Vissa gymnasieskolfrågor

Betänkande 1994/95:UbU9

Utbildningsutskottets betänkande 1994/95:UBU09

Vissa gymnasieskolfrågor

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1994/95
UbU9

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i
budgetpropositionen till ändringar i skollagen vilka innebär
minskning av den minsta garanterade undervisningstiden för
gymnasieskolans nationella program
förlängd rätt för kommun och landsting att anordna
specialkurser i gymnasieskolan
ny reglering av riksidrottsgymnasier
förtydligande av villkoren för rätt till speciellt anpassad
gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade elever.

Motionerna som väckts med anledning av förslagen avstyrks. Mot
beslutet att minska undervisningstiden i timplanerna för
gymnasieskolan reserverar sig m, c, v och kds. Centerpartiet
vill i en reservation utöka utbildningsutbudet inom den
Rh-anpassade gymnasieutbildningen till att omfatta individuella
program.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1994/95:100 bil. 9 (s. 54)
föreslagit
8. att riksdagen antar ett inom Utbildningsdepartementet
upprättat förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100).

Lagförslaget återfinns som bilaga till detta betänkande.

Motionerna

1994/95:Ub308 av Margitta Edgren och Siw Persson (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om riksrekrytering till gymnasieutbildning
med kulturvårdsinriktning i Landskrona.

1994/95:Ub358 av Inger Davidson m.fl. (kds) vari yrkas
2. (delvis) att riksdagen avslår regeringens förslag att
minska den minsta garanterade undervisningstiden på gymnasiet
och således till Särskilda insatser på skolområdet (A 8) för
budgetåret 1995/96 anvisar 62 miljoner kronor utöver regeringens
förslag.

1994/95:Ub364 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om sänkt
timplan i gymnasieskolan.

1994/95:Ub381 av Sonja Fransson och Arne Kjörnsberg (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av individuella program vid
riksgymnasierna för Rh-anpassad utbildning.

1994/95:Ub907 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om minskningen av den garanterade
undervisningstiden i gymnasieskolan,
22. att riksdagen reducerar besparingen av minskningen av den
garanterade undervisningstiden i gymnasieskolan med 31 miljoner
kronor.

1994/95:So294 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om särskoleelevers rätt till undervisning på
Rh-gymnasier.

1994/95:Kr413 av Michael Stjernström m.fl. (kds) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att idrottsgymnasierna byggs ut i takt med
att intresset för denna utbildningsform ökar.

Utskottet

Utskottet behandlar i detta betänkande fyra förslag till
ändringar i skollagen (1985:1100), vilka regeringen lagt fram i
budgetpropositionen, och ett antal motionsyrkanden som rör
dessa. Samtliga förslag avser gymnasieskolan.

Ändring av timplaner för gymnasieskolan

Den minsta garanterade undervisningstiden i timmar för
gymnasieskolans treåriga nationella program fastställs av
riksdagen och regleras i bilaga 2 till skollagen. Enligt denna
är undervisningstiden för de studieförberedande programmen
2 180 timmar och för de yrkesförberedande programmen 2 400
timmar under tre år.

Regeringen anför i propositionen att det statsfinansiella
läget kräver att statliga besparingar görs också när det gäller
gymnasieskolan. Enligt regeringens mening måste statliga
besparingar på skolområdet -- på grund av det kommunala
utjämningsbidragets konstruktion -- innebära förändringar i den
statliga regleringen av skolan.

För gymnasieskolans del föreslår regeringen sålunda att den
minsta garanterade undervisningstiden för samtliga nationella
program skall minskas med 30 timmar, varav 20 timmar avser
minskad tid för lokalt tillägg/ämnesanknuten praktik och 10
timmar avser minskad tid för lärarhandledning för specialarbete.
Den minsta garanterade undervisningstiden blir därmed 2 150
timmar under tre år för estetiskt, naturvetenskapligt resp.
samhällsvetenskapligt program samt 2 370 timmar under tre år
för övriga nationella program. -- De nya timplanerna skall
enligt regeringens förslag införas fr.o.m. den 1 juli 1995 och
gälla för de elever som börjar gymnasieskolan höstterminen 1995.

