sätt som vid likartade beslut om till exempel inrättande av områdesskydd. Uppdraget ska redovisas internt inom Regeringskansliet senast den 31 december 2024.
Anf. 96 Helena Lindahl (C)
Herr talman! Stort tack, ministern, för svar!
Under flera år har skogsägare mötts av det jag skulle vilja kalla en juridisk cirkus när det gäller artskyddet. Väldigt många människor har fått besked från berörda myndigheter att de inte får avverka sin skog på grund av vanligt förekommande arter, bland annat fåglar - dessutom i många fall utan ersättning.
Artskyddsförordningen utreds på ministerns departement, och det ska föreslås förändringar i artskyddet. Man ska också se över ersättningsfrågan. Det är mer än välkommet.
Herr talman! I ministerns svar tydliggörs att man ska se över lättnader i regelverket och även ersättningsfrågan för de skogsägare som inte får avverka sin skog på grund av att arter ska skyddas. Men det som gör mig lite förbryllad gäller lättnader i regelverket kring fåglarna. Ministern sa att det redan är gjort via en komplettering av den senaste artskyddsutredningen, det vill säga den som gjordes av den dåvarande regeringen 2022. Men den kompletteringen fungerar uppenbarligen inte eftersom skogsägare fortfarande inte får avverka sin skog på grund av vanligt förekommande fåglar. I dagsläget får de oftast inte heller någon ersättning.
Om reglerna kring fåglarna inte ses över i den pågående utredningen är det svårt att få till ett rättssäkert skogsbruk. Det skulle jag i så fall beklaga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag hade hoppats att både ministern och regeringen hade insett att det behövs ökad tydlighet och betydande uppstramning kopplat till ägande- och brukanderättsliga ingrepp från statens håll - även när det gäller fåglarna, vill jag betona. De juridiska tolkningarna glider och glider och blir alltmer oresonligt förtryckande mot enskilda medborgare; jag måste ändå använda de orden, för det om något borde väcka olust och kanske också viss ilska hos alla frihetligt orienterade människor.
Jag vill fråga ministern, mot bakgrund av hur rättsosäker nuvarande lagstiftning kring exempelvis fågeldirektivet är, om det inte är rimligt att artskyddsutredningen även lämnar förslag på ändringar gällande reglerna kring just fåglar.
Anf. 97 Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Herr talman! Centerpartiets skogspolitik, liksom all vår politik, bygger på frihet under ansvar med enkla och tydliga regler - allt för att åstadkomma ett hållbart skogsbruk som klarar av att balansera miljö, klimat och produktionsintressen. Vi utgår från en stark ägande- och brukanderätt.
Sedan den nuvarande skogslagstiftningen infördes i början av 90-talet har mycket blivit bättre. Den absoluta merparten av landets 300 000 skogsägare tar stort ansvar för att skogen ska finnas kvar och skötas på ett bra sätt. Men precis som Helena Lindahl beskriver har vi de senaste åren sett stora, växande problem med att skogsägare inte får avverka sin skog.
Norra Skog berättade för mig för några veckor sedan att hälften av all den skog som anmälts för avverkning i Jämtland och Härjedalen inte får avverkas. I många fall beror det på att det kan finnas en fågel i skogen.
Statsrådet Pourmokhtari stod här för ungefär ett år sedan och pratade om vad som skulle kunna göras i artskyddsfrågan. Jag beskrev då mitt besök hos familjen Hyttsten i Konäs i Västjämtland. De har skött sin skog på allra bästa sätt och vill nu avverka för att kunna genomföra ett generationsskifte där yngsta dottern tar över mjölkgården. Men iakttagelser av märken av ringhack från en tretåig hackspett sätter stopp för detta. Man vet inte när hackspetten varit där eller ens om det verkligen är märken från en hackspett i deras skog. Efter ett år av processande har familjen nu beviljats prövningstillstånd i mark- och miljödomstolen. Det lilla steget framåt i byråkratins kvarnar har firats.
