Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.
Betänkande 2009/10:SfU4
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Trycklov
- 2009-10-14
- Avgörande
- 2009-10-22
- Debatt
- 2009-10-22
- Beslut fattades
- 2009-10-22
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Utökat högriskskydd för unga med aktivitetsersättning (SfU4)
Högriskskyddet för sjuklönekostnader utökas för ungdomar som har aktivitetsersättning. Vidare förlängs rätten för en närstående att vårda en person som är svårt sjuk från 60 dagar till 100 dagar. Det blir också bli möjligt för någon annan än en ensamstående förälder att få tillfällig föräldrapenning för att vårda ett barn när föräldern på grund av egen sjukdom eller smitta inte kan vårda barnet. Barnet ska vara under tre år. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 januari 2010.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 1 proposition och 1 motion.
Beredning, Genomförd
Betänkandet bereddes senast i utskott 11 augusti 2009, justerades 24 september 2009 och fick trycklov 9 oktober 2009.Reservationer: 3
Alla beredningar i utskottet
2009-08-11
Utökat högriskskydd för unga med aktivitetsersättning (SfU4)
Högriskskyddet för sjuklönekostnader utökas för ungdomar som har aktivitetsersättning.
Vidare förlängs rätten för en närstående att vårda en person som är svårt sjuk från 60 dagar till 100 dagar.
Det blir också bli möjligt för någon annan än en ensamstående förälder att få tillfällig föräldrapenning för att vårda ett barn när föräldern på grund av egen sjukdom eller smitta inte kan vårda barnet. Barnet ska vara under tre år.
De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 januari 2010. Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.
Debatt, Genomförd
Information kommer.
Debatt om förslag 2009/10:SfU4
Webb-tv: Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 1 LiseLotte Olsson (V)
Fru talman! Vi ska med anledning av det här betänkandet, som heter
Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.
, diskutera och besluta om diverse saker. Och i mitt anförande ska jag ge ris och faktiskt också en nejlika till högersidan.
Den första halva nejlikan får ni för ert förslag om att personer med aktivitetsersättning ska ges möjlighet att inrymmas i det så kallade särskilda högriskskyddet, det vill säga att arbetsgivaren kan få ersättning från Försäkringskassan för sina kostnader för sjuklönen.
Vänsterpartiet menar att möjligheterna för unga med aktivitetsersättning att komma ut på arbetsmarknaden måste förbättras. Ett steg i detta kan just vara att man ska slippa betala sjuklönekostnaderna. Det har utgjort ett hinder, tror vi. Men jag är förstås inte nöjd, för regeringens förslag är långt ifrån tillräckligt.
I dag har vi en exceptionellt hög arbetslöshet, det är vi ju eniga om, och då ska det till väldigt mycket för att en arbetsgivare ska anställa någon som varit eller riskerar att bli långvarigt sjuk.
Den ekonomiska krisen driver upp arbetslösheten till nya nivåer varje månad, och jag tror tyvärr inte att det här räcker till. Som vanligt när arbetslösheten stiger är det de människor som har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden som först åker ut, så vi måste försöka ha speciella insatser för just den här gruppen.
Ungdomar är särskilt drabbade. Arbetslösheten bland ungdomar är skyhögt högre än bland andra åldersgrupper. Är du dessutom funktionshindrad är dina chanser att få jobb ännu mindre, för längst bak i kön hamnar självklart den som är funktionshindrad när också friska arbetslösa söker jobb.
För att förbättra situationen för personer som drabbas av ohälsa och funktionsnedsättning krävs en helt annan arbetsmarknad med fler arbetstillfällen än i dag.
Vänsterpartiet har några förslag. Inför ett utvecklingsår, det vill säga möjlighet att studera på högskola eller universitet med aktivitetsstöd, ge varje ung person en personlig arbetsförmedlare och inför ett personligt lönebidrag och personliga hjälpmedel, det vill säga att den unge vet att innan anställningen börjar har han eller hon rätt till de här förmånerna. Det tror jag skulle vara ett stort stöd. Som sagt, de idéer och förslag ni har i dag är bra men räcker inte till. Det behövs ännu mer insatser för den här gruppen.