Enligt regeringens beräkningar kommer föreslagna förändringar
i den fastställda utbildningsvolymen för gymnasieskolan att
minska kommunernas kostnader med minst 62 miljoner kronor
budgetåret 1995/96 (41 miljoner kronor under
12-månadersperioden), 82 miljoner kronor under budgetåret 1997
och 125 miljoner kronor budgetåret 1998. Det anges i
propositionen att de tekniska frågorna när det gäller
minskningen av den statliga ersättningen till kommunerna, det
kommunala utjämningsbidraget, behandlas av Finansdepartementet.
Regeringen avser att återkomma till dessa frågor vid ett senare
tillfälle.

I två motioner yrkas avslag på regeringens förslag att minska
antalet garanterade undervisningstimmar i gymnasieskolan. Enligt
motion 1994/95:Ub364 (v) yrkande 3 bör det först föras en
diskussion om förslagets pedagogiska konsekvenser. Motionärerna
befarar att en neddragning får negativa följder för
utbildningskvaliteten. Avslagsyrkandet i motion 1994/95:Ub358
(kds) yrkande 2 i denna del motiveras med att förslaget
försämrar elevernas valmöjligheter och att det framför allt
kommer att gå ut över de elever som behöver mest stöd.

Den föreslagna minskningen av den garanterade
undervisningstiden i gymnasieskolan är för stor, anförs det i
motion 1994/95:Ub907 (c) yrkande 21. Motionärerna vill reducera
den beräknade besparingen med 31 miljoner kronor (yrkande 22).

Utskottet anser att det är befogat att statliga besparingskrav
på skolans område åtföljs av sådana förändringar i den statliga
regleringen som möjliggör besparingar. De regelförändringar som
regeringen därvid föreslagit kan utskottet ställa sig bakom.
Samtidigt vill utskottet framhålla att timplanerna för
gymnasieskolan i skollagens bilaga 2 reglerar den minsta
garanterade undervisningstiden. Skolhuvudmannen avgör därmed
själv om mer undervisningstid kan läggas ut. Utskottet föreslår
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ub358 yrkande 2 i
denna del, 1994/95:Ub364 yrkande 3 samt 1994/95:Ub907 yrkandena
21 och 22 antar regeringens förslag till ändring av bilaga 2
till skollagen.

Förlängd rätt att anordna specialkurser i gymnasieskolan

Enligt punkt 6 i övergångsbestämmelserna till lagen
(1991:1107) om ändring i skollagen (1985:1100) får kommuner och
landsting övergångsvis anordna vissa utbildningar -- bl.a.
specialkurser och påbyggnadsutbildningar i gymnasieskolan -- som
de hade rätt att anordna under läsåret 1991/92. Intagning får
dock inte ske efter läsåret 1994/95.

I propositionen hänvisas till att en utredning om kvalificerad
eftergymnasial utbildning (dir. 1994:36) har i uppdrag att
utreda och pröva olika frågor som till stor del omfattar
utbildningar som anordnas med stöd av den nyss nämnda
övergångsbestämmelsen. Bland annat skall utredningen beskriva
och definiera behovet av kvalificerad yrkesutbildning på
eftergymnasial nivå och behandla tillträdesfrågor för
påbyggnadsutbildningar inom komvux. Utredningen kommer inom kort
att lämna sina förslag till regeringen. Några förslag om
framtida struktur, former och finansiering kommer dock inte att
finnas inför läsåret 1995/96.