För ett år sedan bekräftade statsrådet att regeringen delar bilden av att det finns problem med lagens utformning och tillämpningen av dessa artskyddsregler. Men mina exempel från Jämtland och Härjedalen visar att problemen består. Skogsägare som har skött sin skog väl ska tydligen acceptera att värdet på deras tillgångar devalveras.
Centerpartiet ser problemen. Många centerpartister lever med dem. Vi vill åtgärda dem med fyra verktyg: att förändra artskyddet på det sätt som Helena Lindahl just beskrivit, att utvidga väntansavtalet för att på kort sikt lösa skogsägarnas ekonomiska problem, att hindra överimplementeringen av EU:s kommande naturrestaureringslag och att se över definitionen av vem som egentligen är berörd allmänhet när det gäller skogen.
Jag går tillbaka till svaret från statsrådet. Det är ju väldigt tydligt att fåglarna inte ingår i den översyn som görs. Därför vill jag ställa två frågor. Varför ingår inte fåglarna i översynen, och när tänker regeringen ta tag i fåglarnas inverkan på svenskt skogsbruk och svensk skogsnäring?
Anf. 98 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Möjligen är det så att vi liberaler gärna lusläser och fortfarande har lite folkpartism inom oss, men om frågan nu väcker så enormt engagemang inom Centerpartiet och de verkligen brinner för en stark ägande- och brukanderätt skulle jag önska att de åtminstone hade läst direktiven till den pågående utredningen. Men eftersom ledamöterna inte verkar vara införstådda med vad regeringen arbetar med på det här området får jag väl väldigt tydligt redogöra för det.
När jag kom med vår regering till Regeringskansliet såg jag - precis som jag nämnde i mitt svar - att den förra regeringen hade gjort förändringar men också att de absolut inte är tillräckliga. Centerpartiet och Liberalerna lyckades inte få till en tillräcklig förbättring under det tidigare regeringssamarbetet.
Herr talman! Nu har vi en liberal, borgerlig regering, och då är det väldigt enkelt att arbeta fram politik som ska stärka ägande- och brukanderätten. För oss är den en grundläggande princip.
Den pågående bokstavsutredningen, som regeringen har tillsatt, består av två huvuduppdrag. Det första är att ta fram förslag på ändrade bestämmelser om nationell fridlysning. Det är helt korrekt att nationell fridlysning inte omfattar fåglar. Varför? Jo, för att alla vilt förekommande fåglar i Sverige skyddas av EU:s fågeldirektiv.
Det andra huvuduppdraget i min utredning är att ta fram förslag på bestämmelser om rätt till ersättning för begränsningar i markanvändning till följd av fridlysning. Det huvuduppdraget omfattar alltså frågan, eftersom rätten till ersättning omfattar all fridlysning - både fridlysning av arter som har skydd enligt EU-lagstiftning och arter som har skydd enligt nationell fridlysning. Nu har jag redogjort för vad regeringen tittar på genom den här utredningen.
Den pågående bokstavsutredningen tittar alltså både på frågor som rör ändringar av den nationella fridlysningen och på aspekter som rör fåglar genom att de helt enkelt inte omfattas av den del av uppdraget som avser nationell fridlysning. Det är helt korrekt. Men de omfattas av den del som rör ersättningsfrågor.
Herr talman! Regeringen delar bilden av problematiken som ledamöterna lyfter fram. Det finns problem med dagens utformning och med tillämpningen av artskyddsreglerna. Därför pågår den här utredningen. Det är en så kallad bokstavsutredning som ska komplettera underlaget som redan finns i form av den tidigare artskyddsutredningens betänkande.
Jag vill även nämna att det pågår väldigt många olika processer parallellt. En process som inte minst blir relevant för alla oss som engagerar oss i den här frågan är hur EU:s fågeldirektiv ska tolkas. Det tillhör den mest grundläggande problematiken i den situation som uppstår hos många skogsägare i Sverige. Det finns två pågående mål i EU-domstolen som handlar om just detta. Jag vill lyfta fram för ledamöterna att Sverige engagerar sig väldigt aktivt i dessa mål för att värna om våra svenska intressen. Vi följer hur dessa domstolsärenden faller ut, för jag tror att det kommer att påverka hur fågeldirektivet tillämpas i hela EU och också i Sverige.