Den andra halva nejlikan ska ni få för att ni har förstått hur viktig närståendepenningen är och att samhället ska göra allt för att öka tryggheten för svårt sjuka och deras närstående. Vänsterpartiet tillstyrker förslaget att öka från 60 till 100 dagar. Men dess värre har ni urholkat tryggheten genom att sänka ersättningen för de försäkrade. Sedan januari 2007 har ersättningsnivån sänkts från 10 basbelopp till 7,5 basbelopp. Dessutom har ni ändrat beräkningsgrunden. Den sjukpenninggrundande inkomsten har sänkts från 100 till 97 procent. Det här sammantaget gör att de människor som väljer att vara hemma för att vårda en sjuk nära anhörig riskerar att förlora tusenlappar varje månad.
Fru talman! Slutligen är del tre i detta betänkande ett förslag som skulle kunna vara riktigt bra, men inte heller där lyckas ni fullt ut. Vi menar att de nu gällande reglerna i föräldraförsäkringarna skapar en stor ekonomisk utsatthet för ensamstående föräldrar som har ensam vårdnad. Om en ensamstående förälder till exempel blir sjuk och tvungen att läggas in på sjukhus kan den föräldern i dag inte överlåta föräldrapenningen till någon annan. Bland andra har organisationen Makalösa föräldrar pekat på att den här regeln medför att ensamstående föräldrar kan tvingas att avstå från vård.
Vänsterpartiet välkomnar att högerregeringen äntligen tagit till sig de ensamståendes problem, men vi avvisar den tekniska lösning som ni har hittat på för den här reformen. Föräldraförsäkringsutredningen, som kom för några år sedan, föreslog att en särskild föräldrapenning skulle införas, och vi delar utredningens bedömning. En särskild föräldrapenning skulle bättre täcka alla barns behov av vård och omsorg och skulle bättre jämställa ensamstående föräldrar med sammanboende. Huvudmotiveringen är från vår sida att en särskild föräldrapenning skulle garantera samma ersättning som den ordinarie föräldrapenningen. Det finns ingenting som motiverar att en person som vårdar ett barn i det här sammanhanget ska ges den lägre ersättningen.
Det är som sagt ett gott försök, men ni lyckas inte skjuta prick.
Jag yrkar bifall till vår reservation nr 3.
Anf. 2 Helena Rivière (M)
Fru talman! Det här är tre förslag i samma kappa, och det är tre goda förslag i dubbel bemärkelse. Alla sju partierna är överens om det här, men Vänstern har på något sätt fått access till ett ymnighetshorn som gör att de alltid kan breda på med mer pengar till fler. Ni ser bilden framför er av Moder Svea med ymnighetshornet fyllt med guld, och där har Vänstern tagit plats.
Det första förslaget går ut på att underlätta för arbetsgivarna att våga anställa. Det är ett bra exempel på vår arbetslinje. Arbetslinjen förutsätter ju att det finns arbetsgivare och att arbetsgivarna tar en risk. Arbetsgivarna är öppningen till all anställning och till allt som öppnar för arbetslinjen.
Det är en stor risk arbetsgivarna tar i detta förslag, och därför möter vi det med ett högriskskydd. Vem vågar annars anställa en ung person utan erfarenhet på arbetsmarknaden som riskerar att vara borta länge?
Förslaget går ut på att arbetsgivaren slipper betala sjuklön i ett år. Det är ett lagförslag som alla är överens om, men Vänstern vill ge mer.
Det andra förslaget vill öka ut närståendepenningen från 60 dagar till 100 dagar. Det betalas ut till den som vårdar en svårt sjuk eller som bara stannar hos den personen. Det betalas ut som sjukpenning med 80 procent av SGI upp till ett tak på 7,5 prisbasbelopp, vilket motsvarar 26 750 kronor i månaden. Det är inte så lite. Förslaget berör troligen som mest ca 130 personer. Fler var det inte som tog ut alla 60 dagar. Det är en klar och entydig förbättring, men Vänstern vill ge mer.
Det tredje förslaget handlar om utvidgad tillfällig föräldrapenning för ensamstående föräldrar. Den ensamma mamman, som det oftast handlar om, kan anlita en närstående person om hon själv blir sjuk och inte kan vårda sitt barn. Det handlar om vård av barn upp till tre år 120 dagar om året. Den som avstår från sitt arbete och träder in får ersättningen. Det gäller inte dem som arbetar med steglös avräkning. Även detta förslag är helt okontroversiellt, men Vänstern vill ge mer.
Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.
Jag vill också beröra något som LiseLotte Olsson tog upp och som är ganska roligt. Hon vill ha en helt annan arbetsmarknad. Då måste man fråga sig vad arbetsmarknaden är. Det är ett ställe där arbetsgivare och arbetstagare möts. Någon annan arbetsmarknad än den som går via en arbetsgivare som anställer kan jag inte föreställa mig. Min rekommendation till Vänstern är att föra en politik som ger fler arbetsgivare, en politik för arbete, en jobbpolitik. Jobbpolitik är vårt mål, vår vilja, våra intentioner och vår ambition.
Remissinstanserna är positiva. LO säger att det är en vällovlig åtgärd. Svenskt Näringsliv är positivt. Arbetsgivarverket och Saco är positiva, Försäkringskassan likaså.
Jag vill kommentera det LiseLotte Olsson tog upp om att närståendepenningen är en bra reform som inte är nog. Vänstern säger att det är ett allvarligt hot mot den generella välfärden och den ekonomiska tryggheten och att det är en urholkning av socialförsäkringarna.
Det är bra att vi får ett mått på urholkningen när tryggheten är obefintlig. Måttet är de sex månaderna under hösten 2006 när ersättningen var högre. Då fanns tryggheten. Dessförinnan fanns den inte och nu finns den inte heller, enligt Vänstern.
Jag kallar detta för en urholkningsfundamentalism. Det är en skrämselpropaganda som jag tror slår tillbaka mot Vänstern.
(Applåder)
Anf. 3 Solveig Zander (C)
Fru talman! Detta betänkande innehåller som vi tidigare hörde tre delar. Den första delen är det särskilda högriskskydd som ska införas för att medverka till att ungdomar lättare ska kunna komma in på arbetsmarknaden. Som centerpartist vill jag alltid möjliggöra för företag att på ett lättare sätt ta till sig ungdomar, som precis som LiseLotte Olsson sade är de som har svårast att komma in på arbetsmarknaden. Sist in först ut, sade LiseLotte Olsson. Det stämmer.
Jag ser fram emot en debatt om ändrade LAS-regler som bör gynna denna grupp, men, LiseLotte Olsson, det är kanske i ett annat sammanhang vi ska föra den debatten. Den skulle dock i allra högsta grad spela roll i detta sammanhang.
För övrigt önskade Vänsterpartiet fler åtgärder när det gäller möjligheter för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. Det fanns också förslag från Vänsterpartiet. Jag undrar om man inte känner till våra redan tidigare beslutade åtgärder och dem i budgeten för nästa år. Vi underlättar för ungdomar att starta eget. Vi medverkar till att det blir fler utbildningsplatser på både högskola och komvux. Det finns redan nu coacher för att hjälpa de personer som behöver komma in på arbetsmarknaden. Det särskilda högriskskyddet är en mycket viktig åtgärd för ungdomar.
Den andra delen som vi avhandlar i betänkandet, fru talman, är närståendepenningen. Som centerkvinna är det glädjande att denna punkt tas upp och att vi nu får en förändring. De ensamstående mammorna behöver i allra högsta grad en möjlighet att slippa oron. Alla vet att för en ensamstående mamma gnager alltid oron: Vem tar hand om mina barn om det händer mig något?
Att som ensamstående mamma nu slippa detta och veta att möjligheten finns för någon annan att ta ut föräldrapenning när man blir sjuk och inte kan ta hand om sitt barn underlättar jättemycket. Naturligtvis gäller detta även män, men vi vet som sagt att det oftast handlar om kvinnor.
Jag sade närståendepenning, men ni hörde naturligtvis att detta gällde något helt annat, eller hur? Vad bra att ni i kammaren är med! Jag hoppas att medierna också är med och förstår att jag menade möjligheten att överlåta föräldrapenning till någon som kan ta hand om ens barn.