Det finns enligt regeringen en uppenbar risk för att viktiga
utbildningar, framför allt sådana utbildningar som inte har en
naturlig plats inom den nya gymnasieskolans program, kan komma
att anordnas sista gången läsåret 1994/95. Regeringen föreslår
därför -- i avvaktan på förslag från utredningen -- att
bestämmelsen i fjärde stycket i punkten 6 i den ovan nämnda
övergångsbestämmelsen får tillämpas ytterligare ett år, dvs. att
intagning till specialkurser får ske även under 1995/96.
Ändringen av övergångsbestämmelsen bör träda i kraft den 1 juli
1995. Kommuner och landsting som anordnar specialkurser med
verkan från den tidpunkten kan dock dessförinnan fatta beslut om
exempelvis intagning till kurserna.

Utskottet tillstyrker regeringens lagförslag i nu berörd del.

Ny reglering av riksidrottsgymnasier, m.m.

En översyn av systemet med riksrekryterande idrottsgymnasier
har på regeringens uppdrag gjorts av Statens skolverk. Med
resultatet av denna översyn som grund lägger regeringen nu fram
förslag till nya regler för riksidrottsgymnasier.

Den nya gymnasieskolan ger utrymme för att kombinera studier
med idrottsutövning genom att det i timplanerna finns särskild
timtid för individuella val. Enligt regeringens uppfattning bör
det normala vara att kommunerna anordnar idrottsutbildning inom
gymnasieskolan i egen regi eller genom samverkansavtal med andra
kommuner. Kommunerna kan med fördel inrätta lokala och regionala
idrottsgymnasier. För vissa idrotter kan sådana gymnasier
ersätta de nuvarande riksidrottsgymnasierna och väl fylla de
syften dessa har.

Regeringen anser att idrottsgymnasier med riksintagning
fortsättningsvis i begränsad omfattning skall få anordnas för
vissa specialidrotter med en medveten elitidrottsprofil. Det
innebär att en inte obetydlig reducering i förhållande till
nuläget måste göras av såväl antalet riksidrottsgymnasier som
antalet intagningsplatser. Detta beräknas kunna ske fr.o.m.
läsåret 1996/97, då den föreslagna nya ordningen för
riksidrottsgymnasier kan börja gälla.

För riksdagens information lämnas i propositionen följande
redovisning av regeringens bedömningar i fråga om hur den nya
ordningen för riksidrottsgymnasier skall fungera, hur
finansieringen skall ske samt var ansvaret för uppföljning och
utvärdering av verksamheten skall ligga.

Det bör enligt regeringen ankomma på Skolverket att besluta om
vilka kommuner som skall få anordna riksidrottsgymnasier och
vilka idrotter det skall gälla. Vidare skall verket besluta om
hur många platser som skall finnas för varje idrott och kommun.
Sveriges Riksidrottsförbund (RF) bör i dessa frågor ge förslag
till Skolverket. Förbundet skall också ge förslag på elever som
kan komma i fråga till ett riksidrottsgymnasium. Själva
intagningen till utbildningen sker dock av den anordnande
kommunen. I förordning bör regleras RF:s ansvar och medverkan i
urvalet av studerande.

En särskild medelsram -- under Civildepartementets huvudtitel
-- bör enligt regeringen avsättas för bidrag till
specialidrotten fr.o.m. läsåret 1996/97. RF bör disponera denna
ram och fördela medel till de kommuner som anordnar
riksidrottsgymnasier. Regeringen bestämmer omfattningen av den
interkommunala ersättningen för ordinära utbildningskostnader
vid riksidrottsgymnasierna.

När det slutligen gäller ansvaret för uppföljning och
utvärdering bedömer regeringen att detta bör åvila RF i fråga om
specialidrotten. Skolverkets nationella uppföljnings- och
utvärderingsansvar omfattar även utbildningar vid
riksidrottsgymnasier.

Den nya regleringen av riksidrottsgymnasier kräver en ändring
i skollagen. Regeringen föreslår att lagens 5 kap. 9 och 14 §§
ändras så att regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får besluta om bl.a. riksrekryterande utbildning och
om hur många platser utbildningen får omfatta.