Anf. 99 Helena Lindahl (C)
Herr talman! Det är nog inte bara Centerpartiet som undrar vad den hemliga interna utredningen består av. Jag har fått jättemycket frågor från skogsägare, skogsindustri och LRF, och ingen av dem verkar heller veta. Kanske är det bara Liberalerna som har förstått det mesta i teorin medan vi övriga absolut inte har förstått. Eller så behövs det lite mer pedagogik från ministerns departement och att man duckar lite mindre för mediernas frågor, för även där har det varit oklart. Då fick jag det sagt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Staten tillåter att man skjuter tjäder. Vill man däremot bruka högst begränsade delar av sin egen skog och tidigare av egen fri vilja tagit hänsyn till fågeln kan staten störta en i ekonomiskt fördärv. Är det rimligt?
Detta drabbade Kristofer Stigen i Bollebygd, som jag och min kollega Stina Larsson besökte för en tid sedan. Han äger 145 hektar välskött skog, och på sin mark har han tjädrar som han har försökt ta hänsyn till genom att bedriva ett mer lågintensivt skogsbruk med bland annat plockhuggning. För något år sedan ansökte han om att få avverka ungefär 20 hektar, strax under 14 procent av sitt totala innehav. Men han stötte på patrull hos Skogsstyrelsen, som beslutade om ganska omfattande inskränkningar i hur denna yta fick avverkas. Kristofer Stigen valde att anpassa sig efter myndighetens beslut och förlorade i ett enda slag 1 ½ miljon kronor i intäkter från brukandet. Det visade sig också att skogen i samma slag tappade ytterligare miljoner i värde eftersom förekomsten av tjäder och Skogsstyrelsens beslut har minskat hans rådighet över fastigheten.
Herr talman! Eftersom vi i Sverige åtminstone på papperet ska ha ägande- och brukanderätt till vår egendom finns det också förväntningar på ersättning från staten via dess myndigheter när inskränkningar görs i människors egendom. Därför stämde Kristofer Stigen staten och ville ha ersättning för intrånget i hans ägande- och brukanderätt. Svaret blev i praktiken: Det kan du glömma.
Eftersom han av egen vilja tagit hänsyn till tjädrarna tilldelade mark- och miljödomstolen i Vänersborg Kristofer exakt noll kronor i ersättning och pådyvlade honom i stället statens nota för juridiska ombud, vilket blev ytterligare en kvarts miljon att lägga ovanpå tidigare förluster.
Herr talman! Jag tycker ärligt talat att detta är helt bedrövligt, förfärligt och skandalöst. Det är också alldeles glasklart att det aldrig var lagstiftarens intention att vi ska ha det på detta sätt. Dessutom är det lite fascinerande att domstolar hittar alltmer kreativa sätt att undvika att ta någon som helst hänsyn till vad som i alla fall på papperet är en grundlagsskyddad rättighet och betraktas som en mänsklig rättighet.
Utan äganderätt, ingen liberalism - det är en grundsten i det liberala tänkandet. Som liberal och ansvarig minister, ser ministern inte att staten har gått över anständighetens gräns här?
Anf. 100 Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Herr talman! Jag kan läsa, statsrådet, och jag kan också dra slutsatser av det jag läser. Jag kan också dra slutsatser av det som inte står.
Jag vet att fåglar inte ingår i den nationella fridlysningen, men jag hör också att det enda sättet regeringen tänker hantera fåglarna på är att betala för de områden där det finns fåglar. Det är klart att man då kan säga att regeringen har omhändertagit frågan om fåglar. Detta betyder dock att enorma markarealer i Sverige kommer att bli naturreservat. Det innebär också att utredningen inte gjorde det jag och miljöministern pratade om för ett år sedan, det vill säga tittade på hur Finland gjorde när de implementerade en modell inom nuvarande EU-lagstiftning som gjorde att fåglar och deras habitat kunde undantas i det sätt man bedriver skogsbruk i Finland. Detta fanns som en möjlighet att ta med i utredningen, men det valde man att inte göra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Om jag tolkar ministern rätt är svaret: Vi väntar på EU. Det är rättsprocesserna i EU som avgör hur vi kommer att implementera fågeldirektivet i svensk lagstiftning. Ungefär när ser ministern att denna implementering och det nya sättet att tolka EU:s art- och habitatdirektiv kan bli verklighet?