Den tredje delen blir alltså närståendepenning, som ju är något helt annat. Jag kom ofta i kontakt med det här när jag arbetade som kurator, vilket inte var så många år sedan. Skälet till att man inte tog ut fullt antal dagar var att man väntade ända in i det sista för att kunna vara med sin närstående när denne var sjuk. Man tog tjänstledigt från jobbet för att kunna vara med, men man vågade inte ta ut närståendepenningen. Nu när den näst intill fördubblas blir det en oerhört viktig del för alla som vill vara med sina nära och kära i livets slutskede. Det är bra inte bara för personen i fråga utan också för samhället. Det är en oerhörd hjälp att få avsluta sitt liv hemma i kretsen av sina nära, eller att, när man ligger på sjukhuset, veta att någon som man tycker mycket om är där och matar en de sista dagarna i ens liv.
Det är en väldigt viktig reform som vi nu beslutar om.
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationen från Vänsterpartiet.
(Applåder)
Anf. 4 Emma Carlsson Löfdahl (Fp)
Fru talman! I dag är det tyvärr väldigt många unga som har aktivitetsersättning och ingen eller liten erfarenhet av arbetsmarknaden.
Som arbetsgivare kan det vara svårt att våga satsa och anställa någon som tillhör den gruppen. En anledning till det är att arbetsgivaren är ansvarig för att betala sjuklön om den anställde blir sjuk i tidigare sjukdom eller skada eller i någon ny åkomma.
Nu vill vi införa ett särskilt högriskskydd så att arbetsgivaren inte behöver betala ut sjuklönekostnader de första tolv månaderna av anställningen.
Det är mycket glädjande, både för arbetsgivaren som vill anställa och för den som har haft aktivitetsersättning. Att underlätta just för de unga att komma in på arbetsmarknaden är högprioriterat. Detta är en del i det arbetet.
Ingen av oss önskar att någon närstående eller vi själva ska drabbas av svår sjukdom. Tyvärr är det verkligheten i dag för ett flertal familjer.
Vi har tidigare haft möjlighet att vara hemma 60 dagar för att vårda en svårt sjuk närstående. Nu vill vi utöka det till 100 dagar. Det känns väldigt bra att vi gör det. Förhoppningsvis kan det underlätta för de här familjerna som redan har en svår och tuff tillvaro.
Familjer kan se ut på många olika sätt. Det är viktigt att vi anpassar lagstiftningen till verkligheten. Många lever i så kallade kärnfamiljer, men det finns också de som lever i andra konstellationer.
Ensamstående med barn är en stor grupp. Som ensamstående är man utsatt på många sätt. Om barnen och vårdnadshavaren blir sjuka samtidigt är situationen ofta ohållbar. Nu föreslår vi att ensamstående som själva blir sjuka ska ha möjlighet att överlåta den tillfälliga föräldrapenningen på någon annan. Det känns jättebra.
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)
Anf. 5 Emma Henriksson (Kd)
Fru talman! Jag ska beskriva Kristdemokraternas syn på detta. Mycket har redan sagts i debatten av mina allianskolleger.
Som kristdemokrat tycker jag att det är roligt att vi i dag kan fatta beslut i de här frågorna.
Det handlar om ungdomar som har blivit utsorterade, som inte har räknats och inte fått komma in på arbetsmarknaden. Nu kan vi hitta ytterligare ett medel för att göra deras väg ut i arbete lättare.
Det handlar också om andra frågor som rör familjen.
Familjen har man ju med sig hela livet. Familjen ser olika ut och den ser olika ut under olika skeden i livet. Det handlar om att kunna ha familjen med sig i det allra jobbigaste. När man blir svårt sjuk, oavsett om det, som vi alla hoppas, inträffar sent i livet eller om det inträffar mycket tidigare, är det oerhört viktigt att vi politiker gör vad vi kan för att hitta verktyg som stöder familjen så att man kan ha sina nära och kära närmast. Det är viktigt att vi ser till att det är ett stöd och inte alltför mycket styrande. Vi ska inte peka ut vem som är din närstående. Det valet ska ligga hos dig själv. Familjen ser ju så olika ut.
Utökningen från 60 till 100 dagar är verkligen välbehövlig.
Jag är oerhört glad över att vi äntligen kan lösa frågan om ensamstående föräldrar med ensam vårdnad. Det har hittills inte funnits någon lösning för dem. Det handlar inte om många personer. Det handlar om väldigt få personer varje år, men de är utelämnade. Det är inte en grupp som har tillkommit det senaste året eller under den här mandatperioden. De här personerna har funnits långt tidigare. Vi har sett problemen, och med alliansregeringen löser vi nu problemen.