I motion 1994/95:Kr413 (kds) yrkande 5 begärs att riksdagen
gör ett uttalande om att antalet idrottsgymnasier bör byggas ut
i takt med att intresset för denna utbildningsform ökar.
Motionärerna anför att lovande idrottsutövare där ges en chans
att utvecklas idrottsmässigt utan att försumma studierna.

Utskottet vill för sin del betona vikten av att idrottande
ungdomar ges förutsättningar att kombinera gymnasiestudier med
idrottsutövning. Detta bör, som regeringen anmärkt, normalt
kunna ordnas inom ramen för den nya gymnasieskolan genom
individuella val eller genom att kommunerna profilerar
utbildningsutbudet mot idrott i lokala och regionala
idrottsgymnasier. Utskottet delar därmed regeringens bedömning
att riksidrottsgymnasier i fortsättningen bör förbehållas vissa
specialidrotter, där det ställs särskilda krav på gemensam
träning och där Sverige som nation är berett att göra en
särskild satsning. Med det anförda avstyrker utskottet motion
1994/95:Kr413 yrkande 5 samt föreslår att riksdagen antar
regeringens förslag till ändring i 5 kap. 9 och 14 §§ skollagen.

Frågan om riksrekrytering till viss gymnasieutbildning i
Landskrona tas upp i motion 1994/95:Ub308 (fp). Motionärerna
beskriver uppbyggnaden av ett program med kulturvårdsinriktning
som avses starta hösten 1995. Det omnämns att en ansökan om
godkännande för riksrekrytering ligger hos regeringen och att
det är viktigt att kommunen får besked i ärendet under våren.

Utskottet erinrar om att enligt gällande lydelse av 5 kap.
14 § skollagen får regeringen föreskriva att vissa utbildningar
skall utgöra specialutformade eller individuella program som
står öppna för sökande från hela landet. Enligt vad utskottet
inhämtat har regeringen den 16 februari 1995 avslagit en ansökan
från Landskrona--Kävlinge--Svalövs kommunalförbund för
gymnasieutbildning om att med riksrekrytering få anordna ett
specialutformat program med kulturvårdsinriktning i Landskrona
fr.o.m. läsåret 1995/96. Motionen avstyrks därmed.

Speciellt anpassad gymnasieutbildning för svårt
rörelsehindrade elever

Ungdomar som är svårt rörelsehindrade har enligt 5 kap. 28 §
skollagen rätt att efter fullgjord skolplikt få utbildning på
ett nationellt program på en gymnasieskola med s.k. Rh-anpassad
utbildning. Därmed förstås en för dessa ungdomar speciellt
anpassad utbildning, kombinerad med särskilda omvårdnadsinsatser
i form av boende i elevhem, omvårdnad i boendet och
habilitering, som får anordnas i gymnasieskolan i de kommuner
som regeringen bestämmer.

Gymnasieskolor med Rh-anpassad utbildning finns i dag i
Göteborgs, Kristianstads, Stockholms och Umeå kommuner. Skolorna
är riksrekryterande. Antalet elever beräknas läsåret 1995/96
till totalt 125. Den Rh-anpassade utbildningen omfattar som
nämnts enbart de nationella programmen.

Riksdagen avslog våren 1994 ett regeringsförslag om att
bestämmelserna i 5 kap. 28 § skollagen skulle förtydligas så
att det klart framgick att den som skall gå Rh-anpassad
utbildning måste vara behörig till utbildning på nationella
program i gymnasieskolan. Samtidigt tillkännagav riksdagen att
regeringen borde överväga utbildningsutbudet inom den
Rh-anpassade gymnasieskolan. Detta borde, utöver de nationella
programmen, även kunna omfatta individuella program (bet.
1993/94:UbU20, rskr. 421).