Anf. 101 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Herr talman! Jag ska börja med att svara ledamoten Helena Lindahl avseende vad det är staten håller på med när den tillämpar dessa lagstiftningar och om staten inte kraftigt överträtt den gräns den bör hålla sig till. Statsapparaten regleras genom de lagar och beslut riksdag och regering fattar, och det är vi som behöver se till att lagarna tillämpas på det sätt som de är tänkta att tillämpas. Detta kan göras genom förtydliganden av hur lagarna ska tillämpas men också genom att vara mer proaktiv med att förändra dem, vilket denna regering vill göra utifrån flera av de utredningar som pågår. En av dem är den bokstavsutredning som berör det vi talar om här i dag, men det pågår även andra arbeten i regeringen för att främja skogsproduktionen i Sverige och stärka Sveriges bioekonomi.
Det har ju inte gjorts någon skogspolitisk reform sedan tidigt 90-tal, så det finns ett behov av att förbättra den svenska skogspolitiken. Detta arbete förväntar jag mig att Centerpartiet kommer att engagera sig mycket i.
När det gäller de pågående ärendena i EU-domstolen är det inte korrekt att påstå att regeringen lutar sig tillbaka och väntar på vad EU-domstolen gör. Det jag gjorde var att upplysa om att det finns två pågående fall i EU-domstolen som handlar om precis detta, och Sverige väljer att engagera sig aktivt i dessa mål för att på olika sätt kunna bidra till att värna svenska intressen. Det märks inte minst i dagens debatt hur mycket Sverige påverkas av de beslut som fattas inom EU:s institutioner, och därför är det viktigt att ha ett engagemang även där.
När det gäller Finland menar många att Finland har en betydligt mer tillåtande tolkning av regleringarna.
Som jag har redogjort för bereder regeringen för närvarande frågor om artskyddet, och vi har ett väldigt omfattande underlag i Artskyddsutredningens betänkande. Här ingår förstås olika remissvar och tankar, inte minst rörande genomförandet av EU:s artskydd. Det pågår alltså ett aktivt arbete, och alla EU:s medlemsstater är skyldiga att skydda arter på samma nivå, i enlighet med kraven i både fågeldirektiv och art- och habitatdirektiv. Man har också ett krav på att införa nationella bestämmelser.
Det är givetvis relevant att diskutera skillnaderna i hur länder gör. Om Finland inte kräver strikta skydd för fåglars livsmiljöer, varför gör Sverige det, är en fråga som ibland ställs. Sanningen är att det inte finns någon sådan bestämmelse i det svenska regelverket. Det florerar alltså en del felaktigheter, exempelvis när man jämför Sverige med Finland. Det finns ingen bestämmelse i det svenska regelverket om strikt skydd för fåglars livsmiljöer. De bestämmelser som finns i artskyddsförordningen styr givetvis fågeldirektivets fridlysningsbestämmelser, och det ligger i linje med direktivets bestämmelser - så det är helt enkelt där skillnaden uppstår.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag kan försäkra ledamöterna om att detta är en fråga vi säkert kommer att få tillfälle att diskutera vidare, inte minst när regeringen kan lägga fram de förslag vi ämnar lägga fram när utredningen har tittat på detta. Att det skulle vara en intern, undangömd bokstavsutredning är ett felaktigt påstående. Att göra en utredning internt kan leda till att det går ganska mycket snabbare, vilket vi är måna om. Om man är intresserad av vad som gäller avseende dessa direktiv är det bara att läsa om det på regeringen.se, så det är inte särskilt undangömt.