Jag vill passa på att nämna den utredning om ekonomi och föräldrasamarbete vid separation som Göran Hägglund på Socialdepartementet har tillsatt för att titta ännu mer på detta. Många ensamstående lever i en oerhört utsatt ekonomisk situation. Vi måste se över helheten i våra system.
Vi vet att de allra flesta barn fortfarande växer upp i en kärnfamilj. Kärnfamiljen ska stöttas. Men om man har en annan familjesituation som ofta är mer sårbar är det ännu viktigare att vi gör vad vi kan för att stödja.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
(Applåder)
Anf. 6 Göte Wahlström (S)
Fru talman! Som vi ser av detta betänkande har vi socialdemokrater inga reservationer, men vi har tre kraftiga särskilda yttranden som visar att vi vill gå vidare. Vi ser detta som en del på vägen mot någonting som kan bli mycket bättre.
I gårdagens Nordendebatt och Östersjödebatt lyfte jag fram delar av de här frågeställningarna. Jag var representant för Nordiska rådet och dess välfärdsutskott i en arbetsgrupp för att titta på arbetsmarknaden i Östersjöregionen.
Även om jag var svensk företrädare för det nordiska samarbetet fick jag i det arbetet ta konsekvenserna av en del av den diskussion som den svenska representanten kanske annars skulle ha fört när det gäller kritiken mot vad som händer i Sverige. Vad är det som händer med en ökande arbetslöshet och ökande ungdomsarbetslöshet och vad är det som sker med den svenska traditionella arbetsmarknadslinjen?
Det var en märklig roll, men en roll jag fick ikläda mig.
Nästa vecka ska jag stå här i talarstolen och diskutera en inkluderande arbetsmarknad på Nordiska rådets session. Det gör jag som företrädare för välfärdsutskottet där vi gemensamt lyfter fram en inkluderande arbetsmarknad och vad det betyder att ungdomar och människor med olika former av handikapp som i dag exkluderas från arbetsmarknaden får möjlighet att komma in och utveckla den kraft de har. Det ger delaktighet i arbetet med att bygga välfärdssamhällena.
Vi i arbetarrörelsen och vi som socialdemokrater är väl medvetna om vad arbetet betyder för individen när det gäller ekonomiska förutsättningar och den sociala dimensionen av arbetslivet. Därför ser vi det som oerhört viktigt att vi kan utveckla detta och gå starkare fram med det som regeringen nu har markerat. I vårt särskilda yttrande lyfter vi fram dessa frågeställningar. Vi kommer att ta upp detta i de arbetsgrupper som vi gemensamt jobbar fram inför den kommande valrörelsen.
Vi kommer att stå starka i det arbetet. Vi kommer att markera att vi har bättre och betydligt starkare inkluderande arbetsmarknad än den som regeringen i dag presenterar.
Detta må vara ett steg på vägen, men vi kommer att kunna uppvisa något starkare. Jag är därför glad över att vi gemensamt i välfärdsutskottet nästa vecka kan presentera vår uppfattning om hur vi kan bredda arbetsmarknaden och de arbetsuppgifter som vi ser att våra regeringar behöver genomföra.
Vi kommer att gå vidare med det arbetet. Detta må vara en bit på vägen. Vi vill gå längre.
I detta anförande instämde Ronny Olander och Björn Lind (båda s).
Beslut, Genomförd
Betänkandet beslutades i kammaren 22 oktober 2009.Förslagspunkter: 3, Acklamationer: 2, Voteringar: 1.
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Särskilt högriskskydd
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:194 i denna del och avslår motion 2008/09:Sf11 yrkande 1.- Reservation 1 (v)
Närståendepenning
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:194 i denna del och avslår motion 2008/09:Sf11 yrkande 2.- Reservation 2 (v)
Utvidgad tillfällig föräldrapenning
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
2. lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584),
3. lag om ändring i semesterlagen (1977:480).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:194 i denna del och avslår motion 2008/09:Sf11 yrkande 3.- Reservation 3 (v)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (v) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 104 0 0 26 m 85 0 0 12 c 22 0 0 7 fp 23 0 0 5 kd 19 0 0 5 v 0 22 0 0 mp 14 0 0 5 Totalt 267 22 0 60
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.