I nu föreliggande proposition erinrar regeringen om att
intentionerna vid införandet av den Rh-anpassade utbildningen
(prop. 1989/90:92, bet. SoU20, rskr. 271) var att sörja för
tillgång till gymnasieutbildning även för den mycket lilla grupp
svårt rörelsehindrade elever som har behov av så stora och
samordnade resurser och personal med speciell kompetens vad
gäller utbildning och habilitering att det inte är praktiskt
möjligt att anordna detta på den egna gymnasieorten. Med den
möjlighet till specialanpassning av utbildning på nationella
program som finns för denna grupp elever, anser regeringen inte
att det föreligger några pedagogiska skäl att införa
individuella program. Regeringen anser inte heller att det finns
andra skäl att utöka Rh-utbildningen till att omfatta
individuella program. Enligt regeringens uppfattning vore det
olyckligt att i den lilla gruppen svårt rörelsehindrade elever
med rätt till Rh-anpassad utbildning inkludera även de
utvecklingsstörda eleverna, eftersom dessa elever kräver
ytterligare förstärkning i form av andra lärare etc.

Mot den angivna bakgrunden föreslår regeringen att
bestämmelsen i 5 kap. 28 § skollagen om rätt till Rh-anpassad
utbildning på nationellt program ändras så att rätten tillkommer
svårt rörelsehindrade ungdomar efter avslutad
grundskoleutbildning eller motsvarande. Uttrycket "avslutad
grundskoleutbildning eller motsvarande" överensstämmer med vad
som föreskrivs i 5 kap. 1 §. Av förarbetena till den
bestämmelsen (prop. 1990/91:85 s. 180) framgår att
särskoleutbildning inte kan anses motsvara grundskoleutbildning.

Vidare föreslås en ändring i samma paragraf (5 kap. 28 §)
som innebär att den nuvarande åldersgränsen vid 23 år vad gäller
rätten att slutföra studierna tas bort. I analogi med
bestämmelserna för gymnasieskolan skall elev på Rh-anpassad
utbildning ha rätt att fullfölja utbildningen oberoende av
ålder.

I två motioner hävdas att det finns behov av individuella
program vid gymnasieskolorna med Rh-anpassad utbildning. Enligt
motion 1994/95:So294 (c) yrkande 5 bör elever från särskolan ha
samma möjlighet till utbildning på individuellt program på
Rh-anpassad gymnasieskola som de har i gymnasieskolan. En
komplettering med individuella program ökar valmöjligheten för
alla rörelsehindrade elever att välja det program som passar
bäst oavsett tilläggshandikapp, anförs det i motion
1994/95:Ub381 (s).

Utskottet konstaterar att den Rh-anpassade
gymnasieutbildningen är avsedd för den mycket begränsade grupp
svårt rörelsehindrade ungdomar som på grund av detta
funktionshinder inte kan följa den reguljära studiegången i
gymnasieskolan och har speciella behov av social omvårdnad och
habilitering. Utbildningen på de nationella programmen inom
denna skolform är i realiteten också specialanpassad till varje
elevs förutsättningar. Utskottet erinrar om bestämmelserna i 10
kap. gymnasieförordningen (1992:394) som inom den Rh-anpassade
utbildningen ger möjligheter till jämkning av timplan och
undervisning enligt specialinriktad kursplan.

Enligt utskottets mening är de skäl som regeringen angett i
propositionen mot ett införande av individuella program på
Rh-anpassad gymnasieskola övertygande. Riksdagen bör därför med
avslag på motionerna 1994/95:Ub381 och 1994/95:So294 yrkande 5
anta regeringens förslag till ändring i 5 kap. 28 § skollagen.