Anf. 102 Helena Lindahl (C)
Herr talman! Åjo, Romina Pourmokhtari, nog kan man ändå säga att det är lite undangömt när till och med journalister kontaktar oss för att fråga om vi har fått veta någonting om er utredning, eftersom journalisterna inte har möjlighet att ställa frågor. I ärlighetens namn har ju ministern också själv duckat för frågor kring just fåglar, så man måste nog kunna säga att det har varit lite hemligt.
När artskyddet får till konsekvens att människors liv slås i spillror måste man helt enkelt säga stopp. Jag ska vara väldigt tydlig. Regeringen sneglar på möjligheten att förbjuda rättsdatabaser för att värna personlig integritet för bland annat kriminella. Samma stat tillhandahåller dock information om inlämnande av avverkningsanmälningar från helt vanliga privatpersoner som helt enkelt vill nyttja sin egendom.
Det här sker med full medvetenhet om att dessa data används av ideologiskt drivna aktivister som saboterar enskildas ägande och ekonomi under förespegling om att det handlar om att värna miljön. Dessutom tillhandahåller artskyddet en verktygslåda som ger samma politiskt drivna aktivister oerhörda möjligheter att agera nästan som en myndighet och ha mer inflytande över marken än den som faktiskt äger den har.
Herr talman! Mellan 2015 och 2023 ökade antalet inrapporterade knärötter från 19 000 till över 350 000. Det kan inte vara meningen att staten ska dela ut karta och kompass till ett fåtal individer så att de i princip kan valsa runt på andras mark och leta efter fridlysta men vanliga arter som är juridiskt effektiva. Staten har av oaktsamhet ersatt egendomsägarens frihet under ansvar med någon form av informell myndighetsutövning koncentrerad till ett fåtal privatpersoner. Man gör sig på detta sätt behjälplig i utstuderade och systematiska angrepp mot enskildas rätt till egendom.
Kommer ministern som liberal att sätta ned foten och stoppa detta?
Anf. 103 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Herr talman! Jag får väl återigen påpeka att jag inte håller med om bilden av att vi gömmer oss i frågor som rör artskyddet. Jag har gjort flera intervjuer om artskyddsfrågan, inte minst när utredningen tillsattes men också i samband med att vi tillsatte den stora bioekonomi- och skogsutredning som också pågår. Jag ger alltså ett flertal intervjuer, men jag kan väl efterfråga någon sorts sympati för att jag som minister har ansvar för väldigt många olika frågor och inte talar om dessa frågor varje dag. Jag och Peter Kullgren försöker samlat hantera dessa frågor på bästa sätt. Det är dock absolut inte så att det inte har gjorts några intervjuer om den här utredningen och att jag inte har redogjort för vilka delar utredningen ämnar titta på. Det har dessutom varit intervjuer i de nischade tidningarna, som såklart är särskilt intresserade av detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen har helt enkelt en bild av att det finns tillämpningar som pågår i dag som inte är lämpliga, och vi vill förändra villkoren för dessa. När det gäller exempelvis det pågående ärendet i EU-domstolen påpekar regeringen och Sverige just nu att det är viktigt att fågeldirektivet inte tolkas som att enskilda fåglar ska bedömas, alltså en handlings påverkan på enskilda fåglar. Då hamnar vi nämligen i en situation som är helt orimlig och där vi helt enkelt inte kan nyttja vår skog på det sätt som Sverige behöver. En sådan tolkning riskerar att göra det helt orimligt i förhållande till svenskt skogsbruk.
Detta är ett exempel på en sak som regeringen driver på för. De svenska myndigheterna Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har gjort bedömningen att EU-domstolen ger stöd för en tolkning som innebär att det krävs en viss nivå av påverkan på artens population för att en fridlysning i fågeldirektivet ska gälla.
Det rör alltså lite på sig, vill jag väcka hopp om så här i slutet av den här interpellationsdebatten. Jag ser fram emot att diskutera frågan vidare, inte minst med de två ledamöter som jag diskuterat den med i dag.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.