Lagförslaget i övrigt

Utskottet föreslår att riksdagen i övrigt antar förslaget till
lag om ändring i skollagen (1985:1100). Lagen avses träda i
kraft den 1 juli 1995. Nuvarande bestämmelser om timplaner i
bilaga 2 skall dock fortfarande gälla i fråga om utbildning i
gymnasieskolan som påbörjats före den 1 juli 1995.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ändring av timplaner för gymnasieskolan
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ub358 yrkande 2
i denna del, 1994/95:Ub364 yrkande 3 samt 1994/95:Ub907
yrkandena 21 och 22 antar regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser bilaga 2 till
lagen,

res. 1 (m, c, v, kds)

2. beträffande förlängd rätt att anordna specialkurser i
gymnasieskolan
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
skollagen såvitt avser punkt 6 i övergångsbestämmelserna till
lagen (1991:1107) om ändring i nämnda lag,

3. beträffande ny reglering av riksidrottsgymnasier
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Kr413 yrkande 5
antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt
avser 5 kap. 9 och 14 §§,

4. beträffande riksrekrytering till viss gymnasieutbildning
i Landskrona
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub308,

5. beträffande speciellt anpassad gymnasieutbildning för
svårt rörelsehindrade elever
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ub381 och
1994/95:So294 yrkande 5 antar regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen såvitt avser 5 kap. 28 §,

res. 2 (c)

6. beträffande lagförslaget i övrigt
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
skollagen i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt
under mom. 1, 2, 3 och 5.

Stockholm den 9 mars 1995

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit:
Jan Björkman (s),
Beatrice Ask (m),
Bengt Silfverstrand (s),
Berit Löfstedt (s),
Rune Rydén (m),
Ingegerd Wärnersson (s),
Andreas Carlgren (c),
Agneta Lundberg (s),
Ulf Melin (m),
Torgny Danielsson (s),
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),
Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Gunnar Goude (mp),
Inger Davidson (kds),
Majléne Westerlund Panke (s),
Nalin Baksi (s) och
Conny Sandholm (fp).

Reservationer

1. Ändring av timplaner för gymnasieskolan (mom. 1)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf
Melin (m), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m) och Inger Davidson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "till skollagen"
bort ha följande lydelse:

Utskottet är inte berett att tillstyrka en minskning av den
minsta garanterade undervisningstiden för gymnasieskolans
nationella program. Riksdagen bör därför med bifall till
motionerna 1994/95:Ub358 yrkande 2 i denna del och 1994/95:Ub364
yrkande 3 samt med anledning av motion 1994/95:Ub907 yrkandena
21 och 22 avslå regeringens förslag till ändring av bilaga 2
till skollagen.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

1. beträffande ändring av timplaner för gymnasieskolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub358 yrkande
2 i denna del och 1994/95:Ub364 yrkande 3 samt med anledning av
motion 1994/95:Ub907 yrkandena 21 och 22 avslår regeringens
förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser
bilaga 2 till lagen,

2. Speciellt anpassad gymnasieutbildning för svårt
rörelsehindrade elever (mom. 5)

Andreas Carlgren (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7
börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "skollagen"
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det som gäller för gymnasieskolan i
allmänhet, i fråga om att en elev skall kunna erbjudas ett
individuellt program, också bör gälla för den Rh-anpassade
gymnasieutbildningen. En komplettering med individuella program
ökar valmöjligheten för alla rörelsehindrade elever att välja
det program som passar dem bäst oavsett tilläggshandikapp.
Därmed kan också elever från särskolan få rätt till Rh-anpassad
gymnasieutbildning. Enligt utskottets mening bör regeringen
således överväga att ändra det nuvarande utbildningsutbudet vid
Rh-gymnasierna till att även omfatta individuella program.
Regeringen bör därefter återkomma till riksdagen med lagförslag
i frågan.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen nu antar regeringens förslag till ändring i 5 kap.
28 § skollagen samt med bifall till motionerna 1994/95:Ub381 och
1994/95:So294 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om att utöka utbildningsutbudet inom den
Rh-anpassade gymnasieskolan.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

5. beträffande speciellt anpassad gymnasieutbildning för
svårt rörelsehindrade elever
att riksdagen dels antar regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen såvitt avser 5 kap. 28 §, dels med
bifall till motionerna 1994/95:Ub381 och 1994/95:So294 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Regeringens lagförslag

Förslag till
Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Bilaga